PRO:S BOENDEPOLITISKA PROGRAM

Jag vill bo här och du vill bo där hur svårt kan det vara? PRO:S BOENDEPOLITISKA PROGRAM

JAG VILL BO HÄR OCH DU VILL BO DÄR HUR SVÅRT KAN DET VARA? 3 Bygg fler bra boendet för äldre till rimliga kostnader. Riksdagen har slagit fast följande mål för bostadspolitiken: Alla ska ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader, i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Men att bo bra på äldre dar är ingen självklarhet. Långt ifrån. Allt för många äldre bor i hus och lägenheter som inte är anpassade för ett liv med avtagande rörlighet och ork. Att sitta fast i ett flerfamiljshus på tredje våningen utan hiss är en bister verklighet för många äldre. Det finns få alternativa boenden att flytta till. Många PRO-medlemmar är också oroade för sitt boende i framtiden. Det är en välfärdsvinst om äldre bor bra i första hand för individen, men också för samhället. Ett bra och tillgängligt boende gör att äldre kan bo hemma och leva ett självständigt liv högre upp i åldrarna. Det skjuter upp och minskar kostnader för vård och omsorg. Möjligheten att flytta till ett bättre boende i tid handlar om tillgången på bra och tillgängliga bostäder. Avgörande är också vilka förutsättningar äldre har att betala för sitt boende. Många har idag inte råd att flytta till ett bättre boende eftersom bostadskostnaderna blir för höga. För den äldre person som i tid vill planera sitt boende för att skjuta upp flytten till ett särskilt boende finns få, om ens några alternativ. För att klara äldres efterfrågan på bra boende behövs det fram till år 2030 byggas 350 000 nya bostäder för äldre. Det är ett svindlande antal med tanke på att det råder bostadsbrist i 135 kommuner och brist på hyresrätter i nästan hela landet. Bostadsbyggandet är rekordlågt just nu. Intresset för äldres boende är skrämmande svagt hos stat, kommun, de flesta byggherrar och förvaltare, både när det gäller att tillgänglighetsanpassa befintliga bostäder och bygga nytt. Kommunerna har dålig kunskap om hur deras äldre invånare vill bo i framtiden. Långt ifrån alla kommuner har en bostadsförsörjningsplan, vilket de är skyldiga att ta fram under varje mandatperiod. Ytterst få kommuner inventerar sina befintliga bostadsbestånd för att se vilka renoveringsbehov som finns. Stat och kommun måste ta ansvar för äldres boende. Det är inte en äldreomsorgsfråga utan det handlar om boende- och bostadspolitik. Byggs ett bra boende för äldre har samhället stora vinster att göra. Idag är vi nära två miljoner pensionärer. Om 15 år blir vi en halv miljon fler. Det ställer helt nya krav på äldres boende. Trots detta är det märkligt tyst kring denna fråga i den politiska debatten. Det är hög tid att politiker och andra beslutsfattare får upp ögonomen för hur boendesituationen ser ut för en stor grupp medborgare. Detta boendepolitiska program är PRO:s bidrag till det arbetet! Visby den 2 juli 2014. Curt Persson Ordförande, PRO

JAG VILL BO HÄR OCH DU VILL BO DÄR HUR SVÅRT KAN DET VARA? 5 INNEHÅLL Förord...3 1. Vart tog välfärden vägen? Äldres rätt till ett bra boende är en fråga för hela samhället...6 Värdigt boende, bara för vissa?...7 PRO driver frågan om bra boende för äldre...8 PRO:s krav...8 2. Äldres boende idag. Går utvecklingen bakåt?...9 En tillbakablick...9 Otillgänglig boendesituation...9 Blandade känslor PRO:s medlemmar om sitt boende...10 Hela havet stormar för få boendealternativ för äldre...10 Bostadsbrist i 135 kommuner. Inte acceptabelt...10 Hemtjänst och anhörigvård...11 Bra boende bara om du kan betala!...11 Investeringsstödet på väg att försvinna...11 Bostadstillägget räddar...12 Bostadsanpassningsbidrag...12 PRO:s Äldrebarometer 2012...12 3. PRO:s krav för ett bra boende för äldre...13 Krav på regeringen...13 PRO:s elva krav för ett bättre boende...13 350 000 nya bostäder inom en femtonårsperiod!...13 35 000 nya vård- och omsorgsboenden...15 Stärk bostadsförsörjningslagen inför sanktioner...15 Kraftfulla åtgärder från stat och kommun för att förbättra tillgängligheten till bostäder och bostadsmiljöer...16 Bryt segregationen genom boendeplanering...16 Höj livskvaliteten. Öka satsningarna på välfärdsteknologi...16 Tillgång till service nära hemmet...17 Rimliga boendekostnader för alla...17 Statligt finansieringsstöd när marknaden inte fungerar...18 Ökat inflytande för äldre lagstifta om pensionärsråd...18 Skapa förutsättningar för alternativa boendeformer...18

