Logistiktjänster och organisatoriska lösningar i samband med mässor och evenemang

Ekonomihögskolan Logistiktjänster och organisatoriska lösningar i samband med mässor och evenemang En fallstudie av logistikföretagen Schenker och DHL Kandidatuppsats i företagsekonomi Logistik, EKL 361, VT-2007 Grupp 1B Andreas Gustafsson 831212 Hannes V. Jonsson 690601 Christian Palmgren 821123 Examinator Petra Andersson Handledare Roger Stokkedal

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan Växjö Universitet Logistik, EKL 361, våren 2007 Författare: Andreas Gustafsson, Hannes Jonsson, Christian Palmgren Examinator: Petra Andersson Handledare: Roger Stokkedal Titel: Logistisktjänster och organisatoriska lösningar i samband med mässor och evenemang Logistik är ett område under utveckling. Mäss- och evenemangslogistik är inget undantag. Det finns skillnader mellan mässor och evenemang ur flera synvinklar. Logistikföretagen agerar därför inte alltid på samma sätt vid mässor som vid evenemang och det tyckte vi kunde vara intressant att studera. Vi valde att koncentrera studien mot logistikföretagens logistiktjänster och organisatoriska lösningar och därmed följande problemformulering: Vad särpräglar logistikföretagens logistiktjänster och organisatoriska lösningar vid mässor och evenemang? Vilka likheter och skillnader finns mellan mässor och evenemang gällande logistikföretagens logistiktjänster och organisatoriska lösningar? Uppsatsens syfte är att beskriva logistisktjänster och logistikföretagens organisatoriska lösningar i samband med mässor och evenemang. Mässor och evenemang jämförs utifrån de valda dimensionerna tid, plats och storlek. I vår teori beskriver vi mässor och evenemang, viktiga begrepp och arbetssätt inom logistiska tjänster, samt organisatoriska lösningar. Avslutningsvis presenterar vi den analysmodell som återkommer senare i arbetet. Empirisk data har samlats in genom intervjuer med personal på Schenker Fairs & Events och DHL Trade Fairs & Events. Mäss- och evenemangslogistik innehåller många traditionella logistiktjänster, men ibland ställs logistikföretagen inför mer komplexa utmaningar. Det kan då krävas projektlösningar och/eller djupare samarbete inom företagen eller mellan olika företag för att kunna tillfredställa kundens servicekrav.

Förord Vi som har skrivit denna uppsats vill tacka vår handledare Roger Stokkedal, vår examinator Petra Andersson, som funnits där när vi har behövt henne, samt vår opponeringsgrupp Daniel, Martina och Vesna, för bra, noggrann och strukturerad kritik under uppsatsens gång. Vi vill också uttrycka vår tacksamhet till Anneli Larsson och Tomas Carlström på Schenker AB och Johan Zethelius på DHL AB, som vi har fått intervjua. Det har varit mycket intressant att ta del av dessa personers expertis och beskrivningar om denna speciella logistikverksamhet. Skrivandet av denna uppsats har givit oss en ökad förståelse för ämnet mäss- och evenemangslogistik, vilket var det vi främst eftersträvade från första början. Uppsatsskrivandet har varit en lärorik, men samtidigt en krävande tidsperiod och vi har blivit medvetna om hur viktigt lagarbete är för att lyckas. Våra olika kompetenser har skapat denna uppsats och vi är i efterhand nöjda med det vi har lyckats prestera. Vi vill avsluta med att hoppas att läsaren av denna uppsats ska få en intressant och lärorik upplevelse. Vänliga hälsningar Andreas Gustafsson Hannes V. Jonsson Christian Palmgren

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.1.1 Logistik... 1 1.1.2 Tredjepartslogistik... 2 1.1.3 Mässlogistik/Evenemangslogistik... 2 1.2 Problemdiskussion... 4 1.3 Problemformulering... 6 1.4 Syfte... 6 1.5 Avgränsningar... 6 1.6 Disposition... 7 2 METOD... 8 2.1 Vetenskapligt synsätt... 8 2.1.1 Positivism... 8 2.1.2 Hermeneutik... 8 2.1.3 Vårt val av vetenskapligt synsätt... 9 2.2 Vetenskapligt angreppssätt... 9 2.2.1 Induktion... 9 2.2.2 Deduktion... 10 2.2.3 Vårt val av vetenskapligt angreppssätt... 10 2.3 Forskningsmetod... 10 2.3.1 Kvantitativa metoder... 10 2.3.2 Kvalitativa metoder... 10 2.3.3 Vårt val av forskningsmetod... 11 2.4 Datainsamlingsteknik... 11 2.4.1 Fallstudier... 12 2.4.2 Vårt val av datainsamlingsmetod... 12 2.5 Urval... 13 2.5.1 Vårt urval... 13 2.6 Sanningskriterier... 14 2.6.1 Sanningskriterier i vår uppsats... 15 2.7 Generaliserbarhet... 15 2.7.1 Studiens generaliserbarhet... 15 2.8 Sammanfattning av metodval... 16 2.9 Tidsplan... 16

3 TEORI... 17 3.1 Mässor och evenemang... 18 3.1.1 Mässor... 18 3.1.2 Evenemang... 18 3.1.3 Event marketing... 19 3.2 Logistik... 22 3.2.1 Tredjepartslogistik... 22 3.2.2 Spedition... 24 3.2.3 Transporter... 25 3.3 Organisation... 29 3.3.1 Projekt... 29 3.4 Analysmodell... 35 4 EMPIRI... 37 4.1 Schenker AB... 37 4.1.1 Företagsbeskrivning... 37 4.1.2 Intervju med Anneli Larsson och Tomas Carlström, Schenker AB... 38 4.2 DHL... 46 4.2.1 Företagsbeskrivning... 46 4.2.2 Intervju med Johan Zethelius DHL AB... 46 5 ANALYS... 49 5.1 Mässor... 50 5.1.1 Logistik... 51 5.1.2 Organisation... 52 5.2 Evenemang... 55 5.2.1 Logistik... 56 5.2.2 Organisation... 58 5.3 Likheter och skillnader... 62 5.3.1 Likheter logistik... 62 5.3.2 Likheter organisation... 62 5.3.3 Skillnader logistik... 62 5.3.4 Skillnader organisation... 63 6 SLUTSATSER... 64 6.1 Resultat... 64 6.2 Användbarhet... 65 6.3 Egna reflektioner... 66 6.4 Kritik mot eget arbete... 66 6.5 Förslag till vidare forskning... 67

KÄLLFÖRTECKNING... 68 Figurförteckning Figur 1. Teori modell... 17 Figur 2. Tredjepartslogistik... 23 Figur 3. Kapitalkostnad = Transportkostnad... 26 Figur 4. Project goals... 30 Figur 5. Matrisorganisationen... 33 Figur 6. Analysmodell... 35 Figur 1. Karta Volvo Ocean Race... 42 Figur 8. Analysmodell... 49 Figur 11. Analys mässor och evenemang... 61 Figur 12. Analys likheter och skillnader... 63 Figur 13. Resultat... 65 Tabellförteckning Tabell 1. Metod sammanfattning... 16 Tabell 2. Tidsplan... 16

