Mars 2012 1 (6) Smittskyddsläkaren TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012
2 (6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län Bakgrund Varje år drabbas i Sverige ca. 200 personer av fästingburen hjärninflammation (TBE). De flesta blir helt återställda, men ca. 10 % får förlamningar och drygt en tredjedel får andra långdragna eller bestående besvär. Dödsfall förekommer, men är mycket sällsynta. TBE-smittan finns huvudsakligen inom Upplands och Södermanlands skärgårdar och delar av Mälaren, för Uppsala län särskilt Bålsta- och Enköpingsområdet. Den finns dock även på andra ställen, t ex längs ostkusten och kring Vänern och Vättern. Flera personer har smittats på Åland. Särskilda riskområden är bl a Södertörn, Södertäljeviken och de centrala delarna av Mälaren, där antalet fall lyckligtvis har minskat under senare år, sannolikt p.g.a. ökande vaccinationstäckning. Smittrisk föreligger dock i hela skärgården, från Öregrund till Nyköpings skärgård. Smittan är även i riskområdena förhållandevis ovanlig. Det är framför allt fast boende och sommarboende som har insjuknat. Sjukdomen smittar ej från person till person. Följande informationsblad är främst avsett för läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Ett motsvarande informationsblad avsett för allmänheten samt en broschyr om fästingar och fästingöverförda infektioner finns på www.smittupp.nu Broschyren kan beställas kostnadsfritt från Smittskyddsenheten, per e-post: uppsala.smittskyddslakaren@lul.se, fax 018-55 29 01 eller telefon 018-611 92 22. Informationsbladet kan fritt mångfaldigas och spridas till allmänheten, tidningar, båtklubbar osv. via mottagningar etc. Staffan Sylvan smittskyddsläkare Johan Hedlund smittskyddssjuksköterska Denna information har utarbetats av en arbetsgrupp med representanter för Smittskyddsläkarna i berörda län samt infektionskliniker och Smittskyddsinstitutets epidemilogiska enhet.
3 (6) TBE 1. Diagnostik Diagnosen verifieras serologiskt genom påvisande av IgM-antikroppar i serum. 2. Smittvägar Virus finns i saliven hos smittade fästingar i alla utvecklingsstadier och kan överföras vid bett. Fästingar kan smittas när som helst under levnaden (även transovariellt) och förblir smittsamma livet ut. Smittan är dock förhållandevis ovanlig. Även i drabbade områden är sannolikt bara 1 på 200 1000 fästingar smittsamma. Karta över riskområden bifogas. Reservoar är främst mindre däggdjur. Sjukdomen smittar ej från person till person. Immuniteten efter genomgången sjukdom synes vara livslång. 3. Inkubationstid Vanligen 1 vecka (4 21 dygn), ofta dubbelinsjuknande med återkommande och förvärrade symtom efter några dygns någon veckas initial förbättring. 4. Patienten Fästingar som bitit sig fast bör alltid, bl a med tanke på risken för borrelios, avlägsnas snarast. TBE-virus smittar via fästingens saliv och överförs relativt sett omgående. Borreliabakterierna finns däremot i fästingens maginnehåll och överförs först efter viss tid eller om man klämmer hårt på fästingen. 5. Smittspårning/åtgärd Fråga: Kända fästingbett? Misstänkt geografisk smittort? Finns tidigare kända fall av TBE rapporterade från denna ort? Tidigare TBE-vaccination, antal doser och när? Åtgärd: Var frikostig med råd om vaccination till anhöriga, grannar, arbetskamrater etc som bor eller regelbundet vistas i samma område där patienten smittats. Misstänkt vaccinationsgenombrott: TBE-insjuknande kan i undantagsfall inträffa trots fullgod vaccination, s k vaccinationsgenombrott. Diagnostiken är i dessa fall komplicerad och därför rekommenderas att patient med misstänkt vaccinationsgenombrott remitteras till närmaste infektionsklinik för bedömning och utredning. Se vidare PM för provtagning vid TBE på www.smittupp.nu 6. Generella skyddsåtgärder mot fästingbett Fästingar brukar trivas i gräs- och buskvegetation, särskilt där det är fuktigt. Bästa sättet att minska risken för insjuknande är att om så är möjligt undvika sådan terräng. Myggmedel ger inget tillförlitligt skydd mot fästingbett.
