FASTIGHETSMÄKLARBRANSCHEN

FASTIGHETSMÄKLARBRANSCHEN FAKTA & NYCKELTAL 216 MAJ 216 M-ANALYS 216:2

Fastighetsmäklarbranschen Fakta & nyckeltal 216 Förord Alla människor behöver en bostad, därför är bostadsfrågor ett område som väcker intresse, engagemang och känslor hos de allra flesta. Vi förändrar och anpassar vårt boende flera gånger under vår livstid. Det kan till exempel vara för att möta en ny livssituation eller för att studera eller arbeta på en annan ort. Att köpa eller sälja sin bostad är ofta en av livets viktigaste och största affärer. Med kunskap och erfarenhet säkerställer fastighetsmäklare att både säljare och köpare känner sig trygga på bostadsmarknaden och att ägarbyten sker på ett smidigt och korrekt sätt. Fastighetsmäklaren är helt enkelt experten på bostadsbyten. En väl fungerande bostadsmarknad är dessutom en viktig förutsättning för god ekonomisk tillväxt i Sverige. Fastighetsmäklare har därför en viktig roll, både för enskilda individer och för samhället i stort. Många vänder sig till Mäklarsamfundet när de söker information och fakta om branschen, såväl intresserad allmänhet och myndigheter som journalister, blivande fastighetsmäklare och verksamma fastighetsmäklare. Hur många fastighetsmäklare finns det? Vad krävs för att få förmedla bostäder? Hur många bostäder säljs? Och hur fungerar tillsynen? Intresset är stort. För många är det ett drömyrke att vara fastighetsmäklare, det är ett fritt och flexibelt arbete där ingen dag är den andra lik. Men det är också ett arbete som kräver högskoleutbildning i botten, tillgänglighet, helgarbete och gedigen kunskap. Verksamheten är därför strikt lagreglerad och fastighetsmäklarna står under Fastighetsmäklarinspektionens tillsyn. Fastighetsmäklarens expertroll har blivit allt tydligare över tid genom successiva skärpningar av lagar, regler och ökad granskning. Rollen som fastighetsmäklare bygger på förtroende och utöver rent formella krav krävs ett genuint intresse för mötet med människor och förmåga att visa omsorg om båda parter i en bostadseller fastighetsaffär. I rapporten Fakta & Nyckeltal samlar vi aktuella siffror kopplade till vår bransch. Vi vill härigenom medverka till att öka kunskapen och förståelsen för fastighetsmäklare och branschen samt möta det intresse som finns. Ingrid Eiken VD, Mäklarsamfundet Solna den 1 maj 216 OM MÄKLARSAMFUNDET Ingrid Eiken VD Mäklarsamfundet Mäklarsamfundet har funnits sedan 1919 och samlar cirka 8 procent av Sveriges fastighetsmäklare, det gör oss till landets största och äldsta fastighetsmäklarorganisation. Vi verkar för långsiktiga och konsumentvänliga spelregler på bostadsmarknaden, och en ökad förståelse för fastighetsmäklarnas expertroll. 2

Sammanfattning I slutet av 215 fanns det 6 834 registrerade fastighetsmäklare hos Fastighetsmäklarinspektionen, FMI, vilket är den högsta noteringen någonsin. Det är en ökning med 42 personer eller,6 procent jämfört med 214. Av dessa var 54 procent män och 46 procent kvinnor. 7 procent av alla fastighetsmäklare är under 5 år och flest mäklare är mellan 3 och 39 år gamla. Omkring 8 procent av Sveriges fastighetsmäklare är medlemmar i Mäklarsamfundet. Fastighetsmäklarinspektionen är tillsynsmyndighet och för att få vara verksam som fastighetsmäklare krävs att mäklaren är registrerad hos FMI. Under det senaste året har FMI fått utökade statliga anslag och FMI:s roll har därmed stärkts. Under åren 21-215 har antalet antagna studenter till de olika fastighetsmäklarprogrammen runt om i landet varierat mellan 53 och 63 stycken. Inför höstterminen 215 antogs det 64 studenter, vilket är en ökning med 12 procent sedan höstterminen 214. Av dessa var 334 kvinnor och 27 män. Vid utgången av 215 fanns det 4,64 miljoner bostäder i Sverige. Beståndet fördelas på cirka 2,4 miljoner bostäder i flerbostadshus, cirka 2 miljoner i småhus och cirka 2 i s. k. specialbostäder. Den privatägda marknaden uppgick till 63 procent av det totala beståndet, eller 2,9 miljoner bostäder. Under 215 gjordes cirka 169 ägarbyten till ett värde av cirka 376 miljarder kronor. I 91 procent av fallen anlitas en mäklare visar statistik från Värderingsdata. 58 procent av mäklarna har enbart provisionslön och de flesta tjänar 3-5 kronor om året. De allra flesta köpare och säljare som anlitat eller varit i kontakt med en fastighetsmäklare är nöjda. Antalet anmälningar utgör mindre än två promille av antalet förmedlingar. 65 fastighetsmäklare meddelades en varning under 215, det är en ökning med 3 personer jämfört med 214. Detta trots att antalet anmälningar ökade. Under 215 var antalet anmälningar 378 stycken, vilket är det högsta antalet anmälningar under de senaste femton åren. Detta kan jämföras med 214 då det inkom 33 anmälningar. 3

Innehåll 1. Fakta om fastighetsmäklare Fastighetsmäklare ett yrke med historia Högsta antalet fastighetsmäklare någonsin Fler börjar än slutar i yrket Fler män än kvinnor lämnade yrket under 215 Störst andel nya mäklare är kvinnor Mäklaryrket blir allt mer jämställt Åldersstrukturen bland fastighetsmäklare Fler män än kvinnor har lång erfarenhet som fastighetsmäklare Krav på utbildning för att bli mäklare Populärt att studera till fastighetsmäklare Fastighetsmäklarassistenter är assistenter med specifika kunskaper 2. Fastighetsmäklare verkar på bostadsmarknaden Bostadsbestånd i förändring Rekordår för antalet sålda bostäder Aktuell prisstatistik Stigande priser på bostäder Fastighetsmäklare förmedlar de flesta affärerna Vanligaste skälen till flytt Bostäder en bristvara 3. Fastighetsmäklare, företagen och villkoren Fastighetsmäklares inkomst Kvinnor tjänar mindre än männen Lön efter erfarenhet Provision inte enbart lön Företagen och branschen Vanligt med 1-4 anställda Många företag ingår i en kedja Köpare och säljare hittar varandra på Hemnet 4. Fastighetsmäklarna står under statlig tillsyn och granskning 5. Mäklarsamfundet Mäklarsamfundets styrelse för verksamhetsåret 216 Kretsar Referenser Litteraturtips 5 5 6 6 8 8 9 1 11 11 12 12 13 13 15 16 16 17 17 18 19 2 21 21 22 22 23 24 25 26 28 29 29 3 3 4

