Mångfald av verksamheter



Relevanta dokument
Handeln i Kristianstad nuläge, framtid, strategier 1(8) Handeln i Kristianstad Nuläge Framtid Strategier. Stadsarkitektkontoret

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

Sociala Ekonomiska Ekologiska och miljömässiga

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

Handelsutredning Söderköpings kommun Henrik Vestin Rickard Johansson

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Program PM

Strategi för handelns utveckling

Förslag till program för detaljplan Strömstad 4:31 Handel för ICA rev

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008

Handelspolicy för dagligvaruhandeln i Örebro kommun

Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun

Översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad

PM reviderat Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

Handelspolicy för Västerviks kommun Antagen av kommunfullmäktige , 183

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Hammarshus. Konsekvensbedömning Precisering ang. Ikano i Älmhult

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Blekinge i Sverigeförhandlingen

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

PM, Handel vid Nettovägen en jämförelse kring trafikalstring för handel och logistikcentral

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik TU , Dnr 1380/11

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg

30 juni Byggnadsnämnden Göteborgs stad Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg


Därför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

Detaljplan för kv. Krankroken 6 m.fl., Erikslund, Västerås

Vi skapar Skandinaviens mest attraktiva stadskärna. Vill du vara med?

Startpromemoria för planläggning av verksamheter/byggvaruhus på delar av Riksby 1:3 och Bällsta 1:9 stadsdelen Bromma

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn

Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort med omgivning i Södertälje kommun

Höllviken Rängs sand

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER

Södertörnskonferensen den 14 januari 2010

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Myndigheter, organisationer, föreningar, kommunala nämnder med flera

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM (16)

Lägesuppdatering 2015

Länsstyrelsen Jämtlands län Samhällsplanering och boende Kaj Wejander

HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND. 3. Verksamhetsuppgifter. 4. Detaljhandelns utveckling. 6. Framtidens butik/handelsplats

Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

KARTSTRUKTUR PLANSTRATEGI 3

idéskiss Trafik och parkering

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 3

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013

DETALJHANDELN I ÖREBRO Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015

Markanvändning och bebyggelseutveckling

SVENSKARNAS RESVANOR så reser vi när vi handlar

Regionala utvecklingsnämnden

Programhandling DNR BTN 2011/ :M. Planprogram för Arlandastad Norra

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER

Uppdragsplan för näringslivskontoret

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet ; N2013/2942/TE

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Hässleholms kommun. Grupp 7. Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde)

2 Strategier. 2.1 Framtidsfrågor 2.2 Mål

Sundbybergs stadskärna

Vision Angered Angered i ett tillväxtperspektiv. BILAGA: Bakgrundsinformation om Angered inkl diagram

Del av Grålös 4:56 m fl, Skee Centrum Triangeln Upprättad Reviderad

Skärhamn. Märkesten WORKSHOP. Märkesten Tjörns Kommun, Västra Götaland. Tjörn - Möjligheternas ö

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad

SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTER, MEDBORGARDIALOGER SAMT ÖVRIGA SYNPUNKTER OCH KOMMENTARER

Kullsvedens handels- och småindustriområde

Kävlinge kommuns Översiktsplan 2010

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012

Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp

LOKAL UTVECKLINGSPLAN

Fem förslag har blivit ett

Handelspolicy för Eslövs kommun

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

Regionsamverkan Sydsverige

CITYKLIMATET MALMÖ GÖRAN HÖCKERT

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet

Transkript:

Mångfald av verksamheter Staden som regionalt centrum Butik Den energi- och resurseffektiva staden Den vackra staden Skola Den täta och blandade staden Kristianstad ska vara en konkurrenskraftig kommun och ska kunna erbjuda mark åt alla typer av verksamheter. Det är en styrka att ha ett brett och starkt näringsliv. I så stor utsträckning som möjligt ska befintliga industri- och verksamhetsområden utvecklas och förtätas. Vid nyetablering bör besöksintensiva och personaltäta verksamheter lokaliseras så nära centrum, kollektivtrafik samt gång- och cykelvägnät som möjligt. Besöks- och turistnäringens potential ska tas tillvara. Kristianstad ska vara en studentstad med brett utbildningsutbud, gott om bostäder, aktivt kulturliv och bra handel. ATTRAKTIVA VERKSAMHETSOMRÅDEN Vid verksamhetsetablering efterfrågas ofta goda kommunikationer för gods- och tjänsteresor och bra skyltläge. Av miljöoch riskskäl ska industrier med godstransporter lokaliseras i närheten av det övergripande vägnätet. Kristianstad och näringslivet saknar idag möjligheten att utnyttja godstrafik via järnväg i närheten av staden. Sannolikheten är stor att detta kommer att efterfrågas allt mer i framtiden. P g a att många verksamheter önskar ligga intill större leder är det lätt att stadens entréer domineras av industri- och handelsområden. Utformningen av dessa områden är av största vikt för att motverka ett negativt intryck för besökare och passerande, liksom att värna om viktiga vyer i landskapet. Skyltning och placering av lastzoner har stor betydelse för utformningen av verksamhetsområden. Det är olyckligt ur gestaltningssynpunkt om lager eller lastzoner ligger väl synliga utmed infarter och entréer. Det är viktigt att aktivt verka för att rätt företag hamnar på rätt plats då de inte bara annonserar sin egen verksamhet utan hela Kristianstad. NYA OMRÅDEN FÖR VERKSAMHETER Totalt föreslås ca 325 ha ny verksamhetsyta. Inom planens avgränsning finns också redan detaljplanelagda områden som inte är fullt utbyggda. Ytan för dessa är ca 80 ha. Staden och Vattenriket i symbios 70 K r i s t i a n s t a d v ä x e r E n s t a d i b a l a n s k r i s t i a n s t a d å r 2 0 2 5

NÄSBY CENTRUM NORR OM SKÅNEHUSET Förslagskarta Nya områden för verksamheter HAMMAR HÄRLÖV Ny väg VILAN SÖDER OM BJÖRKHEM Eventuellt ny väg VIBY Handel HAMMARSLUND ÖLLSJÖ Handel och verksamheter SLÄTTÄNG Verksamheter Verksamheter och/eller bostäder ÄNGAMÖLLAN Omvandlingsområde VÄ - TALLDALEN Utredningsområde för verksamheter NORRA ÅSUM FÄNGELSET ÅSUMS FURE MOSSLUNDA NY STRÄCKNING E22 Mosslunda 30 ha Fängelset 50 ha Åsums fure, A3 25 ha Slättäng 20 ha Ängamöllan 45 ha Hammar 50 ha Härlöv 80 ha Övriga områden 25 ha Totalt Fördjupad översiktsplan för kristianstad stad 325 ha 71

