Detaljbudget 2015 Frölunda Specialistsjukhus. 1. Sammanfattning. Sida 1(28)



Relevanta dokument
Delårsrapport augusti 2015 Frölunda Specialistsjukhus

Årsredovisning 2015 Frölunda Specialistsjukhus

Detaljbudget 2017 Alingsås lasarett. 1. Sammanfattning. Sida 1(8)

UTKAST. Detaljbudget Patientnämnderna. Beslutsunderlag Patientnämnderna

Protokoll från Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus den 11 december 2015

Balanserat styrkort Regionstyrelsen. Fastställt i Regionstyrelsen Dnr 18RS2137

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Uppdrag Värdegrund och vision Balanserad verksamhetsstyrning

Kreativt avbrott Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Beställningsunderlag 2015

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Övergripande mål och fokusområden

Detaljbudget. Patientnämnderna Patientnämnderna

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

VERKSAMHETSPLAN Våra fem servicelöften. Hörsel Syn Tolk

Gemensamma värden för att nå våra mål och sträva mot visionen

Kvalitetsbokslut VC Flen

Detaljbudget Kultur i Väst. Kultur i Väst

Sjukvård i Västra Götalandsregionen

Dnr Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget

Regionens verksamhetsram

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

Driftnämnden Hallands sjukhus inriktningsdokument 2014 för Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik (AMD)

Negativt koncernresultat, -301 mnkr ack mars Positiv budgetavvikelse på 230 mnkr

MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

PROTOKOLL Styrelsemöte Plats: Lejongapet, Kungälvs sjukhus Datum och tid: onsdag den 6 december 2017, klockan 09:00-10:00

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige

Varför behövs personalstrategin? Vad är en personalstrategi? Vision för personalarbetet. Uppföljnings- och mätmetoder. Politisk målsättning

Verksamhetsplan HSF 2014

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet. Pensionärsråd 20 februari 2015

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Likabehandlingsplan

Presentation om Skaraborgs Sjukhus

Budget 2014 Landstingets kansli

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

ST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Mål och inriktning för Regionservice 2016

Patientsäkerhetsberättelse för 2016

Personalpolitiskt Program

Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

Personalpolitiskt program

Av reglementet kan följande uppdrag/ansvar lyftas fram:

Patientsäkerhetskultur - Handlingsplan

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Detaljbudget 2017 Kommittén för mänskliga rättigheterd

Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens

Likabehandling - handlingsplan

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

Datum Dnr Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Dnr NiF Vårdcentralen Skärblacka Närsjukvården i Finspång Verksamhetsplan 2014

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden; Paragrafen förklarades omedelbart justerad.

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Personalpolitiskt program 2009

För att minska miljöpåverkan skall antalet körda mil i tjänsten minska jämfört med 2014 och fler möten genomföras på distans via IT-lösningar.

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande

Budget 2014 Verksamhetsstöd och service

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Kompetensförsörjningsplan på 3-5 års sikt för Östermalms stadsdelsförvaltning

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

Verksamhetsplan Angereds Närsjukhus 2008

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Uppföljningsplan 2017

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018

Utvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

Delårsrapport mars 2015 Regionservice

Kvalitetsbokslut 2013

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Mål och inriktning 2014

Personalutskottets sammanträde den 12 oktober 2016

Verksamhetsplan 2014

Svar på revisionsrapport Granskning av avvikelsehantering Region Kronoberg

Medarbetar- och ledarskapsprogram

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Handlingsplan

Medarbetarpolicy. Policy. Beslutad av: Regionfullmäktige, , 167 Diarienummer: RS Giltighet: från

Plan för jämställdhet & mångfald Oktober

Inledning. Falköping, hösten Mia Lindquist, Personalchef

Verksamhetsplan och detaljbudget 2015

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17

Remiss: Personalpolicy för Huddinge kommun

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016

Arbetsgivarpolitiskt

Transkript:

Sida 1(28) Detaljbudget 2015 Frölunda Specialistsjukhus 1. Sammanfattning Denna verksamhetsplan visar hur sjukhuset vill utveckla verksamheten under året, genom att vi fokuserar på vårt uppdrag och våra mål och har en tydlig struktur för hur vi vill planera och genomföra våra uppdrag samt följa upp våra verksamheter under 2015. Verksamhetsplanen har fokus på tre långsiktiga mål: vi har en patientfokuserad vård, vi kan rekrytera, behålla och utveckla rätt kompetens och vi arbetar resurseffektivt. Till varje mål finns delmål med tydliga aktiviteter och mätetal. Målen kommer att brytas ner på mottagnings- och enhetsnivå och varje enhet ska ta fram en egen handlingsplan för att nå målen. I återkommande patientenkäter efterfrågas om patienternas förväntningar har uppfyllts vid besöket på sjukhuset och möjlighet ges för patienterna att lämna förslag till förbättringar. Resultaten från ovanstående insatser sammanställs och återkopplas till verksamheten för att ligga till grund för sjukhusets kontinuerliga förbättringsarbete Frölunda Specialistsjukhus (FSS) är en del av närsjukvården i centrum/väster och bedriver planerad specialistsjukvård av länssjukvårdskaraktär. Frölunda Specialistsjukhus har inte ett geografiskt områdesansvar. Sjukhuset ingår i ett nätverk av vårdgivare där flertalet har ett tydligt avgränsat befolkningsansvar. Frölunda Specialistsjukhus har fortsatt under 2014 väntat på beslut om sjukhusets framtida inriktning, lokalisering och utveckling. Under slutet av 2013 och under 2014 har ett flertal regionala utvecklingsarbeten avrapporterats. Regiongemensam produktionsstyrning medför att FSS kommer att få förändringar i sitt uppdrag avseende obesitas kirurgi (2015) och proteskirurgi (2016). Enligt framtagen tidplan hösten 2014 skall FSS sluta utföra protes operationer fr o m 2016-01-01. Dessutom kommer sjukhuset att från och 2015-01-01 också att sluta utföra obesitasoperationer 2015-01-01 Som ett led i genomförandet av regiongemensam produktionsstyrning startade under senhösten 2014 en utredning gällande samverkan kring obesitaskirurgi och bråckkirurgi mellan Frölunda Specialistsjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Förändringen innebär att FSS skall sluta operera obesitasoperationer och öka antalet bråck- och gallvägsoperationer under 2015. Frölunda Specialistsjukhus har sedan flera år haft svårigheter att klara bemanningen av specialistläkare/överläkare vid sjukhusets röntgenavdelning. Sjukhuset har därför inlett diskussioner med Kungälvs sjukhus kring samverkan om läkarbemanning, ett gemensamt elektroniskt system för remisshantering samt Radiologisk Lednings Funktion (RaLF). Kostnader 2015 kopplade till fastigheten är fortsättningsvis svårbedömda. En riskfaktor är vatten och avloppsstammar som under de senaste åren gett upphov till en del läckor. Sjukhuset har under 2014 utvecklat ett strukturerat samarbeta med Västfastigheter och Diligentia (sjukhusets hyresvärd). Vi har sedan 2014 avtal med Västfastigheter för löpande

