Hur förhåller sig yttrandefriheten till lojalitetsåtagandet i anställningen?

Transkript

1 1 (6) PM om yttrandefrihet och lojalitet Det här dokumentet beskriver hur yttrandefriheten förhåller sig till sekretess och lojalitetsåtagandet i anställningsavtalet och vilka konsekvenser ett felutnyttjande av yttrandefriheten kan få, bland annat vid användning av sociala medier. Hur förhåller sig yttrandefriheten till lojalitetsåtagandet i anställningen? Vad är yttrandefrihet? Med yttrandefrihet menas frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Enligt den svenska regeringsformen är varje medborgare gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet. Med det allmänna avses stat, kommun och landsting. I egenskap av medborgare har kommunala arbetstagare en grundlagsskyddad frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt uttrycka sina kritiska åsikter om kommunen och hur verksamheten bedrivs. De grundläggande fri- och rättigheterna regleras i våra grundlagar. Yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten, föreningsfriheten och religionsfriheten återfinns i 2 kap 1 regeringsformen. Yttrandefriheten är också reglerad i tryckfrihetsförordningen och i yttrandefrihetsgrundlagen. Mer finns att läsa i Tillämpningen om Offentlighet och sekretess och ITsäkerhetspolicyn. Lojalitet i anställningen Varje anställningsavtal innehåller förutom arbetsskyldigheten även en lojalitetsplikt mellan parterna. En grundläggande regel är att en arbetstagare inte får skada arbetsgivaren. Arbetstagaren är till och med skyldig att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget. Illojalitet kan sägas vara ett brott mot den lojalitetsplikt som en arbetstagare genom anställningsavtalet har mot sin arbetsgivare. Lojaliteten innebär att en arbetstagare ska utföra de arbetsuppgifter hen är anställd för att utföra, följa den arbetsledning och de föreskrifter som en arbetsgivare ger, inte skada arbetsgivaren genom att begå brottsliga gärningar mot denne, inte bedriva mot arbetsgivaren konkurrerande Eva Gustavsson Tfn: E-post: eva.gustafsson@hudiksvall.se Postadress: Hudiksvall Besöksadress: Trädgårdsgatan 4 E-post: kommun@hudiksvall.se Tfn växel: Fax: Org. Nr:

2 (6) verksamhet eller på annat sätt skada sin arbetsgivare. Illojaliteten kan alltså handla om att arbetstagaren gör eller låter bli att göra något i sin anställning, eller på fritiden, som påverkar arbetsgivarens verksamhet negativt eller strider mot förpliktelser som sammanhänger med anställningen. Bisyssla. I AB 8 regleras arbetstagarens skyldigheter och arbetsgivarens rättigheter vad gäller bisyssla. Arbetstagaren är skyldig att lämna uppgifter om bisysslan om arbetsgivaren begär det. Arbetsgivaren kan förbjuda bisyssla om hen anser att bisysslan stör ordinarie arbetsuppgifter, påverkar arbetstagarens handläggning eller innebär konkurrerande verksamhet. Förbud mot förtroendeskadlig bisyssla regleras i lagen om offentlig anställning (LOA). Offentligt anställda En kommunanställd kan ofta åberopa den grundlagsfästa yttrandefriheten när hen kritiserar sin arbetsgivare. Yttrandefriheten är överordnad lojaliteten gentemot arbetsgivaren för en offentliganställd. När det gäller privatanställda är det tvärtom lojaliteten är överordnad kritikrätten. Samtidigt får de grundlagsfästa fri- och rättigheterna inte begränsa en offentlig arbetsgivares rätt att vidta åtgärder med anledning av att en arbetstagare misskött sig i arbetet. Misskötsamhet i arbetet kan leda till en arbetsrättslig påföljd för arbetstagaren även om misskötsamheten innehållit offentligt framförda yttranden. Det kan vara svårt att hålla isär vad som är misskötsamhet i arbetet och vad som är utnyttjande av den medborgerliga yttrandefriheten. Offentligt anställda ska vara objektiva när de företräder en verksamhet. Frågan om lärares yttrandefrihet ställdes på sin spets med anledning av att en skolchef anmäldes till Justitieombudsmannen, JO, för att han vid en konferens gett uttryck för sin uppfattning att lärare ska hålla tyst med sina åsikter vid föräldramöten och att den lärare som kritiserar det då nya läraravtalet uppträdde illojalt mot arbetsgivaren. Bakgrunden till skolchefens agerande var att några lärare på föräldramöten hade uttryckt missnöje och kritik mot den politiska ledningen, skolledningen, tillämpningen av det nya läraravtalet, omorganisationen av verksamheten, besparingar med mera. JO konstaterade att den information som lämnas till föräldrarna måste vara objektiv, läraren uppträder här i sin yrkesroll och företräder därmed skolan. Föräldrarna har rätt att förvänta sig att svaren överensstämmer med skolans officiella uppfattning. Däremot finns det inga hinder för att läraren framhåller sin uppfattning i saken i

