Pekplattans pedagogiska potential - vilka mönster kan identifieras i pojkars och flickors skrivande när pekplattan är en naturlig resurs i klassrummet? Ria Heilä-Ylikallio, professor i modersmålets didaktik Åbo Akademi 5-6.12.2013 Göteborg
Projektpresentation DiDiDi Didaktiska dimensioner i digitalt lärande http://dididi.fi/ Projektets övergripande syfte är att granska, upptäcka och sprida de lärandepotentialer som ny innovativ digital teknik kan innebära för undervisning och didaktisk utveckling i skola, lärarutbildning, forskning och fortbildning.
Didaktiska dimensioner i digitalt lärande: delprojekt Bakgrund: Intelligent på tangent (IPT) 2006-2010 Heilä-Ylikallio & Häggblom (red.) (2010) Intelligent på tangent Häggblom (2012) Blicken, fingrarna och kroppen vid datorn. Ett barns manuella skrivprocesser inom IPT Delprojekt: Student på tangent (SPT) Talking Tools Pekplattans pedagogiska potential (PPP)
Tre magisteravhandlingar Jessica Björkskog (2013): Litterära analyser på blogg av elever i årskurs åtta inom projektet PPP/Underfors Sofie Södergård (2013): Skrivpraxis med pekplatta Fallstudie i årskurs 2 Marie Håkans (2013): Pekplattorna är inte skolans framtid utan dess nutid Lärares erfarenheter av projektet Pekplattans Pedagogiska Potential (PPP)
Jessica Björkskog Litterära analyser på blogg av elever i årskurs åtta inom projektet PPP/Underfors Avhandlingens övergripande syfte är att öka kunskapen om elevers litterära tolkning och förståelse med hjälp av ett bloggverktyg inom projektet Pekplattans pedagogiska potential. Dessutom söker avhandlingen svar på följande två bisyften: På vilka sätt syns genusmönster i elevernas uttrycksätt? På vilka sätt förekommer multimodala uttryckssätt?
Jessica Björkskog Heilä-Ylikallio (2012) Hermeneutisk forskningsansats 44 texter totalt tre stycken uppgifter En av tre uppgifter var multimodal Visual literacy (Hopperstad, 2010) det verkar helt som om Alva är kär i Joel för hon tänker så mycket på honom nuförtiden men hon vill egentligen inte tänka så mycket som hon gör på honom. (pojke 3) Det är ganska logiskt att Alva inte minns de fyra första åren i sitt liv. Hon kom till en ny familj som hon trodde var hennes. Ingen där visste egentligen vad som hade hänt, så ingen kunde prata om Underfors med henne. (flicka 6)
Sofie Södergård Skrivpraxis med pekplatta Fallstudie i årskurs 2 Syftet med avhandlingen är att tillföra något om vad skrivande på pekplatta kan innebära och att beskriva hur ett sådant skrivande kan vara beskaffat. Mer specifikt är det skrivpraxisen med pekplatta i årskurs två som avhandlingen genom etnografiska ögon syftar till att beskriva. Metod: Grundad studie fallstudie
Sofie Södergård Kärnkategorin, underkategorierna och deras förhållande till varandra
Rörelse och samspel Går inte att helt skilja från varandra Mycket pågår samtidigt vilket föder en naturlig och nästan konstant rörelse Samspelets karaktär: tyst talande, simpelt komplext Parskrivning kräver mer samspel än enskild Rörelse och samspel bildar tillsammans en visande-och-delande-kultur som framträder främst hos pojkarna Dysthe (2001): samarbete och interaktion utgör både grund för och förutsättning för lärande. Rikt samspel goda förutsättningar för lärande Handlingskedjor Kan ses som rutiner eller sätt att handla som upprepas och följer på varandra Ser olika ut vid enskild och parvis skrivning Enskild: räcker inte en pekplatta till varje elev måste lösas Parvis: pekplattorna räcker till Efterarbete: skicka till bloggen, skriv ut, illustrera, texterna hängs upp på väggen. Om tid finns: gemensam titt på bloggen och texterna Lundberg (2008): automatiserad skrivning frigör resurser Automatiserad skrivsituation frigör resurser Sofie Södergård, resultat del 1
Stöd Fyra stödformer: funktionsstöd, idéstöd, stavningsstöd och instruktionsstöd Stödet kan liknas vid stöttning (Bruner, 1986): stötta tills eleven själv bemästrar Hoel (2001) talar om arrangerade responsgrupper och samtal. I observationsklassen tillfälliga och inte arrangerade responsgrupper p.g.a. visande-och-delande-kulturen Användning Olika sätt att placera plattan på och fingersättning Sättet på vilket pekplattan placeras påverkar elevernas skrivställning och vice versa Vidare frågor: 1. Hur ser en ergonomisk användning av pekplattan ut? 2. Hur ska vi se på fingersättning och vikten av fingersättning? Är externa tangentbord nödvändiga? Motivation Många yttre faktorer påverkar motivationen, t.ex. introduktion, stämning i klassen, samspelets karaktär, tid och tillgänglighet av stöd. Uppgiften den faktor som framträder som mest påverkande Pekplattan i sig ingen avgörande motiverande faktor för skrivande Lorentzon (2006): motivation för att skriva föds bl.a. av att få arbeta med ett verktyg som är lätt att använda och som av den orsaken lockar till skrivande. Fråga att fundera på: Är pekplattan lätt att skriva på och lockar den till skrivning? Sofie Södergård, resultat del 2