Sida 2(28) service och underhåll, vilket ytterligare utökats under 2015. Sjukhuset har under de senaste åren gjort flera satsningar för att förbättra tillgängligheten till vår verksamhet. Detta genom att minska uteblivna besök och att arbeta med TeleQ på samtliga mottagningar/enheter. Under början av 2015 kommer TV skärmar att installeras på samtliga mottagningar för öka informationen till våra patienter och anhöriga, FSS kommer också att under året öka sjukhusentréns öppettider för ökad tillgänglighet vid kvällsmottagningar. I sjukhusets kompetensförsörjningsplan för perioden 2013-2017 beskrivs vilka insatser som krävs för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Sjukhusets kompetensprofil ställer krav på hög kompetens och yrkeserfarenhet hos våra medarbetare vilket är en stor utmaning att kunna infria. Utifrån resultatet i den senaste medarbetarenkäten har sjukhuset tagit fram en handlingsplan med olika insatser för att förbättra delaktighet, målkvalitet och lärande i arbetet. Sjukhuset kommer också att prioritera insatser som kan förbättra arbetsmiljön och förebygga ohälsa hos medarbetarna. Sjukhuset redovisar ett budgeterat nollresultat för 2015. Ett resultat som innebär en stor utmaning. Sjukhusets största utmaning 2015 är finansieringen av röntgenverksamheten på grund av ökad konkurrens från privata leverantörer. Sjukhuset arbetar för att öka inflödet av antalet remisser genom samverkan med remittenter under 2015. En process pågår för att se över sjukhusets priser och volymer avseende röntgenundersökningar. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är den ersättning sjukhuset får för ökat antal bråck- och gallvägskirurgi blir lägre än nuvarande ersättning för obesitasoperationer. Sjukhuset har ända sedan beslut fattades om att inte tillskapa planerat Närsjukvårdscentrum levt i ovisshet och oro. Trots detta har sjukhuset fortsatt att leverera goda resultat för våra patienter. FSS blickar nu fem år framåt och vill fortsätta utveckla en patientfokuserad vård och våra vårdprocesser. FSS vill fortsättningsvis kunna rekrytera, behålla och utveckla våra kompetenser, liksom vi vill arbeta mer resurseffektivt. Det finns också stora möjligheter att förbättra och öka samverkan med t ex andra sjukhus och med Närhälsan. 2 Regionfullmäktiges mål Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Miljöledningssystemet är väl känt av medarbetarna och hålls aktivt genom information i linjen, via APT och ombudträffar. Sjukhuset koncentrerar sig på två fokusområden 2015 resurshantering och energi. Internrevisionen omfattar energi och avfall, rutinen för övervakning i miljöledningssystemet ska uppdateras. Kemikalierna övervakas och säkerhetsdatabladen hålls aktuella enligt rutin. Riskanalys/bedömning genomförs på faromärkta produkter ute på enheterna. Sjukhuset är även under 2015 med i regionens mätningar av operationsavfall från höftplastik. För att nå våra miljömål under 2015 kommer vi att informera och utbilda på

Sida 3(28) miljöombudsträffar. LÅNGSIKTIGA MÅL Vi arbetar resurseffektivt Delmål Vi ska vara föregångare i miljöarbetet som ska bedrivas systematiskt och strukturerat Mål Miljöarbetet ska bedrivas på ett systematiskt och strukturerat sätt Strategier/ framgångsfaktorer Miljöledningssystemet ska hållas levande och användas aktivt Arbeta för en säker hantering och minskad användning av kemikalier Arbeta för en minskad energianvändning Aktiviteter Mätetal/måltal Genomföra insatserna Alla medarbetarna ska ha i Handlingsplanen för genomgått grundläggande sjukhusets miljöarbete miljöutbildning 2015 (webbaserad) Enheter med uppdaterad kemikaliepärm 100 % Genomförd Släck och stäng kampanj med enheternas miljöombud Genomförda energironder på enheterna 100 % Arbeta för en minskad resurshantering Genomförda avfallsronder på enheterna 100 % PROGNOS 2015 Avseende regionfullmäktiges mål/indikatorer för 2015 är följande aktuella för FSS; 4. Vårdens utsläpp av lustgas FSS använder endast lustgas i undantagsfall och då till barn. Vi förväntas att göra ett nytt inköp under 2015, därav kommer FSS påvisa en ökning med 100%. 6. Användning av miljö- och hälsofarliga ämnen Vi övervakar utfasnings- och volymämnen men utfall är svårbedömt.

