PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE SOCIALNÄMNDEN LESSEBO KOMMUN ÅR 2015 2016-01-31 Karin Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1
Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 5 Uppföljning genom egenkontroll 6 Samverkan för att förebygga vårdskador 7 Riskanalys 7 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 7 Hantering av klagomål och synpunkter 8 Samverkan med patienter och närstående 9 Sammanställning och analys 9 Resultat 10 Övergripande mål och strategier för kommande år 23 2
Sammanfattning Patientsäkerhetsarbetet inom kommunens vård och omsorg har utgått från Patientsäkerhetsplan 2015 och länets handlingsplan utifrån överenskommelsen med samtliga länets kommuner och Region Kronoberg Fortsatt arbete för sjuka äldre Några resultat är att 90 % av de enskilda med beslut om särskilt boende erbjudits och riskbedömts avseende fall, trycksår och undernäring samt munhälsa att registreringen skett enligt rutin i kvalitetsregistren hög täckningsgrad att uppföljning och återkoppling av resultat gjorts i ledning och verksamhet - leder till ständiga förbättringsarbeten att 79 % av de som avlider registreras i Palliativa registret - möjliggör kvalitetsuppföljning att läkemedelsanvändningen stadigt förbättrats läkemedelsgenomgång utförs enligt plan. att god samverkan mellan vårdgrannar leder till bättre förutsättningar för en sammanhållen vård och minskning av undvikbar sluten vård. att flertalet mål uppnåddes enligt länets plan Fortsatt arbete för sjuka äldre Enheterna har deltagit i nationella mätningar vår och höst av följsamhet till basala hygienrutiner. Samtliga enheter inom äldreomsorgen har deltagit i HALT studien- nationell mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaförbrukningen inom särskilt boende. Mätning av hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering har genomförts vecka 11vid samtliga enheter och i ordinärt boende. Nationell mätning av förekomst av trycksår har genomförts vår och höst vid samtliga enheter. Återkoppling från resultat av avvikelserapporter, från händelseanalyser av större avvikelser, anmälningsärenden och synpunkter från närstående har kommunicerats i ledningsgrupper, yrkesträffar samt arbetsplatsträffar. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Socialnämndens verksamhetsmål anger: Alla som kommer i kontakt med socialnämndens verksamheter ska känna sig nöjda med den kvalitet som erbjuds. Alla som kommer i kontakt med socialnämndens verksamheter ska få den hjälp och stöd som de utifrån lagar och bestämmelser anses vara i behov av samt bemötas på ett korrekt sätt. All personal ska ha den kompetens som krävs för att utföra sitt arbete på ett säkert och rationellt sätt En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är hur kommunens vård och omsorg samverkar inom verksamheten men också med andra vårdgivare. Formerna för samverkan regleras i olika samverkansdokument som bland annat: 3
Överenskommelsen mellan kommunerna och landstinget i Kronobergs län gällande insatser inom somatisk hemsjukvård Den gemensamma värdegrunden för länets samverkan kring hälso- och sjukvårdsinsatserna i hemmet är att vi utgår ifrån - patientens behov - patientens delaktighet - respekt och tillit - ett hälsofrämjande och rehabiliterande förhållningssätt - FNs barnkonvention Den gemensamma ambitionen är att behålla och vidareutveckla ett långsiktigt förtroendefullt samarbete inom hälso- och sjukvården, samt tydliggöra ansvarsgränser. Samverkan ska ske i en anda av öppenhet och dialog med ett ömsesidigt åtagande att bidra till en gynnsam utveckling av parternas hälso- och sjukvårdsverksamhet till nytta för innevånarna. Den enskilde patienten ska ges kontinuitet i vård och behandling även om huvudmannen som svarar för insatserna skiftar under vårdperioden. Huvudmännen ska tillsammans erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Avtal mellan länets kommuner och landstinget Kronoberg gällande in- och utskrivning av patienter i sluten vård i Kronobergs län, med syfte att säkra vårdens övergångar mellan kommunal hälso- och sjukvård och sluten vård. Samverkansöverenskommelse mellan kommuner och landstinget i Kronobergs län kring personer med psykisk funktionsnedsättning, med syfte att tydligöra kravet på samarbete mellan huvudmän och olika vårdgivare gällande dessa personer. Alla vård och omsorgsprocesser ska utformas och utföras på ett sätt så de främjar hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Socialnämnden är ansvarig vårdgivare och ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls, Verksamhetschef, i enlighet med 29, hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) är socialchefen, vilken representerar vårdgivaren (socialnämnden) och har det yttersta övergripande ansvaret för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom socialnämndens verksamheter. Verksamhetschefen ska svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, håller en hög hygienisk standard, är av god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska det i kommunens hälso- och sjukvård finnas en sjuksköterska som har det medicinska ledningsansvaret i verksamheten, MAS. 4
