1/2008 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN 1
Styrelsen Kansliet www.tjanstetandlakarna.se Ordf Kenth Nilsson 0292-533 00(b) 018-611 09 80/90 (a) fax: 0292-533 10 kenth@tjanstetandlakarna.se Kanslichef Björn Petri 08-54 51 59 81 bjorn@tjanstetandlakarna.se Tjänstetandläkarna rekommenderar Vice ordf Benny Enbuske 0929-135 40 benny@tjanstetandlakarna.se Susanna Magnusson (ombudsman) 08-54 51 59 84 susanna@tjanstetandlakarna.se + lägst 29 500 kr/mån + lokala faktorer + råd från den lokala fackliga företrädaren = Acceptabel ingångslön Birgitta Jälevik 031-86 15 00 birgitta.jalevik@vgregion.se Hans Göransson 0157-185 80 hans.goransson@dll.se Mats Olson (ombudsman) 08-54 51 59 83 mats@tjanstetandlakarna.se Aino Landes (ekonomi) 08-54 51 59 85 aino@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner 08-54 51 59 88 Arbete utomlands? Ska du arbeta utomlands? Då bör du gå ur AEA. Kom bara ihåg att gå med igen direkt när du kommer tillbaka till Sverige. Om du inte begär inträde inom åtta veckor efter hemkomsten kan du gå miste om inarbetade försäkringsperioder. Läs mer på www.aea.se John Bratel 031-741 34 00 john.bratel@vgregion.se Inger Wass (sekreterare) 08-54 51 59 82 inger@tjanstetandlakarna.se Nya förhållanden? Du kan lätt ändra din adress, byte av arbetsgivare eller anmäla om autogiro genom att gå in på www.tjanstetandlakarna.se Chaim Zlotnik 08-442 55 00 chaim.zlotnik@ftv.sll.se Nytt jobb? Kontakta alltid den lokala företrädaren för Tjänstetandläkarna innan du börjar ett nytt jobb så får du aktuell löneinformation. 2
Ledare Kenth Nilsson TTKANALEN TT-kanalens uppgift är att infor- mera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarom- rådet. Grafisk design Katarina Lapidoth Sätt seriösa tandvårdspriser Layout Inger Wass Tryck AB Norrmalmstryckeriet Österlånggatan 43 Box 2287 103 17 Stockholm Tel 08-54 51 59 80 Fax 08-660 34 34 E-post kansliet@stf-tt.org Web www.tjanstetandlakarna.se Den 1 juli börjar det nya tandvårdsstödet att gälla. Det innebär att staten avser att tillföra en betydande mängd pengar. Hur mycket det blir återstår väl att se när konstruktionen satt sig och vi kan se hur vi inom tandvården tillämpar systemet. En sak är nämligen alldeles klar. Det finns ont om tillförlitligt underlag inom tandvården över huvud taget. De beräkningar som gjorts i förarbetet till tandvårdstaxan har baserats på väldigt många gissningar. Även om dessa har gjorts av förståndigt folk är det ändå bara gissningar, vilka kan ge rejält fel totalbild när gissningarna läggs samman. Även referensprislistan är en frukt av väldigt många gissningar. Men det räcker inte med det. Av vad jag erfarit, finns det hos en del skapare till prislistan en ambition att lägga referenspriserna på en sådan låg nivå att de ska få en prispressande verkan ute hos vårdgivarna. Detta har man bl a gjort genom att frångå de faktaunderlag i form av tidsstudier som man erhållit och dessutom i slutändan även frångått sina egna principer för fastställandet av referenspriserna. Den som förväntar sig att referenspriserna motsvarar något slags medelpris för en åtgärd har alltså missuppfattat referensprisets syfte. Hos vårdgivarna arbetas det nu fram nya priser som ska gälla när tandvårdsstödet träder ikraft. För många folktandvårdsorganisationer har prislistorna redan beslutats och det kan konstateras att synen på priserna verkar variera en hel del. Det förekommer landstingsområden där referensprislistan närmast har kopierats. På andra håll har man satt sina priser betydligt friare, förmodligen för att man kommer till en annan slutsats om kostnaderna för en åtgärd än vad genomförandeorganisationen på socialdepartementet gjort. Det är alltså uppenbart att referenspriserna för många landstingspolitiker fått en normerande verkan. Om referenspriserna vore verklighetsanknutna skulle detta kanske inte göra så mycket. Men nu vet vi att de av prispressande skäl är lågt räknade vilket leder till en uppenbar risk för att vi återigen får en underfinansierad offentlig tandvård. Som anställda tandläkare måste vi vara vaksamma och passa oss noga så att det inte blir vi som ska betala en underfinansierad tandvård med hårdare arbetstempo, eftersatt efterutbildning och försämrad arbetsmiljö. Igen. 3