6 JAG VILL BO HÄR OCH DU VILL BO DÄR HUR SVÅRT KAN DET VARA? 1. Vart tog välfärden vägen? Äldres rätt till ett bra boende är en fråga för hela samhället. Äldres livskvalitet är starkt kopplad till boendet och boendemiljön. Det handlar om tillgänglighetsanpassade hus och lägenheter, men också om närheten till livsmedels butiker, vårdcentraler, apotek, grönområden och kollektivtrafik. Att bo på ett sätt som skapar förutsättningar för delaktighet i samhället, ett rikt socialt liv och meningsfulla aktiviteter är grundläggande för ett bra liv. Men i dagsläget finns det få alternativ för äldre att flytta till när det vanliga boendet blir för stort, otillgängligt eller brister på annat sätt. Därför är boendet en av de viktigaste frågorna för PRO. Men boendefrågan gäller inte bara de äldre, utan påverkar samhället i stort. Bristen på mindre hyreslägenheter hämmar rörligheten på hela bostadsmarknaden och har skapat en situation där äldre, yngre och även barnfamiljer har svårt att hitta passande boende. Det byggs visserligen bostäder för äldre redan idag, och visst anpassas delar av dem efter pensionärers behov, men långt ifrån i den omfattning som behövs. Det finns exempel på bra boenden för äldre på flera platser i landet. Men till vilka kostnader? Det är inte ovanligt att en nyproducerad tvårummare kostar runt 8 000 kronor i månaden. Betänker man då att medelinkomsten för en PRO-medlem är 13 800 kronor före skatt är det en ekvation som inte går ihop. Dessutom talar den demografiska utvecklingen sitt tydliga språk. Idag är 1,85 miljoner svenskar 65 år och äldre. Den äldre befolkningen växer allt snabbare och det innebär att äldres boende blir en allt viktigare samhällsfråga. Antalet äldre över 65 år bedöms öka med 25 procent fram till år 2030 vilket innebär att antalet äldre kommer att vara ca 2,3 miljoner personer. Ökningstakten är som snabbast fram till 2035 för att därefter mattas av något. År 2050 är antalet personer 65 år och äldre 2,6 miljoner till antalet. Ökningstakten skiljer sig åt mellan olika regioner. Snabbast ökning har storstäder, förortskommuner till storstäder och förortskommuner till större städer. Mindre och glesbefolkade kommuner får en relativt måttlig ökning av antalet äldre. (Källa: Framtida bostadsbehov för äldre. En regional analys av den framtida efterfrågan på bostäder. WSP, juni 2014.) Den stora utmaningen idag är att erbjuda ett boende och en boendemiljö som äldre trivs med och som också möter den äldres behov och förutsättningar. Planeringen måste börja nu!

JAG VILL BO HÄR OCH DU VILL BO DÄR HUR SVÅRT KAN DET VARA? 7 Befolkningsutveckling 65 plus fram till år 2050. Index 2014=100 200 180 160 140 120 100 80 2014 2024 2034 2044 Storstäder Förortskommuner till storstäderna Störrestäder Förortskommuner till störrestäder Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerandekommuner Glesbygdkommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region Riket Riksdagen har slagit fast följande mål för bostadspolitiken: Alla ska ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader, i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Det är sedan landets kommuner som har det praktiska ansvaret för att äldre får möjligheten att leva och bo självständigt under trygga förhållanden. Undersökningar som PRO har gjort visar att det är få kommuner som lever upp till detta ansvar. Äldre är i alldeles för begränsad utsträckning delaktiga i kommunernas planering av boende och boendemiljöer. Vi äldre har idéer och vet hur ett bra boende för oss skulle kunna utformas. Varken kommunerna eller bostadsföretagen tar tillvara på den kompetens och det kunnande vi har. Vi måste ges möjlighet att vara med och påverka i planeringen av boende för äldre. De kommunala pensionärsråden skulle kunna vara ett naturligt forum för detta, men det kräver att kommunerna är intresserade av verklig samverkan med oss pensionärer. Värdigt boende, bara för vissa? Äldres boende är inte en isolerad fråga som endast rör äldre. Den har mycket större sprängkraft än så. Vi menar att politiker har avsagt sig ansvaret för bostadspolitiken. Dagens bostadsmarknad tillgodoser inte behoven hos stora medborgargrupper. Yngre som söker sin första bostad har svårt att finna ett bra boende och detsamma gäller äldre som behöver en mindre och tillgänglighetsanpassad bostad. Genom den stora bristen på mindre hyreslägenheter har vi skapat en situation där många, både äldre och yngre, har hamnat i en svår socialsituation. Detta hämmar rörligheten på hela bostadsmarknaden, inte bara för yngre och äldre. Även barnfamiljer får svårare att hitta bostäder som motsvarar deras krav, eftersom äldre bor kvar i dessa för dem ofta billigare boenden.