1. Fakta om fastighetsmäklare Fastighetsmäklare ett yrke med historia En fastighetsmäklare har som yrke att förmedla bostäder och fastigheter. Det ställs höga krav både för att komma in på utbildningen samt under själva utbildningen, som numer är en treårig högskoleutbildning. Den som yrkesmässigt förmedlar fastigheter måste vara registrerad hos Fastighetsmäklarinspektionen (FMI). I fastighetsmäklarens uppdrag ingår i första hand själva förmedlingen av bostäder med allt vad det innebär: allt ifrån att kontrollera formkrav som hur ägarförhållandena i bostaden ser ut till att försäkra sig om att inga brott mot penningtvättslagen sker samt att knyta kontakt mellan säljare och köpare, se till att objektsbeskrivning och annons utformas på bästa tänkbara vis och bistå med rådgivning och avtalsskrivning för att ge parterna en trygg affär. En fastighetsmäklare ska vara opartisk i sin relation mellan säljare och köpare, och båda parter ska genom fastighetsmäklaren få den rådgivning som var och en behöver. Mäklaren är personligen ansvarig för sitt förmedlingsarbete och sina försäljningar. Det innebär att det alltid är mäklaren själv och inte det företag där mäklaren är verksam, som är registrerad, ansvarig och som står under tillsyn av FMI. För att kunna bli registrerad som fastighetsmäklare krävs teoretisk utbildning från universitet eller högskola samt praktik. Yrket har en lång historia. Redan under antiken fanns mellanmän i form av mäklare eller förmedlare. I de regelsystem som funnits för mäklare har det alltid ställts uttryckliga krav på yrkesutövarna att vara hederliga, opartiska och att inte själva driva handel, dessa tre krav gäller fortfarande 1. År 1947 infördes begreppet auktoriserad fastighetsmäklare och det var handelskamrarna i Sverige som utfärdade auktorisationen. Den infördes för att skapa ordning och för att visa att fastighetsmäklaren uppfyllde vissa krav på utbildning och praktik. Den var dock frivillig och inledningsvis var det endast omkring 3 procent av mäklarkåren som begärde auktorisationen. Det var först 1984 som riksdagen beslutade om en tydligare lagreglering, Fastighetsmäklarlagen (FML). Det blev då obligatoriskt att vara registrerad hos en myndighet (länsstyrelsen i det län man avsåg vara verksam) och det blev förbjudet att förmedla fastigheter utan utbildning och registrering. Lagen har därefter omarbetats vid ett par tillfällen, först 1995 och genom den nu gällande Fastighetsmäklarlagen, som trädde i kraft den 1 juli 211. Riksdagen beslutade 1998 att grundutbildningen för att bli fastighetsmäklare skulle bli en tvåårig utbildning på högskolenivå. Under våren 216 har civilutskottet intresserat sig för att följa upp hur fastighetsmäklarlagen fungerat de senaste åren och ett arbete pågår. År 1995 tillkom Fastighetsmäklarnämnden som statlig tillsynsmyndighet och under 212 bytte denna myndighet namn till Fastighetsmäklarinspektionen. Inspektionen sorterar under Finansdepartementet och myndighetschef är Eva Westberg. LÄS MER: www.maklarsamfundet.se www.fmi.se 1 Sveriges första författningsbestämmelse för mäklare är från 172-talet. Den följdes av en Mäklarordning som antogs 1853 och ändrades 1872 och 1893. 5

Högsta antalet fastighetsmäklare någonsin Intresset för att arbeta som fastighetsmäklare är stort. Antalet verksamma mäklare har ökat trendmässigt med undantag för några år i början på 2-talet. Vid utgången av 215 fanns det 6 834 fastighetsmäklare vilket är 2 318 fler mäklare än det fanns 21, och den högsta noteringen någonsin. Jämfört med 214 är det en ökning med 42 personer eller,6 procent. Totalt samlar Mäklarsamfundet drygt 8 procent av samtliga registrerade mäklare i branschen. Första gången som yrkeskåren översteg 6 fastighetsmäklare var 27 men därefter har ökningstakten mattats av. Sedan 21 har antalet verksamma fastighetsmäklare varit relativt konstant, men en svag ökning under 214 och 215. Diagram 1. Antalet fastighetsmäklare, 2-215. 8 7 6 5 4 3 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antalet registrerade mäklare Medlemmar i Mäklarsamfundet Källa: FMI och Mäklarsamfundet. Fler börjar än slutar i yrket Varje år förekommer det relativt stora förändringar beträffande in- och utflöden av fastighetsmäklare (nyregistreringar och avregistreringar hos FMI). År 212 var första gången som det var fler mäklare som lämnade yrket än som sökte sig till yrket sedan 21, och 213 upprepades trenden. Nästkommande år, 214, var det återigen fler nyregistreringar än avregistreringar, likaså under 215. Under 215 avregistrerades 458 personer, vilket är en markant minskning med 14 procent sedan 214. Orsak till avregistrering kan förutom pension, byte av yrke och dödsfall även vara beslut från FMI utifrån att personen inte betalat årsavgift, inte har gällande försäkring eller i övrigt inte uppfyller de formella kraven för att vara registrerad. Disciplinnämnden kan också avregistrera den som på ett uppenbart sätt åsidosätter god fastighetsmäklarsed eller gör sig skyldig till grov brottslighet. Även den som inte längre visar sig uppfylla kravet på redbarhet och lämplighet kan bli avregistrerad. Antalet nyregistreringar överskred återigen antalet avregistreringar under förra året, det skedde totalt 531 nyregistreringar under 215, det är dock en minskning med 17 procent jämfört med 214. 6

Diagram 2. Förändringar av in- och utflöde av fastighetsmäklare (ny- och avregistreringar hos FMI) 25-215. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antal nyregistreringar Antal avregistreringar Källa: FMI 7