Inledning 1 Inledning I detta inledningskapitel kommer först bakgrunden till uppsatsens huvudinriktning att presenteras vilket åtföljs av en problemdiskussion. Därefter introduceras uppsatsens problemformuleringar vilka mynnar ut i ett syfte med denna uppsats. Avslutningsvis redogör vi för uppsatsens disposition. 1.1 Bakgrund 1.1.1 Logistik Logistik innebär läran om effektiva materialflöden. Begreppet innefattar en mängd olika aktiviteter som ingår när material och produkter ska göras tillgängliga på rätt plats, vid rätt tidpunkt. 1 Utvecklingen inom området logistik och transport sker ständigt, språngvis inom vissa delområden och kontinuerligt inom andra. Logistiken påverkas kraftigt av samhället, industrin och miljökrav. 2 Konkurrensen är numera global och därmed hårdare. Utvecklingen inom IT-området har gjort att effektivt informationsflöde mellan kunder och leverantörer kan upprätthållas oavsett geografiskt avstånd. Förutsättningar och villkor för att bedriva affärsverksamhet växlar kraftig vilket gäller för både tillverkningsföretag och tjänsteföretag. 3 Eftersom produkter allt oftare tillverkas utifrån kundens villkor har den logistiska kedjan mellan producent och konsument blivit alltmer komplex. Det behövs därmed snabba och flexibla transport- och logistiklösningar. Höga krav ställs på logistisk kunskap samt teknik och transportkapacitet inom alla delar av kedjan. Utvecklingen går mot att en transportör, i samarbete med andra företag i ett nätverk, 4 ansvarar för hela förflyttningskedjan från producent till kund. 5 1 Jonsson, P., Mattsson, S-A., 2005, sid 20 2 Lumsden, K., 2006, sid. 17 3 Mattsson, S-A., 2002, sid. 11 4 Ibid 5 Lumsden, K., 2006, sid. 17 1

Inledning På grund av att outsourcing av logistiktjänster har ökat, ansvarar det enskilda företaget för allt mindre bitar av de värdeskapande aktiviteter som krävs för att distribuera en produkt. 6 1.1.2 Tredjepartslogistik Tredjepartslogistik kan beskrivas som en sorts outsourcing, där en tredje part sköter någon eller några logistikaktiviteter. Aktiviteter som kan komma ifråga är framför allt transporter men också lagring. Det som karakteriserar tredjepartslogistik är, som namnet antyder, att en tredje part är inblandad, förutom säljaren och köparen. 7 Syftet med tredjepartslogistik kan skilja sig åt mellan olika organisationer men ofta vill företagen kunna koncentrera sig på sin kärnverksamhet och då låta andra företag sköta stödaktiviteterna. Andra fördelar kan vara minskad kapitalbindning och ökad servicegrad. Det finns också nackdelar med tredjepartslogistik. Framför allt förlorar företag kontrollen över en del av verksamheten, vilket ofta upplevs som negativt både av företaget i sig men ibland också av företagets kunder. 8 Liksom logistikområdet i allmänhet är tredjepartslogistiken satt under ständig förändring i och med samhällets och företagens allmänna utveckling. En faktor som från mitten av 1990-talet har påverkat tredjepartslogistiken mycket är utvecklingen inom teknologi, framför allt Internet, som kvalitetsmässigt har förbättrat logistiktjänsterna. 9 Tredjepartslogistiken har blivit ett allt mer omfattande område och numera erbjuder logistikföretagen ett brett utbud av tjänster. Förutom traditionella transporter som land, sjö, järnväg och flyg tillhandahålls även brev- och pakettjänster, konsult- och tekniklösningar, lagerhållning samt tjänster inom mäss- och evenemangslogistik. 10 1.1.3 Mässlogistik/Evenemangslogistik Mässlogistik innebär att företag anlitar logistikspecialister när material ska hanteras i samband med mässor och liknande aktiviteter. Uppdrag i samband med mässor handlar exempelvis om att transportera olika företags utställningsmaterial så att dessa ska kunna bygga upp en utställningsmonter. Anledningen till att företag i samband med mässor ofta 6 Mattsson, S-A, 2002, s. 11 7 Lumsden, K., 2006, s.108-109 8 Hong, J., et al., 2004, s. 17 ff 9 Lieb, R., Bentz, Brooks A., 2005, s. 10 www.schenker.se 2

Inledning anlitar specialiserade logistikföretag är att de vill koncentrera sig på marknadsföringen av sina produkter. 11 Mässor av olika slag förekommer ofta och logistikföretagens uppgift sträcker sig vanligtvis till att transportera material för företag som vill marknadsföra sig. För somliga företag är mässtransporter ett ständigt återkommande inslag och kan närmast beskrivas som en traditionell logistiktjänst innehållande transport och eventuellt lagring. Evenemang är mer komplicerade eftersom det kan kräva ett mer omfattande logistikarbete, men även mer noggrann planering. I vissa fall måste även en tillfällig lösning upprättas inom företaget, framför allt vid mer omfattande evenemang. 12 Ur logistiksynpunkt finns det skillnader mellan mässor och evenemang. Inom idrott, musik och nöje förekommer evenemang av olika storlekskaraktär som fordrar omfattande logistikaktiviteter. Dessa kräver allt mer resurser i form av till exempel material, kommunikation och personal, vilket ställer stora krav på planering och organisation. Det har blivit allt vanligare att stora logistikföretag erbjuder sig att ta ansvar för planering och genomförande av dessa delar. 13 Citatet nedan visar att logistiken blir en allt viktigare faktor vid stora evenemang. This was the best World Cup of all ages. That went for the atmosphere and for the logistics. FIFA President Joseph Blatter efter Fotbolls VM 2006 i Tyskland 14 11 http://www.schenker.se/upload/attachments/106/10644/schenker_fairsevenemangs_low.pdf 12 Ibid 13 Ibid 14 Schenker Newsletter, No. 49, Aug. 2006, s. 8 3

