Samverkan kring barns hälsa juridiska spörsmål Stadsjurist Natalie Glotz Stade Juridiska enheten, Malmö stad
Då är det viktigt att veta att myndigheter måste följa offentlighets- och sekretesslagens (2009:400), OSL, bestämmelser Enskilda aktörer omfattas inte av OSL (enskilda vårdgivare omfattas av tystnadsplikt enligt 6 kap. 12 patientsäkerhetslagen) Alla aktörer (offentliga och enskilda) måste följa personuppgiftslagens/patientdatalagens regelverk Samverkande myndigheter: 5 stadsområdesnämnder (socialnämnder) och sociala resursförvaltningen (socialtjänst) följer 26 kap. OSL Hälso- och sjukvården: Region Skåne, medicinsk elevhälsa (skolsköterska, skolläkare), följer 25 kap. OSL Kommunala skolor: lärare, rektorer, specialpedagoger, kuratorer, skolpsykologer följer 23 kap. 2 OSL Kommunala förskolepsykologer: följer 23 kap. 1 OSL
Vad är sekretess? Ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt. Sekretessen skyddar t.ex. den enskildes integritet Vilka uppgifter som är sekretessreglerade står i OSL En sekretessbelagd uppgift är en uppgift för vilken sekretess gäller i ett enskilt fall. En sekretessbrytande bestämmelse kan ge ett författningsstöd för att lämna ut en sekretessbelagd uppgift under vissa förutsättningar.
8 kap. OSL Vilka sekretessen gäller mot Sekretess mot enskilda och mot andra myndigheter 1 En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för enskilda eller för andra myndigheter, om inte annat anges i denna lag eller i lag eller förordning som denna lag hänvisar till. Sekretess inom en myndighet 2 Vad som föreskrivs om sekretess mot andra myndigheter i 1 och vad som föreskrivs i andra bestämmelser i denna lag om uppgiftslämnande till andra myndigheter och överföring av sekretess mellan myndigheter, gäller också mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra.
Sekretessgränser Mellan de fem stadsområdesnämnderna Mellan stadsområdesnämnd och Region Skåne Mellan stadsområdesnämnd och grundskola Mellan stadsområdesnämnd och gymnasieskola Mellan stadsområdesnämnd och förskola Mellan Region Skåne och grundskola Mellan Region Skåne och förskola Mellan Region Skåne och gymnasieskola Mellan förskola och grundskola Mellan grundskola och gymnasieskola
Gör en myndighetsperson fel och röjer en uppgift som inte fått röjas är det ett brott!
SANKTIONER 20 kap. 3 brottsbalken Röjer någon uppgift, som han är pliktig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller utnyttjar han olovligen sådan hemlighet, dömes, om ej gärningen eljest är särskilt belagd med straff, för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år. Den som av oaktsamhet begår gärning som avses i första stycket, dömes till böter. I ringa fall skall dock ej dömas till ansvar.
Tjänstefel 20 kap. 1 brottsbalken Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Bedömning av oaktsamhet - Särskilda krav på omsorg och noggrannhet - Vägs emot omständigheter i det enskilda fallet såsom beslutsfattarens kunnighet, utbildning, erfarenhet, tidspress
SEKRETESS Skaderekvisit: S.k. svag sekretess: Presumtion för offentlighet, om det kan antas att en viss skada/men inträffar om uppgiften röjs får man inte lämna uppgiften ingen bedömning i det enskilda fallet, typen av uppgift avgör S.k. stark sekretess: presumtion för sekretess om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att det leder till skada eller men får man inte lämna ut uppgiften bedömning i det enskilda fallet, frågor behöver ställas Absolut sekretess
Socialtjänstsekretess 26 kap. 1 OSL Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider men. Socialtjänsten i stadsområdena, Sociala resursförvaltningens socialtjänstverksamheter
OBSERVERA! Utgångspunkten är således att socialtjänsten i respektive stadsområde och hos sociala resursförvaltningen inte inom ramen för samverkan kan röja uppgifter om en enskild individ.
