Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström
Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243 ha (51 054 avverkningsanmälningar) Kontaktytan mellan brukad skogsmark och vatten är därför stor Foto: A. Lomander
Skogsbruk kan påverka Vattenflödet Ljus och temperatur Vattenkvaliteten (ph, näring, gifter, mm) Strukturen på vattendraget Tillförseln av död ved, löv, småkryp Tillförsel av slam, humus, partiklar
Vattenkvalitet = Kemiska processer i marken! Foto: Stefan Lövgren Löfgren Podzoljord Humusskikt Blekjord Rostjord Humus, metaller, mineraler och näringsämnen frigörs och följer med vattnet
Vad är mark? Mineralpartikel Organiskt material (humus) Rothår Vatten Luft 0,2 mm
Mineralpartiklarnas storleksfördelning Grupp Diameter Sedimen- Transport (mm) teringstid (0,5 m/s) Block >200 Sten 20-200 Grus 2-20 1 sek 0,5 m Sand 0.2-2 10 sek 5 m Mo 0.02-0.2 2 min 60 m Mjäla 0.002-0.02 2 tim 3,6 km Ler 0.002-0.0006 8 dygn 34,5 mil Finler/kolloider<0.0002 2 år ev aldrig
VAD HÄNDER NÄR VI AVVERKAR? Träden suger inte längre vatten Trädkronan fångar inte längre upp något vatten vid regn Avdunstningen minskar Skogens förmåga att dämpa avrinningen minskar drastiskt!
Gropar, håligheter och spårbildningar blir vattenfyllda pga. höjd grundvattenyta Utströmningsområdets storlek ökar Foto: T. Nyden Foto: T Nyden
Ett vattendrag är inte bara det som syns på ytan.
Mamma, är de här skadorna miljöförstöring eller är de bara svåra att hoppa över Foto: A. Lomander
Extra känsliga områden Fuktiga/blöta marker Kantzoner Kuperad terräng Finjordsrika marker Känsliga vattendrag Höga kultur och naturvärden Högt nyttjande av allmänheten Foton: Anja Lomander
Effekter av körskador Erosion (transport av slam/ organiskt material) Läckage av humus, näring och tungmetaller, t ex kvicksilver Minskad stormfasthet (avslitna rötter, grunda tjockare rötter) Ökad rotröta till följd av rotskador Tillväxtförluster Oplanerad utdikning Hinder Foto: A. Lomander Foton: Skogsstyrelsen
Körskador viktiga för läckage av Hg och metyl-hg 15-30% av Hg i fisk kan vara orsakat av skogsbruket Alriksson, 2001
Kvicksilver och metylkvicksilver Störst metylering sker i myrmarker och nära bäckar (gott om organiskt material, svavel och är blött/syrefritt) Kvicksilver binder till humus och transporteras med detta. Alla åtgärder som ökar utlakningen av humus ökar utlakningen av kvicksilver och metylkvicksilver. 0,7 0,5 2 4 15 12 11 3 5 1,1 0,6 2 Procent (%) metylkvicksilver av total halt kvicksilver. Efter Skyllberg 2003. 5
Effekter av körskador går inte att återställa, de måste förebyggas OM skadan ändå skett undvik att laga Undantag Körskadan mynnar direkt i ett vattendrag -Täpp igen närmast vattnet eller avled vatten ur spåret Framkomligheten är försvårad -Laga stigar, leder mm
Risning Riset från avverkningen läggs i vägen Kostnad: ca 15 kr/m Måste underhållas efter hand Risa förebyggande ev överskott kan användas som GROT Foto: A. Lomander
Jämför effekten av risat/orisat! Foto: A. Lomander
Flyttbara broar Kostnad: 20-100.000 kr Livslängd: beror på material och tillverkning Längd på överfart: upp till 4-5 m Nödvändigt vid överfarter av tex en mindre å eller större bäck Foton: L. Rudqvist
Minskat marktryck Bredare däck 6-800 mm 1/2 spårdjup Merkostnad: ca 10 kr/däck Miljöband 20% minskat spårdjup Kostnad: ca 70-75 kr/par CTI- eller lägre lufttryck Kostnad: ca 100-150 kr + högre däckslitage Fler hjul,10 w- koncept (Ponsse) Kostnad: ca 300 kr/kit +band Foton: Skogforsk
Foto: G. Isaksson Foto: A. Lomander Foto: L. Rudqvist Foto: A. Lomander
Foton: A. Lomander
Vägstandard Vägarna håller inte samma klass som beståndet Dåliga väga kostar skogsbruket >500 milj kr årligen Foto: Skogforsk