Förslaget om obligatorisk a-kassa har kommit 2007 gjordes omfattande förändringar i arbetslöshetsförsäkringen som bl a innebar att premierna höjdes rejält. För medlemskap i "vår" kassa, aea, höjdes avgiften från netto 64 kr till 240 kr i månaden. I samband med förändringarna förutskickades att regeringen tänker återkomma med förslag om att göra medlemskap i en a- kassa obligatoriskt. Regeringens utredare, Sören Öman, har nu lagt sitt förslag Av tradition har relationerna mellan arbetslöshetskassorna och de fackliga organisationerna varit nära. För ett par decennier sedan hade alla Sacoorganisationer inskrivet i sina stadgar att alla medlemmar skulle tillhöra aea (Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa). Vid den tiden sköttes också mycket av arbetslöshetsadministrationen i de fackliga organisationerna. Succesivt har många förbund lämnat det direkta arbetet med a-kassefrågorna. Så även Tjänstetandläkarna. Den sista mer betydande uppgiften, nämligen att svara för premieuppbörden, lämnade föreningen vid ingången av 2007 i samband med de stora förändringarna av a-kassesystemet som skedde då. Många fortfarande med Frivilligheten att tillhöra en a-kassa har funnits i ett par decennier. Det var dock ganska ovanligt att någon utnyttjade den möjligheten utan nästan alla valde att vara kvar. När så premien höjdes påtagligt 2007, antogs att många skulle hoppa av. Av Tjänstetandläkarnas medlemmar är dock två tredjedelar fortfarande med i aea. Den kraftiga höjningen av premierna som skedde 2007 har efter hand kunnat justerats ned i flera steg. Från att vid ingången av 2007 varit 240 kr/månad är premien numera (sedan maj i år) 150 kr/månad. Obligatorium på väg När de stora förändringarna genomfördes i a- kassereglerna inför 2007, förutskickades att regeringen senare skulle återkomma med ett förslag om att alla obligatoriskt skulle tillhöra en a-kassa. I direktiven uttrycktes behovet som så, att villkoren för ekonomiskt skydd vid arbetslöshet och nivån på ersättningen bör vara densamma för alla förvärvsarbetande. Behovet av ett gott ekonomiskt skydd vid arbetslöshet gäller alla på arbetsmarknaden. Omkring en miljon av den samlade arbetskraften på 4,6 miljoner tillhör ingen a-kassa. Den utredning som tillsattes har överlämnat sitt betänkande till regeringen. Förslaget innebär att alla som tjänar mer än 2,7 basbelopp (ca 110 000 kr/år), är under 65 år och inte varaktigt lämnat arbetsmarknaden skall betala en statlig avgift. Avgiften ska motsvara avgiften för den högsta av de frivilliga a-kassornas avgifter. Under 2008 skulle det betyda 433 kr/månad. Som det nu ser ut skulle det betyda att ca 1 400 av föreningens medlemmar skulle tvingas tillbaka till en arbetslöshetsförsäkring. I det perspektivet 4
Anna Ekström, ordförande i Saco och aea Bild: Ann Ek kan man utgå ifrån att valet då ändå oftast blir att gå till aea som i nuläget är 283 kr lägre per månad. Saco kritiskt Från fackligt håll är de flesta kritiska till att gå ifrån frivilligheten att tillhöra en a-kassa. - Så länge vi har dagens a-kassesystem kommer vi envist att hävda frivillighetens väg. Och alla som uppfyller medlemskraven för akademikernas a-kassa är välkomna att bli medlemmar där, säger Anna Ekström, som är ordförande i Saco. - Det regeringen omgående bör göra är att tillsätta den parlamentariska utredningen som det så länge talats om, säger Anna Ekström. Ge den i uppdrag att utreda hela socialförsäkringssystemet inklusive a-kassan. Där kan då olika alternativa utformningar övervägas. Låt utredningen belysa samspelet mellan de offentliga åtagandena och parternas avtalsförsäkringar och låt den analysera förutsättningarna för att parterna helt eller delvis tar över sådant som idag ligger inom det offentliga systemet. Det är ett mer konstruktivt sätt än att tvinga in människor i ett system som de självmant valt att stå utanför. Björn Petri 5
