spillvärmesamarbete kräver lokal anpassning

halvårsinformation 1 forskningsprogrammet fjärrsyn februari 2013 spillvärmesamarbete kräver lokal anpassning

2 fjärrsyn fou villkor för ett hållbart energisystem Det pratas mycket om fjärrvärme just nu. Inte bara eftersom vi i skrivande stund är mitt i vintern och att uppvärmningen av våra hus och arbetsplatser är en aktuell fråga, utan också för att det pågår mycket arbete kring fjärrvärme på Energimyndigheten. Vi kommer under året att ha minst två tunga utredningar som berör fjärrvärmebranschen. I en av dem kommer det bland annat att tas fram en redovisningsprincip som fjärrvärmebolagen behöver använda när de projekterar för ny fjärrvärme. I en annan ligger fokus på potentialen för högeffektiv kraftvärme samt effektiv fjärrvärme och fjärrkyla. Ovanpå det kommer Energimyndigheten också att delta i referensgruppen i Energimarknadsinspektionens uppdrag om Reglerat tillträde till fjärrvärmenäten som ska bli klart till slutet av mars. Det gemensamma för dessa tre uppdrag är spillvärme. Förhoppningen är att andelen spillvärmesamarbeten ska öka för att öka energieffektiviteten i samhället. Det känns därför extra bra att i detta nummer av Fjärrsyns halvårsberättelse kunna presentera resultat från en ny rapport som belyser både framgångsfaktorer och hinder för att förverkliga fler spillvärmeprojekt i landet. Oavsett om det handlar om fjärrvärme, transporter, småskalig vattenkraft eller något annat område, så behövs mer kunskap. Vår utvärdering av Fjärrsyn visar goda resultat och pekar på behovet av fortsatt forskning inom området. Men vi måste också bli bättre på att få ut forskningsresultaten till de som berörs av resultaten. Fjärrsyns satsning på att kommunicera kring forskningsresultat, är därför ett viktigt initiativ som uppskattas på Energimyndigheten. Vi har haft bra och nära samarbeten med branschnära forskning och teknikutveckling under många år och det är viktigt för oss att vi kan ha ett bra samarbete även i framtiden. Det är en av förutsättningarna för vägen framåt mot ett hållbart energisystem. Vår utvärdering av Fjärrsyn visar goda resultat och pekar på behovet av fortsatt forskning inom området. Erik Brandsma Generaldirektör för Energimyndigheten Fjärrsyns halvårsberättelse 1, 2013 Redaktör: Ann-Sofie Borglund. Projektledare: Catarina Jäderberg. Formgivare: Kaigan. Tryckeri: Trydells Tryckeri 2013, 4900 ex. Skribenter: Ann-Sofie Borglund, Jens Busch, Per Eriksson, Johan Granath och Lars Lindh Fotografer: Börje Försäter, Ellinor Collin, Staffan Gustavsson, Sofia Sabel och Magnus Jönsson-Dijner Omslag: Jenny Arnell. Fotograf: Sofia Sabel.

halvårsinformation 3 dags dra nytta av mätvärden Trots att timmätning nu funnits i några år har de flesta fjärrvärmeföretag varit dåliga på att dra nytta av all mätdata som moderna fjärrvärmecentraler genererar. Forskaren Henrik Gadd hoppas att kunna ändra på den saken eftersom han menar att mätning är nyckeln till kunskap och stärkt konkurrenskraft. Vid halvårsskiftet 2009 blev alla elnätbolag skyldiga att minst en gång i månaden läsa av sina kunders elmätare. I samband med det tekniklyftet passade många energibolag på att införa fjärravläsning även av sina fjärrvärmeanläggningar. En modern fjärrvärmecentral kan lämna runt 30 000 mätvärden per år. Energi, flöde men också fram- och returtemperatur mäts timme för timme. Henrik Gadd, industridoktorand vid Högskolan i Halmstad, beskriver denna information som en guldgruva: Genom att systematiskt samla in och analysera mätdata kan fjärrvärmeföretagen sänka kostnaderna, öka sin servicegrad och hitta nya intäktskällor. Han ser materialet som en gyllene väg att stärka företagets kunskap om vad kunderna vill ha. Samtidigt konstaterar han att industrin kunde vara betydligt bättre på att dra nytta av denna nya möjlighet: Kontrollen av produktionen är god. All mätdata som genereras ute i kundanläggningarna utnyttjas däremot inte fullt ut för till exempel driftoptimering. Ta nästa steg Det finns en lång rad goda förklaringar till att energibolagen, med några få undantag, inte mer aktivt börjat bearbeta och