Verksamhetschef och MAS ska samverka och samråda i frågor som rör verksamheternas kvalitet och patientsäkerhet. Vård och omsorgschef, hemsjukvårdschef, samt enhetschefer har ansvar för patientsäkerhet i sina respektive verksamheter och ska tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonal medverka i det systematiska patientsäkerhetsarbetet genom att delta i framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder för att främja patientsäkerheten, risk- och avvikelsehantering, känna till och följa riktlinjer och rutiner för att stärka patientsäkerheten Verksamhetschefens och MAS ansvar för verksamheten fråntar inte andra befattningshavare deras yrkesansvar. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Uppkommen risk för eller redan inträffad vårdskada mäts via avvikelsemodulen i verksamhetssystemet och redovisas av MAS i tertialrapporter och patientsäkerhetsberättelsen till socialnämnden. Uppkomna risker/vårdskador som uppstår mellan kommunen och Region Kronoberg rapporteras i Regionens avvikelsesystem (Synergi) där MAS har behörighet. Ansvariga chefer utreder och åtgärdar respektive verksamhets avvikelser och tar del av respektive enhets resultat via tertialrapport. Medarbetarna får information på arbetsplatsträffar (APT) och yrkesträffar. När beslutade åtgärder har vidtagits bestäms när uppföljning av dessa ska ske. Uppföljningsansvaret kan ligga på olika nivåer beroende på vilken typ av händelse det gäller och vilken allvarlighetsgrad händelsen bedömts ha. Redan identifierade förbättringsområden kopplade till föregående års Patientsäkerhetsberättelse, socialnämndens antagna verksamhetsmål och de uppsatta målen i Patientsäkerhetsplan för 2015 samt Handlingsplan för Kronobergs län Fortsatt arbete för sjuka äldre 2015 följs upp vid ledningsgrupper och i tertialrapporter under året. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Flera länsövergripande överenskommelser och samarbetsavtal mellan länets kommuner och region Kronoberg har uppdaterats och reviderats under 2015. Överenskommelse mellan Region Kronoberg och länets kommuner gällande in- och utskrivning av patienter i sluten vård, Överenskommelse gällande samverkan inom hemsjukvård i Kronobergs län. Vissa Instruktioner för kommunal läkemedelshantering har uppdaterats. Vårdhygieniska rutiner för länet har uppdaterats. Utbildningar har genomförts för sjuksköterskor i Läkemedelskommitténs regi 5
Kick offer har genomförts med hela vård- och omsorgsteamen i vid en enhet i ett serviceområde tillsammans med distriktsläkare och farmaceut inför läkemedelsgenomgång. Totalt har 119 läkemedelsgenomgångar genomförts. Observationsstudier av följsamhet till basal hygien rutin har genomförts vår och höst. Övergripande resultat för kommunen återkopplas på ledningsgrupp och i tertialrapport. Hygienombud påtalar behov av förbättringar på gruppmöten för personal. Hygienronder har genomförts av hygiensjuksköterska från enheten för Vårdhygien vid 2 serviceområden i särskilt boende, hygienombud, sjuksköterskor samt enhetschefer har deltagit. Protokoll med förslag till förbättringar lämnade till enhetschefer och hygienombud. Samtliga särskilda boende deltog i HALT studien nationell punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotika användning inom särskilt boende. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Vårdhygien. Samtliga särskilda boenden har deltagit i nationell punktprevalensmätning via observationsstudier, vilka har genomförts vår och höst. Självskattning i följsamhet till basal hygien rutin ska enligt patientsäkerhetsplan genomföras en dag i verksamheten under sommaren. Inga resultat har kommit in för 2015. Samtliga särskilda boende ska delta i lokal punktprevalens mätning avseende förekomst av vårdrelaterade infektioner, vissa områden har inte rapporterat samtliga kvartal. Utbrottsregistrering samt insjuknandekurvor ska göras i samband med t.ex. magsjuka, 2015 har inga utbrott skett. Medicintekniska produkter (MTP). Besiktning av MTP har genomförts under året. Kontroll av blodsockermätare via kontrollutskick från kemiska laboratoriet en gång i kvartalet har genomförts. Läkemedel. Läkemedelsförråden vid samtliga hemsjukvårdsenheter har genomgått extern kvalitetsgranskning (utfördes i jan-2016). Kontrollräkning med kontrasignering av narkotiska, sömn- och lugnande preparat sker 1 gång per månad enligt fastställd rutin, inga avvikelser rapporterade. Patientsäkerhetskultur. Ingen formell mätning eller verksamhetsbesök är genomförd under 2015, beroende av stor rotation och omsättning av chefer i ledningen även under år 2015. Fokus legat på att introducera medarbetare och nya chefer i säkerhetskultur. Öppna jämförelser, Kvalitetsportalen SKL. Resultat har jämförts med andra kommuner med liknande förutsättning i länet och legat som grund vid diskussion och analys i ledningsgrupp och vid yrkesträff med de legitimerade grupperna. 6
Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Vårdplanering i samband med utskrivning från sluten vård är en process där risker ibland uppstår. Risker identifieras vid intern och extern samverkan. Utifrån avvikelserapporter diskuteras dessa vid intern samverkan med deltagare i vård- och omsorgsteamen, men även externt s.k. Kommungrupp med Vårdcentralen. Även i övriga länsövergripande nätverksgrupper som länets MAS-nätverk, Hjälpmedelssamverkan, Läkemedelsnära, Läkemedelskommittén lyfts gemensamma förbättringsområden. De enskilda delprocesser som oftast identifierats är läkemedel, hjälpmedel och överföring av information. Samverkan om rutiner för dessa beskrivna processer och delprocesser sker kontinuerligt utifrån rapporterade avvikelser, utifrån gällande avtal samt genom förbättringsarbeten som drivs såväl internt inom kommunens vård och omsorg som i samverkan med Regionens slutenvård och primärvård. Pascal (ordinationsverktyg för dosdispensering) kvarstår som den enskilt största riskfaktorn för vårdskador relaterat till läkemedelsbehandling, då Pascal inte har direktöverföring till patientjournalens läkemedelslista. Olika exempel på avvikelser har lyfts i samverkan med kommunerna i länet, med Regionen och dosproducenterna. Internt inom verksamheten sker samverkan mellan de olika serviceområdena/ hemsjukvårdsområdena då behov av mer avancerad hälso- och sjukvård uppstår. T.ex. då en specifik spetskompetens krävs, t.ex. demens, onkologi, smärtlindring, psykiatri och nutrition. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalys ska utföras enligt nationellt fastställd metod (modifierad från Department of Vetran Affairs, National center för Patient Safety, USA) Patientsäkerhetslagen förtydligar vikten av förebyggande arbete, inte enbart omhändertagande av redan uppkomna avvikelser. Inför förändringar i verksamheten eller vid införande av nya behandlingsmetoder/arbetssätt som kan komma att påverka patientsäkerheten ska riskbedömning göras. Fortlöpande ska det i verksamheten göras bedömningar om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra fara eller risk för fara. Detta sker genom teamarbete, statistikuppföljning, riskanalyser inom olika områden. I samband med 2015 års semesterplanering för medarbetarna inom kommunal hemsjukvård gjordes riskanalys och konsekvensbedömning. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 7
Flöde för rapporteringen av avvikelser Avvikelserapport görs i verksamhetsstödets avvikelsemodul av den person som upptäcker eller är inblandad i avvikelsen. Hemsjukvårdsenheternas/serviceområdenas distriktssköterskor/sjuksköterskor - sjukgymnast - arbetsterapeut enhetschefer söker regelbundet enligt rutin (1/vecka) av sin enhets avvikelser och ansvarar för att direkta åtgärder vidtas och dokumenteras. Rapporten bearbetas, utreds, av berörd enhetschef och legitimerad personal Berörd enhetschef/ legitimerad personal utreder och avslutar ärendet efter bedömning av vidtagna åtgärder är tillräckliga och hur uppföljningen av avvikelsen skett. Resultat återkopplas vid APT. Analys av förbyggande åtgärder är viktig oavsett om bristerna beror på systemfel eller att vårdpersonal begått misstag. MAS sammanställer resultat i tertialrapport som beskriver de avvikelser som rapporterats från de olika enheterna. Rapporterna delges alla medarbetarna via respektive arbetsledning samt till verksamhetschefen och socialnämnden. När någon medarbetare direkt bedömer att en vårdtagare drabbats eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada (riskvärde över 8) skall det inträffade direkt rapporteras till MAS vilken startar utredning. Under utredningen informeras berörd medarbetare/vårdtagare/närstående som ges möjlighet att yttra sig. Socialnämnden informeras om händelsen. MAS fattar beslut om anmälan enligt Lex Maria på delegation från socialnämnden När anmälan görs enligt Lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) informeras socialchef, verksamhetschef, berörd enhetschef och berörda medarbetare samt berörd patient/närstående. Alla medarbetare, oavsett anställningsform, ska ha erhålla information om skyldigheten att rapportera händelser och risker enligt Lex Maria och Lex Sarah i samband med att de börjar arbeta och därefter en gång per år. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Rutin för hantering av synpunkter( Säg vad du tycker ) är förvaltningsövergripande. Rutinen anger hur synpunkter, klagomål med mera, tas emot, hanteras, utreds och återförs. Rutin anger: Alla medarbetare ansvarar för att vidarebefordra synpunkter eller hänvisa till ansvarig chef eller att lämna broschyren Säg vad du tycker. Ansvarig chef ansvarar för att synpunkter utreds och åtgärdas så snart som möjligt. Chefen ansvarar för att den som framfört synpunkter inom 7 dagar får en bekräftelse på att synpunkter har mottagits. Utredning, åtgärder och återkoppling ska dokumenteras. Enhetschef dokumenterar i journal/akt när synpunkter rör enskild. Alla synpunkter som kommer via Säg vad du tycker skickas till verksamhetsutvecklaren som diarieför ärendet och meddelar den som lämnat synpunkter att ärendet har mottagits. 8