Inledning 1.2 Problemdiskussion Mäss- och evenemangslogistik kan ses som en specialiserad typ av tredjepartslogistik. Generellt ställs det höga krav på logistikföretagen i samband med mässor och evenemang. Marginalerna är ofta små och det är viktigt att alla moment verkligen fungerar. Det är av största vikt att godset kommer fram oskadat på rätt plats och i rätt tid eftersom mässor och evenemang är mycket tidsbegränsade. En försenad leverans kan göra att företaget inte alls kan delta på mässan eller att ett evenemang riskerar att försenas. 15 God planering vid mäss- och evenemangstransporter kan därmed tänkas vara en viktig faktor. Logistikföretagen måste alltid vara förberedda på att problem kan dyka upp plötsligt, utan möjlighet till förberedelse. Godset kan exempelvis fastna i tullen, skadas vid transport, hamna sist i kön på en lastkaj eller av annan anledning försenas. Logistikföretagen måste kunna lösa dessa typer av problem. Det kan möjligen finnas olika logistiklösningar som logistikföretagen erbjuder beroende på om det handlar om en mässa eller ett evenemang. Vilka logistiktjänster som inkluderas i mässtransporten bör vara av intresse att belysa längre fram i uppsatsen. För att detta ska vara möjligt att ta reda på bör först en beskrivning om vad som karaktäriserar en mässa och ett evenemang göras. Finns det skillnader i egenskaper mellan dessa bör logistiktjänsterna se olika ut beroende på vilken kategori det handlar om. De stora logistikföretagen anlitas för att leverera logistiklösningar till mässor och evenemang världen över. Kommunikation är en viktig faktor, både inom logistikföretaget och mellan logistikföretaget och kunden som har anlitat dem. Hur logistikföretaget agerar och kommunicerar med olika aktörer när de anlitas vid mäss- och evenemangstransporter utomlands kan vara intressant att studera. Hur överbyggs hinder som kulturella skillnader, olika regelverk och långa transportavstånd på ett tidsmässigt och kostnadseffektivt sätt? En del evenemang innebär att logistikföretagen ställs inför en speciell utmaning eftersom de inte kan kopplas till den vardagliga verksamheten. Företaget måste då bygga upp en form av 15 http://www.schenker.se/upload/attachments/106/10644/schenker_fairsevenemangs_low.pdf 4

Inledning lösning som endast existerar en begränsad tid. Formen på denna temporära lösning beror på många faktorer, framför allt evenemangets storlek och omfattning men också interna faktorer i företaget. Evenemang genomförs ofta bara en gång med samma förutsättningar vilket innebär än mer komplexitet för logistikföretagen. Möjligheterna till att använda tidigare erfarenhet är då mycket begränsad och företagen måste istället förlita sig på flexibla lösningar och anpassning till den aktuella situationen. Stora evenemang innebär också en möjlighet för logistikföretagen att synas vilket gör att logistikföretagen inte alltid har samma syn på ekonomi och lönsamhet vid evenemang som vid mässor. Vidare krävs kompetens inom många områden för att logistikföretaget ska kunna erbjuda helhetslösningar för mässor och evenemang. I stort sätt är det bara stora logistikföretag med globala nätverk som klarar av att hantera stora mässor och evenemang. Hur logistikföretaget arbetar vid olika typer av mässor och evenemang kan därför vara av intresse att beskriva. De stora logistikföretagen har särskilda avdelningar för mäss- och evenemangslogistik. Mässor och evenemang betraktas alltså som en särskild kategori inom logistiken, men det finns ändå skillnader dessa två emellan. Det kan därmed vara av intresse att göra en jämförelse mellan mässor och evenemang. Några faktorer som kan vara intressanta att studera närmare är logistiktjänster och organisatoriska lösningar. Ovanstående problemdiskussion leder fram till följande problemformulering; 5

Inledning 1.3 Problemformulering Vad särpräglar logistikföretagens logistiktjänster och organisatoriska lösningar vid mässor och evenemang? Vilka likheter och skillnader finns mellan mässor och evenemang gällande logistikföretagens logistiktjänster och organisatoriska lösningar? 1.4 Syfte Syftet med denna uppsats är att beskriva logistikföretagens logistiska tjänster och organisatoriska lösningar i samband med mässor och evenemang. Uppsatsens syfte övergår därefter till att jämföra mässor och evenemang utifrån de valda dimensionerna tid, plats och storlek. Likheter och skillnader kommer att delas upp i logistiktjänster och organisatoriska lösningar. 1.5 Avgränsningar Eftersom det genomförs många olika typer av mässor/evenemang har vi valt att begränsa vår uppsats till att enbart studera mässor samt idrottsevenemanget Volvo Ocean Race. Olika mässor skiljer sig inte lika mycket åt som idrottsevenemang kan göra och därför har vi valt att inte dela in mässor mer ingående. Fokuseringen på Volvo Ocean Race beror på att detta är ett mycket omfattande evenemang vilket därmed bör ge en ingående bild av ämnet evenemangslogistik. Studien kommer främst att betrakta ämnet utifrån logistikföretagens perspektiv och inte i samma grad ur kundens perspektiv. 6

Inledning 1.6 Disposition Denna uppsats är uppdelad efter sex kapitel. Inledningskapitlet innehåller uppsatsens bakgrund, problemdiskussion, problemformuleringar, syfte samt nedanstående disposition för uppsatsen. Det andra kapitlet presenterar begrepp samt motiveringar för valet av metod. Kapitel tre utgörs av teori som är relevant till ämnet mäss- och evenemangslogistik. I det fjärde kapitlet redovisas empiriskt data från de två intervjuföretagen och deras beskrivningar logistiktjänster och organisatoriska lösningar som existerar vid mässor och evenemang. Med hänsyn till den empiriska data och teori från kapitel tre och fyra analyseras uppsatsens problemformuleringar i kapitel fem. I kapitel sex redovisas uppsatsens resultat, användbarhet, egna reflektioner, kritik mot eget arbete samt förslag till vidare forskning. 7

Metod 2 Metod Metodkapitlet innehåller överväganden och val angående det arbetssätt som använts under arbetets gång. Begrepp som förklaras är vetenskapligt synsätt, vetenskapligt angreppssätt, forskningsmetod, datainsamlingsmetod, urval, sanningskriterier och generaliserbarhet. Efter varje begreppsförklaring görs en motivering till vilket arbetssätt som har valts. 2.1 Vetenskapligt synsätt Positivism och Hermeneutik är de två inriktningar som används inom vetenskapen. Positivismen härstammar från naturvetenskapen och dess metoder och tankar har även spridit sig till andra vetenskapsområden. Hermeneutiken har däremot en mer humanistisk inriktning. Det positivistiska synsättet bygger på absolut kunskap medan det hermeneutiska ofta bygger på mer relativistiska tankar. 16 2.1.1 Positivism Positivismen strävar efter absolut objektiva resultat. Forskaren ska inte genom sin personlighet påverka resultaten. 17 Detta betyder att det endast finns två källor till kunskap, nämligen det vi kan iaktta med våra sinnen och det vi kan räkna ut med vår logik. Påståenden och iakttagelser ska undersökas kritiskt och det går endast att stödja sig på fakta som anses vara garanterad sannolik och som håller för logisk analys. Till logiken räknas även matematik, varför fakta i så hög grad som möjligt bör kvantifieras, det vill säga behandlas statistiskt så att slutsatser kan dras av den. 18 2.1.2 Hermeneutik Den andra inriktningen, hermeneutik, kan beskrivas som motsatsen till positivism. Hermeneutik är en vetenskap som handlar om tolkningar med syfte att skapa förståelse. 19 Dessa tolkningar, som bygger på att människan förstår omvärlden, tillämpas mest inom historia, litteraturvetenskap, konstvetenskap men även inom sociologi, antropologi och juridik. 20 Hermeneutiken vill förstå människans sätt att uppfatta världen, vilket inte kan göras 16 Thurén, T., 1991, s. 14 17 Rosengren, K-E., Arvidsson, P., 2002, s. 323 18 Thurén, T., 1991, s. 15 f 19 Patel, R., Davidson, B., 1994, s 25 20 Thurén, T., 1991, s.46 8