Marie Håkans Syftet med avhandlingen är att undersöka lärares erfarenheter av att använda pekplattor i sin undervisning Hur fungerar pekplattan som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen? Kan pekplattan tillföra nya modaliteter till undervisningen och i så fall hur? Hur fungerar pekplattan som lärarverktyg? Fenomenografi som forskningsansats Intervju som undersökningsmetod Fyra respondenter: laboratorielärare inom projektet PPP
Marie Håkans: Resultat Pekplattan och pedagogiken Nya modaliteter i undervisningen Pekplattan som lärarverktyg Kan användas av flera samtidigt motivationshöjare Användarvänlig och snabb Kan användas inom alla läroämnen Specifik vägledning krävs Inga personliga lagringsplatser Avsaknad av vissa programvaror Utmärkt för att hantera foto och film Ständig tillgång till information Välfungerande skrivverktyg främst för kortare texter, lägre kvalitet för långa texter Mer krävande lektionsplanering: som att vara ny lärare igen Öronmärkt tid för planering och innehåll Stor fördel om det egna intresset är stort Mobilt verktyg Bra för dokumentation och handledning Nyckelord: lättillgänglighet, mobilitet, snabbhet, användarvänlighet
Diskussion och nya frågor Didaktik, inte teknik Hur ser en ergonomisk användning av pekplattan ut? Hur ska vi se på fingersättning och vikten av fingersättning? Är externa tangentbord nödvändiga? Mervärde hur fånga det? Att forska på de digitala villkoren Motivation och attityd Relatera till övrig forskning Skrivandets tekniska sida/ skrivandets kognitiva sida Två eller flera kulturer som inte möts Hur skall skolan hantera detta?
Referenser Bruner, J. 1986. Actual Minds, Possible Worlds. Cambridge: Harvard University Press Dysthe, O. 2001. Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. Ingår i O. Dysthe (red.) Dialog, samspel och lärande (s. 31 74). Lund: Studentlitteratur Dyson, A H. 2012. Relations between oral language and literacy. The encyclopedia of applied linguistics. Wiley-Blackwell: Indianapolis GLGU. 2004. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004. Undervisningsstyrelsen Harju-Luukkainen, H. Nissinen, K. 2011. Finlandssvenska 15-åriga elevers resultatnivå i PISA 2009 undersökningen. Jyväskylä: Pedagogiska forskningsinstitutet Heilä-Ylikallio, R. 2012. Digitalt litteraturprosjekt i klass 7 och 8: lärares syn på planering och genomförande. In S. Matre, Teorier om tekst i møte med skolens lese- og skrivepraksiser (pp. 203-213). Trondheim: Universitetsforlaget. Hellgren, J. 2011. Modersmål och litteratur i årskurs 9: en utvärdering av inlärningsresultat i modersmål och litteratur i årskurs 9 våren 2010. Utbildningsstyrelsen Hertzberg, F. Dysthe, O. 2012. Prosesskriving-hvor står vi i dag?, I: Synnøve Matre; Dagrun Kibsgaard Sjøhelle & Randi Solheim (red.), Teorier om tekst i møte med skolens lese- og skrivepraksiser. (s 59-72) Universitetsforlaget
Referenser, forts. Hoel, T. L. 2001. Skriva och samtala. Lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur Hopperstad, M. 2010. Studying meaning in children's drawing. Journal of Early Childhood Literacy, 430-452. Häggblom, J. 2012. Blicken, fingrarna och kroppen vid datorn. Ett barns manuella skrivprocesser inom IPT. Ingår i R. Heilä-Ylikallio (red.) Skriftpraktiker hos barn och unga (s. 34-53). Vasa: Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi Kress, G. 2003. Literacy in the New Media Age. Routledge Lorentzen, R. T. 2006. Samtale som støtte for skrivning ein studie av elevar på 1. Trinn som skriv på datamaskin. Ingår i S. Matre (red.) Utfordringar for skriveopplæring og skriveforskning i dag (s. 102 105). Trondheim: Tapir Akademisk Forlag OECD (2010), PISA 2009 Results: Executive Summary Lundberg, I. 2008. God skrivutveckling: Kartläggning och undervisning. Stockholm: Natur & KulturPISA. 2009. PISA 2009 Results: Executive Summary. Silverström, C. Modersmål och litteratur i nio år. En utvärdering av inlärningsresultat i modersmål och litteratur i årskurs 9 våren 2005. Utvärdering av inlärningsresultat 2/2006.Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.