Inkomna synpunkter via Säg vad du tycker lämnas till berörd verksamhet som utreder, åtgärdar och återkopplar till den som lämnat synpunkter. Synpunkter inkomna via Säg vad du tycker redovisas av respektive verksamhet till socialnämnden var 3;e månad. En årlig övergripande analys genomförs av samtliga Säg vad du tycker. Ansvar respektive enhetschef. Synpunkter/klagomål som kommer till förvaltningens kännedom via anmälan till IVO och/eller från Patientnämnden handläggs av MAS. Utredning sker på samma sätt som vid övrig avvikelsehantering. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 I samband med att avvikelser rapporteras i avvikelsemodulen ska där även anges om patient/närstående informerats om händelsen, samt hur de getts möjlighet att yttra sig om hur det inträffade skulle kunna ha förhindrats/förebyggts. Följsamheten till denna del i rutinen är låg ofta relaterat till att den enskilde patienten bedömts ha nedsatt förmåga att självständigt ta emot och lämna information. Vid händelser med hög risk och/ allvarlig konsekvens tar MAS alltid direkt kontakt med patient/närstående för att ge dem möjlighet att yttra sig och lämna sina synpunkter till hur risken att händelsen sker igen kan elimineras och eller minskas. MAS har under året varit kallad till Kommunala rådet för pensionärer och personer med funktionsnedsättning för dialog om läkemedelsanvändningen inom kommunal vård och omsorg. I samverkan med Palliativt centrum inbjöds intresserad allmänhet och medarbetare, till en kvällsföreläsning på temat Kan man dö hemma? Där företrädare för kommunens vård och omsorg samt berättade hur det praktiskt kan gå till vid vård hemma. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 MAS sammanställer tertialrapporter utifrån resultat via avvikelsesystemen (Procapita och Synergi), ärende ifrån Patientnämnd, anmälningar till IVO samt inkomna Säg vad du tycker rapporter som berör hälso- och sjukvården. Tertialresultat lämnas till socialnämnden, förvaltningens ledningsgrupp, och till de legitimerade grupperna för analys och vidare återkoppling ut till verksamhetens övriga medarbetare via enhetschef. 9
Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Meddelande utskrivningsklar patient Totalt antal har 308 personer meddelats utskrivningsklar varav 15 från psykiatrin. Hovmantorp 130 varav 6 från psykiatrin. Kosta 38 varav 1 från psykiatrin. Lessebo 115 varav 5 från psykiatrin. Skruv 25, ingen från psykiatrin. 400 Antal utskrivningsklar 2015 350 362 351 340 300 316 308 250 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Vårddygnskostnad Ingen kostnad för slutenvård inom Region Kronoberg har betalats under 2015. Samtliga patienter som bedömts vara medicinskt utskrivningsklara har beretts vård och omsorg i kommunen. Hemsjukvård Uppdraget omfattar hälso- och sjukvård samt rehabiliteringsinsatser till samtliga medborgare, oavsett ålder och boendeform i kommunen t.o.m. sjuksköterskas, arbetsterapeuts, sjukgymnasts kompetens. I uppdraget ingår att ha beredskap och kunna möta befolkningens behov av dessa insatser. Hemsjukvårdsavgift debiteras per månad, vilken även omfattar insatser för träning behandling och rehabilitering från arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut. I genomsnitt har 285 patienter per månad debiterats för hemsjukvård av sjuksköterska under året. Vid årsskiftet fanns 510 journaler för patienter i hemsjukvård, där det gjorts en eller fler journalanteckningar senaste halvåret. 10
290 280 270 Antal patienter debiterade hemsjukvård 2015 279 285 260 261 263 250 250 240 230 ÅR 2011 ÅR 2012 ÅR 2013 År 2014 År 2015 Demenssamordnare, demenssjuksköterska Tjänsten har omfattat 50 % som demenssamordnare, vilken har ett kommunövergripande ansvar att samordna vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Vid varje hemsjukvårdsområde finns en sjuksköterska med specifik kompetens i omvårdnad av patient med demens, dessa ingår i ordinarie bemanning och har ingen särskild tid avsatt för att jobba specifikt med demenspatienter. Jämförelser av antal hembesök och uppföljningar av patienter med demenssjukdom har inte kunnat sammanställas då inga uppgifter lämnats. Psykiatrisjuksköterska Tjänsten har omfattat 75 %. Har under stora delar året varit vakant. Omvårdnadsansvaret för patienter som finns inskrivna med boendestöd samt inom socialpsykiatrin har upprätthållits av ordinarie sjuksköterskor i hemsjukvården. Avvikelser, händelserapportering Totalt har det inkommit 258 avvikelserapporter exklusive fallrapporter under år 2015. Antalet avvikelser har ökat. 11