8 JAG VILL BO HÄR OCH DU VILL BO DÄR HUR SVÅRT KAN DET VARA? För oss handlar det inte om att bygga och renovera bostäder för olika åldersgrupper. Det handlar om att tillgodose krav på goda bostäder för alla. Det innebär att det behöver byggas lägenheter som passar både för den yngre generationen och den äldre. För båda dessa åldersgrupper är det i första hand hyresrätter som är aktuella. Det är en myt att alla äldre har stora tillgångar i en dyr villa. För många äldre är dagens höga insatser i en ny tillgänglighetsanpassad bostadsrätt ett hinder för att kunna flytta. PRO driver frågan om bra boende för äldre. Alla äldre ska ges möjlighet att leva i bra bostäder till rimliga kostnader, i en trygg miljö som skapar förutsättningar för delaktighet i samhället, ett rikt socialt liv och meningsfulla aktiviteter. Ett bra boende för äldre är en god investering för hela samhället. PRO:s självklara mål för att äldre ska kunna leva ett bra liv ställer naturligtvis krav på politiker och beslutsfattare att ta frågan om äldres boende på allvar. Vi kräver att regeringen skyndsamt ska ta initiativ i frågan om äldres boende. PRO:s krav. PRO begär att regeringen senast våren 2016 ska presentera konkreta förslag om hur äldre ska ges möjlighet till ett bra boende till rimliga kostnader, i en trygg miljö som skapar förutsättningar för delaktighet i samhället, ett rikt socialt liv och meningsfulla aktiviteter. Nedan sammanfattas PRO:s krav. På sidan 13 och framåt utvecklar PRO punkterna. 350 000 nya bostäder för äldre inom en femtonårsperiod! Varav 35 000 nya lägenheter inom vård- och omsorgsboenden inom en femtonårsperiod! Stärk bostadsförsörjningslagen inför sanktioner för de kommuner som inte lever upp till lagen. Kraftfulla åtgärder från stat och kommun för att förbättra tillgängligheten till bostäder och boendemiljöer. En boendeplanering för blandade befolkningsgrupper. Ökade satsningar på välfärdsteknologi. Tillgång till service i bostädernas närmiljöer. Rimliga boendekostnader. Statlig finansieringsgaranti där marknaden inte fungerar. Ökat inflytande för äldre lagstifta om kommunala pensionärsråd. Skapa förutsättningar för alternativa boendeformer.

JAG VILL BO HÄR OCH DU VILL BO DÄR HUR SVÅRT KAN DET VARA? 9 2. Äldres boende idag. Går utvecklingen bakåt? En tillbakablick. Visst har det hänt mycket när det gäller boende för äldre under de senaste 100 åren. Ännu i början av 1900-talet saknade en stor andel äldre försörjning. För dem som inte hade familj återstod fattigstugorna, där fattiga, gamla och sjuka personer trängdes tillsammans. Fattigstugorna omvandlades 1918 till ålderdomshem och nya ålderdomshem inrättades för att ta hand om pensionärer som utan egen förskyllan var beroende av kommunens hemhjälp. Med bättre pensionsförmåner och bostadstillägg blev det efterhand ekonomiskt möjligt för allt fler äldre att bo kvar i sina egna hem, men bostadsstandarden fram till andra världskriget med omoderna eller halvmoderna bostäder gjorde trots detta att många äldre tvingades flytta till ålderdomshem. Bostadsstandarden i landet började dock att förbättras efter andra världskriget. Till stor del berodde detta på den reform som möjliggjorde bildandet av kommunala bostadsföretag. De kooperativa bostadsföretagen HSB och Riksbyggen spelade också en stor roll. Bostadsproduktionen ökade under 1950-talet och framåt. Det så kallade miljonprogrammet då 100 000 lägenheter byggdes om året mellan 1965 och 1974 innebar att allt fler äldre människor gavs möjligheten att bo kvar i eget boende. Kommunerna började under 1970-talet att bygga särskilda servicehus avsedda för äldre personer som i stort sett kunde klara sig själva. För sjuka personer med stora hjälpbehov byggde landstingen sjukhem. Under 1960- och 70-talen ökade antalet hemhjälpstimmar kraftigt. Från och med 1980-talet utvecklades hjälpen att omfatta alltmer personlig omvårdnad och blev det vi idag kallar hemtjänst. Utvecklingen av hemtjänst har inneburit att äldre som har stora hjälpbehov kan bo kvar hemma. Servicehusen har på många ställen omvandlats till vård- och omsorgsboende eller till seniorboende och på senare år även till trygghetsboende. Tröskeln för att få lägenhet i vårdoch omsorgsboende har kraftigt höjts. De två senaste decennierna har därför präglats av att allt fler äldre bor kvar hemma med stöd av hemtjänst och/eller hemsjukvård. Otillgänglig boendesituation. Idag bor de allra flesta äldre kvar i sina egna hem. Det gäller också de allra äldsta, vid 100 år fyllda bor hälften kvar i ordinärt boende. Den helt dominerande boendeformen bland äldre är villa. Även om det med stigande ålder minskar. Efter 85 års ålder är det fortfarande en fjärdedel som bor i villa. För många äldre är tillgängligheten i och till bostaden ett stort problem. Bara en fjärdedel av landets bostäder uppskattas vara tillgängliga för personer med rörelsehinder. En miljon hushåll som bor i flerfamiljshus saknar tillgång till hiss. Sveriges vanligaste hyreshus är tre våningar utan hiss. Bara en mindre andel av äldre bor i särskilt boende, cirka 5 procent i åldersgruppen 65+ och 14 procent av 80 år och äldre. 1980 var den senare siffran dubbelt så hög. 70 procent av de som bor i särskilt boende är kvinnor.