Fler män än kvinnor lämnade yrket under 215 Mäklarsamfundet har analyserat den grupp som lämnade yrket (avregistrerade sig) under perioden 25 till 215. Totalt var det 5 57 mäklare som avregistrerade sig under dessa år och av dem var fördelningen i princip jämn mellan kvinnor och män, 49 procent kvinnor och 51 procent män. Under 215 avregistrerade sig 22 kvinnor, vilket motsvarar 48 procent av de totalt avregistrerade. Det är första gången sedan 29 som andelen avregistrerade män överstiger antalet avregistrerade kvinnor. Diagram 3. Antal avregistreringar, varav kvinnors andel, 25-215. 8 7 6 5 4 3 2 1 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antal avregistreringar Varav kvinnor Källa: FMI Fler nya mäklare är kvinnor Totalt har 739 nyregistreringar gjorts under åren 25 till 215 och av dem var 56 procent kvinnor och 44 procent män. Antalet kvinnor som blir registrerade har under de år som redovisas i diagrammet varit större än antalet nyregistrerade män. Detta har till stor del att göra med att majoriteten av studenterna på högskolorna och universiteten är kvinnor (se diagram 8). Diagram 4. Antal nyregistreringar, varav kvinnor, 25-215. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antal nyregistreringar Varav kvinnor Källa: FMI 8

Mäklaryrket blir allt mer jämställt I december 215 var 54 procent av fastighetsmäklarna män och 46 procent kvinnor. Andelen kvinnor har ökat med 1 procentenhet sedan 214. Kvinnornas andel har ökat sedan mitten på 9-talet och kommer att fortsätta öka om man beaktar hur fördelningen ser ut på högskolorna, se diagram 8. Diagram 5. Könsuppdelning. Procent. 215 27 27 54% 46% Kvinnor Män 61% 39% Kvinnor Män Källa: FMI Över åren har den tidigare ojämna fördelningen mellan kvinnor och män inom fastighetsmäklaryrket planat ut. Preliminära siffror från FMI för 216 visar att andelen kvinnor i yrket ligger kvar på 46 procent. I början på 199-talet var det betydligt fler män än kvinnor som var verksamma som fastighetsmäklare och 1994 fanns det till exempel bara 17 procent kvinnor. Diagram 6. Utveckling av andelen kvinnor och män, 2-215. Procent. 8 7 6 5 4 3 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Kvinnor Män Källa: FMI 9

Åldersstrukturen bland fastighetsmäklare Åldersgruppen under 3 år utgörs till 63 procent av kvinnor och 37 procent av män. Bland de som är 5 år och äldre är 32 procent kvinnor. I den största åldersgruppen, 3-39 år, är könsfördelningen helt jämn, 5 procent kvinnor och 5 procent män. Mäklaryrket har förändrats mycket under de senaste decennierna. Det har blivit mer jämställt och kåren har föryngrats. 7 procent av alla fastighetsmäklare är under 5 år och flest mäklare är mellan 3 och 39 år gamla. I den åldersgruppen är fördelningen mellan kvinnor och män helt lika, 5 procent män och 5 procent kvinnor. I åldersgruppen under 29 år är störst andel kvinnor, vilket visar tydligt på att trenden med att den ojämna fördelning som varit mellan könen håller på att jämnas ut. Om ökningstakten av andelen kvinnor håller i sig kan fastighetsmäklarbranschen vara helt jämställd år 22. Dock uppger störst andel kvinnor, 6 procent, att de varit verksamma -3 år, vilket tyder på att många kvinnor slutar inom yrket efter bara några år. Det finns inte någon reglerad pensionsålder för fastighetsmäklare och många trivs med sitt yrke och fortsätter arbeta i hög ålder. I utgången av december 215 fanns det drygt 173 mäklare som var 7 år eller äldre vilket motsvarar cirka 2,5 procent av mäklarna i branschen. När de som idag är 6 år eller äldre väljer att pensionera sig så betyder det att cirka 9 fastighetsmäklare kommer att avregistrera sig. De kommande pensionsavgångarna kommer också att påverka könsfördelningen i branschen med en ännu högre andel kvinnor. Diagram 7. Åldersfördelning bland fastighetsmäklare. Antal. 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 5% 46% 63% 39% 24% 5% 54% 37% 61% 76% 13% 87% Under 29 år 3-39 år 4-49 år 5-59 år 6-69 år Över 7 år Män Kvinnor Källa: FMI, december 215. 1

Fler män än kvinnor har lång erfarenhet som fastighetsmäklare Bland de fastighetsmäklare som varit verksamma bara några få år dominerar kvinnorna och de flesta är unga. 2 Mäklarsamfundets medlemsundersökning följer bland annat upp hur ålders- och könsfördelningen ser ut i relation till hur många år man har varit verksam som fastighetsmäklare. Den senaste medlemsundersökningen från början av 216 visar att majoriteten, 55 procent, har arbetat som fastighetsmäklare i tio år eller längre och bland dessa är 71 procent män och 29 procent kvinnor, vilket är en minskning med 3 procentenheter av andelen kvinnor sedan förra medlemsundersökningen som genomfördes 213. 15 procent av yrkeskåren har varit verksamma upp till tre år. I denna grupp är 6 procent kvinnor och 4 procent män. De flesta, 58 procent, är under 3 år. 3 procent av fastighetsmäklarna har varit verksamma 4-1 år och här är könsfördelningen helt jämn. I denna grupp är de flesta, 37 procent, i åldern 31-4 år och 17 procent är under 3 år. Krav på utbildning för att bli fastighetsmäklare För att kunna arbeta som fastighetsmäklare krävs både teoretisk utbildning från universitet eller högskola samt praktik. Därefter ansöker man personligen om registrering hos FMI som beviljar ansökningar. Vilka universitet och högskolor som erbjuder relevant utbildning varierar från tid till annan. För närvarande kan man studera till fastighetsmäklare vid följande universitet och högskolor: Högskolan i Gävle, Högskolan Väst, Högskolan i Halmstad, Karlstads universitet, Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, 3 Luleå tekniska universitet och Malmö högskola. Det finns även privata uppdragsutbildningar och skolor, och de flesta lärosäten erbjuder även distansutbildning. Den teoretiska delen i utbildningen till fastighetsmäklare ska omfatta minst 12 högskolepoäng (motsvarande två års heltidsstudier) fördelade på kunskapsområdena fastighetsförmedling, civilrätt, fastighetsrätt, skatterätt, ekonomi, byggnadsteknik samt fastighetsvärdering. Därutöver måste en fördjupning eller breddning göras inom något av de nämnda kunskapsområdena eller nationalekonomi. Praktikperioden för fastighetsmäklare är inte studiemedelsberättigad till skillnad från många andra utbildningar med krav på praktik. Tabell 1. Antal år som fastighetsmäklare. Procent. Antal år som mäklare Total andel mäklare Varav Kvinnor Män 1 + 55% 29% 71% 4-1 3% 5% 5% - 3 15% 6% 4% Källa: Mäklarsamfundets medlemsundersökning, januari 216. Diagram 8. Antalet antagna till fastighetsmäklarutbildningen 21-215. 7 6 5 4 3 2 1 21 211 212 213 214 215 Källa: Universitets- och högskolerådets antagningsstatistik Totalt Kvinnor Män 2 Mäklarsamfundet, medlemsundersökning genomförd januari 216. Baseras på 1 143 svarande fastighetsmäklare. 3 Avser skolor som har program på 18 hp. 11

