Mål nr T , xxxxxxxxxxxxxxxxxx./. Landstinget i Uppsala län angående skadestånd

Transkript

1 Stockholm den 15 oktober 2012 Uppsala tingsrätt Box Uppsala Mål nr T , xxxxxxxxxxxxxxxxxx./. Landstinget i Uppsala län angående skadestånd Yttrande I enlighet med tingsrättens föreläggande under den muntliga förberedelsen får vi anföra följande. Förkortningar och definitioner i ansökan om stämning kommer även att användas nedan. I vilken ordning grunderna ska prövas 1. Under den muntliga förberedelsen konstaterades att det ankommer på rätten att avgöra i vilken ordning grunderna till stöd för käromålet ska prövas och att kärandena inte heller begär att det ska ske i någon särskild ordning. 2. Kärandena ser dock vissa fördelar med att pröva kränkningen enligt Europakonventionen i första hand. För att konstatera en kränkning av artikel 8 i Europakonventionen är det tillräckligt att rätten kommer fram till att Landstinget har agerat i strid med sekretessbestämmelserna. En prövning enligt skadeståndslagens regler måste däremot ske i flera steg, vilket gör Centrum för rättvisa Skeppsbron 20 Box Stockholm Tel Fax info@centrumforrattvisa.se Org.nr Bankgiro Plusgiro denna prövning mer komplicerad. 3. Kärnfrågan för kärandena är också att få upprättelse för den kränkning som de har utsatts för (se nedan s.3-4), inte att få fastställt att ett brott har begåtts (vilket förutsätts enligt skadeståndslagen såtillvida skadan inte är att betrakta som personskada enligt 2 kap. 1 skadeståndslagen).

2 Ersättning för rättighetskränkning 4. Med anledning av svarandes argumentation beträffande Europakonventionen under den muntliga förberedelsen (se s. 7 i protokollet från den muntliga förberedelsen den 19 september 2012) finns det skäl att något utveckla argumentationen kring möjligheten till ersättning för rättighetskränkningar i svensk rätt. 5. I NJA 2012 s. 211 (I) klargjorde Högsta domstolen att tillerkännandet av ideellt skadestånd för en rättighetskränkning vilar på nationell rätt utan stöd i lag (p. 9 i domen). Tillerkännandet av ideellt skadestånd för en rättighetskränkning utgör med andra ord en allmän skadeståndrättslig grundsats som gäller vid sidan av skadeståndslagens regler. Skadeståndslagen regler kan inte heller läggas till grund för motsatsslut utan måste tolkas och tillämpas med beaktande av att oskrivna regler (prop. 1972:5 s. 449). 6. Det är således väl etablerat i svensk rätt att en kränkning av en rättighet i Europakonventionen kan grunda ett skadeståndsanspråk. Europadomstolen har i en dom från i våras bekräftat att även Europadomstolen bedömer att det är tillräckligt klarlagt att det numera finns effektiva rättsmedel i Sverige genom att man kan begära skadestånd för rättighetskränkningar hos JK eller i allmän domstol (Eriksson mot Sverige, dom den 12 april 2012, 50 och 52). 7. Det bakomliggande syftet med denna rättsutveckling är att tillgodose att Sverige lever upp till sina förpliktelser att tillhandhålla ett effektivt rättsmedel enligt artikel 13 i Europakonventionen. Det bör i detta sammanhang framhållas att detta syfte skulle motverkas om den enskilde belastas med en långtgående utrednings- och bevisbörda. Förtydligande gällande brott mot tystnadsplikt 8. I syfte att öka förståelsen för vad kärandena menar att brottet mot tystnadsplikt består i vill kärandena inledningsvis tydliggöra hur begreppet kränkning har använts. Begreppet kränkning kan syfta dels på handlingen som sådan, dels på skadan som uppstår på grund av handlingen (se Kränkningsersättning Skadestånd för kränkning genom brott, Sandra Friberg, s. 351 ff.). 9. Kränkningshandlingarna kan, som kärandena anfört i tidigare skrifter och under den muntliga förberedelsen delas upp i två delar; 2