använda insamlad mätdata. Några ursäkter är att det tagit några intensiva och investeringstunga år att installera nya mätare och att integrera olika system till en insamling som nu fungerar fint rent tekniskt. Därför passar det nu så bra i tiden att ta nästa steg och att mer systematiskt börja använda alla de mätvärden som nu finns lättillgängligt! I sin forskning har Henrik Gadd analyserat rådata som samlats in av fjärrvärmeföretag runt om i Sverige. Hans förhoppning är att de som levererar systemen ska ta vid och börja erbjuda färdiga analysfunktioner. Om det dröjer, eller inte alls sker, ser han en påtaglig risk för att mätdataanalys enbart kommer att bli en fråga för de större fjärrvärmeleverantörerna. Det vore synd eftersom det finns pengar att tjäna för alla företag, oavsett storlek. Vässa konkurrensen I sin licentiatuppsats To Measure is to Know redovisar Henrik Gadd en rad exempel på hur konkurrenskraften kan vässas med hjälp av mätning. Att över dygnets alla timmar kunna följa variationerna i last ger exempelvis möjlighet att snabbare upptäcka fel i utrustning eller inställningar. Mätning öppnar också för ökad tjänsteförsäljning i form av rådgivning till kunder. Ett annat plus är ökade möjligheter att sänka servicekostnaderna utan att det går ut över driftsäkerheten. Istället för att schemalägga underhåll i vissa intervall, oavsett om det behövs eller inte, görs behovsstyrda besök i de anläggningar där avvikelser rapporteras in. Att mäta är att veta, summerar Henrik Gadd som beskriver automatiserad analys av insamlad mätdata som ett viktigt steg mot smart värme. fakta om projektet Henrik Gadds licentiatuppsats To Measure is to Know kan laddas ner från Lunds tekniska högskolas hemsida www.energy.lth.se Informationen är en guldgruva!

4 fjärrsyn forskare inspirerar genom böcker! Att tänka i affärsmodeller är ett bra sätt att arbeta strukturerat med sin affär i flera dimensioner. Fjärrvärmens Affärsmodeller ska ge ut tre böcker om viktiga förändringar av fjärr värmeaffären förutom en slutrapport från sitt tvärvetenskapliga projekt i maj. Böckerna kommer att vara mer praktiskt inriktade än rapporten. Den första boken kom i höstas och handlar om vad man ska göra för att ändra sin prismodell. Böckerna ska ge inspiration till fjärrvärmeföretagens förändringsarbete, säger Bo Rydén, projektledare för Fjärrvärmens Affärsmodeller. Bo Rydén Anders Sandoff Böckerna redovisar resultat och slutsatser, men ger också råd och tips om hur förändringarna kan ske. De innehåller också en lång rad goda exempel från fjärrvärmeföretagen. Dessa böcker skiljer sig därför från traditionella forskningsrapporter, vilket projektet markerar genom att trycka dem i bokform. Samtidigt hoppas vi att de därigenom också får en längre livslängd, då de handlar om teman som företagen kommer att jobba med i många år framöver, säger Bo Rydén. Lilla Prismodellsboken Lilla Prismodellsboken publicerades i höstas och beskriver hur man kan arbeta med att införa en ny prismodell av fjärrvärme något som är aktuellt för allt fler fjärrvärmeföretag. Många fjärrvärmeföretag har idag en prismodell som bygger på en stor andel energiförbrukning och som saknar säsongsdifferentiering. Priset är dessutom ofta satt oberoende av storleken på marginalkostnaden för produktionen. När kunderna energieffektiviserar sparar de pengar, men fjärrvärmeföretagen har kvar sina höga kostnader. Samtidigt sparar kunderna lika mycket pengar oavsett om de energieffektiviserar en kall vinterdag eller en varm sommardag. Det är inte hållbart. Intresset för frågan har växt enormt sedan vi startade vårt forskningsprojekt. Vi har också fått ett väldigt bra gensvar på boken från såväl fjärrvärmebolag som från myndigheter, säger Bo Rydén. Nästa bok publiceras i mars och den tar ett helhetsgrepp om hela fjärrvärmeaffären och steget från dagens affärsmodell till morgondagens. Frågorna hänger ihop Att tänka i affärsmodeller är ett bra sätt att arbeta strukturerat med sin affär i flera dimensioner. Kundvärden, infrastruktur, prismodeller och kompetens är frågor som behöver hanteras, helst utifrån en helhetssyn för