Sida 4(28) Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Regionfullmäktiges mål: "Andelen listade som ordinerats FaR (fysisk aktivitet på recept) (%) gäller primärvården. Sjukhusets eget mål för FaR är "Antal recept enligt FaR ska öka". Övriga hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter framgår av sjukhusets handlingsplan för hälsofrämjande arbete 2015 och innefattar fortsatt aktivt arbete med rökstopp inför operation, fortsatt aktivt arbete med förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) och fortsatt arbete med AUDIT i relevanta patientgrupper. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna. Arbetet med förbättrad tillgänglighet pågår kontinuerligt genom bland annat medicinsk prioritering av remisser enligt gränsdragninsgriktlinjerna mellan specialistvård och primärvård/egenvård och genom produktionsplanering. Sjukhuset håller vårdgarantin till besök och behandling och prognosen för 2015 är fortsatt måluppfyllelse av vårdgarantin. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Vi har en patientfokuserad vård Mål Strategier/framgångsfaktoreraktiviteter Mätetal/måltal Patienten är en medaktör i vården Basera arbetet på socialstyrelsens definition av God vård: Patientfokuserad vård Systematisk återkoppling från patienterna Ständig förbättring av patientinformationen Patientenkät 2 gånger/år. Analys och presentation vid arbetsplatsträff, verksamhetsledning och ledningsgrupp Patientdialog 2 ggr/år. Analys och återföring till verksamheten Medelvärde helhetsupplevelse av dagens besök >9,0* Antal genomförda förbättringar som ett resultat av öppna svar i enkät och förbättringsförslag i dialog Styra på kvalitet och värde för patient Publicera resultat från enkät och dialog till patienter/närstående på mottagningarna och via

Sida 5(28) extern hemsida Fortsatt aktivt användande av Motiverande Samtal (MI) Införa metodiken Teach back Antal enheter som infört Teach back Uppfylla kriterierna för hälsofrämjande sjukhus samt följa de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder Verka för hälsovinst hos medborgare och patienter Aktiviteter enligt handlingsplanen för hälsofrämjande arbete 2015 Fortsatt aktivt arbete med rökstopp inför operation Indikatorer hälsofrämjande hälsooch sjukvård (HFS) enligt vårdöverenskommelse (VÖK) 2015 Fortsatt aktivt arbete med förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) Antal recept enligt FaR ska öka Vi har hög patientsäkerhet Basera arbetet på Socialstyrelsens definition av God vård: Säker vård Fortsatt arbete med AUDIT i relevanta patientgrupper Enligt handlingsplan för patientsäkerhetskultur 2014-2015 med fokus på: Antal genomförda förbättringsåtgärder utifrån patientsäkerhetsronderna Patientsäkerhetsarbetet skall Genomföra patient-

Sida 6(28) präglas av öppenhet, ledningens stöd och ett systemtänkande säkerhetsronder på samtliga enheter Aktivt Följsamhet till basala hygien ställningstagande till och klädrutiner (BHK) riskanalys i samband med förändringsarbete Mätning och återkoppling på verksamhetsledning minst 4 gånger/år Antal genomförda förbättringsåtgärder utifrån aktuella riskoch händelseanalyser Andel enheter som genomfört mätningar av BHK - 100%, > 90% följsamhet till BHK Minimera antalet vårdrelaterade infektioner (VRI) * Implementera definitionen av VRI enligt Infektionsverktyget Nollvision i punktprevalensmätning VRI Svarsfrekvens >80% Punktprevalensmätning 2 gånger/år Infektionsfrekvens <4% i postoperativ infektionsuppföljning Minskad antibiotikaanvändning 30 dagars postoperativ infektionsregistrering. Sjuksköterska ringer upp patient som ej svarat. Aktiv uppföljning av VRI och åtgärder vid behov. Rutin framtagen och presenterad på verksamhetsledning och enheternas arbetsplatsträffar Vi har goda medicinska resultat Basera arbetet på socialstyrelsens definition av God vård: Kunskapsbaserad vård Ta fram rutin för registrering av perioperativ antibiotikaprofylax Revidera sjukhusets processmodell enligt VGR:s riktlinjer Bibehålla goda medicinska resultat i obligatoriska kvalitetsregister

Sida 7(28) Värdeskapande processer i ständig förbättring Inrätta system för uppföljning på alla nivåer Uppfylla de måltal som finns i Kvartalen Avsätta tid för kvalitets- och utvecklingsarbete Identifiera och prioritera ett fåtal sjukhusövergripande processer Fortsatt arbete med diagnosprocesser på enheterna inklusive framtagande av relevanta utfallsmått Antal relevanta utfallsmått som mäts och följs upp Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig för vård Sjukhuset fortsätter med regelbundna patientdialoger vår och höst, då patienterna tillfrågas om dagens besök och någon/några ytterligare aktuella frågor. Till våren skall patienterna tillfrågas om hur de ser på begreppet "delaktighet" och i vilken grad de upplevt delaktighet i beslut om vård och behandling. Patientenkäter kommer som tidigare att genomgöras två gånger per år. I sjukhusets egna enkät får patienten svara på frågan "Hur upplevde du som helhet dagens besök?" genom markering på en skala 1-10, där 1 är "dåligt" och 10 är "mycket bra". Dessutom ställs frågan "Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt?), där 1 är "inte alls" och 10 är "i högsta grad". Dessutom finns utrymme för patienternas egna förbättringsförslag och övriga synpunkter (fri text). Sjukhuset skall ordna ett samverkansläkarmöte mellan specialistläkare från sjukhuset och allmänläkare från remitterande vårdcentraler för att tydliggöra sjukhusets verksamhetsinnehåll och vilka uppgifter som behövs i remisserna för att möjliggöra medicinsk prioritering och bedömning. Sjukhuset informerar via sin externa hemsida om vilka patienter som tas emot vid respektive mottagning och att patienterna tas emot genom remiss från läkare på vårdcentral eller så kallad egenremiss. Avseende Regionfullmäktiges mål