Hälso- och sjukvårdssekretess 25 kap. 1 OSL Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. inte skolpsykologer, och inte förskolepsykologer
OBSERVERA! Utgångspunkten är således att berörda inom Region Skåne inte kan samverka med socialtjänst, skola, förskola, medicinsk och annan elevhälsa att personal inom medicinsk elevhälsa inte kan samverka med socialtjänst, skola, förskola, hälsooch sjukvården
SKOLSEKRETESS 23 kap. 2 OSL Första stycket Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i sådan elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. = SEKRETESS UTÅT, INGEN SEKRETESS INOM 23 KAP. 2 D.V.S. INGEN SEKRETESS MOT REKTOR, LÄRARE, KURATOR, SYV, SPECIALPEDAGOGER DOCK GENTEMOT MED. ELEVHÄLSA (25 KAP.)
OBSERVERA! Utgångspunkten är således att skolspykologer och skolkuratorer samt specialpedagoger inte inom ramen för samverkan kan röja uppgifter om en enskild individ.
Andra stycket Sekretess gäller på det område som anges i första stycket dels i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
Begreppet särskilt elevstödjande verksamhet Med särskild elevstödjande verksamhet avses sådant särskilt stöd till enskilda elever som går utöver det stöd som varje elev ska få inom ramen för den gemensamma undervisningen och sociala samvaron i skolan.
OBSERVERA! Utgångspunkten är således att lärare, rektor samt studie- och yrkesvägledare inte inom ramen för samverkan kan röja typiskt sett känsliga uppgifter om en enskild individ som har med särskilt elevstöd och trygghet och studiero -ärenden (disciplinärenden) att göra
Tredje stycket Sekretess gäller på det område som anges i första stycket i andra fall än som avses i första och andra styckena för uppgift om en enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Staffan Olsson skriver i skriften Elevhälsa 2011-2012,nr 1 Den enda begränsning sekretessen innebär är att elevhälsans medicinska insatser inte fritt får lämnas över till andra på skolan. I övrigt är det etiska överväganden det handlar om. Det är självklart att den som inte möter en elev i sitt arbete inte heller behöver få någon information om elevens förhållanden. Lika självklart borde det vara att den som verkligen för sitt arbete behöver få veta något om eleven ska få de uppgifter hon/han behöver. Den etiska principen för informationsflödet skulle kunna definieras på följande sätt: Den som behöver veta det jag vet för att kunna utföra sitt arbete och ge en elev viktigt stöd, har rätt att få den information som behövs. (OBS inom samma verksamhetsgren) Fullgod samverkan mellan den icke medicinska elevhälsan och övrig skola möjlig!!
4 kap. 1 PDL handlar inte om sekretess utan om god personuppgiftsbehandling Den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade uppgifter om en patient endast om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården (4 kap. 1 patientdatalagen). - inre sekretess, etisk princip, skvallerförbud - dataintrång 21
I förhållande till vårdnadshavare 12 kap. 1 Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag. 12 kap. 3 Sekretess till skydd för en enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i förhållande till dennes vårdnadshavare. Sekretessen gäller dock inte i förhållande till vårdnadshavaren i den utsträckning denne enligt 6 kap. 11 föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter
Sekretessbrytande bestämmelser
SAMTYCKE 10 kap. 1 Att sekretess till skydd för en enskild inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde samtycker till det, följer av 12 kap. och gäller med de begränsningar som anges där. 12 kap. 1 Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag. 12 kap. 2 En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag.
Nödvändigt utlämnande 10 kap. 2 Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet.
Generalklausulen möjliggör samverkan med andra myndigheter (endast myndigheter) kan inte tillämpas på uppgifter reglerade med socialtjänstsekretess och hälso- och sjukvårdssekretess t.ex. polisen, förskola och skola får tillämpa den 10 kap. 27 OSL Utöver vad som följer av 2, 3, 5 och 15 26 får en sekretessbelagd uppgift lämnas till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Första stycket gäller intei fråga om sekretess enligt 24 kap. 2 a och 8, 25 kap. 1 8, 26 kap. 1 6, 29 kap. 1 och 2, 31 kap. 1 första stycket, 2 och 12, 33 kap. 2, 36 kap. 3 samt 40 kap. 2 och 5.