att vinna synergier. Hittills har man varit van att kunna ta frågorna var för sig, men de hänger samman, säger Anders Sandoff, vetenskaplig ledare för Fjärrvärmens Affärsmodeller. I april kommer den tredje boken som handlar om hur man ska förbättra kundrelationerna och öka kunderna förtroende. Den presenteras bland annat på Fjärrvärmedagarna i Borlänge den 17 18 april. Det krävs betydande resurser på fjärrvärmeföretagen för att skapa förändringar och öka förtroendet. Jag hoppas att vår forskning är katalysator i detta arbete, avslutar Anders Sandoff. fakta om projektet Samtliga böcker kommer att finnas att ladda ner utan kostnad på www.fjarrsyn.se och www.fjarrvarmensaffarsmodeller.se

halvårsinformation 5 han tar tempen på fjärrvärmenätet Fjärrvärmenäten läcker, men var finns läckorna och hur allvarliga är de? Att använda flygburen IR-teknik med tillhörande stödsystem visar sig ha stora möjligheter att hitta både läckan och hur stor den är. Allt det här beskrivs i studien Kvantifiering av värmeläckage. Fjärrvärmenäten drabbas av betydande läckage av vatten och värme och det förväntas öka i omfattning. Detta leder både till stora kostnader och till onödig miljöpåverkan. De metoder som finns för läcksökning bygger huvudsakligen på förändring av elektrisk impedans eller frekvenssvar. Erfarenheten visar dock att tillförligheten i många fall minskar med tiden på grund av det ingående materialet åldras, men också genom förändringar i fjärrvärmenätet, exempelvis tillbyggnad och reparationer. De metoder som används är lokala. Det gör det mycket svårt och i många fall omöjligt att skapa en helhetsbild av statusen på hela nätet med rimliga resurser. Ny lovande teknik Det finns alltså ett mycket stort behov av nya och förbättrade metoder att bedöma statusen på fjärrvärmenäten. I detta projekt har man provat att använda flygburen IRteknik med tillhörande stödsystem. Termisk Systemteknik, som har lett detta projekt, har flugit över 15 nordiska städer med sin avancerade värmekamera. Kameran som är ett mätinstrument registrerar då värmestrålning, så kallad IR-strålning, vilket förenklat omvandlas till en värmebild med temperaturuppgifter. Värmen som har registrerats kvantifieras och därefter identifieras och utvärderas det värmerelaterade problemet. Resultatet visualiseras på ett enkelt sätt genom färg och form, vilket åskådliggör alla resultat på samma ställe. Det är en avancerad kamerateknik som kan upptäcka skillnader på 0,02 grader C. I fjärrvärmenätet handlar det dock om betydligt större differenser när det sker läckor, säger Stefan Sjökvist, vd på Termisk Systemteknik och den som lett projektet. Energibolaget får en karta som visar tillståndet på deras nät, där de kan gå ner i detalj på enskilda läckor. Kartan med de automatiskt detekterade ytorna tillsammans med personalens kunskap om nätet gör att man har väldigt bra information om tillståndet i distributionsnätet, säger Stefan Sjökvist. I ett första skede kan informationen användas för att upptäcka och laga läckor. Nästa steg är planera framtida investeringar menar Stefan Sjökvist. Kartan kan indikera läckage, men ibland är det inte en läcka utan ett problem med isoleringen som kan behöva åtgärdas eller planeras in i en underhållsplan. Förebyggande arbete Här finns också utvecklingsmöjligheter av vårt system. Att koppla samman teknik och ekonomi genom att på enkelt sätt sätta en siffra på läckaget i exempelvis Watt per meter fjärrvärmerör eller kronor per år. Resultaten från våra flygningar är uteslutande positiva. Det här är en ny metod som tillför ytterligare en viktig bit i pusslet att optimera hela nätets tillstånd. Vi hoppas att fjärrvärmeföretagen ska se att kostnaderna för läckage och underhåll blir mindre genom förebyggande arbete. Då behövs mindre bränsle i pannorna och på köpet får vi också en minskad miljöpåverkan, avslutar Stefan Sjökvist. fakta om projektet Rapporten Kvantifiering av värmeläckage av Stefan Sjökvist finns att ladda ner utan kostnad på www.fjarrsyn.se Det här är en ny metod som tillför ytterligare en viktig bit i pusslet att optimera tillståndet i hela nätet.