Sida 8(28) "Patientupplevd kvalitet avseende delaktighet inom sjukhusvård ska öka" arbetar sjukhuset aktivt med egen och nationell patientenkät, patientdialoger och metoden "Teach back", som innebär att patienten får återberätta uppfattad information. Sjukhuset har övertäffat regionalt måltal 2014, där slutenvården hade resultatet 88% och öppenvården 80%. Prognosen är fortsatt måluppfyllelse med ambitionen att patienterna skall uppleva ökad delaktighet i enlighet med Patientlagens intentioner. "Antal registrerade konton i Mina vårdkontakter" är sjukhusets eget mål att dessa skall öka vid jämförelse med föregående år, vilket vi prognostiserar att klara för 2015. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Samverkan med primärvården Sjukhusets verksamhetschef har regelbundna möten med cheferna för Närhälsan samt representant för de privata vårdcentralerna. Vid dessa diskuteras aktuella gränsdragningsfrågor mellan specialiteter och primärvård, hur vi kan samverka för patienternas bästa, tillgänglighet och styrkor och förbättringsområden hos respektive verksamheter utifrån avvikelsehanteringen. Vårdenhetsöverläkaren på medicinmottagningen skall skapa ett diabetes-nätverk med diabetesansvariga läkare och sjuksköterskor från remitterande vårdcentraler för erfarenhetsoch kunskapsutbyte. Samverkan mellan sjukhusets enheter Patienter vid sjukhusets hudmottagning som får diagnosen hudtumör som behöver opereras bort tas i allra flesta fall om hand vid sjukhusets kirurgmottagning (lokalisation på kroppen) eller öronmottagningen (lokalisation huvud-hals) för att slippa remiss till annan vårdgivare. Den läkare som då opererar patienten har då tillgång till fullständig journal och många gånger även tillgång till ett foto av förändringen (i den elektroniska journalen). Om något är oklart inför operationen kan aktuell hudläkare tillfrågas direkt. De indikatorer och måltal som finns angivna från Regionfullmäktige under detta avsnitt är ej relevanta för Frölunda Specialistsjukhus. Samverkan med andra sjukhus i regionen Sjukhusets hjärtspecialister deltar telefonledes i rond med thoraxkirurger och hjärtspecialister vid remittering av patient för ställningstagande till hjärtklaffsoperation. Hudspecialisterna vid sjukhuset deltar regelbundet i klinikkonferenser med hudläkare från SU och privata vårdgivare, där utvalda patienter visas för en grupp läkare, som gemensamt kommer fram till beslut om diagnos, utredning och behandling. När sjukhuset får remiss för någon diagnos vi inte har inom våra verksamhetsområden vidarebefordras remissen i de flesta fall till Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU).

Sida 9(28) För att genomföra beslutet om att sjukhuset inte skall operera överviktiga patienter förs diskussioner med SU med målsättningen att SU redan från 1 jan 2015 skall ta över dessa patienter från Frölunda Specialistsjukhus. Förutsättningen är en tilläggsöverenskommelse om ett ersättningsuppdrag som överförs från Kirurgi SU till FSS. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd Jämlik vård (Likabehandlingsplan, Frölunda Specialistsjukhus 2014 2016)- Fokusområden, mål och åtgärder, patientperspektivet Alla patienter skall bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. (Ur "Handlingsprogram för God Vård Västra Götalandsregionen 2012-2013") Mål: Alla patienter som remitteras till, är i kontakt med eller besöker Frölunda Specialistsjukhus skall handläggas, bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Åtgärder: - Patientenkäter: I sjukhusets egen patientenkät skall en stående fråga vara huruvida patienten känt sig diskriminerad i samband med besöket/kontakten med Frölunda Specialistsjukhus. Om "ja" skall en följdfråga ställas med en kryssruta för varje aspekt i diskrimineringslagstiftningen. - Patientinformation: Vid framtagande och uppdatering av patientinformationsmaterial skall våra medarbetare alltid ställa sig frågan om man har beaktat mångfaldsperspektivet. Vi rekommenderar verktyget "Skrivhjälp för jämlik vård". I de fall patienten inte kan förstå svenska skall vi undersöka huruvida informationen finns på patientens språk på 1177/Vårdguiden. Om så inte är fallet skall patienten få hjälp av tolk att få adekvat information. Viktigt att barn och ungdomar får information anpassad till sin ålder och mognad. - Processer: Vid start och årlig utvärdering av vårdprocesserna skall standardfrågör ställas utifrån alla ömråden i "Göd Vård" inklusive "Jämlik vård". - Fysisk tillgänglighet: uppgifterna i TD, Tillgänglighetsdatabasen, ska hållas aktuella, varje enhet ansvarar för att uppdatera informationen. (Ansvarig: Verksamhetschef och vårdenhetschefer) De indikatorer och måltal som finns angivna från Regionfullmäktige under detta avsnitt är