Sekretess mellan myndigheter 10 kap. 28 sekretesslagen Sekretess hindrar inte heller att uppgift lämnas till annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. t.ex. 14 kap. 1 fjärde stycket SoL 6 kap 19 femte stycket föräldrabalken
14 kap. 1 socialtjänstlagen 14 kap. 1 Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: myndigheter vars verksamhet berör barn och unga, andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd.
Sekretessbrytande bestämmelser i 26 kap. OSL 9 Sekretessen enligt 1 hindrar inte att uppgift om en enskild eller någon närstående till denne lämnas från en myndighet inom socialtjänsten till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom hälso- och sjukvården, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne 1. inte har fyllt arton år, 2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller 3. vårdas med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård. Detsamma gäller uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.
Sekretessbrytande bestämmelser 25 kap. OSL 25 kap. 11 Sekretessen enligt 1 hindrar inte att uppgift lämnas 1. från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 i en kommun till en annan sådan myndighet i samma kommun, 2. från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 i ett landsting till en annan sådan myndighet i samma landsting, (OBERSVERA ATT LAGRUMMET INTE MEDGER ETT UTBYTE AV UPPGIFTER FRÅN LANDSTING TILL KOMMUN OCH TVÄRTOM) 5. från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 inom en kommun eller ett landsting till annan sådan myndighet för forskning eller framställning av statistik eller för administration på verksamhetsområdet, om det inte kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs, eller
25 kap. 13 a Sekretessen enligt 1 hindrar inte att en uppgift om en enskild lämnas från sådan elevhälsa som avser medicinsk insats till annan elevhälsa eller särskild elevstödjande verksamhet i övrigt inom samma myndighet, om det krävs att uppgiften lämnas för att en elev ska få nödvändigt stöd
SAMVERKANSGRUPPER Sekretessen hindrar samverkan på individnivå Offentlighets- och sekretesslagen medger inte ett fritt utbyte av sekretessbelagda uppgifter mellan företrädare för olika myndigheter som samarbetar i MYCKET BLANDADE samarbetsgrupper. Uppgifter om enskilda hos socialtjänsten i varje stadsområde/sociala resursförvaltningen, hos medicinsk elevhälsa och hos Region Skåne förblir starkt skyddade I en samarbetsgrupp ingående representanter för socialtjänst eller hälso- och sjukvård får således inte utan den enskildes samtycke uttala sig om dennes förhållanden, såvida uppgifterna inte redan är kända av alla inom gruppen (bl.a. JO 1990/91 s. 369).
Vid behov finns möjligheter att röja uppgifter via direktkanal från och till de olika myndigheterna enligt sekretessbrytande bestämmelser inte via en samverkansgrupp Får en socialtjänst i ett stadsområde eller socialtjänstverksamhet hos sociala resursförvaltningen eller hälso- och sjukvården kännedom om ett barn/en ungdom (under 18) som behöver stöd och hjälp finns det möjligheter till att lämna uppgifter till varandra (25 kap. 12 och 26 kap. 9 ). Det är dock inget som får lyftas i en grupp med representanter från till exempel skola på grundval av dessa bestämmelser. Ett samtycke tar bort sekretesshindren för fullskalig samverkan Det innebär att socialtjänsten och hälso- och sjukvård bara kan lämna uppgifter om en identifierad individ på ett samverkansgruppmöte inkluderande andra myndigheter med ett klart givet samtycke av denna enskilda individ.
Efter prövning enligt generalklausulen kan övriga berörda myndigheter (utom socialtjänst och hälso- och sjukvård) samverka Skolförvaltningarna - bortsett från medicinsk elevhälsa (UTOM MED STÖD I 25 KAP. 13 OSL NÄR DET GÄLLER SÄRSKILT STÖD) - kan efter prövningar i de enskilda fallen i enlighet med generalklausulen lämna uppgifter och diskutera ett individärende. Socialtjänsten och medicinsk elevhälsa får lyssna, men får absolut inte delta i diskussionen Uppgiftsskyldigheten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen råder från den myndighet som är orolig för ett barn i förhållande till berörd socialnämnd och medger inte att ett individärende tas upp i en samverkansgrupp BESTÅENDE AV FLER MYNDIGHETER.