Populärt att studera till fastighetsmäklare Det är genomgående fler kvinnor än män som söker sig till att bli fastighetsmäklare. Under åren 21-215 har antalet antagna studenter till de olika fastighetsmäklarprogrammen runt om landet legat mellan 53 och 63 stycken. Inför höstterminen 215 antogs det 64 studenter, vilket är en ökning med 12 procent sedan höstterminen 214. Av dessa var 334 kvinnor och 27 män. Söktrycket har under flera år varit högt, mellan 6 och 19 sökande per plats är inte ovanligt. I genomsnitt är det 1 sökande per plats på högskolornas och universitetens fastighetsmäklarutbildningar. Under 215 ökade antalet som valt fastighetsmäklarutbildningen som första val markant. Det är genomgående fler kvinnor än män som söker och kvinnornas andel ökar bland de som antas. Fastighetsmäklarassistenter är assistenter med specifika kunskaper Sedan slutet på 199-talet finns en kvalificerad fastighetsmäklarassistentutbildning som är anpassad specifikt för mäklarbranschen. Utbildningen genomförs av Mäklarsamfundet och sedan starten har ca 1 7 fastighetsmäklarassistenter utbildats. Under 215 utbildade Mäklarsamfundet över 1 personer till fastighetsmäklarassistenter. Utbildningen är ensam i sitt slag i Sverige och motsvarar den tidigare fastighetsmäklarutbildningen innan den fick högskolestatus vilket innebär att man efter genomgången utbildning ska ha fått förståelse för och kunna utföra många av arbetsuppgifterna som ingår i mäklartjänsten. Utbildningen pågår under sju månader och omfattar ett antal relevanta moduler där internatbaserad handledning varvas med självstudier. 12

2. Fastighetsmäklare verkar på bostadsmarknaden Bostadsbestånd i förändring Det finns ca 4,64 miljoner bostäder i Sverige och 63 procent av dessa är privatägda. Statistik över hur många bostäder det finns i Sverige presenteras årligen av SCB. Den mest aktuella statistiken avser 215 och då fanns det 4,64 miljoner bostäder i 4 Sverige. Bostadsbeståndet fördelas på cirka 2,4 miljoner bostäder i flerbostadshus, cirka 2 miljoner i småhus och cirka 2 i specialbostäder. Den privatägda marknaden uppgick till 63 procent av det totala beståndet, eller 2,9 miljoner bostäder. Diagram 9. Bostadsbeståndets fördelning, uppdelat på hustyp och upplåtelseform 215. 25 2 388 471 2 2 17 767 15 1 Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt 5 229 999 Småhus Flerbostadshus Specialbostäder Källa: SCB, april 216 Det är tydliga skillnader i vilka upplåtelseformer som är vanligast i vilken hustyp. Avgörande faktorer för valet av hur vi bor är ålder, hushållets storlek, ekonomi, samt hur bostadsbeståndet ser ut där vi väljer att bo 5. 92 procent av de som bor i småhus äger sitt boende. 4 procent bor i bostadsrätt och lika stor andel bor i hyresrätt. I flerbostadshus är cirka 6 procent av lägenheterna hyresrätter och cirka 4 procent bostadsrätter. Det finns även några ägarlägenheter, men de är endast 83 stycken i Sverige. Hyresrätter är den vanligaste upplåtelseformen i specialbostäder, men det förekommer även enstaka bostadsrätter. 4 Statistik från SCB, inräknade hustyper småhus, flerbostadshus och specialbostäder, ej övriga hus och där uppgift saknades. Specialbostäder avser bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder. 5 SCB Välfärd 214:1. 13

Diagram 1. Påbörjade lägenheter i nybyggda hus, småhus och flerbostadshus, 21-215. Antal. 35 3 25 2 15 1 5 21 211 212 213 214 215 Småhus Flerbostadshus Källa: SCB De senaste 3 åren har byggtakten fördubblats i Sverige. Under 215 påbörjades byggandet av 33 239 lägenheter i flerbostadshus och 8 669 lägenheter i småhus. Det är en ökning med 2 procent för flerbostadshus och 3 procent för småhus. Siffror från Boverket visar att det behövs 7 nya bostäder fram till år 225. Diagram 11. Antal färdigställda bostäder i Sverige 1975-215. 8 7 6 5 4 3 2 1 Småhus Flerbostadshus Källa: SCB I takt med att byggandet har ökat har även antalet färdigställda bostäder ökat under de senaste åren. Enligt SCB så färdigställdes 25 565 nya flerbostadshus och 9 38 nya småhus under 215 i hela landet. Det är en ökning med 23 procent för flerbostadshus och 8 procent för småhus. Byggandet av flerbostadshus visar en ökande trend, med undantag för 214. Under de senaste två åren har antalet färdigställda småhus minskat, men under 215 har trenden vänt igen. 14

Tabell 2. Antalet färdigställda bostäder jämfört med föregående år. Procent. År Flerbostadshus Småhus 24 +16% +42% 25-5% -13% 26 +45% +1% 27-2% +9% 28 +8% +/-% 29-28% -31% 21-26% +6% 211 +18% -16% 212 +32% +25% 213 +24% -8% 214 +/-% -2% 215 +23% +8% Källa: SCB Rekordår för antalet sålda bostäder Under 215 gjordes cirka 169 försäljningar av bostadsrätter, småhus och fritidshus, vilket är den högsta noterade siffran någonsin under mätperioden 2-215. Enligt Svensk Mäklarstatistik såldes cirka 1 bostadsrätter under 215. Försäljningen av småhus och fritidshus ökade under 215 visar siffror från SCB. Antalet sålda småhus uppgick till 55 528 och antalet fritidshus till 11 85. Diagram 12. Antalet sålda bostadsrätter, småhus och fritidshus, 2-215. 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Bostadsrätter Småhus Fritidshus Källa: SCB (småhus och fritidshus) och Svensk Mäklarstatistik (bostadsrätter). 15