Nya regler vid sjukdom Många och tämligen omfattande förändringar är föreslagna vad gäller ersättning vid sjukdom. Det har även föreslagits nya förändringar avseende möjligheten att arbeta vid sjukersättning samt möjligheten att vara tjänstledig vid sjukdom för att pröva ett annat arbete. I propositionen En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbetet föreslås en rehabiliteringskedja med preciserade tidsgränser. De tidsgränser som anges i rehabiliteringskedjan är 90 och 180 dagar. Under de första 90 dagarna av en sjukskrivningsperiod betalas sjukpenning ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder. Från och med den 91:a dagen ska även beaktas om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren Är inte det möjligt betalas sjukpenning ut. Från den 181:a dagen ska -om inte särskilda skäl talar emot det- göras en bedömning om personen kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt. Kan man inte utföra något arbete alls så betalas sjukpenning ut även fortsättningsvis fram till totalt tolv månaders sjukskrivning. Enligt förslaget ska sjukpenning bara kunna erhållas i ett år. Är arbetsförmågan fortsatt nedsatt efter ett års sjukskrivning kan dock förlängd sjukpenning erhållas. För att få förlängd sjukpenning måste den enskilde själv ansöka om detta och den förlängda sjukpenningen ska kunna betalas ut i högst 550 dagar om den inte utbetalas på grund av arbetsskada, då kan den utbetalas för en längre tid. Ersättningen vid förlängd sjukpenning föreslås bli 75 % av den sjukpenninggrundande inkomsten. Vid synnerliga skäl, när någon lider av sådana allvarliga sjukdomar som t ex vissa tumörsjukdomar, neurologiska sjukdomar som ALS eller när en person väntar på transplantation av ett vitalt organ, kan sjukpenning betalas ut för mer än ett år. Sjukpenning kan då betalas ut även om den sjuke redan börjat få förlängd sjukpenning eller fått förlängd sjukpenning för maximalt antal dagar. De flesta förslagen i denna proposition börjar gälla den 1 juli 2008 men inom vissa områden finns det övergångsbestämmelser t ex börjar rehabiliteringskedjan gälla från och med 1 januari 2009 för sjukfall som påbörjats före 1 juli 2008. Rehabiliteringskedjans tidsgränser (efter 90 respektive 180 dagar) för hur rätten till sjukpenning ska bedömas beräknas endast på ersättningsdagar som inträffat från och med 1 juli 2008. Förändringar föreslås också vad gäller sjukersättning (det som tidigare kallats förtidspension). Den möjlighet som idag finns till tidsbegränsad sjukersättning försvinner och bara sjukersättning som ska gälla tillsvidare kan beviljas. Sjukersättning beviljas således enbart om arbetsförmågan kan anses stadigvarande nedsatt och att rehabilitering inte bedöms kunna leda till att arbetsförmågan går att återfå. Ytterligare en förändring föreslås i propositionen Från sjukersättning till arbete där det föreslås att den som idag har rätt till icke tidsbegränsad sjukersättning ska kunna återgå i arbete utan att rätten till ersättning omprövas. Sjukersättningen ska istället minskas med hänsyn till en så kallad reduceringsinkomst enligt ett system med steglös avräkning. Detta förslag föreslås träda i kraft den 1 december 2008 och tillämpas från den 1 juli 2009. Regeringen föreslår också i ytterligare en proposition att sjuka arbetstagare ska få rätt till ledig- 6
het för att på grund av sjukdom prova annat arbete Förslaget innebär att en arbetstagare som varit sjuk i tre månader har rätt att vara tjänstledig i som mest nio månader. Denna nya lag, ledighetslagen, förslås träda i kraft 1 oktober 2008 och innebär att sjukdagar börjar räknas från den 1 juli 2008. I skrivande stund är allt fortfarande förslag men när TT-kanalen är tryckt och utsänd till er medlemmar är flera förslag behandlade, läs därför gärna mer på någon av följande sidor www.regeringen.se www.forsakringskassan.se Källa: Regeringskansliet Susanna Magnusson Avdelningarna Blekinge TT-avdelning Maria Kjellberg, 0455-73 64 92 maria.kjellberg@ltblekinge.se Dalarnas TT-avdelning Philip Mundt, 023-49 04 00 philip.mundt@ltdalarna.se Gotlands TT-avdelning Claes Svärd, 0498-20 46 80 claes.svard@hsf.gotland.se Gävleborgs TT-avdelning Erik Sjödin, 0291-107 30 erik.sjodin@lg.se Göteborgs TT-avdelning John Bratel, 031-741 34 00 john.bratel@vgregion.se Hallands TT-avdelning Emily Diep, 0430-158 53 emily.diep@lthalland.se Jämtlands TT-avdelning Maria Ekman, 063-14 23 32 maria.ekman@jll.se Jönköpings TT-avdelning Nils Andersson, 036-32 98 00 nils.andersson@lj.se Kalmar TT-avdelning Birgitta Ström Antonson, 0480-845 80 birgittasan@ltkalmar.se Kronobergs TT-avdelning Erik Mölleborg, 0470-58 77 00 erik.molleborg@ltkronoberg.se