Sida 10(28) inte relevanta för Frölunda Specialistsjukhus, då verksamhetens innehåll inte innefattar deltagande i primärscreening av livmoderhalscancer, mammografi eller bukaortaaneurysm eller akut hjärt- eller stroke-sjukvård. Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen Att trygga kompetensförsörjningen är ett av sjukhusets viktigaste strategiska mål där det övergripande målet inom medarbetarperspektivet är att vi kan rekrytera, behålla och utveckla rätt kompetens. Regionstyrelsen målsättning är nedbruten i ett antal olika delmål, nedan redovisas en kortfattad plan över hur sjukhusets kommer att arbeta för att realisera målnivåerna med stort fokus på åtgärder. En prognos för resultatet per delmål redovisas också. 1.Andel grundanställningar på heltid ska uppgå till 85 % 2015. Andel medarbetare som har en grundanställning på heltid uppgår vid sjukhuset till 72,22 % per 2014-10-31. Det är i yrkesgrupperna sjuksköterska, undersköterska och medicinsk sekreterare som flest medarbetare har en grundanställning på deltid. Sjukhuset har satt upp tydliga mål i likabehandlingsplanen för att försöka öka andelen med grundanställning på heltid. Vid återbesättande av vakanta tjänster eftersträvas heltid och grundregeln är att lediga arbeten annonseras ut på heltid. Sjukhuset har också blivit mer restriktiva med att bevilja partiella tjänstledigheter som inte har laglig grund för att kunna minska andelen med vikariatsanställningar på deltid. Vår prognos för 2015 är att andelen med deltidsanställningar kommer att minska. 2. Kvinnors lön som andel av mäns lön ska utgöra minst 81 % under 2015. Vid sjukhuset utgör andelen anställda kvinnor ca 89 % av totalt antal anställda. Männen finns främst representerade i gruppen överläkare som har ett betydligt högre löneläge. Kvinnors lön i förhållande till andel av männens lön utgör per 2014-10-31 ca 54 %. Vid en närmare analys av fördelningen inom de olika yrkesgrupperna framgår att i gruppen överläkare där representationen av kvinnor och män är relativt lika uppgår kvinnornas andel av männens lönenivå till 95 % vilket är en förbättring jämfört med föregående år. Sjukhuset arbetar aktivt med insatser för jämställda löner i enlighet med regionens mål för önskvärd lönestruktur och sjukhusets egna mål i likbehandlingsplanen. Vår målsättning är att öka andelen män i de kvinnodominerade yrkesgrupperna och att aktivt verka för att höja lönenivåerna i de kvinnodominerade yrkesgrupperna med medellång högskoleutbildning. Vår prognos för 2015 är att kvinnornas andel av männens lönenivå successivt kommer att öka. 3.Andel förvaltningar som arbetar aktivt med handlingsplan för kompetensförsörjning ska utgöra 100 %. Frölunda Specialistsjukhus har en långsiktig kompetensförsörjningsplan för perioden 2013-2017. Samtliga medarbetare har en individuell kompetensutvecklingsplan och målsättningen för 2015 är att samtliga enheter vid sjukhuset ska ha en treårig kompetensutvecklingsplan som bygger på verksamheternas mål och uppdrag. Uppgiftsväxling som möjliggör vidaredelegering av arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper kommer att prioriteras. En översyn av sjukhusets utbildningsuppdrag kommer att ske under 2015 för att inför framtiden kunna ha en beredskap för att i högre utsträckning kunna erbjuda vårdpersonal praktik under grundutbildning och specialiseringstjänstgöring. 4. Andelen chefer som har genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap ka uppgå till 90 % Vid Frölunda Specialistsjukhus har över 90 % av cheferna redan genomgått regionens webbaserade utbildning. Utbildningsinsatsen är obligatorisk för chefer och ingår i introduktionen för nya chefer. Vår målsättning för 2015 är att öka kompetensen ytterligare.

Sida 11(28) 5. Andelen medarbetare som upplever arbetstakten som stor ska inte överstiga 30 %. I september 2013 genomfördes en regional medarbetarundersökning där det ställdes frågor om bla arbetstakten. Resultatet visade ett värde på 24,1 vilket ligger under riktvärdet för vad som anses normalt dvs mellan 25 30. Detta indikerar att arbetstakten inte upplevs som för hög utan att en stor del av medarbetarna upplever en hög grad av kontroll över sin arbetssituation. Sjukhuset arbetar aktivt för att kunna bibehålla en rimlig arbetstakt och en god arbetsmiljö. Vår prognos är att vi kommer att nå måltalet också i nästa medarbetarundersökning som genomförs 2015. 6. Andelen medarbetare som upplever arbetsrelaterad stress som stor ska inte överstiga 30 %. I ovannämnda medarbetarundersökning ställdes frågor om arbetsrelaterad utmattning. Sjukhusets resultat hamnade på 26 vilket visar på ett bra resultat där relativt få medarbetare upplever arbetsrelaterad utmattning. Sjukhuset arbetar aktivt med att bibehålla en god psykosocial arbetsmiljö genom bla en handlingsplan med hälsofrämjande insatser samt rehabiliteringsinsatser med stöd av företagshälsovården. 7. Andelen medarbetare som upplever delaktigheten som god ska uppgå till minst 80 %. Sjukhusets resultat i ovannämnda undersökning hamnade på 79,5 vilket tangerar den gröna zonen. Sjukhuset har prioriterat detta område i den handlingsplan som har tagits fram och med stöd av flera insatser bedömer vi att delaktigheten ska kunna förbättras något. Prioriterade insatser är införande av dialogmöten, patientsäkerhetsronder, information via intranät samt besök av sjukhusdirektör och verksamhetschef vid enheternas APT. 3 Regionfullmäktiges uppdrag Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans I sjukhusets verksamhetsplan/ förändringsagenda 2015 är ett av målen att ha en ekonomi i balans med utrymme för utveckling. Sjukhuset är beroende av en ekonomi i balans för att långsiktigt bedriva verksamhet med goda resultat. Tillgängliga resurser ska nyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för både verksamhet och ekonomi. Sjukhuset arbetar för att uppnå största möjliga hälsovinster med tillgängliga resurser. Att uppnå kostnadseffektivitet ingår som en viktig del i sjukhusets processer.