10 JAG VILL BO HÄR OCH DU VILL BO DÄR HUR SVÅRT KAN DET VARA? Blandade känslor PRO:s medlemmar om sitt boende. Bland PRO:s medlemmar är det 45 procent som bor i villa eller radhus, framför allt de medlemmar som är under 70 år. 27 procent bor i hyresrätt och 23 procent bor i bostadsrätt. Knappt några, endast 3 procent bor i trygghetsboende/seniorboende eller äldreboende/ serviceboende. Av PRO:s medlemmar uppger 98 procent att de trivs med sitt boende. Drygt 80 procent upplever att boendekostnaderna är på en rimlig nivå. De som har bott länge i sin villa, radhuset eller lägenheten har ofta låga boendekostnader och det är en bidragande orsak till att många bor kvar. Men det är ändå så pass många som 20 procent som menar att boendekostnaderna inte är rimliga. Många uttrycker också oro över sin ekonomiska situation och därmed möjlig heten att välja bra bostad och miljö. Det handlar ofta om låga pensioner och höga hyror. PRO:s medlemmar anser att närhet till affär och service är viktigt. Även närhet till natur, grönområden och parker, kollektivtrafik samt att boendemiljön är anpassad efter deras fysiska behov är viktigt. Om medlemmarna i framtiden inte har möjlighet att bo kvar i sin nuvarande bostad på grund av åldersskäl, hälsoskäl eller ekonomiska skäl är alternativen jämnt fördelade mellan: eget mindre boende, seniorboende, trygghetsboende eller i särskilt boende. Hela havet stormar för få boendealternativ för äldre. Enligt Boverket fanns det 2011 cirka ca 35 000-40 000 anpassade boenden för äldre varav merparten är seniorboenden och drygt 3 000 trygghetsboenden. Antalet platser i särskilt boende har minskat kraftigt under de senaste åren. Sedan 2006 har 10 000 platser försvunnit enligt Socialstyrelsen. Som en följd av minskningen har det blivit svårare för äldre att få ett biståndsbeslut som ger rätt till särskilt boende. Kommunerna är medvetna om att det saknas platser. Endast sex av tio kommuner anser sig ha täckt behovet av särskilda boendeformer för äldre. Enligt Socialstyrelsen har drygt var femte äldre som fått beslut om särskilt boende fått vänta längre än ett år på en plats. Detta ska ses mot bakgrund av att det idag finns nära två miljoner människor över 65 år. År 2030 kommer antalet personer över 65 år att vara 2,3 miljoner. Andelen 80 år och äldre kommer att öka från dagens 500 000 personer till 790 000 år 2030. Bostadsbrist i 135 kommuner. Inte acceptabelt. För den som vill flytta till en nybyggd, och därmed tillgänglig, bostad blir det allt svårare att hitta alternativ i nästan hälften av landets kommuner. Enligt Boverket är det bostadsbrist i 135 kommuner. Intresset av att flytta till hyresrätt ökar med stigande ålder för äldre som bor i småhus. När det egna småhuset blir allt för arbetskrävande och orken minskar är en tillgänglig hyresrätt ett lockande alternativ. Men, enligt Boverket saknas det hyreslägenheter i så många som 259 kommuner. Det saknas även hyresrätter i de kommuner som uppger att de har balans eller till och med överskott på bostäder. I många avfolkningskommuner, där det ofta finns ett bostad s- överskott saknas bostäder som är anpassade efter äldres behov. Riksrevisionen konstaterar att investeringsstödet till trygghetsbostäder är otillräckligt för dessa kommuner.

JAG VILL BO HÄR OCH DU VILL BO DÄR HUR SVÅRT KAN DET VARA? 11 Hemtjänst och anhörigvård. Den viktigaste förutsättningen för att äldre ska kunna bo kvar hemma i sitt eget boende när hälsan sviktar är den vård och omsorg som utförs av anhöriga och kommunen. Kommunerna ansvarar för hemtjänsten. Den 1 oktober 2013 var 219 700 äldre beviljade hemtjänst, inberäknat dem som enbart hade trygghetslarm och matdistribution. En majoritet är äldre än 80 år. Antalet äldre med hemtjänst ökar stadigt, även bland dem med stora och omfattande behov av vård och omsorg, till följd av att färre får plats på särskilt boende. Andelen äldre som får hemtjänst är dock lägre än tidigare på grund av att antalet äldre blir fler. Bra boende bara om du kan betala! Möjligheterna att flytta till ett bättre och mer anpassat boende i tid handlar om vilka förutsättningar äldre har att betala för sitt boende och tillgången på bra och tillgängliga bostäder. Den genomsnittliga PRO-medlemmen har en månadsinkomst på 13 800 kronor före skatt. Det talas ofta om att de som åldras idag har en god ekonomi i form av kapital i fastigheter och/eller sparande. Men i takt med att avtalspensioner, egna pensionsförsäkringar, kapital och fortsatt arbete spelar en större roll för ekonomin som pensionär ökar inkomstskillnaderna mellan olika pensionärer. Åtskilliga kommer att vara hänvisade till garantipension. Pensionsmyndigheten rapporterade att varannan kvinna som idag går i pension hamnar under EU:s definition av fattigdomsgräns i Sverige på 10 800 kronor per månad före skatt. Äldre som bor i hyresrätt har högre boendekostnad än de som bor i bostadsrätt eller småhus och hyrorna fortsätter att stiga. Hyrorna ökade i genomsnitt med 2,2 procent mellan 2012 och 2013, enligt SCB. En trerummare kostade 2013 i genomsnitt 6 100 kronor i månaden, men det skiljer sig mellan olika delar av landet. I Storstockholm kostade lägenheten i snitt 6 750 kronor per månad. De nya hyreslägenheter som byggs blir påtagligt mycket dyrare än det befintliga beståndet. För en trerumslägenhet som byggdes 2011 var hyran 66 procent högre än hyran för en trerummare i beståndet som helhet. Det innebär cirka 10 000 kronor i månaden för en nyproducerad trerummare. Dagens skatteregler missgynnar hyresrätter i förhållande till andra upplåtelseformer. Investeringsstödet på väg att försvinna. År 2007 infördes ett statligt investeringsstöd för att öka byggandet av särskilda boenden för äldre. Sedan 2010 omfattar stödet även trygghetsbostäder. Stödet upphör 2015. Vid nybyggnation är stödet 2 600 kronor per kvadratmeter och vid ombyggnad 2 200 kronor.

