Mål nr T , xxxxxxxxxxxxxxxxxx./. Landstinget i Uppsala län angående skadestånd

Transkript

1 Stockholm den 14 juni 2012 Uppsala tingsrätt Box Uppsala Mål nr T , xxxxxxxxxxxxxxxxxx./. Landstinget i Uppsala län angående skadestånd Yttrande Förelagda att yttra oss över Landstingets svaromål vill vi anföra följande. Förkortningar och definitioner i ansökan om stämning kommer även att användas nedan. Landstinget har gjort sig skyldigt till fel och försummelse vid myndighetsutövning 1. Till stöd för sitt bestridande anför Landstinget att den dagliga vårdverksamheten på ett sjukhus inte är myndighetsutövning och att skadeståndsskyldighet på grund av fel eller försummelse vid myndighetsutövning därför inte kan föreligga. 1 xxxxxxxxxxxx, xxxxxxxxxxxxxxxx och xxxxxxxxxxxxx gör emellertid inte gällande att Landstinget har begått något fel eller varit försumligt vid den medicinska vården av xxxxxxxxxxxxxx. Vad xxxxxxxxxxxx, xxxxxxxxxxxxxxxx och xxxxxxxxxxxxx gör gällande är istället att Landstinget gjort sig skyldigt till fel och försummelse genom att röja sekretessbelagda uppgifter om xxxxxxxxxxxxxxx person och hälsotillstånd. 2 1 Landstingets svaromål, s Stämningsansökan s. 2.

2 2. En myndighets beslut att lämna ut uppgifter som kan omfattas av sekretess enligt sekretesslagen utgör myndighetsutövning (jfr Alf Bohlin, Offentlighetsprincipen, åttonde upplagan, s. 172 samt JO:s beslut den 3 maj 2011, dnr , och den 28 maj 2008, dnr ). Även Landstingets beslut att teckna Avtalet med Titan (bil. 4 till stämningsansökan) utgör myndighetsutövning. 3. För att skadeståndsskyldighet enligt 3 kap. 2 skadeståndslagen ska uppkomma är det dessutom tillräckligt att skadan har vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Detta innebär att bestämmelsen omfattar åtskilliga beslut eller åtgärder som ingår endast som ett led i myndighetsutövning men som är reglerade av offentligrättsliga föreskrifter och indirekt kan få rättsliga konsekvenser för den enskilde, liksom också vissa andra handlingar som står i ett mycket nära tidsmässigt och funktionellt samband med myndighetsutövningen (prop. 1972:5 s. 502 f.). 4. Att tillåta ett tv-team att närvara och filma en patient när denne undergår behandling samt att tillåta att uppgifter om en patients hälsotillstånd och personliga förhållanden, för vilka det råder sekretess enligt 7 kap. 1 sekretesslagen (1980:100), sprids ryms således inom begreppet vid myndighetsutövning. Sekretessförbehållet är ogiltigt och Landstinget har brutit mot sekretesslagen 5. Till stöd för sitt bestridande anför Landstinget att Titan har ålagts skyldighet att följa sjukhusets överenskomna sekretessrutiner och att Landstinget således har uppställt förbehåll enligt 10 kap. 14 OSL. Med hänsyn härtill anser Landstinget att uppgifter har kunnat lämnas till Titan utan att det innebär att något brott mot sekretessen har begåtts. 3 xxxxxxxxxxxx, xxxxxxxxxxxxxxxx och xxxxxxxxxxxxx bestrider att det aktuella sekretessförbehållet är giltigt. 6. Ett förbehåll enligt 14 kap. 9 sekretesslagen, nuvarande 10 kap. 14 första stycket OSL, kan inte meddelas genom ett civilrättsligt avtal (JO:s ämbetsberättelse 1994/95 s. 574). Inte heller kan ett förbehåll meddelas i förväg 3 Landstingets svaromål, s. 3. 2

3 utan en prövning måste göras i varje särskilt fall i förhållande till de uppgifterna som ska ges ut (JO:s ämbetsberättelse 1992/93 s. 197). 7. JK har i beslut 21 mars 2001 (dnr ) tagit ställning till frågan om sekretessförbehåll i ett fall där ett tv-team följt polisens arbete och där varje person i tv-teamet i förväg hade undertecknat en handling om sekretess enligt ett förtryckt formulär. JK konstaterade att det använda formuläret, vilket benämnts som sekretessinformation och inte innefattade något formligt beslut, var allmänt hållet och inte gav någon närmare ledning om sekretessförbehållets innebörd. Formuläret uppfyllde således inte de krav som gäller i fråga om förbehåll enligt 14 kap. 9 sekretesslagen och hade därför ingen rättsverkan mot dem som hade undertecknat det. JK gjorde vidare bl.a. följande allmänna uttalanden. När representanter för massmedierna följer polisens arbete innebär det en fortlöpande förmedling av uppgifter från myndigheten till utomstående. Vid tillståndsgivningen torde myndigheten som regel inte kunna överblicka vilken information som kommer att förmedlas och då inte heller kunna bedöma huruvida det rör sig om sekretessbelagda uppgifter. Så länge som en uppgift inte materialiserats kan det uppenbarligen inte ske någon sekretessprövning och då inte heller någon prövning av förbehållsfrågan. Mot denna bakgrund är det inte möjligt att redan i samband med ett tillstånd till den typ av reportage som det var fråga om besluta om aktuellt förbehåll. 8. I beslut den 5 september 2008 (dnr ) uttalade även JO kritik mot ett sekretessförbehåll som Kustbevakningen uppställt gentemot ett filmbolag vars filmteam följde en liten grupp av tjänstemän inom Kustbevakningen som arbetade med bland annat räddningsinsatser till sjöss. För att säkerställa enskildas personliga integritet fattade Kustbevakningen fortlöpande beslut om förbehåll om sekretess för uppgifter om enskilda som myndighetens verksamhet riktades mot. Enligt besluten om förbehåll hade filmteamets deltagare att iaktta samma bestämmelser om sekretess till skydd för enskild som gäller för de anställda inom Kustbevakningen. JO riktade kritik mot att myndighetens beslut om förbehåll inte identifierade vilket ingripande det varit fråga om. Vidare preciserades enligt JO, med ett undantag, inte vilka specifika personer som 3