Sida 12(28) Alla verksamheter ska arbeta för att utveckla kvaliteten i den egna verksamheten samt öka sin produktivitet och effektivitet. Regionstyrelsen ska följa upp arbetet och tillse att resultatet kan jämföras inom och mellan verksamheterna Kontinuerlig uppföljning sker av personal, ekonomi och prestationer i nära dialog mellan verksamhetsföreträdare och ledning. En viktig del i sjukhusets kvalitetsarbete är att sjukhusets processer är resurseffektiva. Sjukhuset arbetar aktivt med omvärldsbevakning genom till exempel kvartalen och månadsfakta.

Sida 13(28) Beställarna ska i dialog med utförarstyrelserna säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämnt över hela organisationen Frölunda Specialistsjukhus arbetar inom alla områden och nivåer kontinuerligt med att effektivisera sjukhusets olika processer och inköpsrutiner för att säkerställa effektiviseringskravet. Sjukhuset har bra samarbete och dialog med hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli rörande sjukhusets ekonomi. Alla nämnder och styrelser ska jämtegrera budgetar och årsredovisningar. Regionstyrelsen ska i regionens gemensamma årsredovisning redovisa resultatet av de samlade arbetet hos verksamheter och förvaltningar... Frölunda Specialistsjukhus arbetar kontinuerligt med jämställdhetsfrågor. I sjukhusets likabehandlingsplan för perioden 2014-2016 beskrivs insatser som riktar sig till såväl medarbetare som patienter. Under 2014 har sjukhuset inlett ett samarbete med Kunskapscentrum för jämlik vård för att bland annat analysera smärtcentrums patienter ur ett genusperspektiv. 4. Verksamheten Frölunda Specialistsjukhus (FSS) bedriver planerad specialistsjukvård av länssjukvårdskaraktär inom specialiteterna kirurgi, ortopedi, öron-näsa-hals, ögon, hud, gynekologi, medicin (diabetologi och kardiologi), neurologi, algologi (smärta), anestesi, röntgen och sjukgymnastik. Sjukhuset har en operationsavdelning och en vårdavdelning med femdygnsvård. I sjukhusets verksamhetsplan som arbetats fram utifrån den förändringsagenda som tagits fram av koncernledningen för hälso- och sjukvård, beskrivs sjukhusets vision, gemensamma kultur, långsiktiga mål, strategier/ framgångsfaktorer, mål och mätetal. Vår vision Frölunda Specialistsjukhus - en nationell förebild för planerad specialistsjukvård med patienten i fokus. Vår gemensamma kultur För att skapa en hälso- och sjukvård av högsta kvalitet utgår vi från medarbetares vilja och förmåga att göra ett gott jobb för invånarna. Vårt arbete utgår från patienternas och de närståendes behov och förväntningar där: -patienter och närstående alltid känner sig välkomna -patienten är en medaktör i sin vård och behandling -teamarbetet är en viktig förutsättning att nå bästa möjliga resultat -alla medarbetare strävar efter att ständigt utveckla vården

Sida 14(28) -sjukhusets enheter samverkar med varandra och andra vårdgivare -verksamheten präglas av ett hälsofrämjande förhållningssätt Vårt uppdrag Vi skapar hälso-och sjukvård av högsta kvalitet genom att: -utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet, för patientens bästa och för att hushålla med resurserna -arbeta förebyggande och hälsofrämjande så att invånarna kan hålla sig friska längre, undvika sjukdom, ha god hälsa och uppleva hög livskvalitet -utveckla sammanhålla vårdprocesser och samverka med övriga vårdaktörer för att kunna erbjuda den bästa vården -erbjuda goda möten i vården så att patienter och närstående känner sig professionellt omhändertagna -vara en attraktiv arbetsgivare dit kompetenta medarbetare söker sig, utvecklas och har förutsättningar att göra ett gott arbete -utveckla och aktivt ta del av ny kunskap Långsiktiga mål -Vi har en patientfokuserad vård -Vi kan rekrytera, behålla och utveckla rätt kompetens -Vi arbetar resurseffektivt Hälsofrämjande Vår verksamhet präglas av ett hälsofrämjande förhållningssätt. Det innebär att vi ger våra medarbetare möjligheter att påverka sin hälsa, att kunna förena arbete med privatliv samt att vi har roligt på arbetet. För patienter och medborgare medför det att vi förebygger ohälsa och skapar hälsovinst vid redan etablerad sjukdom. Vi värnar om vår miljö och medverkar till en hållbar samhällsutveckling. Jämlik vård: Sjukhusets mål är attalla patienter som remitteras till, är i kontakt med eller besöker Frölunda Specialistsjukhus skall handläggas, bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Jämställdhetsarbetet skall genomsyra alla verksamheter och all uppföljning och rapportering.