12 JAG VILL BO HÄR OCH DU VILL BO DÄR HUR SVÅRT KAN DET VARA? Bostadstillägget räddar. Pensionärer med låga inkomster kan få tillägg till sin pension för att täcka boendekostnaden. Ersättning är högst 93 procent av bostadskostnaden upp till 5 000 kronor beroende på inkomst. En gift pensionär har rätt till halva beloppet. På summan görs ett tillägg på 170 kronor per person för gifta och 340 kronor för ogifta personer. Den som är ogift och har mindre än 5 365 kronor i månaden kvar att leva på efter att boendekostnaderna är betalda, har möjlighet att få ett särskilt bostadstillägg som täcker mellanskillnaden. För en gift person är motsvarande belopp 4 417 kronor per månad. Drygt 260 000 pensionärer har bostadstillägg. Ytterligare cirka 140 00 pensionärer beräknas vara berättigade till bostadstillägg om de ansökte om detta. Bostadsanpassningsbidrag. Det kommunala bostadsanpassningsbidraget är till för att enskilda ska kunna få sin bostad anpassad med sådana åtgärder som är nödvändiga på grund av en funktionsnedsättning. Stödet riktar sig till alla med funktionsnedsättning, men det är framförallt äldre som får bidraget. Drygt 70 procent går till personer som är 70 år eller äldre. Beloppet ska motsvara skälig kostnad, men det finns inget kostnadstak för åtgärderna. År 2012 beviljades 71 760 bidrag till en sammanlagd kostnad av drygt 1 miljard kronor. Den genomsnittliga kostnaden var knappt 14 000 kronor. PRO:s Äldrebarometer 2012. Resultaten i PRO:s Äldrebarometer 2012 visar att kommunerna inte satsar på att göra boendet för äldre mer tillgängligt. Äldrebarometern visar också att det är få kommuner som, trots en ökande andel äldre, planerar för boende för äldre. I Äldrebarometern får även tillgången på trygghetsbostäder ett lågt betyg. I jämförelse med förra Äldrebarometern 2010 har det snarare blivit sämre. Det är anmärkningsvärt med tanke på att regeringen sedan 2010 delat ut stimulansmedel till investeringar i denna boendeform.

JAG VILL BO HÄR OCH DU VILL BO DÄR HUR SVÅRT KAN DET VARA? 13 3. PRO:s krav för ett bra boende för äldre. Krav på regeringen. PRO kräver att regeringen senast våren 2016 ska presentera konkreta förslag om hur äldre ska ges möjlighet till ett bra boende till rimliga kostnader, i en trygg miljö som skapar förutsättningar för delaktighet i samhället, ett rikt socialt liv och meningsfulla aktiviteter. PRO:s elva krav för ett bättre boende: 350 000 nya bostäder för äldre inom en femtonårsperiod! Varav 35 000 nya lägenheter inom vård- och omsorgsboenden inom en femtonårsperiod! Stärk bostadsförsörjningslagen inför sanktioner. Kraftfulla åtgärder från stat och kommun för att förbättra tillgängligheten till bostäder och bostadsmiljöer. En boendeplanering för blandade åldersgrupper. Ökade satsningar på välfärdsteknologi. Tillgång till service i bostädernas närmiljöer. Rimliga boendekostnader. Statlig finansieringsgaranti där marknaden inte fungerar. Ökat inflytande för äldre lagstifta om kommunala pensionärsråd. Skapa förutsättningar för alternativa boendeformer. 350 000 nya bostäder inom en femtonårsperiod! Genom att studera den demografiska utvecklingen och äldres önskemål att byta bostad beräknar vi att bostadsbehovet för gruppen 65 år äldre kommer att öka med 29 procent fram till 2030. Det motsvarar 350 000 nya bostäder under kommande 15 år. Bara för personer 65 år och äldre! Fram till år 2050 motsvarar bostadsbehovet för personer 65 år och äldre inte mindre än 600 000 bostäder. Totalt finns det i Sverige idag ca 1,2 miljoner hushåll som består av individer som är äldre än 65 år. Drygt 95 procent av dessa hushåll utgörs av 1- eller 2-personers hushåll. Det betyder att det framför allt är mindre lägenheter, som skulle kunna passa både yngre och äldre, som behövs byggas de närmaste åren. De lägenheter som byggs bör vara tillgänglighetsanpassade och ligga i centrala lägen med närhet till livsmedelsbutiker, kollektivtrafik och annan service. För att täcka yngres behov krävs ett ännu större bostadsbyggande. Vi redovisar inte några siffror rörande det antalet i denna rapport. Totalt för alla åldersgrupper beräknas till år 2050 det framtida bostadsbehovet öka med ca 20 procent. Det motsvarar en efterfrågan på nästan 900 000 bostäder! Fördelat på olika lägenhetstyper beräknas en efterfrågan på mer än 340 000 1-2 rumslägenheter i flerbostadshus och nästan 210 000 3 rumslägenheter i flerbostadshus. Det motsvarar 60 procent av det tillkommande bostadsbehovet i Sverige fram till 2050.