Stabila vägar och permanenta basvägar Minskar körskador vid återkommande körningar Foto: T. Nyden Foto: T. Nyden
Vattenanpassning och teknisk utveckling krävs Kunskap Planering Kommunikation Attityd Prioritering Foto: M. Bildström
Uttag av stammved, GROToch stubbskörd Stora näringsuttag ger surt avrinnande vatten Foton: Skogsstyrelsen
(ha) Uttag av skogsbränsle vid slutavverkning 140000 120000 Anmält GROT-uttag 100000 80000 60000 Uttag av GROT enlig årligt enkät (SKS) 40000 20000 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Year Askåterföring Anmäld stubbskörd
Så mycket påverkar skogsbruket försurningen Skogsbrukets effekt på markens näringsbalans och försurning Cecilia Akselsson 2008 04 01
Askåterföringämnen som tas ut återförs Foto: Skogsstyrelsen Motverkar försurning av mark och vatten Bibehåller markens produktionsförmåga
Stickvägsgående markspridare Foto: Skogsstyrelsen
Tänk efter före! Smart dikesrensning rensas rensas ej dämme slamfälla återskapad fåra
Grumling orsakar ofta akut syrebrist skadar/dödar fisk och bottenlevande djur Foto: T. Nyden Foto: T. Nyden
Skogsstyrelsens roll Skogstyrelsen är förvaltningsmyndighet för frågor om skogsbruket och har till uppgift att verka för att landets skogar sköts på ett sådant sätt att de skogspolitiska mål som beslutas av riksdagen kan uppnås Skogsstyrelsen ska medverka i arbetet för hållbar utveckling och hushållning med naturresurser Skogsstyrelsen har ett sektorsansvar för miljömålsarbetet och samordna arbetet med miljökvalitetsmålet Levande skogar
Svensk skogspolitik 1994- Nyckelord: Frihet, kunskap, ansvar hos skogsbrukets aktörer Skogsproduktion och miljöhänsyn är lika viktigt Skogsstyrelsens uppgift är att verka för att de skogspolitiska målen nås men..utan skogssektorns medverkan lyckas det inte!
Den svenska modellen för att nå ett Delat ansvar hållbart skogsbruk Lagen anger miniminivån Rådgivning för att nå målnivåer Långsiktigt skydd för värdefulla miljöer Kampanjer Certifieringssystem (FSC, PEFC) ger frivilligt skydd och hänsyn över lagnivå Landsbygdsprogrammet Dialog
Skogsvårdslagen 30, Hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen Föreskrifter: Skador på mark och vatten Skador till följd av skogsbruksåtgärder skall undvikas eller begränsas på mark och vatten. - läckage - skador på miljön begränsas - försurning - framkomlighet Skyddszoner Skyddszoner med träd och buskar skall lämnas kvar utmed hav, sjöar, vattendrag i sådan utsträckning som behövs av hänsyn till växt- och djurlivet, kulturmiljön och landskapsbilden.
Samrådplikt 12:6 Samrådsplikt gäller för: Verksamhet eller åtgärd som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön och som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i MB SKS är tillsynsmyndighet för samråd som avser skogsbruksåtgärder
Anmälan för samråd 12:6 Finns ingen generell samrådsplikt!!! Bedömning i det enskilda fallet I första hand gör verksamhetsutövaren den bedömningen Avgörande är typ, omfattning och naturmiljöns känslighet
Exempel på åtgärder Skogsstyrelsen bedömt vara samrådspliktiga Byggande av skogsbilvägar Byggande av traktorvägar som innebär grävning och schaktning i större omfattn Askåterföring, skogsgödsling och dikesrensning Skogsbruksåtgärder i nyckelbiotoper Stubbskörd
Uthålligt god skogsproduktion/avkastning, bra naturhänsyn och värna andra värden Sektorsansvar Lagnivå
Lagens intrångsbegränsning Miljöhänsyn skall på berörd del av fastigheten tas upp till intrångsbegränsningen under förutsättning att sådana specifika miljövärden finns som anges i föreskrifterna till 30. För att uppnå kraven i bestämmelserna skall hänsynen även vara rätt prioriterad.