300 250 200 150 100 50 Antal rapporterade avvikelser 2015 216 177 141 118 258 0 ÅR 2011 ÅR 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Typ av avvikelser 2015 Läkemedel 180 Medicinsk teknisk produkt (MTP) 9 Utebliven omsorg/insats 49 Trygghets telefoni 19 nära hälften av dessa avser händelser som egentligen skulle rapporterats som utebliven insats av hälso- och sjukvård eller MTP då det gällt individuellt ordinerat larm. I övrigt faller avvikelser som avser trygghets telefoni inom ansvaret för att följa upp kvalitén av beviljade insatser Socialtjänstlagen. Den vanligaste händelsen som anges i läkemedelsavvikelserna är att delegerad personal inte överlämnar läkemedel till patienten på rätt tid, ofta relaterat till glömska, stress och brist i arbetets organisation. De avvikelser som skett med medicinsk tekniska produkter (MTP) gäller produktfel samt brister i följsamhet till instruktion för användning och handhavande. Avvikelser gällande utebliven omsorg/insats avser rapporter där insats inte kunnat genomföras relaterat till otillräcklig resurs, samt väntetid vid trygghetslarm och att planerad insats flyttas till annan dag och gäller insats beviljad enligt socialtjänstlagen. Läkemedel uppföljning mål i länets handlingsplan Fortsatt arbete för sjuka äldre samt Patientsäkerhetsplan 2015. Olämpliga läkemedel Förskrivning av t.ex. lugnande, sömn- och läkemedel ur gruppen psykofarmaka (antipsykotiska) har fortsatta att minska under året. Mål uppnått. 12
Antipsykotiska läkemedel Enligt Vecka 11 mätningen av kommunal hälso- och sjukvård framgår att behandling med antipsykotiska läkemedel har minskat. Oavsett ålder fanns 10 patienter inskrivna i hemsjukvård med behandling. Mål uppnått. Enligt utdata från Kvalitetsportalen har förskrivningen av antipsykotiska läkemedel till äldre än 75 år ökat något under 2015. Data avser samtliga i åldersgruppen folkbokförda i Lessebo kommun, dvs. även de som inte är inskrivna i hemsjukvård. Månad Antal personer med antipsykotiska läkemedel 2014 januari 11 16 februari 11 14 mars 13 14 april 14 14 maj 13 14 juni 12 14 juli 13 16 augusti 13 15 september 13 17 oktober 14 18 november 15 i.u. december 15 i.u. Antal personer med antipsykotiska läkemedel 2015 13
Antiinflammatoriska läkemedel Enligt utdata från Kvalitetsportalen har förskrivningen av antiinflammatoriska läkemedel till befolkningen äldre än 75 år och folkbokförda i Lessebo kommun fortsatt minska under 2015. Mål uppnått Enligt Vecka 11 mätningen av kommunal hälso- och sjukvård visar att behandling med antiinflammatoriska läkemedel har ökat. Oavsett ålder fanns 23 patienter inskrivna i hemsjukvård med behandling. Nödvändig tandvård Inom ramen för avtal om Nödvändig Tandvård fanns vid årsskiftet 127 personer i Lessebo kommun som hade intyg om rätt till nödvändig tandvård. Dessa ska erbjudas en munhälsobedömning från Regionens tandvård. Av dessa personer med intyg om rätt till nödvändig tandvård har 58 % (n74) svarat att de önskar munhälsobedömningen och 85 % har erhållit munhälsobedömning. I avtalet ingår att tandvården ska erbjuda utbildning till omsorgspersonalen årligen. Under 2015 har ingen utbildning genomförts. Patient och närståendes delaktighet Att patienten tillfrågas om samtycke till sammanhållen journal i samband med att de skrivs in i hemsjukvård framgår vid slumpmässig kontroll i patientjournaler, samtycket finns dokumenterat. Graden av måluppfyllnad för övriga mål går inte att fastställa. Evidens att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet Inom de legitimerade grupperna finns ett antal egen ansvar där någon eller några medarbetare innehar spetskompetens för ett visst område, som diabetes, demens, smärta, palliativ vård, omvårdnad vid sår, samt psykiatri. Flertalet har deltagit vid träffar i nätverk inom respektive kompetens område. 14
Vård och omsorgspersonalen har på liknande sätt egenansvars områden som hygienombud, kostombud, inkontinensombud samt rehab ombud, vilka har haft möten i kommunen under året. Omvårdnad Senior Alert (SA) fall, trycksår, undernäring, munhälsa Motsvarande minst 90 % av alla över 65 år oavsett boendeform ska erbjudas riskbedömning avseende fall, trycksår undernäring och munhälsa. Resultat: Oavsett boendeform, 54 %. Särskilt boende 90 %. (Lessebo kommun har i genomsnitt per månad haft 15 lediga lägenheter i särskilt boende under året vilket innebär att de offentliga resultat som beräknas på angivet antal lägenheter i särskilt boende är för lågt). Ordinärt boende 42 %. Minst 90 % av de som faller ut med risk, oavsett boendeform, ska ha planerad åtgärd. Resultat: 85 % av de med risk för fall har åtgärd planerad 85 % av de med risk för trycksår har åtgärd planerad 87 % av de med risk för