14 JAG VILL BO HÄR OCH DU VILL BO DÄR HUR SVÅRT KAN DET VARA? Bostadsbehov för hushåll 65 plus. Index 2013=100 250 Storstäder Förortskommuner till storstäderna Störrestäder Förortskommuner till störrestäder Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerandekommuner Glesbygdkommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region Riket 200 150 100 50 0 2013 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 Men för att bostäder ska kunna passa olika åldersgrupper, inte bara äldre, krävs ett långsiktigt hållbarhetstänkande. Bostäder ska stå i många år. De måste anpassas till den demografiska utvecklingen. Bostäder som idag byggs för i första hand yngre, som till exempel studentbostäder, kommer i en framtid behövas för andra åldersgrupper. Och tvärtom, bostäder som idag byggs för äldre ska i framtiden kunna bebos av yngre personer. Med en klok planering kan dagens bostäder om ett antal år byggas om för att passa en bredare målgrupp. Detta perspektiv måste vara ett viktigt inslag i bostadsbyggandet. Genom att redan idag planera för framtidens behov, kan ombyggnader och renoveringar genomföras till lägre kostnader. Det innebär bland annat att vi säger nej till att studentbostäder och andra ungdomsbostäder ska få byggas med lägre krav på tillgänglighet. För att de nya bostäder som byggs ska passa för alla krävs att de uppfyller kraven på tillgänglighet. Det framtida bostadsbehovet varierar kraftigt beroende på region. För storstäderna, större städer och kommuner när dessa, beräknas en kraftig efterfrågeökning vilket kommer att skapa ett starkt tryck på ökad bostadsproduktion. I många andra regioner beräknas det uppstå ett överutbud av bostäder vilket innebär att dessa kommuner riskerar att stå med outhyrda lägenheter eller tvingas riva bostäder. Källa: Framtida bostadsbehov för äldre. En regional analys av den framtida efterfrågan på bostäder. WSP, juni 2014.

JAG VILL BO HÄR OCH DU VILL BO DÄR HUR SVÅRT KAN DET VARA? 15 Bostadsefterfrågan fördelat på lägenhetstyper. Riket 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 2013 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 1 2 rum flerbostadshus 3 rum flerbostadshus 3 rum småhus 4+ rum småhus 4+ rum flerbostadshus 35 000 nya vård- och omsorgsboenden. Utifrån befolkningsutvecklingen med allt fler i de allra äldsta åldersgrupperna kommer det att krävas fler boenden som redan från början är anpassade för äldres olika behov. För att stimulera nybyggnation av vård- och omsorgsboenden och trygghetsboenden måste investeringsstödet till dessa boendeformer göras permanent. Investeringsstödet är inte heller ett tillräckligt gott incitament för kommuner att bygga nytt. Särskilt gäller detta avfolkningskommuner. Stödet behöver därför höjas. Åldersgränsen 70 år är ett hinder för dessa kommuner. Åldersgränsen bör därför sänkas till 65 år. Dagens boendeformer för äldre är alltför styrda av strikta gränser. Nya former av trygghets boenden och andra boenden för äldre behöver utvecklas. PRO vill se boenden med anställd personal för service och omsorg, utan att de behöver räknas till vård- och omsorgsboenden. För många kan det innebära att de inte måste flytta till ett vård- och omsorgsboende när omsorgsbehoven ökar. Kravet på 35 000 nya lägenheter inom vård- och omsorgsboenden, bygger på att allt fler kommer att vara äldre än 80 år och att antalet lägenheter idag inte täcker behoven. Vi beräknar att 16 % av dem över 80 år behöver ha en lägenhet i vård- och omsorgsboenden. PRO föreslår att den som har fyllt 80 år ska ha möjlighet att utan särskild biståndsprövning själv avgöra när hon eller han ska flytta till ett vård- och omsorgsboende (särskilt boende). 1 PRO är bekymrat över att en stor andel av kommunerna anser att behoven av vård- och omsorgsboenden är täckta eller att det rentav finns ett överskott på sådana boenden. Det är långt ifrån PRO:s bild av verkligheten. Behovet är täckt i endast ett fåtal kommuner om man ser till enskildas behov av vård- och omsorgsboenden. Stärk bostadsförsörjningslagen inför sanktioner. Samhället har ett ansvar för äldres boende. PRO konstaterar att varken kommun eller stat tar det ansvar som krävs för ett bra boende för äldre. De flesta kommuner har dålig kunskap om hur deras äldre kommuninvånare vill bo i framtiden. Långt ifrån alla kommuner har en bostadsförsörjningsplan, vilket de är skyldiga att ta fram under varje mandatperiod. PRO menar att bostadsförsörjningslagen måste skärpas ytterligare och de kommuner som inte lever upp till lagen bör bötfällas för detta. 1 Trygghet, tillit och tillgänglighet PRO juli 2014.