Alltid möjligt! Avidentifierade fallbeskrivningar Det är möjligt att diskutera på en generell nivå, att beskriva avidentifierade fall. OBSERVERA att ingen individ får kännas igen vid sådana fallbeskrivningar. Det måste råda en verklig och faktisk anonymitet. Annars kan tjänsteman som inte lovligen får lämna uppgift om enskild i det aktuella sammanhanget komma att ställas till ansvar för brott mot tystnadsplikten.
Ha koll på barnens egen beslutskompetens Utgångspunkten: 6 kap. 11 föräldrabalken Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren skall därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. D.v.s. Vårdnadshavarens rätt att bestämma i frågor som rör barnet är inte knuten till en 18-års gräns, utan tunnas ut med stigande ålder och utveckling (mognad). 36
Detta synsätt gäller i fråga om Barnets beslutanderätt i fråga om medicinska åtgärder Barnets förfogande över sin egen sekretess Barnets beslutanderätt att föra samtal med en myndighetsperson utan föräldrarnas samtycke
Var går gränserna? Beror på vad det handlar om, men: små barn upp till 10/11 årsålder vårdnadshavarna bestämmer (t.ex. vaccination, att ta del av uppgifter, att samtal hålls) Barn som närmar sig 18-årsdagen, övre tonåren från 15 bestämmer mycket själva (får bestämma själva att motta medicinska åtgärder, förfogar i stort sett över sin sekretess, kan samtala med vem de vill). Bryts i allvarliga situationer Svårt att bedöma: de begynnande tonåren ca 12-15 Vad handlar det om? Frågans beskaffenhet. Mognad? Barnets individuella förutsättningar.
12 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen Sekretess i förhållande till vårdnadshavare Huvudregel: Sekretess till skydd för en enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i förhållande till dennes vårdnadshavare. Undantag från huvudregeln (egentliga huvudregel) Sekretessen gäller dock inte i förhållande till vårdnadshavaren i den utsträckning denne enligt 6 kap. 11 föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter, Undantag från undantaget såvida inte det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren Om sekretess inte gäller i förhållande till vårdnadshavaren förfogar denne enligt 2 ensam eller, beroende på den underåriges ålder och mognad, tillsammans med den underårige över sekretessen till skydd för den underårige.
inte någon åldersgräns angiven till ledning för bedömningen av vem som disponerar över sekretessen beträffande uppgifter som en underårig har lämnat till t.ex. en skolsköterska Svaret på frågan blir beroende av den unges mognad och utveckling i det enskilda fallet. Vid prövningen kommer av naturliga skäl den unges ålder ofta att kunna vara vägledande, men det finns också anledning att väga in de aktuella uppgifternas innehåll samt vilken typ av ärende som det är frågan om.
Exempel: Kammarrätten i Stockholm i mål nr 6604-13 uppgifter från kuratorskontakt Kuratorssamtal med elev (11 år när samtalen fördes, vid vårdnadshavarens begäran 12 år) Dottern uttryckte önskemål om att det hon sagt till kuratorn på skolan inte ska komma till föräldrarnas kännedom. De uppgifter som nämnden inte lämnade ut var av personlig art och lämnade i förtroende till kuratorn Eleven hade uppnått sådan ålder och mognadsgrad att hon bör åtnjuta visst skydd för sin integritet gentemot vårdnadshavarna. Uppgifter som lämnats i förtroende, som för eleven framstår som väldigt personliga och integritetskänsliga, men som syntes i huvudsak vara kända av vårdnadshavarna. Uppgifterna inte nödvändiga för utövandet av vårdnaden enligt 6 kap. 11 FB.