4 (6) När Du vistas i fästingmiljö Stövlar och långbyxor, med byxbenen nedstoppade innanför stövelskaften, och en skjorta, nedstoppad innanför byxlinningen, ger ett gott men inte fullständigt skydd. Inspektera gärna kläderna regelbundet och borsta bort ev fästingar. Man kan även torktumla kläder för att snabbt avdöda fästingar. Efter vistelse i fästingområde, inspektera hela kroppen, speciellt mjuka och behårade kroppsytor. På barn fäster sig fästingarna ofta på huvudet, speciellt vid öronen och i hårfästet. Eftersom fästingarna ofta tar ganska lång tid på sig att hitta ett lämpligt bettställe kan det också vara klokt att duscha (eller bada) och kamma håret. 7. TBE-vaccination kan rekommenderas till fast boende och sommarboende samt personer som vistas i skog och mark i områden med smittrisk (se kartan) resenärer som skall vistas ofta i skog och mark på Åland, i Baltikum eller i särskilda riskområden i Centraleuropa eller Östeuropa. Vaccinationsindikationen är mindre angelägen för personer som endast mycket kortvarigt vistas i områden med smittrisk och personer som visserligen bor i riskområden men inte brukar vistas ute i skog och mark. TBE-vaccin till barn kan ges från 1-års ålder och ger generellt ett bra skydd mot sjukdom hos barn. Små barn, i synnerhet barn under 3 år, som insjuknar i TBE får i regel lindrigare symtom än vuxna och därför är vaccination mindre angelägen i denna åldersgrupp. Vaccinationen bör alltid påbörjas i god tid före fästingsäsongen. Ett optimalt skydd mot TBE erhålls först efter två vaccindoser med en månads mellanrum. Sedan slutet av 1980-talet har vaccin funnits tillgängligt och det finns därför skäl att i olika sammanhang påminna tidigare vaccinerade om att vaccinationsskyddet bör förnyas med en fjärde dos efter 3 år om expositionsrisken kvarstår. Därefter ges påfyllnadsdos vart femte år se Information från Läkemedelsverket nr 2, 1998. Personer som fyllt 60 år när vaccination mot TBE påbörjas når inte alltid samma skydd som yngre individer. Intervallet mellan första och andra dosen bör inte vara kortare än en månad. Skyddet kan i denna åldersgrupp stärkas genom att en tredje dos ges två månader efter dos 2. Det är som alltid viktigt att ge ytterligare en dos inför kommande fästingsäsong för att fullfölja grundvaccineringen som då innefattar 4 doser 0,1,3, och 5 12 månader. Det bör poängteras att samtliga booserdoser bör ges innan fästingsäsongen för att ge optimalt skydd. Vid avvikelse från rekommenderat vaccinationsschema gäller att friska, yngre personer kan fortsätta med vaccinationsschemat oavsett intervall till föregående dos/er, alltså behöver man inte börja om. Hos individer > 60 år eller de med nedsatt immunförsvar på grund av medicinering eller sjukdom, måste bedömningen göras utifrån varje enskilt fall. Med tanke på ökad risk för svår TBE-sjukdom i denna grupp i kombination med förmodat sämre immunologiskt svar på vaccinet, så kan man vara mer liberal med att börja om om det har gått mer än ett år sedan första dosen. Vaccinationen betalas av den enskilde.
5 (6) Områden med smittrisk Områden där ett eller flera fall av TBE har rapporterats de senaste sju åren redovisas på bifogad karta. Riskområden utomlands Åland, vissa delar av Centraleuropa och Östeuropa inkl Baltikum. 8. Anmälan TBE är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen. Det är mycket viktigt att i den kliniska anmälan ange den sannolika smittorten så exakt som möjligt samt ange om patienten vistats regelbundet i området eller bara har varit tillfällig besökare. Denna information ligger till grund för riktlinjerna för vaccination. Om patienten fått TBE-vaccination anges antal doser och när dessa givits. TBE vaccination utbytbarhet mellan olika vacciner Man kan aldrig garantera fullständig effekt med någon vaccination, men skyddseffekten efter TBE-vaccination anses vara mycket god. Effekten av byte av vacciner (f.n. två tillgängliga i Sverige) under pågående grundimmunisering är ofullständigt känd. Enstaka studier har dock visat att efter inducering av ett immunologiskt minne ger boosterdos med annat vaccin ett gott svar. Med hänsyn till detta bedömer vi att man försiktigtvis bör använda samma vaccin vid de 2 resp. 3 första doserna i ett snabbimmuniseringsschema och de två första doserna i ett vanligt grundimmuniseringsschema. Dosen som ges efter cirka 1 år i grundschemat samt boosterdoser efterföljande år bör kunna ges med annat vaccin. Finns ej det tidigare vaccinet att tillgå under grundimmuniseringen, så är det bättre att ge av det andra vaccinet än att avbryta vaccineringen.
6 (6) = 2011 Smittskydd Stockholm Stockholms läns landsting 2012 www.smittskyddstockholm.se