Aktuell prisstatistik Den mest aktuella prisstatistiken för bostadsrätter, villor och fritidshus presenteras varje månad av Svensk Mäklarstatistik och baseras på ca 8 procent av de bostads- 6 affärer som genomförts via fastighetsmäklare och på försäljningspriset vid tidpunkten för kontraktsskrivningen. Eftersom all statistik är baserad på köpekontraktstillfället undanröjer Mäklarstatistik de fördröjningar som sker mellan köptillfället och tidpunkten för lagfart. Stigande priser på bostäder Sammantaget representerar försäljningarna stora värden. Under 215 uppgick värdet av överlåtelserna till 376 miljarder kronor, varav värdet på bostadsrätter uppgick till ca 216 miljarder kronor, enligt preliminära siffror från Svensk Mäklarstatistik. Värdet på småhus uppgick till ca 14 miljarder kronor och värdet på de fritidshus som bytte ägare uppgick till ca 18 miljarder kronor. Dessa siffror är högre än 214. Till detta ska adderas värdet av alla kommersiella fastigheter som såldes under året men för dessa är statistiken inte tillgänglig på samma sätt som för bostäder. 7 Diagram 13. Värdet av sålda bostäder och fritidshus totalt i miljarder kronor 2-215. 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Bostadsrätter Småhus Fritidshus Källa: SCB (småhus och fritidshus) och Svensk Mäklarstatistik (bostadsräter). 6 Mäklarstatistik ägs av Hemnet som i sin tur ägs av Mäklarsamfundet, Fastighetsmäklarförbundet FMF, Fastighetsbyrån och Svensk Fastighetsförmedling. 7 I april 216 fanns ca 7 fastigheter till salu på objektvision.se. 16

Fastighetsmäklare förmedlar de flesta affärerna I de flesta försäljningar anlitas en fastighetsmäklare. Andelen ökar. När det handlar om småhus så anlitas en mäklare i 91 procent av alla försäljningar 214. Fastighetsmäklare är experter på att förmedla bostäder och andra fastigheter. Med kunskap som bas informerar och vägleder fastighetsmäklaren både säljare och köpare genom hela affären och det skapar trygghet. Enligt Värderingsdata som under många år följt upp samtliga villaförsäljningar så har andelen bostadsaffärer där mäklare anlitats successivt ökat från 77 procent 21 till 91 procent av försäljningarna 214. Denna trend pekar på större förtroende för fastighetsmäklarnas arbete och att deras expertkunskaper ger ett mervärde vid försäljningar. 8 Enligt Värderingsdatas undersökningar får fastighetsmäklare även ut ett högre försäljningspris, tio procent högre, jämfört med en privat försäljning. Ju högre upp i prisstegen bostaden befinner sig desto mer lönar det sig att anlita en fastighetsmäklare. I storstadslänen anlitas fastighetsmäklare i större utsträckning än i övriga län. Diagram 14. Den mäklade marknadens andel, småhus, 21-214. 1% 9% 8% 23% 21% 19% 17% 16% 15% 14% 14% 12% 1% 1% 9% 9% 9% 7% 6% 5% 4% 3% 77% 79% 81% 83% 84% 85% 86% 86% 88% 9% 9% 91% 91% 91% 2% 1% % 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Mäklad Privat Källa: Värderingsdata, 215 Vanligaste skälen till flytt Människor kommer i kontakt med fastighetsmäklare när de är på väg att göra sitt livs kanske största affär, nämligen att köpa eller sälja sin bostad. De vanligaste skälen till att man flyttar är flytt från föräldrahemmet, familjebildning, separation och byte till större eller mindre bostad på grund av förändring av hushållets storlek. Andra skäl att flytta kan vara att studier på en annan ort eller förändringar av arbetssituationen. I genomsnitt flyttar vi i Sverige tio till elva gånger under vår livstid. 8 Värderingsdata, Sveriges Bostadsmarknad, Fokus fastighetsmäklare, utgåva 215. 17

Bostäder en bristvara I och med att byggandet i Sverige har varit lågt sedan mitten av 199-talet och befolkningen ökat stadigt har bostäder blivit en bristvara där folk vill bo. Utbudet uppges vara den faktor som påverkar bostadsmarknaden mest, enligt 9 cirka 8 procent av mäklarna. Statistik från Hemnet visar att utbudet har minskat betydligt under året 214 och 215. Under 215 fanns det i genomsnitt 8 78 småhus till salu på Hemnet och motsvarande siffra för bostadsrätter var 5 94. Det kan jämföras med utbudet under 212 då det fanns 16 88 småhus och 9 84 bostadsrätter till salu på Hemnet. Utbudet har nästan halverats på tre år. Diagram 15. Utbudets utveckling per vecka, småhus, 21-215. 25 2 15 1 5 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 21 211 212 213 214 215 Källa: Hemnet Diagram 16. Utbudets utveckling per vecka, bostadsrätter, 21-215. 14 12 1 8 6 4 2 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 21 211 212 213 214 215 Källa: Hemnet 9 Mäklarsamfundets rapport Mäklarinsikt nr 1 216. 18

3. Fastighetsmäklare, företagen och villkoren Det bästa med att vara fastighetsmäklare är att träffa människor och att ha ett fritt yrke med variation. Det sämsta är osäkerheten om den egna lönen och arbetstiderna. 58 procent av mäklarna har enbart provisionslön och de flesta tjänar 3-5 kronor om året. Enligt Mäklarsamfundets medlemsundersökning från början av 216 är det bästa med att vara fastighetsmäklare att få träffa människor och att ha ett fritt yrke med variation. Det sämsta är arbetstiderna med långa dagar, helg- och kvällsjobb och osäkerheten kring lönen, samt stress. Det saknas tillförlitlig och rättvisande offentlig statistik när det gäller löner för fastighetsmäklare. För många branscher finns statistik hos SCB klassade efter Svensk standard för yrkesklassificering (SSYK). När det gäller fastighetsmäklare så har denna yrkesgrupp koden SSYK 333. I denna grupp ingår även andra yrkesgrupper med normalt fasta löner och statliga anställningar och fastighetsmäklare går inte att 1 urskilja. Mäklarsamfundet har i tidigare nämnda medlemsundersökning följt upp olika löneformer för fastighetsmäklare. Svaren visar att en majoritet av fastighetsmäklarna, 58 procent, har provisionslön. Övriga har fast lön, en kombination av provision och fast lön eller annan typ av ersättning. Diagram 17. Löneformer, 216. Procent. 15% Provision 13% 14% 58% Fast lön Kombination av provision och fast lön Annan ersättning, exempelvis vinstdelning, utdelning, bonus e.dyl. Källa: Mäklarsamfundets medlemsundersökning januari 216. Medlemsundersökningen visar att det finns skillnader mellan verksamhetstid och löneform. Erfarenhet och ålder följer varandra vilket betyder att de yngre i större omfattning har ren provisionslön, ju kortare tid en fastighetsmäklare varit verksam desto högre grad av provisionslön. Bland mäklare som varit verksamma -3 år har 73 procent provisionslön. Motsvarande andel för dem som varit verksamma 4-1 år är 68 procent. Bland dem som varit verksamma i mer än 1 år ligger andelen med provisionslön på 48 procent. Här finns också skillnader mellan män och kvinnor. Bland kvinnor har 64 procent provisionsbaserad lön och motsvarande siffra bland män är 42 procent. 1 Uppgift från SCB. 19