3 (6) andra sammanhang, till exempel på fritiden. Det viktiga är att noga skilja på uppgifter lämnade i tjänsten och personliga åsikter och uppgifter. Slutsatsen av beslutet i detta ärende är att lärare och annan personal i offentlig tjänst inte kan åberopa yttrandefriheten för att i sammanhang då läraren företräder skolan kunna föra fram sina egna personliga åsikter. Arbetsgivaren behöver inte acceptera att en lärare i sin roll som företrädare för skolan torgför sin personliga uppfattning på föräldramöten utan att markera att det är just en personlig uppfattning. Denna personliga uppfattning får inte färga av sig på eller påverka den objektiva information som ska lämnas allmänheten. Offentligt anställdas information ska bygga på objektivitet när de företräder sin verksamhet i kommunen. Yttrandefriheten får inte utnyttjas när som helst. En arbetsgivare kan ställa krav på att en anställd fullgör sina arbetsuppgifter tillfredsställande under arbetstid. Det kan innebära en faktisk begränsning av den anställdes möjlighet att begagna sig av sin yttrandefrihet. En offentlig arbetsgivare kan självklart förbjuda vissa aktiviteter under arbetstid som till exempel att anordna protestmöten, planera proteståtgärder, samla in namnunderskrifter, göra skrivelser eller ringa till exempel media. Sådana aktiviteter kan inverka skadligt på arbetets behöriga gång. Arbetsgivaren måste dock förstå att yttrandefriheten är överordnad lojalitetsplikten. Allmän kritik framförd av en anställd i kommunen kan medföra att allmänhetens förtroende för kommunen minskar. Det får arbetsgivaren tåla. Det står kommunen fritt att bemöta kritiken på olika sätt, också i massmedia. En chef som vägrar att genomföra politiskt beslutade åtgärder med hänvisning till att dessa inte överensstämmer med hens åsikter skyddas normalt inte av yttrandefriheten. Det betyder att hen kan bli föremål för arbetsrättsliga åtgärder. Att de anställda har yttrandefrihet innebär inte att arbetsgivaren inte kan ställa krav på att arbetsuppgifterna fullgörs, även om detta innebär en faktisk begränsning av den anställdes möjlighet att just då begagna sig av yttrandefriheten. Kommunen kan som arbetsgivare fordra bland annat att brukarna av kommunens service inte får känna att de utsätts för påtryckningar från de anställda och att personalen inte tar arbetstid i anspråk för till exempel protestaktioner. Brott mot anställningsavtalet Genom att anställningsavtalet ingås uppstår för arbetstagaren en lojalitetsplikt mot arbetsgivaren. Arbetstagaren får inte skada arbetsgivaren. En straffbar handling kan vara ett illojalt beteende från arbetstagaren. Arbetsgivaren behöver inte tolerera att arbetstagare begår handlingar i förhållande till arbetsgivaren som är straffbara enligt

4 (6) brottsbalken såsom stöld, förskingring, bedrägeri, olovligt förfogande, tagande av muta eller trolöshet mot huvudman, för att ta de vanligaste exemplen på straffbara handlingar i anställningen. Om stöld eller misshandel ägt rum så har Arbetsdomstolen godkänt att arbetsgivaren skilt arbetstagaren från sin anställning. Tjänsteställning har betydelse. Högre krav kan ställas på den som har chefsbefattning eller en förtroendeställning, till exempel har hand om pengar eller gör ekonomiska transaktioner åt arbetsgivaren. Elevers och brukares beroendeställning. I rättspraxis har Arbetsdomstolen sett till den beroendeställning som kan finnas mellan arbetstagaren och en elev eller en omsorgstagare. Här får inte arbetstagaren otillbörligt utnyttja sitt övertag mot brukare eller elev för ekonomisk vinning eller i trakasserande syfte. Brott mot tystnadsplikt är en allvarlig förseelse och är straffbart enligt 20 kap 3 brottsbalken (BrB). Brott utom tjänsten. Vid brott på fritiden gäller att om personen har en sådan befattning, eller befattningen har en sådan beskaffenhet, att brottet kan inverka menligt på arbetsgivarens eller allmänhetens förtroende för arbetstagaren eller kommunen så kan arbetstagaren i vissa fall skiljas från anställningen. Till exempel har Arbetsdomstolen i allmänhet godtagit att polismän och socialarbetare skilts från arbetet när de begått brott utom tjänsten. Hets mot folkgrupp. Brott som hets mot folkgrupp enligt 15 kap 8 brottsbalken där offentliga yttranden av olika slag utgör ett led i den brottsliga handlingen skulle även arbetsrättsligt kunna anses olämpliga för anställningen. Yttranden som är brottsliga skyddas inte. Användning av sociala medier När det uppstår problem med personalens användning av sociala medier så får man skilja på om detta sker på arbetstid eller på fritid och om det sker med användande av arbetsgivarens verktyg (hemsida, intranät, dator och dylikt) eller personens privata verktyg. Vid användande av sociala medier på fritiden gäller att personen har gott omdöme och sunt förnuft samt att hen fått information och kunskap om reglerna för användandet. Se Tillämpning Sociala Medier.