Betydande men Förutsättning: små barn begynnande tonåren. Ni har bedömt att vårdnadshavaren disponerar över sekretessen Barnets sekretess får ändå inte efterges om detta medför betydande men. Vad är betydanden men? Med betydande men avses t.ex. att den unge kan skadas allvarligt psykiskt, fysiskt eller på annat sätt om uppgiften lämnas. I förarbetena till bestämmelsen anges att det finns situationer där vårdnadshavare och barn står i motsatsförhållande till varandra och där det i vissa fall, oavsett barnets ålder, skulle vara till allvarlig skada för barnet att en uppgift lämnas ut till vårdnadshavaren. För tillämpning av undantagsregeln är det däremot inte tillräckligt att den unge finner det obehagligt att föräldrarna får del av uppgifterna eller tror att vårdnadshavaren ska vidta åtgärder som den unge motsätter sig men som inte kan anses medföra betydande men för den unge. Undantagsregeln tar sikte på de mest angelägna fallen där det kan finnas behov av att skydda barnen mot vårdnadshavaren, antingen därför att det är fråga om särskilt integritetskänsliga uppgifter eller därför att uppgifterna kan missbrukas av vårdnadshavaren på ett sätt som allvarligt skadar barnet. Det kan vara fallet i t.ex. vårdnads- och umgängestvister, vid behandling av sådana störningar hos barnet som har sitt ursprung i familjeförhållandet och i omhändertagandesituationer (prop. 1988/89:67 s. 37 f).
Undantag från undantagsregeln: betydande men Bedömning kan självfallet inte göras slentrianmässigt utan kräver ingående överväganden i det enskilda fallet, där utgångspunkten alltid måste vara vårdnadshavarens ansvar för barnet.
JO 1998/99 s 417. Kritik mot skola och hälso- och sjukvården för underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen beträffande en vid aktuell tidpunkt elvaårig flicka som genomgått abort. Även fråga om sekretess i förhållande till vårdnadshavaren. 201 6-05- 17 JO: En flicka blev vid drygt 11 års ålder gravid och genomgick abort. Det är självklart att ett barn i denna ålder inte har tillräcklig mognad för att själv överväga konsekvenserna av en abort. Flickans vårdnadshavare borde därför ha informerats innan ingreppet gjordes. Skolsköterskan har inte utfört någon egentlig vård- eller behandlingsåtgärd avseende flickan. Av utredningen framkommer emellertid att hon har intagit en så aktiv roll att hon lämpligen borde ha underrättat flickans vårdnadshavare om graviditeten och det planerade ingreppet. Denna bedömning ligger också i linje med läroplanens riktlinjer angående en nära samverkan mellan skolans personal och elevernas vårdnadshavare. Frågan är dock av underordnad betydelse med hänsyn till att skolans åliggande i första hand varit att underrätta socialnämnden. Hade så skett hade frågan om informationen till vårdnadshavaren kunnat överlämnas till socialnämnden. 44
Bestämmanderätt angående undersökning Negativ bestämmanderätt: att samtycka till eller inte till en föreslagen åtgärd Små barn upp till elva år: vårdnadshavarna Äldre tonåringar: ungdomarna själva Begynnande tonåren: gråzon JO 1995/96 s. 89 barn som fyllt 12 år och som själv vill medverka i undersökning torde det vara möjligt Allvarliga tillstånd vårdnadshavarna har ovillkorlig rätt till information Positiv bestämmanderätt: att önska bli föremål för en medicinsk åtgärd något mer begränsad än den negativa bestämmanderätten dock samma synsätt 45
Samma tänkesätt i fråga om att hålla samtal Om barnet har uppnått den ålder och mognad som krävs för att själv bestämma om sin medverkan, är det barnet som råder över om något samtal ska hållas. Barnets medgivande är då både en nödvändig och tillräcklig förutsättning. Det innebär i sin tur att vårdnadshavarens samtycke till samtalet inte behöver inhämtas och att samtalet kan äga rum mot vårdnadshavarens vilja. (jfr JO:s ämbetsberättelse 2006/07 s. 212 och prop. 2009/10:192 s. 32 f). 46
Om barnen inte disponerar över självbestämmanderätt: inhämta samtycke på förhand, se JO den 19 november 2013, dnr 1382-2012, kritik mot en skolsköterska Socialtjänsten får samtala med barn utan vårdnadshavarnas samtycke, men även socialtjänsten måste informera om att samtalet hålls innan samtalet äger rum 47
Vårdnadshavares bestämmanderätt Huvudregel: gemensam vårdnad två vårdnadshavare ska samtycka/ + vad gäller barn som uppnått ålder och mognad barnen själva Undantag 1: en vårdnadshavare är frånvarande m.m. 6 kap. 13 FB sådana beslut rörande vårdnaden som inte utan olägenhet kan uppskjutas, bestämmer den andre ensam. Denne får dock inte ensam fatta beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det.