Diagram 18. Löneform efter antal som fastighetsmäklare. Procent. 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% Provision Fast lön Kombination av provision och fast lön Annan ersättning, exempelvis vinstdelning, utdelning, bonus e.dyl. % -3 år 4-1 år Mer än 1 år Fastighetsmäklares inkomst I undersökningen ställdes frågor om årsinkomst inklusive semesterersättning, sjuklön och andra ersättningar. Svaren visar att lönesumman varierar inom kåren och efter antal verksamma år, ålder och kön. Bland de med lägst inkomster finner vi 52 procent av dem som varit verksamma över 1 år. Knappt hälften av mäklarna, 45 procent, uppger en lön i spannet 3 upp till 499 kronor. Inkomster över en miljon kronor är mycket ovanliga. Diagram 19. Årsinkomster i olika intervall. Procent. 4% 3% 32% 45% 16% -15 tkr 15-3 tkr 3-5 tkr 5 tkr-1 mkr 1 mkr < Källa: Mäklarsamfundets medlemsundersökning januari 216. 2

Kvinnor tjänar mindre än männen Kvinnor tjänar i genomsnitt mindre än män och det är större andel kvinnor i de lägre inkomstspannen och större andel män i de högre. I spannet 15-3 kronor är fördelningen mellan kvinnor och män i princip jämn. Det är flest män som har en årsinkomst över 3 kronor. Diagram 2. Årsinkomst, kvinnor och män. Procent. 9% 8% 84% 7% 6% 5% 4% 56% 44% 51% 49% 41% 59% 36% 64% 3% 2% 16% 1% % -15 tkr 15-3 tkr 3-5 tkr 5 tkr-1 mkr 1 mkr < Kvinnor Män Källa: Mäklarsamfundets medlemsundersökning januari 216. Lön efter erfarenhet Mäklarsamfundets medlemsundersökning visar även att med erfarenhet kommer även mer pengar in på kontot, i alla fall om du jobbat 4-1 år. För de mäklare som arbetat i -3 år så har 42 procent en årsinkomst på 3-5 kronor och motsvarande siffror för de som jobbat i 4-1 år är 44 procent och för de som jobbat med än tio år är siffran 47 procent. Bland de som jobbat i -3 år tjänar 32 procent 15-3 kronor. Diagram 21. Årsinkomst fördelat på antal år som registrerad fastighetsmäklare. 5% 45% 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % 47% 44% 42% 37% 32% 32% 19% 14% 1% 7% 6% 3% 3% 4% % - 3 år 4-1 år Mer än 1 år -15 tkr 15-3 tkr 3-5 tkr 5 tkr-1 mkr 1 mkr < Källa: Mäklarsamfundets medlemsundersökning januari 216. 21

Provision inte enbart lön En vanlig missuppfattning som fastighetsmäklare möter i sin vardag är att provisionen uppfattas vara det belopp som den enskilda fastighetsmäklaren får i lön. Det stämmer inte utan provisionen ska täcka en rad kostnader som mäklaren har för att kunna vara verksam, administrativa kostnader, registreringsavgifter, försäkringar osv. De som ingår i en fastighetsmäklarkedja har som regel en avgift för detta som baseras på omsättningen och varierar mellan de olika kedjorna. Företagen och branschen Konkurrensen i branschen är hård. Enligt UC:s branschrapport för fastighetsmäklare fanns det cirka 2 459 verksamma företag i branschen år 214 och 78 procent av dessa 11 har mellan en och fyra personer anställda. Ungefär två tredjedelar är knutna till någon kedja. Branschen kännetecknas av att det finns olika företagsformer med mindre och större fristående mäklarföretag samt kedjor med olika franchisekoncept. Branschen omsatte drygt 9,7 miljarder kronor vilket är en ökning från året innan med 96 miljoner kronor. Branschens totala omsättning har ökat stadigt sedan början på nittiotalet och mer än fördubblats sedan 22. I omsättningen ingår förutom provisioner från privatbostadsförsäljning även intäkter från försäljning av kommersiella fastigheter, värderingar och andra intäkter till mäklarbolagen. Diagram 22. Branschens omsättning, 21-214. Tusental kronor. 12 1 8 6 4 2 21 211 212 213 214 Källa: UC Branschrapport Fastighetsmäklare 215:2 Förändring summa rörelseintäkter. 11 UC Branschrapport Fastighetsmäklare 215:2. 22

Vanligt med 1-4 anställda Enligt UC:s branschrapport för fastighetsmäklare 214 fanns det totalt 2 459 företag med 6 749 anställda. Antalet anställa i branschen minskade marginellt 214. Det är mycket ovanligt att företagen i branschen har fler än 2 anställda och 78 procent av företagen har endast en till fyra anställda. Diagram 23. Anställda i branschen, 21-214. Antal. 8 7 6 5 4 3 2 1 21 211 212 213 214 Källa: UC Branschrapport Fastighetsmäklare 215:2. Förändring antal anställda. Diagram 24. Antal anställda i företagen, 214. Procent. 6% 1% 15% 78% 1-4 5-9 1-19 2-uppåt Källa: UC Branschrapport Fastighetsmäklare 215:2. Nyckeltal Antal anställda. 23

Många företag ingår i en kedja Många av de små företagen med en till fyra anställda, och förstås även de med fler anställda, kan ingå i en kedja och bedriva verksamheten som till exempel franchisetagare. Statistik hos Mäklarsamfundet visar att i mars 216 var 7 procent av Mäklarsamfundets medlemmar kedjeanslutna till någon av de nio största mäklarföretagen vars mäklare är med i Mäklarsamfundet och 3 procent av medlemmarna arbetade i fristående företag. Diagram 25. Kedjeanslutna 2 och 216 (procent av medlemmar). 8% 7% 6% 73% 7% 5% 4% 3% 2% 1% 17% 3% Kedjeanslutna Ej kedja % 2 216 Källa: Mäklarsamfundet. Denna statistik är baserad på Mäklarsamfundets medlemsregister men speglar utvecklingen i stort. Kedjeverksamheten har blivit betydligt vanligare i hela Sverige och är resultatet av bland annat ökad konkurrens och mer medveten varumärkesmarknadsföring och konceptinriktning. Diagram 26. Kedjetillhörighet bland Mäklarsamfundets medlemmar, 216. Antal. 12 Fristående mäklare och mindre företag Fastighetsbyrån Svensk Fastighetsförmedling Mäklarhuset Skandiamäklarna Bjurfors Länsförsäkringar Fastighetsförmedling HusmanHagberg Svenska Mäklarhuset ERA 2 4 6 8 1 12 14 16 Källa: Mäklarsamfundet april 216. 12 Kedjor avser företag med fler än 9 anställda fastighetsmäklare (ledamöter i Mäklarsamfundet). 24