undernäring har åtgärd planerad 78 % av de med risk för ohälsa i munnen har åtgärd planerad Minst 90 % av planerade insatta åtgärder ska följas upp inom ett år. Resultat: Målet är svårt att mäta. Utfall av processteget uppföljning visar att uppföljningar inom utsatt tid +-7 dagar genomförs för 58 % av de med planerad åtgärd. Minst 80 % av alla, över 65 år i särskilt boende ska erbjudas bedömning av munhälsa (ROAG*). Resultat: Munhälsobedömning har gjorts för 85 % av de som riskbedömts i särskilt boende Nutrition Ta fram och fastställa rutiner enligt SOSFS 2014:10 för att förebygga och behandla undernäring. Nattfasta ska understiga 11 timmar. Säkerställa kunskap och kännedom om nutritionens betydelse för den äldre, ofta multisjuka, personens välbefinnande. Resultat: Arbetsgrupp utsedd för att ta fram rutiner. Flera mätningar, utöver de planerade, är genomförda under året avseende nattfasta i särskilt boende. Nattfastan motsvarar 12,0 timmar i genomsnitt vid särskilt boende. Föreläsningar om kost har genomförts inom äldreomsorgen. 15
Fall Minska antal fall. Resultat: Antalet rapporterade fall har minskat. Under året har 683 fall rapporterats. 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Antal rapporterade fall 2011-2015 750 683 645 566 530 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Av de patienter (90 %) som riskbedöms i Senior alert har 80 % risk för fall. Rapportering av fallolycka sker oavsett om skada uppstår eller inte. Ofta rapporteras fall för samma person många gånger vilket kan generera 10-15 rapporter per person. Minska antal höftfrakturer jämfört med 2014. Resultat: Samma antal höftfrakturer (6) Under 2015 har totala antalet skador efter fall ökat. Ökning består i fler fått större blåmärken, blödningar under huden, och/eller sår. 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Antal skador vid fall 2011-2015 39 30 30 16 10 ÅR 2011 ÅR 2012 År 2013 År 2014 År 2015 16
Någon form av träning ska vara en av topp fem mest planerad och genomförd åtgärden som registreras i Senior Alert. Resultat: Gångträning kommer på sjunde plats av föreslagna åtgärder. Gångträning utförs för 65 % av de som har det som planerad åtgärd. Rehab anger att fler patienter inte önskar träningsprogram. Rehab erbjuder balans- och styrketräning till fler patienter. Fler patienter upplevs inte klarar av träningen på egen hand. Typ av skada relaterat till fall Antal höftfrakturer ligger på samma nivå som 2014. Typ av skada relaterat till fall 2015 30 25 20 15 10 5 0 24 6 2 2 3 0 2 0 Ingen förebyggande fallprevention har erbjudits till äldre medborgare över 80 år, till de som inte redan har kontakt med vård och omsorg eller kommunal hemsjukvård. Trycksår Minska förekomst av trycksår i grad 2-4 oavsett boendeform Resultat: Förekomst av trycksår grad 2-4 har ökat oavsett boendeform. Vid Vecka 11 mätningen av kommunal hälso- och sjukvård i ordinärt boende fanns 4 trycksår (antal sår) 3 sår kategori 2 1 sår kategori 4 Vid punktprevalens mätningen i särskilt boende via Senior alert vecka 11 fanns 4 trycksår (antal sår) på 4 patienter. Motsvarar 7,5 % (n 66) av patienterna som vecka 11 var bosatta i särskilt boende och registrerades i mätningen.(2014, 6,3 %) 2 sår i kategori 1 2 sår i kategori 2 17
Vid punktprevalens mätningen i särskilt boende via Senior alert vecka 40 fanns 13 trycksår (antal sår) hos 7 patienter. Motsvarar 9,2 % (n76) av patienterna som vecka 40 var bosatta i särskilt boende och registrerades i mätningen.(2014, 9,2 %) 8 sår kategori 1 4 sår kategori 2 1 sår kategori 3 Minst 90 % av patienter med skattad risk för trycksår ska ha vidtagen trycksårsförebyggande åtgärd. Resultat: 88 % har planerad åtgärd, vilken utförts för 58 %. Inkontinens En god inkontinensvård som vilar på medicinska grunder, som säkrar att patienter får individuellt utprovade inkontinens hjälpmedel förskrivna och att uppföljning sker. Alla patienter som har inkontinensskydd förskrivet ska ha en diagnos i anamnesen som stöder förskrivningen. Resultat: Drygt hälften av de som finns inskrivna i hemsjukvård har hjälpmedel förskrivet på grund av urininkontinens men endast 24 % har bakomomliggande anamnes dokumenterad i patientjournalen. För att säkerställa vårdprocessen för bästa möjliga inkontinensvård ska riskbedömning för inkontinens genomföras via modulen i Senior Alert i syfte att skapa en bra struktur och systematik för det förebyggande arbetet. Resultat: Instrumentet används inte. Vårdhygien Resultaten från punktprevalensmätning genom observation av följsamheten till basala hygienrutiner kräver fortsatt arbete med implementering av gällande författning och följsamhet till vårdhygieniska rutiner. Följsamheten till att göra rätt i samtliga sju steg* har ökat. Resultat: Vid årets båda mätningar gjorde 55 % av de observerade (n60) rätt i samtliga sju steg. 73 % använder handsprit före patientnära arbete, innebär en förbättring jämfört med 2014. 