Undantag 2 6 kap. 13 a föräldrabalken Står barnet under vårdnad av två vårdnadshavare och samtycker endast den ena till en åtgärd till stöd för barnet, får socialnämnden besluta att åtgärden får vidtas utan den andra vårdnadshavarens samtycke om det krävs med hänsyn till barnets bästa och åtgärden gäller 1. psykiatrisk eller psykologisk utredning eller behandling som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 2. behandling i öppna former som ges med stöd av 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 3. utseende av en kontaktperson eller en familj som avses i 3 kap. 6 b första stycket socialtjänstlagen eller 4. en insats enligt 9 4 (biträde av kontaktperson), 5 (avlösarservice i hemmet) eller 6 (korttidsvistelse utanför det egna hemmet) lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Ett beslut enligt första stycket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt. Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. Rätten får dock bestämma att dess beslut ska gälla först sedan det har vunnit laga kraft.
Undantag 2: 6 kap. 13 a Förutsättningar för tillämpning: o o o Två vårdnadshavare, men bara en samtycker Bara de uppräknade insatserna Socialnämndens beslut ska krävas med hänsyn till barnets bästa. I detta ligger en bedömning av vilket behov barnet har av insatsen och hur nödvändigt det är att socialnämnden ingriper. Det måste finnas ett påtagligt och tydligt behov i det enskilda fallet. Vid bedömningen ska barnets inställning beaktas (se prop. 2011/12:53 s. 25 ff.).
Den administrativa gången 1. Det framkommer hos hälso- och sjukvården eller hos socialtjänsten att barnet har ett behov av en viss insats 2. Bara en av två vårdnadshavare samtycker 3. Hälso- och sjukvården/socialtjänsten anmäler till behörig socialnämnd den samtyckande vårdnadshavaren kan ansöka om prövning enligt 6 kap. 13 a FB 4. Ärende öppnas hos socialnämnden överklagbart beslut fattas som gäller omedelbart
HFD 2015 ref. 5 Medgivande till behandling Nämnden/utskottet beslutade att lämna medgivande till medicinering med Concerta. Förvaltningsrätten upphävde beslutet. Kammarrätten upphävde förvaltningsrättens dom och fastställde utskottets beslut. 52
PT-frågan i HFD Den fråga i målet som har lett till att Högsta förvaltningsdomstolen meddelat prövningstillstånd gäller förutsättningarna för en socialnämnds beslut att tillåta läkemedelsbehandling av ett barn med neuropsykiatrisk diagnos, när den ena av barnets två vårdnadshavare motsätter sig behandlingen. 53
HFD:s bedömning Man kan inom ramen för lagrummet pröva förutsättningarna för att både medge fortsatt behandling och inleda behandling I första hand avser 6 kap. 13 a 1 samtalskontakter, i enskilda fall kan det vara motiverat att pröva läkemedelsbehandling Höga krav på nämndens beslutsunderlag Om i utredningen osäkerhet råder avseende diagnos och lämpliga behandlingsinsatser second opinion Osäkerhet avseende vårdbehov inhämta yttrande från vårdgivaren eller sakkunnigutlåtande När vårdnadshavare framställer invändningar av viss tyngd (mot bakgrund av utredningen som redan finns komplettering med utlåtande från oberoende läkare Att beakta även faktiska möjligheter att genomföra behandlingen på ett försvarligt sätt) mot en vårdnadshavares vilja (t.ex. vid växelvis boende, finns inga tvingande regler för en vårdnadshavare att se till att medicinering ges) Själva beslutet måste vara tydligt preciserat (praktiska förutsättningar, åtgärdens omfattning, varaktighet) 54