Metod genom mätning, som inom positivismen, utan måste tolkas. 21 Mänskliga beteenden och handlingar är komplicerade, och har ofta olika utgångspunkter, perspektiv och tolkningsmetoder som kompletterar varandra snarare än utesluter varandra. Hermeneutisk kunskap är rikare och mer mångsidig jämfört med positivistisk, men samtidigt mer osäker. 22 2.1.3 Vårt val av vetenskapligt synsätt Vår uppsats kommer att ha ett hermeneutiskt synsätt eftersom den syftar till att beskriva, tolka och förklara en företeelse. Detta eftersom ämnet i sig behöver granskas med utgångspunkt utifrån empiriskt material. Förhoppningsvis ska detta synsätt bidra till en mer mångsidig insikt i ämnet. 2.2 Vetenskapligt angreppssätt 2.2.1 Induktion Induktion och deduktion är två möjliga angreppssätt för att komma fram till slutsats. Induktion betyder att empirisk fakta används för att dra allmänna slutsatser. Denna metod kan aldrig anses helt säker eftersom den baseras på begränsade observationer däremot kan större eller mindre sannolikhet fastställas. Viktigt vid induktivt arbetssätt är reliabilitet (tillförlitlighet), alltså att mätningar görs korrekt till exempel representativt urval vid opinionsundersökning. Även validiteten är viktig vilket betyder att ingenting annat än huvudproblemet ska undersökas. 23 En induktiv slutsats kan anses vara sann om antalet observationer är stort, att observationerna inte sker under liknande omständigheter och att ingen observation som strider mot slutsatsen har gjorts. Generaliseringar gjorda på endast ett fåtal observationer kan alltså inte göras enligt induktivismen. Att observationer måste göras under olika förhållanden har att göra med att en enskild situation eller omständighet inte är slumpmässigt sammansatt även om den observeras många gånger och därför inte anses hållbar för allmänna generaliseringar. 24 21 Hartman, J., 2004, s.107 22 Thurén, T., 1991, s. 51 f 23 Ibid, s.19 ff. 24 Andersen, H., 1994, s. 101 f 9

Metod 2.2.2 Deduktion Deduktion innebär att endast logiskt sammanhängande slutsatser kan anses vara giltiga. De behöver nödvändigtvis inte överensstämma med verkligheten. Skillnaden jämfört med induktion är att ingen hänsyn tas till erfarenheter och observationer. Deduktiva slutsatser används bland annat när slutsatser dras från modeller inom ekonomin. Bestämda förutsättningar och regler används för att komma fram till en viss slutsats. 25 En kombination av induktion och deduktion är den så kallade hypotetiskt - deduktiva metoden. Denna används genom att ställa upp hypoteser och gissningar för att sen använda deduktion och undersöka om dessa överensstämmer med verkligheten. 2.2.3 Vårt val av vetenskapligt angreppssätt Denna uppsats har ett deduktivt angreppssätt. Vi strävar efter att bygga upp en modell med teorier för att förklara begreppet evenemangslogistik och jämföra dessa teorier med den empiriska verkligheten. 2.3 Forskningsmetod 2.3.1 Kvantitativa metoder Det är skillnad på kvalitativ och kvantitativ forskning. Kvantitativa metoder utgår från att göra det studerade objektet mätbart och att sedan presentera resultatet som siffror och tal. Undersökningar av detta slag görs helt på forskarens egna villkor och ställer höga krav på själva undersökningens upplägg. 26 Kvantitativa metoder kännetecknas av god strukturering, standardisering och formalisering och är lämpliga att använda för att förutsäga framtida förhållanden. 27 2.3.2 Kvalitativa metoder Enligt kvalitativa metoder består varje fenomen utav en kombination av egenskaper. Därför går det ej att mäta eller väga allting utan vissa saker måste betraktas subjektivt. Företrädare för kvalitativa metoder menar att det finns grundläggande skillnader mellan naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga fenomen och att de därför måste studeras med 25 Thurén, T., 1991, s. 23 26 Trost, J., 2005, s. 8 27 Andersen, H., 1994, s. 70 10

Metod olika metoder. 28 Kvalitativa metoder är lämpliga när syftet är att upptäcka och förstå mönster eller att förstå människors reaktioner och resonemang. 29 2.3.3 Vårt val av forskningsmetod Vi har valt en kvalitativ forskningsmetod eftersom vi finner det mest lämpligt. Anledningen till detta är att vårt material bäst analyseras med ord och meningar istället för statistiska metoder. Det kvalitativa tillvägagångssättet ger också större utrymme för personliga tolkningar. Dock är det viktigt att förhålla sig objektiv till det studerade ämnet så att tolkningar som inte stämmer överens med verkligheten inte görs. 2.4 Datainsamlingsteknik Datainsamling sker kontinuerligt under skrivande processen. Då data samlas in för första gången görs en primärdatainsamling. Olika metoder finns för att samla in primärdata. Några exempel är intervjuer, observationer, fallstudier och enkäter. 30 Intervjuer kan genomföras på olika sätt. Frågorna kan vara förberedda och strukturerade, alternativt kan intervjun till stor del vara ostrukturerad. Fördelen med detta är att följdfrågor då kan ställas kontinuerligt under intervjuns gång. Detta skapar förutsättningar för att få hög kvalité på svaren men metoden i sig är mycket tidskrävande. Det är vanligt att kombinera olika insamlingsmetoder när primärdata ska användas. Bland annat kan telefonintervjuer och enkäter vara en lämplig kombination. Det kan även vara aktuellt att kombinera primär och sekundär data och på så sätt jämföra nyinsamlat material med redan existerande. 31 Data som någon annan än forskaren själv har samlat in kallas för sekundärdata. Olika sorters litteratur är en sorts sekundärdata 32 men även officiell statistik och register räknas dit. Officiell statistik finns tillgänglig i olika databaser och register som publiceras av bland annat myndigheter, näringslivet, institut, kommuner och landsting samt statistiska centralbyrån. Fördelar med sekundär data är att det är billigare och mindre tidskrävande än primärdata. Det är också lättare att följa olika förhållanden under längre tid. 33 28 Andersen, H., 1994, s.70 f 29 Trost, J., 2005, s.14 30 Lundahl, U., Skärvad, P-H., 1999, s 52 31 Dahmström, K., 2005, s. 90 f 32 Andersen, I.B., 1998, s 150 33 Dahmström, K., 2005, s. 103 f 11