6 fjärrsyn Kemiindustrin i Stenungsund kan leverera tio gånger mer spillvärme än vad de gör idag, men då krävs ett regionalt fjärrvärmenät. hinder och lösningar för ökad nytta av spillvärme Idag levererar svensk industri nära 5 TWh värme till fjärrvärmenätet. Trots att Sverige är bland de främsta i världen på att ta vara på spillvärme finns det ytterligare 5 TWh att ta tillvara. Ett nyligen avslutat projekt visar att det både finns teknik och vilja att öka utnyttjandet av denna resurs. I rapporten Förutsättningar för ökad nytta av restvärme beskrivs vilka framgångs faktorer och hinder som avgör om ett samarbete kring industriell spillvärme kommer till stånd. Spillvärme ingår i drygt sextio fjärrvärmenät och utgör 6,4 procent av tillförd energi till svensk fjärrvärme. Det är den energiintensiva industrin, det vill säga massa- och pappersindustrin, järn- och stålindustrin, kemiindustrin och mineraloljeraffinaderiindustrin som står för den största andelen restvärme. Det som har gjort att samarbeten mellan spillvärmeleverantörer och energibolag blivit av är i de flesta fall att det är ekonomiskt fördelaktigt för alla inblandade. Det är också viktigt att man samarbetar till exempel kring leveransriskerna om industrin skulle tvingas dra ner sin produktion eller lägga ner hela sin verksamhet. Dessutom är det själva diskussionen kring samarbetet som är det viktiga. Ofta ligger det på ett personligt plan, att de som förhandlar verkligen vill se att projektet förverkligas, säger Jenny Arnell på IVL Svenska Miljöinstitutet, som lett forskningsprojektet Man kan också se att flera projekt har tillkommit när det funnits ekonomiskt in- Ofta ligger det på ett personligt plan, att de som förhandlar verkligen vill se att projektet förverkligas.

halvårsinformation 7 vesteringsstöd som LIP och Klimp eftersom frågan kring risktagandet i investeringar ofta är ett hinder. Någon form av stöd för investeringar skulle gynna användningen av industriell spillvärme tror Jenny Arnell. Energimyndigheten bedömer att omkring hälften av värmen utnyttjas idag och att ett effektmål för 2020 ska vara att all spillvärme över 55 C i Götaland och Svealand ska vara fullt utnyttjad. Energiminister Anna-Karin Hatt har föreslagit att man i högre utsträckning än idag ska ta hänsyn till den eventuella samhällsnytta som ett utnyttjande av den här typen av värme skulle innebära. Det betyder att man vid varje ny värmeanläggning som planeras ska redovisa spillvärmepotentialen. Olika lokala förutsättningar Om det förslaget går igenom så kommer det sannolikt leda till fler restvärmesamarbeten. Man tar i ett sådant förslag också hänsyn till de lokala förutsättningarna, vilket är viktigt eftersom det kan skilja mycket på olika platser. Tänkta samarbeten stupar många gånger framför allt på att parterna inte har kommit överens om avtalstider och vem som ska bekosta investeringen, säger Jenny Arnell och fortsätter. Utöver det finns det idag styrmedel, som elcertifikat, som gynnar kraftvärme med biobränsle. I exempelvis Oskarshamn, som ingått i studien, har det lokala energibolaget beslutat att investera i en biobränsleeldad kraftvärmepanna istället för att använda restvärme från kringliggande industri. Miljömässigt så innebär det en ökad användning av primärenergi vilket leder till högre utsläpp av växthusgaser än om restvärmen hade använts enligt våra beräkningar. Samtidigt måste man ta hänsyn till att i kraftvärmeverket så produceras förnyelsebar el och den elproduktionen hade man inte haft om man använt restvärme. Detta är en mycket viktig fråga och gör systemet komplext, konstaterar Jenny Arnell. Västsvenskt