90 % använder handsprit efter patientnära arbete, liten försämring. (*vid patientrelaterat arbete t.ex. nedre toalett med byte av inkontinensskydd; Handsprit före, använd handskar, plastförkläde som skydd för arbetsdräkt, kortärmad och för dagen ren arbetsdräkt, inget nedhängande löst hår i arbetsfältet, inga ringar, klockor eller armband på sig, handsprit efter utfört patientrelaterat arbete De 27 % (n60) som observerats vid årets två mättillfällen och inte använder handsprit före patientnära arbete utsätter patienter för risk att drabbas av vårdrelaterade infektioner, så kallad vårdskada. Punktprevalens mätning av förekomst av antibiotikabehandlade infektioner har inte genomförts för alla enheter varje månad. De särskilda boenden där mätningar 18
genomförts har liknande resultat, med ett fåtal infektioner per månad som behandlas med antibiotika jämfört med tidigare år. Samtliga särskilda boenden deltog i Svenska HALT studien 2015 under vecka 46-47 via Senior Alert. Studien mäter förekomst av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning. Resultat: Totalt hade 4 patienter (n65) bekräftade infektioner förvärvade på särskilt boende vilket innebär en prevalens på 6,0 % (2014, 4,7 %). Prevalens för riket är 2 %. Ingen hade urinvägsinfektion. En patient (1 %) i särskilt boende antibiotika behandlades. Prevalens i riket 3 %. Smitta Inga utbrott av vinterkräksjuka, säsongsinfluensa eller annat har rapporterats under 2015. God vård i livet slut - Palliativa registret Täckningsgrad motsvarande 70 % av inträffade dödsfall (av folkbokförda innevånare) i Lessebo kommun ska vara registrerade, oavsett vårdgivare. Resultat: 79 % Informerande brytpunktsamtal ska ha genomförts för motsvarande 60 % av de registrerade. Resultat: 64,3% har brytpunktssamtal genomförts och dokumenterats Smärtskattning ska genomföras med validerat instrument (APS/NRS/VAS) för 70 % av dem som haft symtom smärta den sista levnadsveckan. Resultat: 71,4% har smärtskattningen gjorts och dokumenterats Motsvarande 70 % ska ha fått munhälsan bedömd sista veckan i livet. Resultat: 57 % har fått munhälsa bedömd. 19
Att 80 % av patienterna ska ha erhållit ordinationer på injektionsläkemedel för lindring av smärta, ångest och illamående i livets slutskede.resultat: 100 % (smärta) 95 % (ångest) 61 % (illamående) Återkoppling av statistik enligt patientsäkerhetsplan är genomförd. Teamutbildning i palliativ vård och omsorg genomförd enligt plan i samverkan med Palliativt centrum. God vård vid demens BPSD Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens Standardiserat arbetssätt för patienter med BPSD samt god och säker vård och omsorg för personer med demenssjukdom Resultat: 37 registreringar är gjorda i BPSD. Vecka 11 fanns 26 personer med BPSD i särskilt boende. Adekvat läkemedelsanvändning vid demenssjukdom. Resultat: Enligt BPSD har 57 % av registrerade personer olämplig läkemedelsbehandling. Läkemedelsgenomgång enligt Kronobergs modell är erbjuden och genomförd. Vecka 11 mätningen av kommunal hälso- och sjukvård visar att 8 patienter dagligen använder neuroleptika i särskilt boende, av dessa har hälften rekommenderat läkemedel (enligt Läkemedelskommittén, Region Kronoberg) Samverkan mellan demenssamordnare, sjuksköterskor med demenskompetens i kommunen och Vårdcentralens demensansvariga sjuksköterska. Resultat: Organisationen av demensvården har ändrats under hösten 2015. Fyra sjuksköterskor med demenskompetens delar på uppdraget i kommunen. Dessa har deltagit i gemensam träff med VC ledningen samt deras demenssjuksköterska. Anhörig utbildning har genomförts i samverkan VC- kommun under året. Säkerställa att fler medarbetare kan få utbildning för att kunna använda BPSD som ett verksamhetsstöd genom att utbilda egna utbildare. Resultat: Certifierad utbildare för BPSD finns inte än i kommunen. Skyddsåtgärder - nödsändare Ingen vårdtagare har haft ordination på nödsändare under året. Användningen av skyddsåtgärder har minskat något. Vecka 11 mätningen av kommunal hälso- och sjukvård visade att 13 patienter hade sänggrind som skyddsåtgärd i särskilt boende och 4 patienter i ordinärt boenden. Ordinerat individuellt rörelselarm hade 19 patienter i särskilt boende. 20