3 a. att Landstinget har tillåtit filmteamets närvaro och filmning av xxxxx när han fick vård på Akademiska samt att personalen diskuterade xxxxxxxxxxxxxxx tillstånd inför filmteamet och b. att Landstinget har tillåtit att filmen sedan sprids genom sändning i TV och via internet. 10. Kränkningsskadan uppkom främst senare, i och med att filminslaget sändes i TV och lades upp på internet. Skadan har dock också uppkommit på grund av vetskapen att xxxxxxxxxxxxxx filmades under sin sjukhusvistelse och att såväl filminslaget som råmaterialet finns i Titans besittning och skulle kunna komma att användas i andra sammanhang (jfr s. 4 i protokollet från den muntliga förberedelsen den 19 september 2012). 11. Av förarbetena till skadeståndslagen framgår att när brott mot tystnadsplikt utgör en överträdelse av en sekretessregel som uppställts till skydd för en enskilds intresse kan skadeståndsansvar uppkomma (prop. 1972:5 s. 571). 12. Såväl 3 kap. 1 p. 3 (principalansvar) som 3 kap. 2 p. 2 (fel och försummelse vid myndighetsutövning) skadeståndslagen hänvisar till 2 kap. 3 skadeståndslagen enligt vilken den som allvarligt kränker någon annan genom brott ersätta skadan som kränkningen innebär. Kärandena har hittills inte uttryckligen hänvisat till 3 kap. 1 p. 3 eftersom denna endast blir tillämplig om skadan inte uppkommit vid myndighetsutövning och följaktligen är av underordnad betydelse i förevarande mål (Skadeståndslagen En kommentar, Bertil Bengtsson och Erland Strömbäck, fjärde upplagan, s. 85f). 13. Bedömningen av om rekvisiten för brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 BrB är uppfyllda kan delas upp i två led, dels ska en uppgift för vilken sekretess råder ha röjts, dels ska någon som har tystnadsplikt ha röjt uppgiften. Bedömningen sammanfaller i stor utsträckning med bedömning av det kränkande handlingsförlopp som har redogjorts för ovan. 14. Vad gäller frågan om en sekretessbelagd uppgift har röjts hänvisar kärandena sina tidigare skrifter (främst p i stämningsansökan och p. 5-9 i yttrande från 14 juni 2012). Något krav på att ett avslöjande ska ha skett ska inte läggas in i ordet röja utan endast att uppgift lämnats ut som omfattas av sekretess (se Munck m.fl. Brottsbalken (maj 2012, Zeteo) kommentaren till 20 kap. 3 BrB under rubriken röja uppgift och där angivna hänvisningar). 15. Vad sedan gäller frågan vem som har röjt uppgiften bör noteras att personalkretsen som omfattas av sekretessen inom hälso- och sjukvården omfattar all den personal som är verksam inom det allmännas hälso- och 3

4 sjukvård vare sig verksamheten avser det egentliga vårdarbetet eller administrativt, ekonomiskt eller tekniskt arbete. Med andra omfattas inte bara sjukvårdspersonal såsom läkare och sjuksköterskor utan även sjukhusdirektionen, sjukhusets jurister och andra medarbetare. 16. Vare sig enligt 3 kap. 1 eller 2 skadeståndståndslagen krävs det att en viss person kan utpekas som den som brutit mot tystnadsplikten utan det är tillräckligt att en eller flera anonyma arbetstagare som Landstinget svarar för har genomfört handlingen. I förevarande fall är skadeståndsanspråket dessutom riktat mot Landstinget inte mot den eller de personer som kan anses ha begått den brottsliga gärningen. 17. Även om Avtalet inte röjer några sekretessbelagda uppgifter så röjdes uppgifter vid senare tillfällen som en följd av Avtalet. Avtalet undertecknades av dåvarande sjukhusdirektören som omfattades av sekretessreglerna i dåvarande 7 kap. 1 sekretesslagen. 18. Det står vidare klart att filmteamet var på plats den 14 september 2007 när vårdpersonalen lämnade sekretessbelagda uppgifter. Det framkommer av den filminspelning som visades i TV och som lades ut på internet. Den vårdpersonal som förekommer i filminspelningen hade vidare en mikrofon på sig när de talade med och/eller om xxxxxxxxxxxxxx. Man kan utgå från att även annan vårdpersonal befann sig på avdelningen när xxxxxxxxxxxxxx låg inne och filmades. Exakt vilka som tjänstgjorde vid de tidpunkterna som xxxxxxxxxxxxxx filmades torde enbart Akademiska ha kännedom om. 19. Landstinget har uppgett att det aktuella filminslaget granskades och godkändes av Landstingets personal innan det sändes i TV3. Kärandena har, trots förfrågan, inte erhållit uppgifter när så skedde och exakt vilka som genomförde granskaningen och gav sitt godkännande till att sekvensen om xxxxxxxxxxxxxx skulle lämnas ut till en bredare allmänhet. 20. I samtliga ovan nämnda situationer har personal verksam på Akademiska agerat uppsåtligen eller i vart fall oaktsamt. Sammantaget är det därför visat att någon/några för vilka Landstinget svara för har röjt sekretessbelagda uppgifter. Skadeståndnivån 4