5 (6) Sociala medier och jäv JO har gjort en analys om vänskap på sociala medier och jäv. Offentliga tjänstemän ska med god marginal uppfylla regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet. Mot denna bakgrund framstår det enligt JO som olämpligt att den som är vän på exempelvis Facebook med någon av parterna i en pågående myndighetsutredning deltar i handläggning av ärendet. JO påminner om att det inte krävs att en tjänsteman rent faktiskt har brustit i kraven på opartiskhet och objektivitet för att det ska vara fråga om jäv. Det är tillräckligt att det med ett objektivt betraktelsesätt finns någon omständighet som rubbar förtroendet för tjänstemännen. JO har bedömt ett enskilt fall om en socialtjänstemans handläggning av ett barnavårdsärende. Anmälaren upptäckte att barnens mor var Facebookvän med tjänstemannen. JO avger ett allmänt ställningstagande i frågan och understryker att kraven på oberoende och opartiskhet ska uppfyllas med viss marginal. De påtalar vikten av att kommuners socialtjänst har riktlinjer för tjänstemännens användning av Facebook. JO framhåller även skarpt att det är uteslutet för en tjänsteman att kommunicera med en person som man utövar myndighet över via en privat kanal. Det ska i så fall vara myndigheten som är avsändare eller adressat i en sådan kommunikation. JO:s uttalande gäller inte endast tjänstemän inom socialtjänsten utan är tillämpligt på alla offentliga tjänstemän, även bland annat lärare och förskollärare och bygglovshandläggare. Som tjänsteman i det offentliga ska man aldrig kommunicera via privata kanaler såsom privat e-post-konto, privat Facebook-konto eller andra sociala medier! Se IT-säkerhetspolicyn. Sekretess och tystnadsplikt i anställningen Känsliga uppgifter som personal får del av i arbetet kan omfattas av sekretess enligt Offentlighet och sekretesslagen OSL. Här avses exempelvis tystnadsplikt om uppgift om enskilds förhållanden i elevhälsa och avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogiska insatser elevstödjande verksamhet. Regler om sekretess i socialtjänsten liksom hälso- och sjukvårdssekretess regleras också i OSL. Tystnadsplikten som följer av dessa sekretessregler är mycket stark och brott mot dessa regler kan leda till polisanmälan och åtal för brott mot tystnadsplikten enligt 20 kap 3 BrB. En fällande dom för brott mot tystnadsplikten kan leda till böter eller fängelse.

6 (6) I personuppgiftslagen, PUL, skyddas den personliga integriteten. Med personuppgift räknas all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person. Överträdelse kan medföra böter eller fängelse. Även arbetsrättsliga åtgärder såsom uppsägning eller avsked kan bli aktuella mot den person som bryter mot den tystnadsplikt man har att iaktta som anställd beträffande sådan information för vilken sekretess gäller. Förtal Yttrandefriheten begränsas dels av regler om tystnadsplikt, dels av regler om förtal. Förtal är ett brott i brottsbalken. Förtal är ett brott som endast undantagsvis faller under allmänt åtal, det vill säga där åklagare för brottmålet till tingsrätt. Det typiska förtalsmålet är istället ett så kallat enskilt åtal, där målsäganden själv (brottsoffret) för talan mot den person som påstås ha gjort sig skyldig till förtal. En annan möjlighet för den som anser sig utsatt för förtal är att i en civilrättslig process föra talan om skadestånd på grund av brottsligt förtal. Har förtalsbrottet skett i tjänsten är det som huvudregel mot arbetsgivaren som den som anser sig förtalad ska vända sig med krav på skadestånd för anställds handlande och i förekommande fall stämma arbetsgivaren. Arbetsgivaren har ansvar för att arbetstagare inte utsätts för ohälsa enligt bestämmelserna i Arbetsmiljölagen 3 kap 3. Samarbetssvårigheter och konflikter på arbetsplatsen kan leda till ohälsa. Den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen tar skada av om någon bland personalen förtalar sina kollegor. Det finns ett antal viktiga bestämmelser i AML att beakta i detta sammanhang.