samarbete I studien har man också studerat möjligheterna med industriell spillvärme i ett tänkt västsvenskt nät mellan Stenungsund, via Kungälv och Göteborg, till Värö, norr om Varberg. I Stenungsund finns det gott om värme från kemiindustrin och i Värö levererar Södra Cell idag värme till Varberg, men det finns mycket mer spillvärme att tillgå. Ett sådant utökat samarbete skulle minska användningen av primärenergi och koldioxidutsläppen och samtidigt leda till att Göteborg Energi skulle kunna leverera mer absorptionskyla. Spillvärme från SSAB En tredje fallstudie i projektet är gjord i Oxelösund. Där finns idag ett spillvärmesamarbete mellan SSAB och Oxelö Energi, men SSAB har mer värme att leverera än vad som kan användas i Oxelösund. Den värmen skulle kunna användas framför allt i Nyköping som ligger drygt en mil från Oxelösund. Detta är en idé som har diskuterats många gånger. fakta om projektet Rapporten Förutsättningar för ökad nytta av restvärme av Jenny Arnell finnas att ladda ner utan kostnad på www.fjarrsyn.se faktorer för och emot industriell spillvärme för fjärrvärmeändamål för + Låg primärenergiåtgång + Låg miljöbelastning + Möjliggör en optimering av resursunyttjande + Möjligheter till god ekonomi i spillvärmen emot - Elcertifikat för förnybar el från biokraftvärmeverk - Behov av styrmedel för industriellt spillvärme, utan konkurrensproblematik - Osäkerhet om framtida värmeleveranser - Höga investeringar i utbyggnad av kulvertar och nät - Avtal och risktaganden i investeringar

8 fjärrsyn fjärrsyns nya projekt Alla nya projekt presenteras mer utförligt på www.fjarrsyn.se samband mellan flödespremie och returtemperatur I det här projektet, som leds av Stefan Petersson på FVB, ska man ta reda på vad som händer när ett fjärrvärme företag inför en flödespremie. Leder det till lägre retur temperatur och i så fall med vilken hastighet? nära nollenergihus och fjärrvärme Hur kan kommande byggregler för nära-noll-energibyggnader påverka fjärrvärmen? Det kommer man att undersöka i detta projekt som leds av Anders Göransson på Profu. Frågan är aktuell då EUs direktiv för byggnaders energiprestanda, fastställt i maj 2010, signalerar en kraftig skärpning av energikraven. miljöklassningssystem för byggnader Jenny Arnell på IVL leder ett projekt som ska beräkna och analysera miljö prestanda för miljöklassningssystemen LEED, BREEAM och Miljöbyggnad. Det handlar om uppvärmning med fjärrvärme respektive bergvärmepump. Även primärenergiberäkningar kommer att redovisas. förutsättningar för säsongslagrad solvärme via fjärrvärmenätet I detta projekt, som är initierat av Skanska, kommer Ola Larsson på WSP att utreda, analysera och sammanställa möjligheterna för säsongslagrad solvärme via fjärrvärmenätet. I projektet ingår också att undersöka vilka tillstånd som krävs och vilka hinder som finns för säsongslagrad fjärrvärme via fjärrvärmenätet. ökad fjärrvärmeleverans till industrier Det finns möjlighet att öka leveransen av fjärrvärme till industrier, inte minst inom små- och medelstora industrier. Här kommer Louise Trygg, docent vid Linköpings universitet, att ta ett samlat grepp över hur stor potentialen för fjärrvärme till industrier är. Hon ska även undersöka möjligheter till nya industriella fjärrvärmeapplikationer. tryckdifferens och energimätning Markus Alsbjer på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut ska göra praktiska tester av de teoretiska uträkningar som visar att den energi som omvandlas vid tryckfall över styrventilers har betydelse i fjärrkylelösningar. Energimängden kan skilja 3 procent beroende på om man mäter före eller efter ventilen.