Foto: J. Hagström
Foto: J. Hagström
Foto: J. Hagström
Foto: J. Hagström
Foto: J. Hagström
Andel av avverkad areal 100,0% Miljöhänsyn vid avverkning, olika ägare, hela landet 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% Enskilda uppfyller 30 SVL Enskilda sämre än 30 SVL Övriga uppfyller 30 SVL Övriga sämre än 30 SVL Sektorsmål 20,0% 10,0% 0,0% 98/99-00/01 99/00-01/02 00/01-02/03 01/02-03/04 02/03-04/05 03/04-05/06 04/05-06/07 05/06-07/08 06/07-08/09 Bolagen och offentliga ägare är bättre på miljöhänsyn än privata skogsägare, men skillnaden minskar.
Andel av avverkad areal 80,0% Andel areal som når rådgivningsnivån, enskilda skogsägare 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% Nord Mitt Svea Väst Öst Sektorsmål 10,0% 0,0% 99/00-01/02 00/01-02/03 01/02-03/04 02/03-04/05 03/04-05/06 04/05-06/07 05/06-07/08 06/07-08/09 Rådgivningsnivån nås på 20 31 % av de enskilda skogsägarnas hyggen. Tämligen konstant och lika nivå i hela landet.
Andel av avverkad areal 80,00% Andel areal som når rådgivningsnivån, övriga skogsägare 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% Nord Mitt Svea Väst Öst Sektorsmål 10,00% 0,00% 99/00-01/02 00/01-02/03 01/02-03/04 02/03-04/05 03/04-05/06 04/05-06/07 05/06-07/08 06/07-08/09 Rådgivningsnivån nås av övriga i söder och norr, men i regionerna Svea och Mitt är bolag och offentliga inte bättre än de enskilda skogsägarna.
Andel av aktuell areal Andel av aktuell areal 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 50,0% Hänsynskrävande biotoper, obetydlig hänsyn enskilda skogsägare Hänsynskrävande biotoper, obetydlig hänsyn övriga skogsägare Nord Mitt Svea Väst Öst Sektorsmål För hänsynskrävande biotoper är sektorsmålet att högst 10,5 % ska ha obetydlig hänsyn. De enskilda skogsägarna blir bättre mot söder. Region Väst har en klart positiv trend. 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Nord Mitt Svea Väst Öst Sektorsmål För övriga skogsägare klarar Öst och Väst målet, men resten har negativ trend.
Andel av aktuell areal Andel av aktuell areal Skyddszoner, obetydlig hänsyn, enskilda 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Skyddszoner, obetydlig hänsyn, övriga Nord Mitt Svea Väst Öst Sektorsmål Väst: uppgift saknas för de två senaste åren. Nord Mitt Svea Väst Öst Sektorsmål För skyddszoner är sektorsmålet att högst 4 % ska ha obetydlig hänsyn. Enskilda markägare har positiv trend i Götaland och norra Norrland, svagt negativ i resten av landet. Övriga markägare visar negativ trend utom i region Öst.
Andel av avverkad areal Andel av avverkad areal Mark och vatten, obetydlig hänsyn, enkilda 30,0% 20,0% Nord Mitt 10,0% Svea Väst Öst 0,0% Sektorsmål Mark och vatten, obetydlig hänsyn, övriga 30,0% 20,0% Nord Mitt 10,0% Svea Väst Öst 0,0% Sektorsmål För hänsyn till mark och vatten är sektorsmålet att högst 3,5 % ska ha obetydlig hänsyn. Enskilda skogsägare har negativ trend utom för region Mitt. Övriga skogsägare visar stor skillnad mellan Öst och Väst. Öst når målet medan Väst och Svea har starkt negativ trend. Mitt och Nord visar positiva tendenser.
Tack för uppmärksamheten Foto: J. Hagström