5 21. Det är naturligt att skadeståndet inte bör fjärmas alltför mycket från vad som gäller när skadestånd döms ut enligt skadeståndslagen i jämförbara fall (NJA 2012 s. 211 (I), p 18). I likhet med vad kärandena anförde under den muntliga förberedelsen är den skada som en kränkning genom brott mot tystnadplikt medför inte jämförbar med den skada som uppkommer genom exempelvis våldsbrott. I svensk praxis finns inte mycket vägledning att hämta och den praxis som finns är dessutom relativt gammal (t.ex. NJA 1994 s. 637). 22. Vid bedömningen av skadeståndsnivån ska det svenska systemet med viss marginal leva upp till kravet i artikel 13 i Europakonventionen och Europadomstolens praxis är en given utgångspunkt för en bedömning av skadeståndets storlek (NJA 2012 s. 211 (I) p. 19). Vägledning i Europadomstolens praxis kan hittas i de mål som kärandena hänvisar till i stämningsansökan (se särskilt Peck mot Förenade konungariket, 120, Armoniene mot Litauen, 52 och Reklos och Davourlis mot Grekland, 47). Fördelning av rättegångskostnader 23. Med anledning av kärandenas kompletterande yrkande om att vardera part ska bära sina egna rättegångskostnader för det fall kärandena anses som tappande vill kärandena hänvisa till NJA 2012 s. 211 (II). 24. I det fallet slog Högsta domstolen fast att fördelningen av rättegångskostnaderna får effekt för huruvida möjligheten till skadestånd kan anses utgöra ett effektivt rättsmedel enligt artikel 13 i Europakonventionen. Utgångspunkten är visserligen bestämmelserna i 18 kap. rättegångsbalken, men om den förfördelade parten haft fog för att föra talan måste inte sällan vad som följer av dessa bestämmelser modifieras för att ett visst säkerhetsavstånd ska hållas till vad som anses vara ett konventionsbrott (p. 12 i domen). 25. Högst domstolen uttalade vidare att en person som blivit kränkt, i det fallet av en långsam rättslig prövning, ska inte av oro för effekten i rättegångskostnadshänseende drivas till försiktiga beloppsyrkanden. Även om den förfördelades talan leder till endast en mindre framgång i förhållande till vad motparten medgett, bör kostnaderna kvittas oberoende av vad som följer av rättegångsbalkens bestämmelser (p i domen). 26. Dessa principer har bäring på förevarande fall som också rör en påstådd rättighetskränkning där möjligheten till skadestånd har till syfte att tillgodose kravet på ett effektivt rättsmedel enligt artikel 13 i Europakonventonen. 5

6 Bevisuppgift 27. xxxxxxxxxxxx, xxxxxxxxxxxxxxxx och xxxxxxxxxxxxx åberopar för närvarande följande bevisning. Kärandena förbehåller sig rätten att komplettera bevisuppgiften efter att ha tagit del av Landstingets yttrande och bevisuppgift. Skriftlig och audiovisuell bevisning 28. Avsnitt 34 år 2007 av Sjukhuset åberopas till styrkande av xxxxxxxxxxxxxx hälsotillstånd och att uppgifter för vilka sekretess råder har röjts av någon som var pliktig att hemlighålla uppgifterna samt att giltigt samtycke saknades (på dvd). 29. Journalblad för xxxxxxxxxxxxxx från 14 till 16 september 2007 åberopas till styrkande av att xxxxxxxxxxxxxxx hälsotillstånd var sådant att han inte kunde lämna ett giltigt samtycke (Bilaga 1). 30. Dokument med statistik över tv-tittandet v till styrkandet av spridningen av filminslaget (Bilaga 5 till stämningsansökan). Muntlig bevisning 31. Förhör under sanningsförsäkran med xxxxxxxxxxxx, xxxxxxxxxxxxxxxx och xxxxxxxxxxxxx. De ska höras om händelserna den september 2007 hänförliga till xxxxxxxxxxxxxx och hans vistelse på sjukhuset, sändningen av filminspelningen på TV och att filmen lades upp på internet och händelser i anslutning till detta. Förhören ska styrka att uppgifter för vilka sekretess råder har röjts utan giltigt samtycke från xxxxxxxxxxxxxx samt till styrkande av den uppkomna skadan. 32. Vittnesförhör med xxxxxxxxxxxxxxx, Hjortvägen 2, Bålsta. Hon ska höras om sändningen av filminspelningen på TV till styrkande av att uppgifter för vilka sekretess råder har röjts utan giltigt samtycke från xxxxxxxxxxxxxx. Som ovan Anna Rogalska Hedlund Sebastian Scheiman 6