UC:s Branschrapport Fastighetsmäklare innehåller information om branschens olika företag och ger en överskådlig bild av utvecklingen utifrån ett antal fakta och ekonomiska uppgifter om de enskilda företagen. Företagen värderas utifrån olika aspekter och beroende på vad som väljs så kan företag sorteras i storleksordning, till exempel utifrån antal anställda, omsättning och resultat. Undantagsvis efterfrågas endast en viss begränsad del av en fastighetsmäklartjänst. Då handlar det ofta om säljare som har relativt omfattande egen kunskap och därför är mest intresserade av att betala för en viss del av det som normalt ingår i en fastighetsmäklares uppdrag. Ett grundkrav som ställs på fastighetsmäklare är att de besöker objekt som ska säljas. Köpare och säljare hittar varandra på Hemnet Hemnet är Sveriges största sajt för bostadsannonser med ungefär 2,3 miljoner besökare varje vecka och under hela 215 kom det ut 13 över 22 objekt. Bostadsannonsering förekommer genom många olika kanaler och i princip samtliga bostäder som är till salu visas också på olika sajter på internet och mobila plattformar. De flesta mäklarföretag visar också objekt till salu på en egen hemsida. Hemnet startade 1998 och visar ca 22 objekt per år. Det är endast fastighetsmäklares utbud av villor, bostadsrätter, fritidshus och tomter som annonseras. Hemnet har ungefär 2,3 miljoner unika besökare i veckan och det mest klickade objektet under 215 fick 294 klick. Utbudet uppdateras dygnet runt och på sajten finns även kringinformation kring bostadsköp, till exempel: statistik, kartor, kalkyler för boendekostnad, energikostnad och försäkringar och mycket annat. Sajten objektvision.se visar kommersiella fastigheter och lokaler till salu. 13 Hemnets Årskrönika 215. 25

4. Fastighetsmäklarna står under statlig tillsyn och granskning Tillsyn och granskning bidrar till att skapa trygghet och förtroende. Köpare och säljare är som regel nöjda, antalet anmälningar utgör mindre än två promille av antalet förmedlingar. Att en bransch står under effektiv tillsyn och granskning bidrar till att skapa trygghet och förtroende. Utöver att svara för registrering av fastighetsmäklare så är det Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) som utövar granskning och tillsyn av de enskilda fastighetsmäklarna (inte av mäklarföretagen). Utgångspunkten för tillsynen är att se till att fastighetsmäklarna fullgör de skyldigheter de har enligt fastighetsmäklarlagen. Statistiken visar att många tillsynsärenden avskrivs efter bedömning av FMI. Man kan också konstatera att andelen anmälningar i förhållande till antalet försäljningar har varierat något över åren men det är genomgående få anmälningar och de utgör endast runt två promille av antalet förmedlingar under de år som jämförs. FMIs beslut i tillsynsärenden bidrar till att utveckla så kalllad god sed för fastighetsmäklare. I praktiken betyder det att det är genom anmälningar och egna granskningar som praxis utvecklas. För den enskilde fastighetsmäklaren kan detta vara ett dilemma. Det går inte att få ett förhandsbesked eller ett råd om hur man ska agera för att slippa en påföljd. Detta blev särskilt tydligt när reglerna kring journalföring ändrades i samband med den senaste ändringen av fastighetsmäklarlagen, den 1 juli 211. Bristfällig dokumentation i journalen är bland de vanligaste orsakerna till disciplinär påföljd. Under 215 var den vanligaste orsaken till påföljd att fastighetsmäklaren underlåtit att vidta åtgärder eller dokumentera kundkännedom enligt penningtvättslagstiftningen. Fastighetsmäklare som får en påföljd av FMI har möjlighet att överklaga beslutet. En majoritet av ärendena inleds på grund av en anmälan från privatpersoner som anser att mäklaren har brutit mot god fastighetsmäklarsed. Även myndigheter kan göra anmälningar. Ett exempel är när Skatteverket i sina revisioner finner att en mäklare har begått något fel. FMI kan också på eget initiativ granska en mäklare och de kontrollerar varje mäklare någon gång under en femårsperiod. Tillsynen utövas utifrån en allmän granskningspolicy, men under bestämda perioder kan tillfälliga granskningar genomföras som syftar till att särskilt uppmärksamma en viss aspekt av mäklarnas arbete, så kallade tematiska granskningar. Det kan till exempel handla om lockpriser, journalföring eller som förra året, penningtvätt. Under 216 kommer prissättning, det som kommit att kallas lockpriser, att vara föremål för den tematiska granskningen. Om det finns brister kan mäklaren få en varning eller bli av med sin registrering. Sedan 1 juli 211 finns också en lägre grad av påpekande som kallas erinran. I allvarliga fall kan FMI återkalla mäklarens registrering och då får inte mäklaren fortsätta arbeta som mäklare. Tabell 3. Fakta om antal försäljningar, tillsyn och påföljder, 21-215. 21 211 212 213 214 215 Försäljningar 161 4 153 894 152 51 16 975 169 167 168 628 Fastighetsmäklare 6 667 6 772 6 724 6 689 6 792 6 834 Anmälningar 37 38 288 259 33 378 FMI, egna granskningar 84 62 45 17 33 24 Påföljd/varning 59 87 86 45 62 65 Påföljd/erinran - - 24 22 2 32 Återkallade registreringar 2 2 1 4 1 2 Källa: FMI, SCB och Svensk Mäklarstatistik. 14 Man kan också konstatera att andelen anmälningar i förhållande till antalet försäljningar har varierat något över åren, men det är genomgående få anmälningar och de utgör endast runt två promille av antalet förmedlingar under de år som jämförs. trots att antalet anmälningar ökade. Under 215 var antalet anmälningar 378 stycken, vilket är det högsta antalet anmälningar under de senaste femton åren. Detta kan 15 jämföras med 214 då det inkom 33 anmälningar. 65 fastighetsmäklare meddelades en varning under 215, det är en ökning med 3 personer jämfört med 214. Detta 14 Uppgifter för antal försäljningar under 215 är preliminära för bostadsrätter. 15 Fastighetsmäklarinspektionens årsredovisning för 215. 26