halvårsinformation 9 viktig och ny kunskap från forskning om fjärrkyla En fastighets behov av kyleffekt kan i vissa fall halveras i varje fall teoretiskt. Därmed skulle fjärrkylenät kunna utnyttjas effektivare. Och det går att konstruera absorptionskylmaskiner som är anpassade för att drivas med lågtempererad fjärrvärme, till skillnad från dagens maskiner. Det visar två nyligen avslutade Fjärrsynprojekt. Det är väldigt positivt med de nya kunskaper som kommer fram i de här två projekten. Effektivisering bidrar till att fjärrkyleaffären blir mer lönsam och absorptionskylmaskiner har stor potential för att öka produktionen av kraftvärme på sommaren, säger Cecilia Öhman, enhetschef för branschutveckling på Svensk Fjärrvärme. Hon konstaterar att det gjorts stora in satser på forskning och utveckling av fjärrvärme, men att de resultaten och erfarenheterna inte direkt går att överföra till fjärrkyla. Det är svårare att optimera ett fjärrkylanät på grund av de snäva temperaturintervall systemen arbetar inom. Därför behöver vi satsa ännu mer på teknikutveckling, men även affärsutveckling inom fjärrkyla. Anpassade kylmaskiner På Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) har teknologie doktor Viktoria Martin just avslutat ett Fjärrsynprojekt om fjärrvärmeanpassade absorptionskylmaskiner. Målet för projektet var att bygga en försöksanläggning för att se hur tekniken kan anpassas för integrering i fjärrvärmesystem, och där vi kan testa olika styrstrategier. Men det var inte lätt att hitta en tillverkare som kunde leverera en maskin som kunde matas med så låg temperatur som 70 grader, vilket är önskemålet från fjärrvärmebranschen. De flesta absorptionskylmaskiner på marknaden är dimensionerade för minst 80 graders drivvärme. Driver man en sådan maskin med 70-gradig fjärrvärme får man mycket dåliga driftvärden. Men med försöksanläggningen på KTH har vi visat att det går att bygga maskiner som fungerar bra med 70-gradig drivtemperatur. Det handlar om en annan dimensionering av värmeväxlarna och andra styrstrategier, säger Viktoria Martin. Effektivare kylanvändningen är ett annat angeläget mål. Med lägre toppeffektbehov kan leverantörerna utnyttja näten bättre. Simuleringar som gjorts i ett Fjärrsynprojekt indikerar att en fastighets behov av kyleffekt i vissa fall kan halveras. Men de resultaten behöver verifieras med praktiska försök. I verkligheten är avvägningen mellan olika åtgärder mer komplicerad, säger Anna Werner på ÅF, en av deltagarna i projektet. I projektrapporten finns en lista på vad fastighetsägare kan göra för att sänka behovet av kyleffekt. Utmaningar Det finns dock två övergripande svårig heter: Dels tjänar fastighetsägare oftast mer på att minska energianvändningen än att minska effektbehovet, dels finns det ingen tillförlitlig metod att jämföra kyleffektbehovet mellan olika år. Det första kräver nya incitament, så att åtgärderna blir lönsamma både för leverantören och fastighetsägaren. Det andra, att hitta en metod för normalårskorrigering av kylbehov, är en stor utmaning. Det är nämligen inte helt klarlagt vilka parametrar som styr användningen av kyla, säger Anna Werner. fakta om projektet Fjärrvärmeanpassad absorptionskyla av Viktoria Martin och Seksan Udomsri och Optimerad användning av fjärrkyla av Anna Werner finns att laddas ner utan kostnad på www.fjarrsyn.se Behovet av ytterligare forskning om fjärrkyla är stort. Cecilia Öhman Svensk Fjärrvärme

10 fjärrsyn framtida mål kräver rätt investering i dag Samarbete kring värmeleveranser och investeringar i kraftvärme är satsningar som i dag kan lägga grunden för framtidens fjärrvärme i hållbara städer. Det visar forskningsprojektet Hållbara städer i ett backcastingperspektiv. Backcasting är en metod som innebär att man anger ett övergripande framtida önskvärt mål, till exempel att vara ett framgångsrikt energibolag i ett hållbart samhälle. Därefter analyserar energibolaget dagens situation i förhållande till målet och tänker ut möjliga åtgärder som kan öka chanserna att nå målet. Prioriteringar bland de olika åtgärderna bildar sedan successiva steg i en strategisk plan. Louise Trygg vid Linköpings universitet har tillsammans med Göran Broman vid Blekinge Tekniska Högskola drivit projektet ihop med två doktorander under tre år. Metodstöd Projektet har bland annat utvecklat ett metodstöd, med fokus på fjärrvärme, för att ta fram idéer om, och bedömningar av, tidiga tänkbara åtgärder för en utveckling mot ett hållbart energisystem. De som använder stödet utgår från gapet mellan dagens icke hållbara energisystem och olika framtida scenarier där energin är helt förnybar och hållbar. Det är viktigt att tidiga åtgärder är flexibla, det vill säga håller många kommande utvecklingsmöjligheter öppna. Framtiden kan ju innehålla förändringar som i dag inte är möjliga att förutse i detalj, säger Louise Trygg. Åtgärderna måste föra energisystemet närmare hållbarhet samtidigt som