16 JAG VILL BO HÄR OCH DU VILL BO DÄR HUR SVÅRT KAN DET VARA? Kraftfulla åtgärder från stat och kommun för att förbättra tillgängligheten till bostäder och bostadsmiljöer. En stor andel av äldre bor i bostäder som inte är tillgängliga. I många hyreshus med två eller fler våningar saknas det hiss och för den som har begränsad rörlighet kan det vara svårt eller helt omöjligt att ta sig nerför trapporna utan hjälp. Det innebär att äldre kan bli instängda och isolerade i sina lägenheter. Ofta brister tillgängligheten i bostadens närmiljö. Det handlar om backar och ojämn mark, men också om dålig belysning som gör att många känner sig otrygga när det är mörkt. Fastighetsägare och kommun har huvudansvaret för att bostaden och dess närmiljö görs tillgänglig. Genom det kommunala anpassningsbidraget kan lägenheten göras tillgänglig. Bidraget kan också finansiera till exempel ramper. Vid dyrare insatser för att göra bostäder tillgängliga räcker inte det bidraget. Vi menar att staten också måste ta ett ansvar för tillgänglighets satsningar som är dyrare och mer omfattande. Det tydligaste exemplet är hissar. Läggs kostnaderna på hyran kan det leda till kraftiga hyreshöjningar. Kostnaderna för hissar och andra särskilt dyra tillgänglighetsåtgärder bör helt eller delvis täckas av ett statligt tillgänglighetsbidrag. Många gånger kan kostnaderna bli lägre om bostadshusen görs tillgängliga i samband med renoveringar. Det finns gott om exempel som kan tjäna som förebilder. Värt att nämna är projektet Gôrbra för äldre i Göteborg. I de bostadsområden som ingick i projektet genomfördes olika former av anpassningar och andra åtgärder för att göra bostäder och bostadsmiljöer tillgängliga. Det handlar om automatiska dörröppnare, ramper, belysning och sittmiljöer utanför husen. Det kommunala bostadsbolaget Gnestahem upprättade en tillgänglighetsplan för att mer planmässigt kunna göra fastighetsbeståndet tillgängligt. Bryt segregationen genom boendeplanering. Boendeplaneringen ska skapa goda förutsättningar att blanda olika boendeformer och olika åldersgrupper. Segregerade bostadsområden för äldre är inte en bra lösning. De flesta vill bo i bostadsområden där det bor både yngre och äldre, barnfamiljer och ensamhushåll. PRO:s medlemsundersökning visar att det gäller en stor majoritet av våra medlemmar. Sådana områden leder till mer levande miljöer och ger förutsättningar för ett varierat utbud av service. Höj livskvaliteten. Öka satsningarna på välfärdsteknologi. Med välfärdsteknologi menas teknik som kan bidra till ökad trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet för bland annat äldre. Välfärdsteknologi kan även stödja eget boende och förebygga eller komplettera vård- och omsorgsbehov. Samtidigt är det viktigt att betona att tekniska lösningar aldrig kan ersätta personal och anhöriga. De kan däremot bli värdefulla komplement och stöd till de insatser som dessa utför. Vanliga teknikstöd är trygghetslarm och spisvakt, de finns i nästan alla kommuner. Andra exempel är larmmatta, bildportstelefoner och kamera och bildskärm för kommunikation mellan en brukare av äldreomsorg och personal. Nya produkter skapas som kan ge trygghet och ökad självständighet för den äldre. Vad som ska användas och hur mycket teknikstöd som ska erbjudas beror naturligtvis på om den enskilde önskar denna form av stöd.