Diagram 27. Anmälningar i procent av antalet bostadsaffärer, 22-215.,25%,2%,15%,1%,5%,% 21 211 212 213 214 215 Källa: FMI och SCB, bearbetning Mäklarsamfundet. FMI avgör inte ekonomiska tvister, eller tar emot reklamationer av fastighetsmäklartjänsten, sådant prövas av till exempel Allmänna Reklamationsnämnden (ARN), Fastighetsmarknadens Reklamationsnämnd (FRN) eller allmän domstol. LÄS MER: www.fmi.se 27

5. Mäklarsamfundet Mäklarsamfundet är en medlems- och branschorganisation som samlar cirka 8 procent av landets fastighetsmäklare. Organisationen har en lång historia, redan 1919 togs första initiativet till att bilda det som är dagens 16 Mäklarsamfund. 1984 togs namnet Sveriges Fastighetsmäklares Riksförbund, idag Mäklarsamfundet. En parallell branschorganisation till Mäklarsamfundet bildades 1957 med namnet Sveriges Aktiva Fastighetsmäklare, SAF, senare på 199-talet Fastighetsmäklarförbundet FMF. De senaste åren har Mäklarsamfundet och FMF haft god samverkan och agerat gemensamt i flera frågor. Mäklarsamfundet arbetar för att utveckla och förbättra mäklartjänsten och bedriver påverkarsarbete i samhällsfrågor som direkt eller indirekt påverkar fastighetsmäklarnas vardag. Vi driver medlemmarnas intressefrågor och har kontakter med myndigheter, genomför analyser och utredningar som rör fastighetsmäklares villkor, lyfter in fastighetsmäklarperspektivet i bostadsdebatten, är remissinstans när lagstiftaren ska ändra regelverk som påverkar fastighetsmäklare, medverkar i debatten för att öka förståelsen för fastighetsmäklarnas expertroll samt bedriver internationellt samarbete med våra systerorganisationer i Norden och övriga Europa. Att vara branschens talespersoner gentemot media är också en viktig uppgift, trycket från media är stundvis hårt bostaden är central i människors liv och många sakpolitiska områden skär igenom just bostadsmarknaden. Branschen får också ofta oförtjänt klä skott för att bostadsbristen skapat en allt hetsigare marknad med allt högre tempo i bostadsaffärerna här arbetar Mäklarsamfundet kontinuerligt för att förklara vad som ingår i mäklartjänsten och vad som är fastighetsmäklarnas ansvar och inte. Vi stödjer också våra medlemmar direkt i deras vardag med våra utbildningar, juridisk rådgivning från landets mest kvalificerade jurister när det kommer till fastighetsmäklarrätt, förmånlig ansvarsförsäkring för de som önskar, nyhetsbrevet Fastighetsmäklaren och mycket annat. Medlemsnytta skapas genom hög service, bra villkor och genom att tillvarata medlemmarnas intressen. Vi har kontakt med de lärosäten som erbjuder fastighetsmäklarprogrammet, deltar regelbundet i utbildningssammanhang och träffar fastighetsmäklarstudenter i hela landet varje termin. Vi tycker att det är viktigt att bostadsmarknaden har sunda och långsiktiga förutsättningar och vi vill med egna analyser bidra till att fakta ligger till grund för debatten. Sveriges bostadskonsumenter står i centrum för fastighetsmäklaren och genom att möta högt ställda krav som ger kundnytta och trygghet och tillvaratar konsumenternas intressen på bästa sätt så tydliggörs att fastighetsmäklare är viktiga samhällsaktörer. Välkomna att kontakta oss på Mäklarsamfundet, kontaktinformation finns på www.maklarsamfundet.se Ingrid Eiken VD Jonas Anderberg Chefsjurist Josefine Uppling Analys- och kommunikationschef Caroline Berg Redaktör och kommunikatör, projektledare för Fakta & Nyckeltal 16 1919 bildades Svenska Egendomsmäklareföreningen. Några år senare, 1934 grundas Sveriges Fastighetsmäklares Riksförbund och 194 bildas Sveriges Fastighetsmäklares Riksförening. Namnet ändrades så småningom till Auktoriserade Fastighetsmäklares Riksförbund för att 1984 ta namnet Sveriges Fastighetsmäklarsamfund. 28

Mäklarsamfundets styrelse för verksamhetsåret 216 Mäklarsamfundets styrelse väljs på Mäklarsamfundets ordinarie årsmöte. Styrelsen består av ordföranden i Mäklarsamfundet, vice ordförande och därutöver högst fem ledamöter. Anders Edmark (ordförande) Mäklarhuset Anders Edmark, Örnsköldsvik Håkan Hellström (vice ordförande) Svensk Fastighetsförmedling, Kalmar Kenneth Ivarsson Skandia Mäklarna City, Göteborg Catarina Löfberg Mäklarhuset Löfberg & Co, Trelleborg Mats Ericsson Länsförsäkringar Fastighetsförmedling AB, Helsingborg Jens Kågström Mäklarcity, Umeå Saki Carapanos Södermäklarna, Stockholm Kerstin Wallin (ersättare) EM Wallin & Co, Stockholm Kretsar Kretsförening är en ideell förening av medlemmar i Mäklarsamfundet på lokal nivå. Kretsarnas målsättning är att vara den förenande kraften bland enskilda fastighetsmäklare som skapar yrkesstolthet och trygghet. Verksamhetsidén är att tillvarata varje fastighetsmäklares Intressen av trygghet och utveckling genom oberoende information, utbildning och möten. Anders Persson Ordf. Skånekretsen Catharina Lager Sundberg Ordf. Stockholmskretsen Margaretha Humble Ordf. Mellansvenska kretsen Henrik Nilsson Ordf. Västsvenska kretsen Arne Pettersson Ordf. Norrlandskretsen Ulf Swärdh Ordf. Småland/ Blekingekretsen 29

Referenser Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) Hemnet Mäklarsamfundet Svensk Mäklarstatistik Objektvision.se Statistiska Centralbyrån (SCB) Värderingsdata UC Branschrapport Fastighetsmäklare, 215:2. Universitets- och högskolerådet, UHR Litteraturtips Fastighetsmäklaren & Juridiken (215). Mäklarsamfundet. Grauers, Folke (212) Familjerätt för fastighetsmäklare. Studentlitteratur, Lund. Grauers, Folke (212) Fastighetsköp. Juristförlaget Lund. Grauers, P. H., Rosén, M. & Tegelberg, L. (27) Fastighetsmäklaren en vägledning. Norstedts Juridik AB, Stockholm. Melin, Magnus (212) Fastighetsmäklarlagen: En kommentar. Norstedts Juridik AB, Stockholm. Victorin, A. & Flodin, J. (28) Bostadsrätt med en översikt över kooperativ hyresrätt. Lustus förlag, Uppsala. 3