Mellersta NorrlandsTT-avdelning Lars Sandahl, 060-18 21 60 lars.sandahl@lvn.se Nordvästra Götalands TT-avdelning Rolf Lövgren, 0523-470 25 rolf.lovgren@vgregion.se Norrbottens TT-avdelning Erik Parding, 0920-46 19 36 erik.parding@nll.se Skaraborgs TT-avdelning Pia Hjernstedt, 0510-857 85 pia.hjernstedt@vgregion.se SkånesTT-avdelning Magnus Steen, 0451-202 68 magnus.steen@skane.se Stockholms TT-avdelning Chaim Zlotnik, 08-442 55 00 chaim.zlotnik@ftv.sll.se Södra Bohusläns TT-avdelning Lena Rignell, 031-86 15 72 lena.rignell@vgregion.se Sörmlands TT-avdelning Caroline Klingberg, 0155-24 55 80 caroline.klingberg@dll.se Uppsvenska TT-avdelningen Isabel Ragnarsson, 018-611 63 30 isabel.ragnarsson@lul.se Värmlands TT-avdelning Tomas Misch, 054-61 69 50 tomas.misch@liv.se Västerbottens TT-avdelning Ulla Folkesson, 090-785 60 40 ulla.folkesson@vll.se Västmanlands TT-avdelning Tord Björkman, 021-17 66 00 tord.bjorkman@ltv.se Älvsborgs TT-avdelning Göran Pilgård, 033-616 12 41 goran.pilgard@vgregion.se Örebro läns TT-avdelning Peyman Ghiasi, 019-602 91 70 peyman.ghiasi@orebroll.se Östergötlands TT-avdelning Morayma Alvarez-Reygadas, 011-22 29 40 morayma.alvarez.reygadas@lio.se 7
B PORTO BETALT Det blir ingen Odontologisk Riksstämma i år I september kommer istället tandläkare och tandvårdspersonal från hela världen till Sverige. Då går nämligen FDI Annual World Dental Congress av stapeln på Stockholmsmässan. Fokus ligger på ett omfattande vetenskapligt program som innehåller ett fyrtiotal föreläsningar och symposier med kända svenska och internationella föreläsare. På programmet finns också kurser med begränsat antal platser, en stor posterutställning med tävling, ett antal fora öppna för alla intresserade och mycket annat. Att man hittar många av våra svenska digniteter i programmet är inte enbart för att kongressen hålls i Sverige. Svensk odontologisk forskning och tandvård håller världsklass, så intresset är stort från många håll. Den som varit på Odontologisk Riksstämma kommer att känna igen sig. FDI-kongressen blir som en förlängd riksstämma med det lilla extra. Och den som funderar på om skolengelskan kommer att räcka till för att förstå och ta till sig föreläsningarna kan sluta fundera. Programmet hålls visserligen på engelska, men kommer att tolkas till svenska, så det blir inga problem att hänga med. Parallellt med det vetenskapliga programmet arrangeras en stor dentalutställning, World Dental Exhibiton med Swedental. Här bjuds många chanser att se och prova senaste nytt inom teknologi, tjänster och produkter på såväl den svenska som den internationella marknaden. Men FDI Stockholm 2008 är inte bara vetenskap och utställning. Kongressen är en unik chans att på hemmaplan träffa kollegor från hela världen och att skapa nätverk, en allt viktigare tillgång i dagens samhälle. Det är ofta i pauserna och i de informella aktiviteterna som nya diskussioner uppstår och besökarna ges tid att byta erfarenheter med nya och gamla bekanta. På kvällstid ordnas därför aktiviteter, till exempel Stockholmskväll på Skansen, där gästerna bland annat bjuds på ett äkta svenskt smörgåsbord. En annan kväll dukas det upp till Galamiddag på Vasamuseet, där en läcker trerättersmeny serveras intill Vasaskeppet - en oförglömlig upplevelse. Många tar med sig familjen till FDI och för medföljande finns ett speciellt program med kortare och längre dagsutflykter. Här erbjuds möjligheter att åka ut i skärgården, att ströva i den svenska naturen, att besöka Uppsala och - givetvis - flera olika turer i Stockholm. Det sociala programmet är i mångt och mycket fokuserat på sådant som intresserar utländska besökare, men under våren kommer även programpunkter som vänder sig mer till de svenska besökarna att tas fram. Och givetvis är de svenska besökarna välkomna på allt! Kongressen öppnas den 24 september och på kvällen är det högtidlig invigning på Hovet med ett program som ska ge smakprov på det svenska. Följ med på en resa från norr till söder, från dåtida mystik till nutida musik, och en glittrande avslutning. Arrangörerna lovar en helhetsupplevelse med hög trivselfaktor - ett löfte som inte bara gäller invigningen utan hela kongressen. Väl mött i Stockholm 24-27 september 2008! Annika Hodgson Sveriges Tandläkarförbund 8