Metod 2.4.1 Fallstudier En fallstudie är en undersökning av en specifik företeelse, till exempel ett program, en händelse, en person, ett skeende, en institution eller en social grupp. Det finns inte några speciella metoder för insamling eller analys av information till fallstudier utan alla metoder, från test till intervju, kan användas. 34 Det finns tre grundläggande egenskaper som karaktäriserar en kvalitativt inriktad fallstudie, nämligen att den är, partikularistisk, deskriptiv och heuristisk 35 Att en fallstudie är partikularistisk betyder att fokus ligger på en viss situation, händelse, företeelse eller person. Eftersom fallstudier ofta fokuserar på något speciellt, är denna metod är framför allt lämpad på praktiska problem, som till exempel frågor, situationer eller svårigheter som uppstår i vardagen. Fallstudier riktar uppmärksamheten mot det sätt som grupper av människor sköter problemhantering av olika slag utifrån ett helhetsperspektiv. 36 Att en fallstudie är deskriptiv betyder att sättet att beskriva företeelsen som studeras är omfattande och tät. En fallstudie ska innehålla så många variabler som möjligt och beskriva hur dessa samspelar med varandra, ofta över en längre tidsperiod. 37 En heuristisk fallstudie är heuristisk betyder att den kan ge läsaren en bättre förståelse av den företeelse som beskrivs. Den kan vidga läsarens erfarenhet, skapa nya innebörder eller bekräfta det läsaren redan visste eller trodde sig veta genom tidigare erfarenheter. En fallstudie kan resultera i tidigare okända förhållanden och variabler, vilket kan ge en ny syn på det som undersöks. 38 2.4.2 Vårt val av datainsamlingsmetod För att undersöka hur logistikföretag agerar vid evenemang kommer vi att genomföra en fallstudie av Schenker Fairs & Events i Göteborg samt DHL Trade Fairs & Events. Studien av 34 Merriam, S. B., 1994, s. 24 35 Ibid. s. 25 36 Ibid. 37 Ibid. s. 26 38 Merriam, S. B., 1994, s. 27 12

Metod Schenker kommer inriktas både mot mässor och evenemang men främst på seglingstävlingen Volvo Ocean Race, som är ett ypperligt exempel på hur evenemangslogistik fungerar. Denna del av fallstudien kan därför betraktas som partikularistisk, eftersom en speciell händelse studeras. Empirin från DHL mer kommer fokusera på mässlogistik. Materialet kommer att samlas in genom personliga intervjuer samt frågeformulär till personal på de båda företagen. Första intervjun med personal på Schenker kommer vara ostrukturerad för att vi ska få djupare förståelse för ämnet. Följande intervjuer kommer vara mer strukturerade och samma frågor kommer då ställas till både Schenker och DHL. Detta för att vi ska kunna bedöma hur branschen ser ut och hur stora skillnader det kan finnas mellan olika företags arbetssätt och lösningar. Vår empiridel kommer alltså framför allt bestå av primärdata, även om vi också använda information som företagen själva ger ut, till exempel nyhetsbrev. Teoridelen kommer däremot bestå av sekundärdata kring tredjepartslogistik, evenemang och mässor samt projektorganisationer. Framför allt används litteratur och vetenskapliga artiklar för sekundärdata. Syftet med denna del är att den ska vara till hjälp när det verkliga förhållandet beskrivs i empiridelen och att olika typer av evenemang ska kunna urskiljas med hänsyn till teorin. 2.5 Urval För att nå det perfekta resultatet av en undersökning krävs det att hela populationen inom det studerade området undersöks, en så kallad totalundersökning. Detta är dock oftast mycket tidskrävande och därför sällan möjligt. Vid stora populationer kan därför urvalsundersökningar vara lämpligt. Genom att ta ut ett antal stickprov anser vi oss kunna nå ett rättvist resultat. Vid kvalitativa undersökningar görs oftast studien på ett urval av populationen. Detta eftersom till exempel djupintervjuer är väldigt tidskrävande och därför inte kan genomföras vid en stor population. Det är också skillnad på slumpmässigt och ickeslumpmässigt urval, alltså sättet att välja vilka objekt som ska studeras. 39 2.5.1 Vårt urval I denna uppsats använder vi ett icke-slumpmässigt urval av företag. Eftersom branschen för mäss- och evenemanglogistik är begränsad fanns endast ett fåtal möjliga företag att välja 39 Svenning, C., 2003, s.101 13

Metod mellan. Då vi ville koncentrera oss på ett stort evenemang minskade möjligheterna än mer. Volvo Ocean Race var, med hänsyn till omfattning och komplexitet, enligt vår mening bäst lämpat för att beskriva evenemangslogistik. För att göra vår undersökning bredare och mer trovärdig valde vi att även kontakta DHL som är ett av de andra stora, globala, logistikföretagen som har verksamhet även i Sverige. Både DHL och Schenker har även väl utvecklad mässlogistisk verksamhet. 2.6 Sanningskriterier Begreppen validitet och reliabilitet har centrala roller inom den kvantitativa forskningen men deras innebörd för kvalitativa metoder är något oklar. De flesta författare menar att validiteten är överordnad reliabiliteten, det vill säga att god validitet även medför god reliabilitet. Däremot innebär inte god reliabilitet också automatiskt god validitet. Inom kvalitativa metoder finns det dock vissa problem med reliabiliteten, till exempel i samband med djupintervjuer. Svaren kan påverkas av vilken sinnesstämning intervjuobjektet befinner sig i. 40 Ett annat begrepp som ofta används, framför allt i samband med olika mätningar, är validitet. Validitet visar i vilken grad det som mäts i studien verkligen hade för avsikt att mätas. 41 Kvalitativa ansatser använder till viss del andra sanningskriterier för att bedöma en studies tillförlitlighet. De fyra viktiga begrepp är tillämplighet, trovärdighet, rimlighet och samvetsgrannhet. 42 Tillämplighet innebär att forskaren har tagit fram tillräckligt omfattande data och att individer och fenomen har valts ut så att relevant information frambringas. 43 För att resultatet av en studie ska vara trovärdigt krävs det att undersökningen har gjorts på ett objektivt sätt. 44 Graden av rimlighet visar ifall en studie stämmer väl överens med verkliga förhållanden. Samvetsgrannhet innebär noggrannhet, vilket är viktigt i alla delare av uppsatsarbetet, men kanske framför allt i samband med datainsamling. 45 40 Svensson, P-G., Starrin, B., 1996, s.209 f 41 Esaiasson, P., 2003, s. 62 42 Patel, R., Tebelius, U., 1987, s 82 43 Ibid, s 77 44 Ibid, s 80 f 45 Ibid 14