Sida 15(28) Enligt sjukhusets likabehandlingsplan: patient/medborgar-perspektivet planeras följande aktiviteter/insatser: Patientenkäter: I sjukhusets egna patientenkät skall en stående fråga vara huruvida patienten känt sig diskriminerad i samband med besöket/kontakten med FSS Patientinformation: Vid framtagande och uppdatering av patientinformationsmaterial skall våra medarbetare alltid ställa sig frågan om man har beaktat mångfaldsperspektivet. Vi rekommenderar verktyget Skrivhjälp för jämlik vård. I de fall patienten inte kan förstå svenska skall vi undersöka huruvida informationen finns på patientens språk på 1177 / Vårdguiden. Om så inte är fallet skall patienten få hjälp av tolk att få adekvat information. Viktigt att barn och ungdomar får information anpassad till sin ålder och mognad. Processer: Vid start och årlig utvärdering av vårdprocesserna skall standardfrågor ställas utifrån alla områden i God Vård inklusive Jämlik vård. Fysisk tillgänglighet: uppgifterna i TD, tillgänglighetsdatabasen ska hållas aktuella, varje enhet ansvarar för att uppdatera informationen. I årsredovisningen skall könsuppdelad statistik för både öppen och sluten vård rapporteras. Omotiverade skillnader ska analyseras och åtgärdas, samt följas upp. Utöver dessa insatser kommer hälsodeklarationen inför operation att översättas till flera språk och metoden "Teach back", som innebär att patienten ombeds att återberätta uppfattad viktig information att införas på fler enheter. 4.1 Sjukhusets övergripande uppdrag enligt vårdöverenskommelsen 2015 - Ge planerad specialistsjukvård till invånarna inom nämndområde 5, Centrum-Väster, Göteborg. - Ha ett kompetensområdesansvar för invånarna i Väster, Göteborg, inom FSS verksamhetsansvar. - I enlighet med Hälso- och sjukvårdsnämnd 5:s lokala närsjukvårdsplan ska sjukhuset vara en del av närsjukvården i Väster. - I enlighet med valfrihetsavtalet ska sjukhuset ge länssjukvård till invånare i övriga Västra Götaland. Frölunda Specialistsjukhus har inte ett geografiskt områdesansvar. Sjukhusets kompetensområdesansvar innebär att genom samverkan på lokalnivå med vårdgrannar utveckla fungerande vårdkedjor för befolkningen i de västra stadsdelarna i Göteborg och därigenom förbättra tillgängligheten till vården. Sjukhuset ansvarar för att vårdgarantin efterlevs för överenskommen produktionsvolym. Det innebär att sjukhuset kan och ska styra antalet remisser som kan tas emot så att åtagandet avseende volymer och vårdgaranti kan fullföljas. Sjukhuset förutsätts föra fortlöpande dialog med remittenter om kapacitet tillgänglighet och rutiner. Vid ett högre remissinflöde än det åtagande sjukhuset har i vårdöverenskommelsen äger sjukhuset rätt att i första hand skicka remissen till sjukhus med

Sida 16(28) områdesansvar. Om patienten inte har godkänt att remissen skickas vidare skickas remissen tillbaka till inremittenten. För de patienter som finns uppsatta för besök eller behandling skall vård ges inom fastställda garantitider. 4.2 Verksamhetens mål Vi har en patientfokuserad vård Mål Strategier/framgångsfaktoreraktiviteter Mätetal/måltal Patienten är en medaktör i vården Basera arbetet på socialstyrelsens definition av God vård: Patientfokuserad vård och Jämlik vård Systematisk återkoppling från patienterna Ständig förbättring av patientinformationen Patientenkät 2 gånger/år. Analys och presentation vid arbetsplatsträff, verksamhetsledning och ledningsgrupp Patientdialog 2 ggr/år. Analys och återföring till verksamheten Publicera resultat från patientenkäter och patientdialoger till patienter/närstående på mottagningarna och via extern hemsida Medelvärde helhetsupplevelse av dagens besök >9,0* Antal genomförda förbättringar som ett resultat av öppna svar i patientenkäter och förbättringsförslag i patientdialoger Styra på kvalitet och värde för patient Fortsatt aktivt användande av Motiverande Samtal (MI) Uppfylla kriterierna för hälsofrämjande sjukhus samt följa de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande Införa metodiken "Teach back" Genomföra insatserna i sjukhusets likabehandlingsplan: patientperspektivet Aktiviteter enligt handlingsplanen för Antal enheter som infört "Teach back" Indikatorer hälsofrämjande hälsooch sjukvård (HFS) enligt vårdöverenskommelse

Sida 17(28) metoder hälsofrämjande arbete 2015 (VÖK) 2015 Verka för hälsovinst hos medborgare och patienter Fortsatt aktivt arbete med rökstopp inför operation Antal recept enligt FaR ska öka Fortsatt aktivt arbete med förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) Vi har hög patientsäkerhet Basera arbetet på Socialstyrelsens definition av God vård: Säker vård Fortsatt arbete med AUDIT i relevanta patientgrupper Enligt handlingsplan för patientsäkerhetskultur 2014-2015 med fokus på: Antal genomförda förbättringsåtgärder utifrån patientsäkerhetsronderna Patientsäkerhetsarbetet skall präglas av öppenhet, ledningens stöd och ett systemtänkande Genomföra patientsäkerhetsronder på samtliga enheter Att i större utsträckning göra riskanalyser i samband med Följsamhet till basala hygien förändringsarbete och klädrutiner (BHK) Mätning och återkoppling på verksamhetsledning minst 4 gånger/år Antal genomförda förbättringsåtgärder utifrån aktuella riskoch händelseanalyser Andel enheter som genomfört mätningar av BHK - 100%, > 90% följsamhet till BHK Minimera antalet vårdrelaterade infektioner (VRI) * Implementera Nollvision i punktprevalens-

Sida 18(28) Vi har goda medicinska resultat Minskad antibiotikaanvändning Basera arbetet på socialstyrelsens definition av God vård: Kunskapsbaserad vård definitionen av VRI enligt Infektionsverktyget eller regional definition Punktprevalensmätning 2 gånger/år 30 dagars postoperativ infektionsregistrering. Sjuksköterska ringer upp patient som ej svarat. Aktiv uppföljning av VRI och åtgärder vid behov. Ta fram rutin för registrering av perioperativ antibiotikaprofylax Revidera sjukhusets processmodell enligt VGR:s riktlinjer mätning VRI Infektionsfrekvens <4% i postoperativ infektionsuppföljning Svarsfrekvens >80% Rutin framtagen och presenterad på verksamhetsledning och enheternas arbetsplatsträffar Bibehålla och förbättra goda medicinska resultat i samtliga obligatoriska kvalitetsregister Värdeskapande processer i ständig förbättring Inrätta system för uppföljning på alla nivåer Uppfylla de måltal som finns i Kvartalen Avsätta tid för kvalitets- och utvecklingsarbete Identifiera och prioritera ett fåtal sjukhusövergripande processer Fortsatt arbete med diagnosprocesser på enheterna inklusive framtagande av relevanta utfallsmått Antal relevanta utfallsmått som mäts och följs upp Samverkan under 2015