de ger tillräcklig ekonomisk avkastning hela vägen fram till ett hållbart energisystem. Det finns dock inga standardåtgärder, eftersom förutsättningarna är olika för varje fjärrvärmeföretag och för varje region. Vi har tittat på fjärrvärmesystem i Blekinge och i Stockholm som en del i utvecklingen av metodstödet och för att få fram exempel på hur stödet kan användas. Åtgärder som vi undersökt som möjliga tidiga steg är till exempel samarbete kring fjärrvärmeleverans, introduktion av kraftvärme, absorptionskyla och produktion av biobränsle. I de fall som vi har studerat har till exempel investeringar i kraftvärme och samarbete kring värmeleveranser visat sig speciellt intressanta, säger Göran Broman. Stöd för utveckling Stödet är utvecklat för och passar i första hand något större företag eller organisationer. Den främsta målgruppen är energibolag, men också konsultbolag, myndigheter, kommuner och universitet kan ha nytta av metodstödet. Aktören bör vara så stor att den har en enhet för strategisk planering och utveckling. Det brukar fjärrvärmeföretag med fler än omkring 20 anställda ha. Även mindre organisationer kan ha glädje av stödet men då med ett mer omfattande expertstöd utifrån, säger Louise Trygg. Det är viktigt att tidiga åtgärder är flexibla och håller många kommande utvecklingsmöjligheter öppna. fakta om projektet Projektets slutrapport Sustainable Cities in a Backcasting Perspective kommer i april att kunna laddas ner utan kostnad på www.fjarrsyn.se

halvårsinformation 11 så kan fjärrvärmen ursprungsmärkas Miljöfrågan blir allt viktigare när fastighetsägare väljer energiförsörjning. I vissa fall är miljön den viktigaste och direkt avgörande faktorn för vilken uppvärmning de väljer. För dessa kunder är det viktigt att uppvärmningsformen kan redovisa sin miljöprestanda. I ett nytt forskningprojekt inom Fjärrsyn presenteras ett förslag till branschgemensamt system för ursprungsmärkt fjärrvärme. Allt fler fastighetsägare ställer omfattande miljökrav på sin energiförsörjning. Det beror framför allt på utvecklingen av fastighetsbranschens miljöklassningssystem, exempelvis LEED och BREEAM. Dessa miljöklassningssystemen ställer krav på uppvärmningsformens miljöpåverkan liksom att det ska finnas tillförlitlig och verifierbar information om den köpta energins miljöpåverkan. Idag finns det verifierbar information om el genom ursprungsmärkt el, men det saknas ett motsvarande system för fjärrvärme. Genom att kunna erbjuda ursprungsmärkt fjärrvärme kan energibolagen locka nya kunder, men det kan också leda till att man behåller och får mer nöjda kunder, säger Ulrik Axelsson på WSP som lett projektet tillsammans med Ola Larsson och Andreas Öhman. Fjärrvärmens helhetssyn Systemet som presenteras i rapporten Ursprungsmärkt fjärrvärme omfattar såväl information om resurseffektivitet och fossil andel som klimatpåverkan räknat i koldioxidutsläpp. Erfarenheter från elbranschens system för ursprungsmärkning visar att fokus ofta hamnar på enbart koldioxidutsläpp i och med att det är lätt att kommunicera och är i fokus för många organsiationers miljöarbete, säger Ulrik Axelsson och fortsätter: Fjärrvärmens fördelar handlar om en helhetssyn och ett systemtänk, så här är det viktigt att kommunicera att ursprungsmärkning av fjärrvärme handlar om såväl värmens resurseffektivitet och andelen fossilt som dess klimatpåverkan och att detta är viktiga faktorer att ta hänsyn till när man väljer uppvärmningslösning. Cecilia Bergström är marknadschef på Södertörns Fjärrvärme och hon har varit ordförande i referensgruppen till detta forskningsprojekt. Hon tycker att det bra att det nu finns ett väl genomarbetat underlag för branschen att utgå ifrån. Efterfrågat system Att fjärrvärmebranschen kan presentera en gemensam ursprungsmärkning är viktigt, inte minst för våra kunder. Många av våra kunder har idag önskemål, förväntningar och många gånger också krav på att visa att de arbetar med de här frågorna, säger Cecilia Bergström. Att vi tar fram ett gemensamt system ger tydlighet och förenklar jämförelser av miljöpåverkan från andra energislag och mellan verksamheter. Samtidigt visar vi våra kunder att det här är en viktig fråga för oss, säger Cecilia Bergström vidare. Nu tycker hon att det är viktigt att branschen går vidare med förslaget. Detta får inte bli en pappersprodukt, utan nu behöver vi gå vidare och utvecklar de tankar och förslag som finns till ett fungerande system. Det här är efterfrågat i branschen och bland kunder som efterfrågar mer information om miljöpåverkan och en stämpel på produkten som de kan använda sig av, avslutar Cecilia Bergström. fakta om projektet Rapporten Ursprungsmärkt fjärrvärme av Ulrik Axelsson, Ola Larsson och Andreas Öhman kommer i april att kunna laddas ner utan kostnad på www.fjarrsyn.se Många av våra kunder har idag önskemål, förväntningar och många gånger också krav på att kunna visa att de arbetar med miljöfrågorna.