Metod 2.6.1 Sanningskriterier i vår uppsats De fyra sanningskriterier som kommer användas i denna studie är alltså tillämplighet, trovärdighet, rimlighet och samvetsgrannhet. För att åstadkomma en hög tillämplighet har vi valt att studera två företag som arbetar med mäss- och evenemangslogistik i stor omfattning och därmed anser vi oss ha fått en bra bild av ämnet. Intervjuer har genomförts med personer som har övergripande ansvar inom Schenkers och DHLs avdelningar för mäss- och evenemangslogistik. Trovärdighet i en uppsats påverkas av balansen mellan subjektivitet och objektivitet, särskilt när information tolkas. Eftersom vi till stor del saknade förkunskaper i ämnet, anser vi att studien redan från början har var objektiv. Studiens rimlighet kan påverkas av olika personerna syn på verkligheten. Med tanke på att de personer som har intervjuats innehar viktiga och övergripande befattningar, anser vi att de tillsammans bör ge en korrekt bild av verkligheten. Vi har också strävat efter att ställa så objektiva frågor som möjligt. Samvetsgrannhet är viktigt på olika sätt. Vår studie är kvalitativ, men ändå är det viktigt att information uppfattas på rätt sätt. Personliga intervjuer har därför spelats in med diktafon för att vi skulle kunna kontrollera information som på något sätt var oklar. 2.7 Generaliserbarhet Graden av generaliserbarhet uttrycker möjligheterna att utifrån en studie dra slutsatser som kan anses gälla även andra, liknande, förhållanden. 46 Kvalitativa undersökningar, som i detta fall, leder normalt inte fram till någon statistisk generaliserbarhet eftersom det skulle kräva någon form av mätning. Kvalitativa metoder når därmed inte fram till några absoluta sanningar men däremot kan en mer övergripande bild ges av ett fenomen. 47 2.7.1 Studiens generaliserbarhet Liksom kvalitativa studier i allmänhet får generaliserbarheten i denna uppsats anses vara något svag. Några absoluta sanningar kommer inte resultatet leda till, men däremot ökad förståelse. Ämnet är komplext men vår frågeställning är formulerad på ett sätt som förhoppningsvis ska innebära att en generell syn på ämnet mäss- och evenemangslogistik ska kunna ges. 46 Bell, J., 2000 s. 17 47 Christensen, L., 2001, s. 310 15

Metod 2.8 Sammanfattning av metodval För att på ett bra sätt sammanfatta hur vi kommer att gå tillväga i vår uppsats, visas i nedanstående modell vilka metodval som gjorts. Begrepp Metod Vårt val Vetenskapsteori Vetenskapligt synsätt Hermeneutik Metodologi Vetenskapligt angreppssätt Deduktion Metod/metodik Forskningsmetod Kvalitativ metod Undersökningsteknik Datainsamling Fallstudie Undersökningsinstrument Urval Selektivt Tabell 1. Metod sammanfattning 48 2.9 Tidsplan Gant- schemat nedan presenterar uppsatsens planering uppdelat veckovis, utifrån de aktiviteter som nämns. De mörkgrå rutorna markerar under vilka veckor som den största delen av arbetet inom respektive aktivitet har genomförts. De ljusgrå rutorna illustrerar den period under vilken förberedelser och planering av respektive aktivitet har gjorts. Aktivitet Val av ämne Planering Sök litteratur och material Metod och teori Problemformulering, syfte Bearbeta metod och teoridel Empirisk datainsamling Bearbeta empiri Analys Resultat och slutsatser Opponering Seminarier Tabell 2. Tidsplan 49 Tidpunkt/Veckor 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 48 Egen 49 Egen 16

Teori 3 Teori Teorikapitlet avser att skapa förståelse för det teoretiska underlaget som presenterats i uppsatsens inledning. Först åskådliggörs kapitlets struktur och innehåll. Teorikapitlet utgörs av tre större huvudområden vilka har relevant koppling till uppsatsens huvudämne, mäss- och evenemangslogistik. Uppsatsens teoretiska begrepp delas upp i tre huvuddelar nämligen mässor och evenemang, logistik och organisation. Syftet med denna uppdelning är att förklara för läsaren vilka delar som är av vikt att beskriva för att sätta huvudämnet mäss- och evenemangslogistik i ett sammanhang. Den teoretiska modellen ligger till grund för den analysmodell som presenteras i slutet av detta kapitel. Teori Mässor och evenemang Logistik Organisation Mässor Tredjepartslogistik Projekt Evenemang Spedition Event marketing Transporter Figur 1. Teori modell 50 50 Egen 17

Teori 3.1 Mässor och evenemang 3.1.1 Mässor Sedan 1970-talet har mässor fått en allt viktigare roll i företagens marknadsföring. Anledningen är att det personliga mötet ger en fördel jämfört med marknadsföring i form av kataloger och direktreklam. I Norden anordnas varje år 350 mässor varav 70% är branschmässor och 30% publikmässor. Publikmässor kan vara båtmässan, hem- och inredningsmässor med mera. 51 I samband med mässor och evenemang genomförs det ofta olika typer av logistikaktiviteter. Framför allt ska material transporteras och hanteras. Material som används i samband med mässor kan delas upp i olika kategorier. En av dessa är förbrukningsmaterial som broschyrer, mat med mera. Material av sådant slag behöver oftast bara transporteras till mässan, där det sedan förbrukas. En annan sorts material är så kallad bumerangmaterial som först ska transporteras till mässan och sedan tillbaka till ursprungsplatsen efteråt. En tredje sort är relay-material som hela tiden skickas vidare till nya platser. Det kan exempelvis röra sig om kranar och annat med begränsat användningsområde. 52 3.1.2 Evenemang Ett evenemang kan vara allt från små kundaktiviteter till stora evenemang som olika typer av idrottstävlingar. 53 Evenemang består av en mängd olika delar vilka produceras av flera organisationer. Organisationerna i sin tur består av egna arbetsgrupper som arbetar med evenemanget. Relationerna mellan organisationerna skapar ett paket av varor och tjänster, vilket leder fram till själva evenemangsprodukten. Vilket segment av besökare på marknaden som evenemanget riktar sig till är beroende på själva utformandet av evenemangsprodukten. Genom att studera processer som sker, både inom arbetsgruppen och vid samarbete mellan olika organisationer som engagerar sig i ett evenemang, är det möjligt att förstå hur evenemangsprodukten skapas. 54 Evenemang organiseras under en begränsad tid av olika aktörer. Organiseringsformen på evenemanget kan därför betraktas som ett antal projekt där varje projekt består av en eller 51 http://www.fairlink.se/, 2007-04-22 52 Modig, N., Lumsden, K., 2007, s. 5 53 Behrer, M., Larsson, Å., 1998, s. 18 54 Larson, M., 2003, s. 11 18