Sida 19(28) Enligt framtagen tidplan hösten 2014 skall FSS sluta utföra protes operationer fr o m 2016-01-01. Dessutom kommer sjukhuset att från och 2015-01-01 också att sluta utföra obesitasoperationer 2015-01-01. Under senhösten 2014 startades en utredning med syfte att utreda huruvida bråckkirurgin i Göteborg kan samlas i ett patientflöde som leds av Frölunda Specialistsjukhus (FSS) och huruvida Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) i stället tar över den obesitaskirurgi som idag utförs på FSS. Utredningen belyser hur de patienter som behöver SU:s resurser ska tas om hand för att få bästa möjliga resultatet. Arbete pågår med att belysa hur utbildning och kompetensutveckling ska ske om patientvolymerna flyttas. En ekonomisk analys ska genomföras på det förslag som läggs. Utgångspunkten är neutralt ekonomiskt utfall för respektive sjukhus. Hittills har framkommit att SU under 2015 kommer att operera de 40 obesitasoperationer som sjukhuset tidigare utfört. FSS kommer istället att ta över bråckkirurgi och gallvägskirurgi från SU. Samverkan kring remisser och väntelistor avseende bråck och gallvägskirurgi skall ske mellan sjukhusen och en utvärdering av denna samverkan skall ske under tidig höst 2015. Frölunda Specialistsjukhus har sedan flera år haft svårigheter att klara bemanningen av specialistläkare/överläkare vid sjukhusets Röntgenavdelning. Sjukhuset har två läkartjänster, och en av tjänsterna har varit vakant under en längre tid. Sjukhuset har delvis löst bemanningen med bla timanställda radiologer vilket inte täcker behovet fullt ut. Med målsättning att säkra läkarbemanningen inom röntgen pågår diskussioner om samverkan med röntgenenheten på Kungälvs Sjukhus. Samverkan skulle innebära förstärkning av medicinskt ledningsansvarig vårdenhetsöverläkare och radiologisk ledningsfunktion (sk RaLF), samt möjligheter att samarbeta i framtagande av nytt ledningssystem för verksamheter med strålning. En förutsättning för samverkan är att sjukhusen har samma elektroniska system för remisshantering och bilder (sk RIS/PACS), vilket medför att sjukhuset inte kan delta i upphandling av nytt RIS/PACS tillsammans med SU och måste byta befintligt RIS/PACS till det som idag finns på Kungälvs sjukhus under 2015. 4.2 Prestationer Frölunda specialistsjukhus övergripande uppdrag är att ge länssjukvård till invånare i Västra Götalandsregionen samt till invånare i Region Halland som väljer att söka vård vid sjukhuset. Med länssjukvård avses specialiserad öppen och sluten vård som kräver medicinska och tekniska resurser eller annan kompetens som inte omfattas av uppdrag inom primärvårdsnivå. Sjukhuset ska erbjuda invånare i Västra Götaland öppen och sluten specialiserad vård på länssjukvårdsnivå inom specialiteterna medicin, neurologi, hud, öron-, näs-, halssjukvård, ögon, kirurgi, ortopedi, gynekologi, sjukgymnastik, smärtcentrum samt röntgen. Budgeterade prestationer avser vård av invånare i Västra Götalandsregionen samt patienter från andra landsting. Prestationerna avseende invånare i Västra Götalandsregionen utgår ifrån vårdöverenskommelsen 2015. Volymerna i vårdöverenskommelsen är i stort sett en förlängning av 2014 års vårdöverenskommelse. Volymerna för det utökade uppdraget inom diabetes från 2014 är fortsatt svårbedömt på grund

Sida 20(28) av rekryteringssvårigheter av diabetolog. Av den anledningen finns det i vårdöverenskommelsen inga specificerade volymer avseende det utökade uppdraget. En förändring av redovisningsprinciperna inför 2015 är att alla prestationer oavsett ersättning ska specificeras och rapporteras. Sjukhuset har därför gjort en uppskattning av patienter vid smärtcentrum, vilket gör att totala antalet öppenvårdsbesök ökar. De förändrade principerna ska spegla den faktiska resursförbrukningen för den inomregionala respektive den utomregionala vården. Tabell: Prestationsbudget 2015 Budget 2015 Budget 2014 Prognos aug 2014 Öppenvård Besök 78 237 75 807 73 572 varav vårddagsersatta 57 780 51 318 54 352 varav DRG-ersatta 20 457 24 489 19 220 DRG- poäng 2 060 2 146 1 937 Slutenvård Sjukhusvårdtillfällen 775 775 680 DRG-poäng 830 826 828 Kommentar: DRG-poängen är i 2015 årsnivå. 5. Personal I sjukhusets verksamhetsplan för 2015 är målet inom medarbetarperspektivet att sjukhuset ska kunna rekrytera, behålla och utveckla rätt kompetens. Kompetensförsörjningen är en prioriterad fråga och en utmaning för sjukhuset. I kompetensförsörjningsplanen för perioden 2013-2017 beskrivs insatser på kort och lång sikt för att kunna attrahera, rekrytera behålla och utveckla rätt kompetens. Nedan reodvisas sjukhusets prioterade mål inom medarbetarperspektivet. Mål Strategier/ framgångsfaktorer Aktiviteter Mätetal/ måltal Vi har rätt kompetens på rätt plats Följa sjukhusets kompetensförsörjningsplan och likabehandlingsplan Genomföra insatserna i kompetensförsörjningsplanen och likabehandlingsplanen Kostnad för bemanningsläkare s minska Verka för ett gott ledarskap och Genomföra insatserna i handlingsplanen Sjukfrånvaro