12 fjärrsyn lovande försök med hybridisolering Väsentligt minskade värmeförluster genom en hybridisolering av fjärrvärmerören. Det kan bli resultatet av ett fältförsök som just nu pågår i Varberg. Parallellt studeras lösningen i laboratorium av teknologie doktor Bijan Adl-Zarrabi vid Chalmers Tekniska Högskola. Fältförsöket ingår som en förlängning av ett tidigare Fjärrsynprojekt om högpresterande fjärrvärmerör. Tanken var där att hitta lovande nya isoleringsmaterial, jämfört med polyuretan, PUR. Vi fick så småningom fram ett par alternativ och styrgruppen fastnade för ett av dessa, en kombination av vakuumpaneler och PUR, berättar Bijan Adl-Zarrabi Vakuumpaneler har klart lägre konduktivitet, jämfört med PUR. Men de har hittills nästan uteslutande använts i flata konstruktioner. Rörtillverkaren Powerpipe, som Bijan Adl- Zarrabi kontaktade, kunde dock få fram cylindriska vakuumpaneler som var anpassade till de aktuella dimensionerna i försöken. Fältförsöket, som görs i Varberg Energis fjärrvärmenät, utförs på en sträcka med dubbelrör, där vakuumpanelen placerats närmast röret, med ett PUR-skikt utanpå. Man gör kontinuerliga mätningar på plats som sedan analyseras vid Chalmers. Resultaten tyder på minskade värmeförluster på 25 30 procent i framledningsröret, jämfört med ett referensrör av PUR och de totala värmeförlusterna minskade med runt 20 procent. Dubbelrören från Powerpipe testas i två dimensioner, Ø25 och Ø80, på två olika platser i Varberg. Vakuumpanelen omges av en tunn folie med aluminium som är känslig för perforering, konstaterar Powerpipes tekniske chef Göran Johansson. Det är dock något som kan åtgärdas inför en eventuell produktion i marknadsmässig skala. Å andra sidan är det ingen katastrof om panelen skulle förlora sitt vakuum. Dess isolerande förmåga är ändå ett strå vassare än polyuretan, säger Göran Johansson. Och även om plast- och stålmaterialet i fjärrvärmerören utvecklats rejält sedan den här typen av fjärrvärmerör introducerades på 70-talet, är de rör som testas i Varberg den första egentliga nykonstruktionen på cirka 40 år. Livslängd avgörande Parallellt med fältförsöket pågår laboratorieförsöken på Chalmers. Medan framledningsvattnet i Varberg har hållit som mest 85 C, har man i laboratoriet bland annat undersökt hybridrör vid en vattentemperatur på 120 C för att försöka ta reda på livslängden. Livslängden är en avgörande fråga, säger Bijan Adl- Zarrabi, som dock bedömer resultaten hittills som lovande. Men han understryker också att man i det här skedet fokuserar på att verifiera tekniken. Att undersöka de ekonomiska förutsättningarna kommer i nästa skede. Hybridisoleringen blir dock dyrare än en ren PUR-isolering. Kostnaderna lär dock sjunka i takt med att allt fler företag nu ger sig in i vakuumpanelbranschen. Daniel Svensson och Jan-Inge Svensson från Varberg Energi vid brunnen med mätutrustningens svarta låda. Under finns en mätsträcka på några meter, med givare vid röret och på ytterhöljet. För att kunna jämföra, finns motsvarande utrustning på en tidigare sträcka med konventionella rör. Kontinuerliga mätdata lagras där och tappas en gång i månaden av personal från Chalmers. fjärrsyn är ett tvär- och mångvetenskapligt forskningsprogram som ska öka kunskapen om fjärrvärmens roll i klimatarbetet och för ett hållbart samhälle till exempel genom att bana väg för affärsmässiga lösningar och framtida teknik. Fjärrsyn finansieras av Energimyndigheten och fjärrvärmebranschen och omsätter cirka 20 miljoner kronor per år fram till juli 2013. För mer information om Fjärrsynsprojekten och resultat från forskningen: www.fjarrsyn.se Svensk Fjärrvärme 101 53 Stockholm Telefon 08-677 25 50 Fax 08-677 25 55 E-post fjarrsyn@svenskfjarrvarme.se www.fjarrsyn.se