4 beslutet riktade sig till. Enligt JO krävdes att myndigheten meddelar ett individuellt beslut för var och en som får ta del av sekretessbelagda uppgifter och att beslutet preciserar vilka uppgifter det är knutet till. Dessa brister i beslutet medförde enligt JO att förbehållet inte kunde anses uppfylla ställda krav. 9. I ljuset av det ovan anförda är det klart att skrivningarna i punkten 4 i Avtalet om att Titan har ålagts tystnadsplikt utan begränsning i tid samt att Titan och dess personal ska underteckna ett sekretessavtal inte medför att ett giltigt förbehåll enligt 14 kap. 9 sekretesslagen (10 kap. 14 första stycket OSL) varit förhanden. Avtalet innebär således ingen garanti för att Titans filmupptagningar med xxxxxxxxxxxxxx inte kan ha använts eller kan komma att användas i andra sammanhang. Landstinget uppger nu dessutom självt att det avsnitt av tv-serien Sjukhuset som målet gäller kan finnas i ett arkiv i London, dvs. utanför svensk jurisdiktion och därmed svensk sekretesslagstiftning. Kränkningarna har varit allvarliga och de anhöriga har inte varit medvållande till skadan 10. Till stöd för sitt bestridande anför Landstinget att kränkningarna som xxxxxxxxxxxx, xxxxxxxxxxxxxxxx och xxxxxxxxxxxxx har utsatts för inte har varit allvarliga samt att de själva har bidragit till kränkningarna genom att aktivt titta på och söka upp det aktuella avsnittet av tv-serien. 4 De kränkningar som xxxxxxxxxxxx, xxxxxxxxxxxxxxxx och xxxxxxxxxxxxx har utsatts för har emellertid orsakats av Landstingets beslut att låta ett tv-team närvara vid och filma xxxxxxxxxxxxxx när han undergick behandling i livets slutskede på Akademiska sjukhuset i Uppsala samt Landstingets beslut att därefter tillåta att det filmade materialet sändes i tv och lades ut på internet. Kränkningarna har således inte orsakats av att de anhöriga genom att titta på aktuellt avsnitt av tvserien blivit påminda om xxxxxxxxxxxxxx och dennes sjukdom. 11. Kränkningarna har bland annat inneburit känslor av obehag, frustration maktlöshet och ångest genom vetskapen att för familjemedlemmarna okända människor har varit närvarande när xxxxxxxxxxxxxx, som var svårt sjuk och således hade särskilt svårt att värna sin personliga integritet, undergick behandling. Dessa känslor förstärks av att Landstinget, som de stod i ett 4 Landstingets svaromål, s. 6. 4

5 beroende- och förtroendeförhållande till, tillåtit tv-teamets närvaro samt av att sjukhusets personal ingående berättat om xxxxxxxxxxxxxxx hälsotillstånd. 12. Kränkningarna har även inneburit känslor av förnedring och skam genom att filmupptagningar av deras make, far respektive morfar spreds till en bredare allmänhet kort tid efter att avlidit. Personer utöver de som kände till att xxxxxxxxxxxxxx låg på sjukhus kunde identifiera xxxxxxxxxxxxxx i aktuellt avsnitt av tv-serien. Även de personer som kände till att xxxxxxxxxxxxxx vårdades på sjukhus fick genom tv-avsnittet ingående information om xxxxxxxxxxxxxxx hälsotillstånd och sjukdomsförlopp som de inte tidigare hade vetskap om. 13. Vidare har kränkningen inneburit och innebär fortfarande känslor av oro och maktlöshet på grund av att man faktiskt inte vet om det filmade materialet har använts eller kommer att användas i andra sammanhang. Sammantaget har kränkningarna således varit allvarliga. 14. Kränkningarna har inte förvärrats av att de anhöriga har sett hela eller delar av inslaget med xxxxxxxxxxxxxx. När xxxxxxxxxxxx, xxxxxxxxxxxxxxxx respektive xxxxxxxxxxxxx såg tv-avsnittet var skadan till större del redan skedd och de kan därför inte anses ha bidragit till kränkningen genom att titta på aktuellt tv-avsnitt. Känslorna av oro, obehag och ångest skulle sannolikt förvärrats om de inte hade sett klart avsnittet och därmed inte fått vetskap om vilka uppgifter om xxxxxxxxxxxxxx som faktiskt spridits till en bredare allmänhet. De anhöriga har snarare gjort allt de kunnat för att begränsa sin skada genom att de aktivt verkade för att avsnittet med xxxxxxxxxxxxxx togs bort från TV3:s hemsida. Målets fortsatta handläggning 15. xxxxxxxxxxxxxx, xxxxxxxxxxxxxxxx och xxxxxxxxxxxxx hemställer att tingsrätten sätter ut målet till muntlig förberedelse så snart som möjligt. Som ovan Sebastian Scheiman Anna Rogalska Hedlund 5