Teori flera arbetsgrupper som genomför arbetsuppgifter med en särskild deadline. Evenemang som genomförs en gång kan mest ses som ett projekt, men även evenemang som återkommer kan ses som ett repeterande projekt som återskapas om och om igen. Båda dessa typer av projekt kännetecknas av att de är organisatoriskt komplexa och det krävs att många olika aktörer samarbetar för att de ska kunna genomföras. 55 Ett evenemang kan ses som en plattform där olika företag och organisationer kan marknadsföra sina produkter/tjänster. En uppdelning mellan begreppen evenemangsmarknadsföring och engelskans event marketing kan göras genom att det senare kan ses som en komponent av just evenemangsmarknadsföring. Marknadsföringsaktiviteter som utförs av ett evenemangs organisationskommitté går under evenemangsmarknadsföring, medan event marketing genomförs av sponsorföretag, som använder evenemanget för att marknadsföra sig själva. Målet för sponsorerna är att med hjälp av evenemanget skapa en image för företaget och erhålla fler kunder för dess produkter/tjänster. 56 3.1.3 Event marketing Antalet företag som väljer att sponsra evenemang har ökat under det senaste decenniet. Att synas i samband med evenemang och ha personlig kontakt med målgruppen har blivit ett värdefullt bidrag i företags marknadsföringsprogram. Trots denna kraftiga ökning är sponsring i samband med evenemang fortfarande en ny aktivitet och många företag är osäkra på hur effekterna av sponsringsaktiviteterna ska mätas. 57 För en sponsor kan ett evenemang ses som en form av marknadsföring. Event marketing är en marknadsföringsform vars syfte är att koordinera kommunikationen runt omkring ett evenemang. Event marketing skiljer sig från traditionell sponsring genom att det finns en mer komplicerad målsättning och tillämpning förutom exponeringen under evenemanget. Dock kan sponsring av ett evenemang vara en utgångspunkt för tillämpning av event marketing. 58 55 Larson, M., 2003, s. 12 56 Ibid, s. 13 57 Sneath, Z., et al., 2005, s. 373 ff 58 Behrer, M., Larsson, Å., 1998, s. 251 19

Teori Det råder stor förvirring om begreppet, både gällande definitionen av event marketing och syfte och möjligheter med denna. 59 Alla slags företag, stora som små, oberoende på hur stor målgrupp företaget har, kan använda sig av event marketing. Att valet av evenemang är väl anpassat till målet för företagets marknadsinvestering är dock viktigt. Att användningsområdet är brett är en av anledningarna till att event marketing har blivit allt vanligare. 60 3.1.3.1 Mål med event marketing Event marketing kan utvärderas precis som alla andra medier och dessutom kan samma mätmetoder som tillämpas som vid traditionell marknadsföring användas. Anledningen till den felaktiga uppfattningen, att effekterna inte går att mäta, är att företag ibland har använt event marketing utan särskilt syfte och utan att aktiviteterna haft någon egentlig förankring i den övriga marknadsföringsplanen. 61 För att det ska vara möjligt att utvärdera effekterna av event marketing måste det finnas mål för vad denna aktivitet egentligen syftar till. Företag som använder event marketing kan sätta upp specifika mål för sitt deltagande i ett evenemang vilka både kan relatera till kommunikativa och försäljningsmässiga mål men även till mål som är evenemangsspecifika. 62 Målet för event marketing utgörs ofta av flera delmål som är satta i relation till ett långsiktigt mål. Anledningen till att målet delas upp i delmål är för att engagemanget i ett evenemang ska kunna utvärderas kontinuerligt. Genom att ha målsättningar för delmål som måste uppnås varje år kan företaget se om planen för att nå det långsiktiga målet följs. 63 Främsta målet vid event marketing är oftast att öka försäljningen men den används även för att uppfylla kortsiktiga mål. Marknadsföringsaktiviteten är särskilt effektiv då målet är att förstärka företagsidentitet, medvetenhet och/eller image. Event marketing är även värdefullt då företagets mål är att förstärka relationer till konsumenter och andra affärsorganisationer. Förhållandet mellan sponsring och ökad försäljning varierar mellan olika företag och det finns 59 Behrer, M., Larsson, Å., 1998, s. 12 60 Ibid,s. 19 61 Ibid, s. 235 62 Ibid, s. 236 63 Ibid 20

Teori ingen garanti för att konsumenterna kommer att uppmärksamma företagets namn i samband med att det syns under ett evenemang. 64 3.1.3.2 Mätning av event marketing Att mäta effekter av olika faktorer vid event marketing är mycket komplicerat. Som nämnts tidigare, är det för många organisationer oklart, hur effekterna av event relaterad marknadsföring ska utvärderas. 65 Efter att delmålen eller huvudmålet för ett evenemang har fastställts är det dags att planera hur effekterna av event marketing ska mätas. I princip kan samma metoder användas vid utvärdering av event marketing som när annan marknadsföring utvärderas. Exempel på mått som kan användas kan delas in i följande kanaler: 66 Via återförsäljare: försäljning, ökad exponering, priskampanjer, efterföljande kundundersökningar som genomförs av återförsäljarna. Via media: hur mycket publicitet som evenemanget skapar, hur evenemanget används för andra syften i media, till exempel tävlingar, annonseringar etc. Via konsumenterna: marknadsstatistik på försäljning och särskilda undersökningar. Genom olika former av attitydundersökningar och intervjuer kan de kommunikativa målen mätas. Dessa kan utföras av en person som gör intervjuer på plats eller i efterhand genom telefonintervjuer eller enkäter. Försäljningsmässiga mål mäts genom framtagen statistik på försäljningsutveckling under en specifik tidsperiod. Evenemangsspecifika mål kan mätas både genom statistik om evenemangets utveckling, med hänsyn till exempelvis sålda biljetter och genom intervjuer där man koncentrerar frågorna kring evenemanget. Event marketing genom evenemangsspecifika mål kan i praktiken utvärderas genom olika mått, där det viktigaste är att fastställa hur många som har exponerats för budskapet. Det kan handla om mätning av antal besökare på evenemanget, hur stor publicitet som evenemanget skapar och även hur mycket folk pratar om evenemanget. 67 64 Behrer, M., Larsson, Å., 1998, s. 236 65 Sneath, Z., et al., 2005, s. 373 ff 66 Behrer, M., Larsson, Å., 1998, s. 237 67 Ibid 21

Teori 3.2 Logistik 3.2.1 Tredjepartslogistik Begreppet tredjepartslogistik (TPL) innebär att en tredje aktör, förutom leverantören och köparen, är involverad i verksamheten. Bland både logistiker och akademiker råder en viss förvirring om begreppet tredjepartslogistik, samtidigt som vad begreppet omfattar har skiftat över tiden. 68 Nedan ges tre definitioner av tredjepartlogistik i syfte att illustrera olika författares syn på innebörden av begreppet. Enligt Virum kan tredjepartslogistik ses som: The services offered by a middleman in the logistics channel that has specialized in providing, by contract, for a given time period, all or a considerable number of the logistics activities for other firms 69 Mellan parterna finns en långtidsrelation och samarbetet uppfattas som ett partnerskap. Följande definition av Virum styrker betydelsen av en strategisk dimension i samarbetet. TPL consists of a long term relationship between two parties which regard each others as partners. The logistics solution is worked out in cooperation, specifically for each shipper. The goal o the relationship should be to develop into strategic alliances with win-win for both parties. 70 Berglund definierar en tredjepartslogistikers roll som följande: A TPL provider is a company that for external clients manages, controls, and delivers logistical operations. 71 En liknande definition används av den Europeiska unionen: Third party logistics means that an organization uses external logistics providers that supply all or a considerable number of its logistical activities. 72 68 Lumsden, K., 2006, s. 108 69 Virum, H., 1993, s. 17 70 Ibid 71 Berglund, M., 1997, s. 18 72 European Union, 2006, s. 3 22