God vård rehabilitering Rehabiliterande förhållningssätt Resultat: Arbetsterapeut och sjukgymnast (fysioterapeut) har genomfört deltagande observationer i omvårdnadssituationer (n37) vid samtliga särskilda boenden i syfte att kartlägga hur väl vården och omsorgen bedrivs utifrån ett vardagsrehabiliterande förhållningssätt/synsätt. Sammanfattning: personalen är rutinerad och känner patienterna väl patientens behov är i fokus, även om personalen gör på olika sätt vid utförandet personalen upplevs inte stressad personalen planerar oftast sitt arbete väl de flesta patienterna har viss förmåga att delta vardagsaktiviteter personalen bör uppmuntra aktivitet ger bibehållen funktion hos patienten ge tid till patienten att själv utföra aktiviteten flera patienter var delaktiga, oavsett sin funktionsförmåga. hjälpmedlen används, men inte alltid korrekt Resultaten från observationerna användas som grund för interventioner i syfte att förbättra vid respektive enhet. Utbildning av REHAB ombud har genomförts under 2015. Skötsel av hjälpmedel sker enligt instruktion/bruksanvisning och att de är rena. Resultat: Rehab verksamheten har tagit fram en checklista tänkt att användas som stöd vid kontroll och rengöring av hjälpmedlen. Egenkontroll från enheterna är inte rapporterad. Säkerställa att ordinerad träning utförs. Resultat: Uppföljning av utförandegrad av ordinerad träning från sjukgymnast/arbetsterapeut, via granskning av 10 slumpvis utvalda patienters signeringslistor, visar att för 20 % är listan ifylld korrekt, dvs. signerat att träningen utförts/eller anledningen till varför den inte utförts. Medicintekniska produkter (MTP) Dokumenterade, fastställda, rutiner för MTP ska finnas i ledningssystemet december 2015. Resultat: Rutiner finns dokumenterade, ska fastställas. Personal kompetens Hälften av sjuksköterskorna ska ha för verksamheten relevanta specialistkompetenser (distriktssköterska, äldre-sjuksköterska, onkologisjuksköterska psykiatrisjuksköterska) Resultat: Vid årsskiftet hade 40 % av fast anställda specialistkompetens, samma nivå som 2015. 21
Dokumentation Dokumentation av hälso- och sjukvård ska ske enligt Patientdatalag (SFS 2008:355) samt följa riktlinjer, regler, och rutin för dokumentation. Resultat: Vissa förbättringsområden i användandet av verksamhetsstödet har identifierats. Utsedda medarbetare har deltagit i gemensamma VIS förvaltningsgrupper för utveckling och effektivare användning av verksamhetsstödet. Verksamheten har prioriterat att alla patienter som har insats läkemedel från kommunal hälso- och sjukvård ska ha en upprättad individuell vårdplan för sina samtliga behov. Trygghet och säkerhet för den äldre genom sammanhållen vård och omsorg Minska antalet återinläggningar inom 30 dagar. Minska antalet tillfällen där slutenvård borde undvikits genom att patienten tagits om hand på rätt vårdnivå. Säkra informationsöverföringen vid in- och utskrivning. Tidigt hembesök av sjuksköterska efter utskrivning från sjukhuset. Samordnad individuell plan, SIP, för dem med behov av insatser från fler verksamheter/huvudmän. Resultat: Färre återinläggningar har gjorts av patienter som är listade på VC i Lessebo kommun (105 till 68) en del av dessa är också inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård. Färre återinskrivs oplanerat till slutenvård inom 30 dagar av medborgare över 75 år folkbokförda i Lessebo kommun. Uppföljning från hemsjukvården saknas avseende antal SIP, antal som har utskriven samordnad vårdplan med hem efter inläggning, antal tidiga hembesök av sjuksköterska. 22
Äldre och psykisk ohälsa Förbättra samverkan och vård och omsorg för äldre med psykisk funktionsnedsättning. Samt öka kompetensen omkring äldre med psykisk ohälsa. Resultat: Inga aktiviteter har rapporterats. Finns sedan tidigare två utbildade Lisa-ambassadörer (Lisa står för lärande i samverkan) i kommunen, undersköterskor som dagligdags möter äldre med psykisk ohälsa och de har fått redskap att hantera vården och omsorgen om de äldre med psykisk ohälsa. Målet var att Lisa-ambassadörerna efter sin utbildning skulle ta initiativ till och driva på förbättringsarbeten i sina respektive kommuner. Avvikelser externt, synpunkter, anmälningar Avvikelser inkomna från Region Kronoberg Sju rapporter har inkommit gällande brister i dokumentation, informationsöverföring och struktur. Avvikelser sända till Region Kronoberg Tio rapporter har lämnats gällande brister i planering i samband med utskrivning och inskrivning, informationsöverföring, utebliven samverkan. Avvikelser till Dosapotek (PASCAL) Gemensamma synpunkter från kommunala hälso- och sjukvård på patientsäkerhetsrisker med användning av PASCAL har framförts vid möte och kontakt med kundansvarig. Flertalet avvikelser gällande leveransproblem av dosförpackade läkemedel har skickats till företrädare för Apoteket Farmaci. Anmälan om negativ händelse/tillbud medicinteknisk produkt enligt SOSFS 2008:1 Ingen anmälan har gjorts. Lex Maria En anmälan har gjorts till Inspektionen för vård och omsorg, gällande händelse som skedde 2014. Patientnämnden Inget yttrande har begärts. Synpunkter på vården ( Säg vad Du tycker ) Inget ärende inkommit via MAS. Övergripande mål och strategier för kommande år Med Lessebo kommuns vision och socialnämndens mål för verksamheten som grund och utifrån dessa resultat för 2015 kommer Patientsäkerhetsplan 2016 att utarbetas. Även mål i länets regionala handlingsplan för Fortsatt arbete för sjuka äldre 2016 kommer att infogas. Förslag till Patientsäkerhetsplan 2016 återkommer till socialnämnden för beslut. 23