JAG VILL BO HÄR OCH DU VILL BO DÄR HUR SVÅRT KAN DET VARA? 17 Det är viktigt att både stat, landsting och kommuner satsar resurser för att utveckla olika välfärdsteknologiska lösningar. Det ger nya förutsättningar för att under längre tid kunna fungera i ordinärt boende. Sverige ligger på det här området efter både Danmark och Norge. Sverige bör på nytt utvecklas till ett föregångsland på detta område. För många kan olika välfärdsteknologiska lösningar förbättra möjligheten att bo kvar i sin gamla bostad. Frågor om välfärdsteknologi rör enskildas möjligheter att få ett gott liv. I första hand är de uppgifter för kommuner och landsting/regioner och bör därför diskuteras i kommunernas och landstingens/regionernas pensionärsråd. Tillgång till service nära hemmet. Undersökningar bland PRO:s medlemmar visar att en majoritet, framför allt kvinnor, vill ha tillgång till en butik för dagligvaror i bostadens närmiljö. För många är det enda möjligheten att kunna handla sina matvaror. Livsmedelsbutiken är också en mötesplats för äldre. Där har man möjlighet att träffa grannar och vänner, men också sitta ner en stund och se på folklivet. En handel som är koncentrerad till stormarknader är inget alternativ för äldre. Orsaken kan vara att många. Framför allt kvinnor saknar bil och orkar inte åka med bussen till stormarknaden. Stora varuhus är också ett hinder för många äldre. Det är helt enkelt för arbetsamt att handla i dessa. Om handeln fortsätter att koncentreras till stormarknader och centrumanläggningar, blir det svårare för många äldre att bo kvar i sitt bostadsområde. De får också svårare att klara sin vardag och blir mer beroende av hjälp från andra. Det är viktigt att butiker för dagligvaruhandel blir kvar i befintliga områden och att dessa finns med vid planeringen av nya bostadsområden. Planera byggandet för att kunna utnyttja gemensam service bättre. Det gäller både lokaler och personal för service och omsorg, gemensamhetslokaler för sociala aktiviteter samt gästlägenheter för övernattning. Till service hör en god kollektivtrafik. Många äldre saknar bil och för dem är kollektivtrafiken en förutsättning för ett gott liv. Det innebär att det måste finnas en hållplats för kollektivtrafik i närområdet och en turtäthet som gör det möjligt att besöka de butiker och serviceanläggningar som inte finns i närområdet. Rimliga boendekostnader för alla. Det är idag dyrt för många äldre att byta bostad. Boendekostnaderna i den gamla bostaden är ofta förhållandevis låga. Det visar en av PRO:s medlemsundersökningar. Ska man flytta till en ny bostad blir det ofta en kraftig ökning av dessa. Alla har inte heller en bostadsrätt eller villa som de kan sälja med god vinst. De som drabbas av de höga boendekostnaderna är personer med låga inkomster. Där hittar vi bland annat de unga som ska skaffa sig en första bostad och äldre med genomsnittliga eller låga pensioner. PRO kräver en höjning av bostadstillägget för en bättre anpassning till de verkliga boendekostnaderna.

18 JAG VILL BO HÄR OCH DU VILL BO DÄR HUR SVÅRT KAN DET VARA? Sverige har i jämförelse med andra länder mycket höga byggkostnader. Därutöver tillkommer också kostnader för marken. De höga produktionskostnaderna måste sänkas om vi ska få rimliga hyresnivåer. Ett sätt är att bygga med prefabricerade hus. Det finns idag goda exempel på att man kan minska byggnadskostnaderna på detta sätt, bland annat genom SABOS så kallad Kombohus. Med ett ökat byggande och fler bostäder pressas boendekostnaderna neråt. Uppfylls PRO:s krav på 240 000 nya bostäder leder det till lägre hyreskostnader. Statligt finansieringsstöd där marknaden inte fungerar. Under denna rubrik ryms två former för statligt stöd. Många äldre bor i glesbygd eller på andra orter där det inte finns någon efterfrågan på bostäder. De som bor i villa får den inte såld och tvingas därmed ofta bo kvar i ett otillgängligt boende. För att underlätta för dem krävs någon form av statligt stöd eftersom marknaden i praktiken hindrar dem från att flytta. Många pensionärer har svårt att få banklån för att köpa en ny bostad. Detta är ett stort hinder för att kunna skaffa sig en ny bostad eftersom det blir allt färre hyresrätter. De hinder som marknaden sätter upp måste staten lösa med någon form av finansieringsstöd. Det kan handla om inlösen av villor som inte går att sälja och stöd för att kunna få banklån. Ökat inflytande för äldre lagstifta om pensionärsråd. Många misstag kan undvikas och många goda förslag till lösningar tas tillvara om äldre får bidra med sina kunskaper tidigt i planeringsprocessen. Det finns exempel som visar att kommuner som lyssnat på PRO och andra pensionärsorganisationer inte har följt sina ursprungliga planer på att lägga ner äldreboenden. Andra exempel visar att de kommuner som lyssnat redan från början har tagit hänsyn till äldres behov av tillgänglighet vid planering av bostadsområden. Förutom en bättre boendemiljö har åtskilliga miljoner sparats på att göra rätt från början. De kommunala pensionärsråden utgör ett forum för råd och inflytande för äldre genom sina organisationer. Det bästa sätter att öka inflytandet för äldre är att ta dessa råd på stort allvar och se ledamöterna som goda rådgivare i planeringsarbetet. Även landstingens/regionernas pensionärsråd berörs av frågor om bostadsanpassningar genom att landstingen/regionen har ett ansvar för tekniska hjälpmedel. För att stärka rådens ställning bör råden och rådens uppgifter regleras genom lagstiftning. Enligt PRO bör också pensionärsråden knytas till kommun- respektive landstings- eller regionstyrelse. Skapa förutsättningar för alternativa boendeformer. Många vill söka egna alternativ för boendet. Det kan handla om seniorhusföreningar, kooperativa hyresrätter, kollektivhus och andra bogemenskaper. Idag är möjligheterna att låna till sådana bostäder ett stort hinder. Underlätta lånemöjligheterna för dem som vill satsa på kooperativa lösningar för äldres boenden.

Juni 2014, PRO, Pensionärernas Riksorganisation Text: PRO, Produktion: IK Stockholm, Tryck: Printgraf Artikelnummer: PRO700, Foto: Johnér www.pro.se