Teori Figur 2. Tredjepartslogistik 73 3.2.1.1 Motiv till tredjepartslogistik Outsourcing av logistikaktiviteter kan ske utifrån olika förutsättningar och kombinationer av faktorer. De vanligaste faktorerna till att blanda in en tredjepart är att ett företag vill sänka kapital bundet i anläggningar, fokusera på kärnaktiviteter, minska lager, öka flexibiliteten och sänka sina logistikkostnader 74. Förbättrad service till kunder är också en viktig faktor när ett tredjepartssamarbete samarbete initieras. 75 En uppdelning av förväntningar som företag som använder sig av ett tredjepartsföretag har med samarbetet kan göras enligt följande: 76 Operativa fördelar (Operational benefits) Finansiella fördelar (Economic/Financial benefits) Kunskapsmässiga fördelar (Managerial benefits) Strategiska fördelar (Strategic benefits) Kravet för att ett företag ska överlåta logistikaktiviteter till en tredje part är att denna, på grund av sin expertis och tekniska kunskaper, kan utföra dessa på ett effektivare sätt. Ofta har ett företag inte tillgång till den expertis eller teknik som krävs för att kunna utföra de aktuella logistikaktiviteterna och genom att flytta över dessa till en tredjepartslogistiker kan operativa fördelar uppnås. Detta kan resultera i ökad flexibilitet, förbättrad kvalitet och snabbare och mer konsekvent service. 77 73 Egen 74 Hong, J., et al., 2004, s.18 75 Lieb, R., Bentz, Brooks A., 2005, s. 13 76 Berglund, M., 1997, s. 35 77 Ibid 23

Teori Företag kan uppnå finansiella fördelar då de anlitar en tredjepartslogistiker. Detta tar sin form i minskade personalkostnader och minskad kapitalbindning i lager och utrustning. Samtidigt kan stordriftsfördelar uppnås genom högt kapacitetsutnyttjande. Outsourcing av logistikaktiviteter till en tredjepartslogistiker leder till att kostnaderna övergår från att vara fasta till rörliga vilket bidrar till ökad flexibilitet. 78 Kunskapsmässiga fördelar kan uppnås då företag anlitar tredjepartslogistiker och får tillgång till kunskap som denna besitter. Företaget kan då fokusera på sin kärnverksamhet samtidigt som det kan utnyttja tredjepartslogistikerns kärnverksamhet. Detta kan även leda till minskade transaktionskostnader och minskat risktagande. 79 Strategiska fördelar kan uppnås genom ökad flexibilitet både då det gäller tillgång till distributionskanaler och nya geografiska områden. Även här kan företaget fokusera på sin kärnverksamhet samtidigt som risktagandet minskar. 80 3.2.1.2 För och nackdelar med tredjepartslogistik Tredjepartslogistik kan både medföra för- och nackdelar. De främsta fördelarna är att företagen kan sänka kapital bundet i anläggningar, fokusera på kärnaktiviteter, minska lager, öka flexibiliteten och sänka logistikkostnader. Nackdelarna kan vara att företagen tappar kontroll och kontakt till viktig information inom den egna organisationen, svårigheter med att välja rätt samarbetspartners samt dåligt förtroende till dessa. 81 Negativ effekt på personalmoralen vid outsourcing nämns också som en av nackdelarna vid tredjepartslogistik. 82 3.2.2 Spedition Många transportföretag arbetar med att utöka sitt erbjudande till kunderna vid förflyttning av godset. Utökningen av transporttjänsten har begränsats till att innefatta flera länkar i transportkedjan. Denna utökning av ansvar och utförande i transportkedjan kallas spedition. I detta fall kan det ansvariga transport- eller speditörsföretaget utöka ansvaret genom att sköta 78 Berglund, M., 1997, s. 36 79 Ibid 80 Ibid, s. 37 81 Hong, J., et al., 2004, s. 18 82 Lieb, R., Bentz, Brooks A., 2005, s. 9 24

Teori en del av transportkedjan upp till ett totalansvar för hela transporten, från produktion till konsumtion. Förutom enbart fysiska transporter kan dessutom kompletta logistiklösningar erbjudas, vilket innebär ett komplett transportsystem med fysisk förflyttning, transportplanering och lagring. Syftet med detta är som nämnts tidigare, att kundföretaget inte ska behöva ägna sig åt externa materialflöden, utan istället fokusera på sin kärnverksamhet. 83 Speditörsbranschen domineras av ett fåtal stora internationella företag som har ett väl utbyggt internationellt nätverk tillsammans med de flesta trafikslag. 84 Speditören agerar som en transportförmedlare i transportsystemet, där denne identifierar och ingår avtal om transporttjänster åt transportköparen. Traditionella tjänster som speditören ansvarar för är transport, omlastning, lagring, försäkring och förtullning. Transporterna genomförs inte av speditören själv utan transportörer anlitas och agerar i speditörens namn. Dock kan speditörer i viss utsträckning genomföra transporttjänsterna själva med egna transportörsbolag. 85 Speditörens fokus ligger på utvecklandet och ansvaret av logistiktjänster som transport, lagring och terminaltjänster, och han har tillgång till ett antal lager och terminaler. Möjligheten till samordning av olika flöden ges eftersom speditören ansvarar för olika kunder, till vilka anpassning av lämpliga transportupplägg görs. 86 Speditören fungerar som en viktig komponent i transportorganisationen i samband med land-, sjö- och flygtransporter. 87 3.2.3 Transporter En transport kan definieras som en samling resurser i rörelse, där godset och lastbäraren är olika delar av dessa resurser. Godset kan antingen representera en stor, eller liten av den totala resursbindningen under transporten, vilket påverkar valet av transportsätt. Detta kan utryckas som att kapitalkostnaden och transportkostnaden bör vara i balans om rätt transportlösning används. Om detta inte är fallet bör byte ske till snabbare transportsätt ifall kapitalkostnaden är dominerande eller till ett långsammare om transportkostnaden dominerar. 88 83 Lumsden, K., 2006, s. 109-110 84 Jonsson, P., Mattsson, S-A., 2005, s. 100 85 Ibid, s. 98 86 Ibid, s. 100 87 Lumsden, K., 2006, s. 676 88 Ibid, s. 96 25