Verksamheter idag Kristianstad har förutsättningar för ett levande och livskraftigt näringsliv då staden har en stark roll som regionalt centrum och drivande i tillväxtfrågor i nordöstra Skåne. Kommunen profilerar sig som Sveriges centrum för livsmedel, mat och dryck med varumärket Spirit of food. Tyngdpunkten i näringslivet ligger på livsmedel, jordbruk, handel och service men även på tillverkningsindustrin som är mångsidig och har stor utvecklingspotential. Majoritet av de ca 6000 företagen är små och medelstora. Detta skapar tillsammans med ett par stora välkända företag en dynamisk bredd i näringslivsstrukturen. Livsmedelsbranschen är stor med cirka 4500 anställda och från Kristianstadsregionen kommer en mängd starka varumärken. Här finns 1600 företag inom livsmedelskedjan, vilken utgör ca 60% av tillverkningsindustrin. Ett brett utbud av livsmedelsinriktade utbildningar är utmärkande för Kristianstad och Region Skåne. Hammar Områdena ligger söder och väster om Hammarshus och omfattar totalt 50 ha. Med en direkt anslutning till trafikplats Hammar får områdena god tillgänglighet med bil och lastbil. Områdena får också mycket bra skyltlägen vid infarten till staden och stora krav bör ställas på områdenas gestaltning för att skapa ett gott helhetsintryck. Förutsättningarna för kollektivtrafik är relativt goda med stadsbusslinjen mot Viby som passerar genom området på Otto Lindenows väg och regionbusstråk med minst halvtimmestrafik på Blekingevägen och väg 118. I närområdet finns ett stort antal befintliga och planerade bostäder. Ytorna bör huvudsakligen användas för handel och sammantaget kan området bli Kristianstads tredje största handelsområde efter centrum och Härlöv. Kommunen äger marken och detaljplaneläggning pågår. Söder om Björkhem Områdets läge vid huvudentrén till staden från E22 ställer mycket höga krav när det gäller valet av verksamhet och bebyggelsens utformning. Centrala reningsverket (CRV) är lokaliserat strax norr om området. En utredning gjordes hösten 2008 BÄTTRE FÖRHÅLLANDEN FÖR BEFINTLIG BEBYGGELSE FÖRTÄTNING MÖJLIG BÄTTRE FÖRHÅLLANDEN FÖR BEFINTLIG BEBYGGELSE VISS FÖRTÄTNING MÖJLIG Detaljplanelagt område för upplag Förslag på möjlig markanvändning om luktreducerande åtgärder på reningsverket utförs. Läs mer i Västra Björkhemsområdet, utredning av luftkvalitet kring Centrala reningsverket samt förslag på effektivare markutnyttjande i området, SWECO och Kristianstads kommun 2008-10-20. 72 STÖRRE YTA FÖR HANDEL som visar verkets luktpåverkan på omgivningen. För att möjliggöra detta område för verksamheter krävs att luktreducerande åtgärder utförs på reningsverket. Utifrån ett av åtgärdsalternativen togs ett markanvändningsförslag fram. Åtgärderna kan innebära att vissa idag obebyggda områden kan exploateras för handel eller lättare verksamheter. Det föreslås också utbyggnad av vassbäddar och dammar för bättre reningseffekt. Samtidigt tillvaratas möjligheterna att med vegetation och öppna vattenytor bidra till en vacker entré till staden och göra området kring lägsta punkten mer inbjudande för besökare. Förslaget kommer att bearbetas vidare i fortsatt planarbete. Härlöv Förslaget innebär fortsatt utbyggnad av Härlövs handelsområde med sammanlagt ca 80 ha verksamhetsyta. På sikt byggs området ihop med norra delen av Öllsjö. För att klara den kraftiga ökning av biltrafiken som tillkommande handelsytor kan väntas innebära föreslås omfattande utbyggnader och förbättringar av områdets vägnät. I detta ingår också ökad framkomlighet för busstrafiken så att restiden till Vä inte blir längre än i dagsläget. Det är viktigt att hänsyn tas till hur kollektivtrafiken ska ordnas innan nya områden byggs ut. Verksamhetsytor i goda kollektivtrafiklägen bör i första hand prioriteras för handel och personaltäta företag. En mer utförlig beskrivning av områdets planerade trafikförsörjning, utformning m.m. finns i avsnittet Särskilt område: Härlöv och den särskilda trafikutredning som har tagits fram för området. Kommunen äger största delen av marken. Ängamöllan BÄTTRE FÖRHÅLLANDEN FÖR ARENAN P BÄTTRE FÖRHÅLLANDEN FÖR BJÖRKET VASSBÄDD PARK MÖJLIG TOMT DAMM FÖRTÄTNING EJ LÄMPLIG VASSBÄDD HANDEL DAMM VASSBÄDD DAMM DAMM FÖRTÄTNING MÖJLIG Området är ca 45 ha stort och sträcker sig från befintliga Ängamöllan industriområde och söderut utmed E22. Med en direkt anslutning till trafikplats Vä får området mycket god tillgänglighet med bil och lastbil. Området får också ett mycket bra skyltläge utmed infarten till staden och stora krav bör ställas på områdets gestaltning för att skapa ett gott helhetsintryck. En brist är att området enligt planförslaget kommer att sakna K r i s t i a n s t a d v ä x e r E n s t a d i b a l a n s k r i s t i a n s t a d å r 2 0 2 5

kollektivtrafikförsörjning. För den södra delen ligger dock regionbusshållplatsen vid Vä trafikplats relativt nära. Vid framtida detaljplaneläggning bör även möjligheterna att skapa en gångoch cykelbro över E22 till stadsbusstråket i Öllsjö övervägas. Omgivningarna är störningståliga och området bör huvudsakligen användas för industriändamål och liknande verksamheter. Kommunen äger marken som idag består av värdefull åkermark. Detaljplaneläggning pågår. Slättäng Öster om befintliga Ängamöllans industriområde utmed E22 föreslås en 20 ha stor yta för verksamheter. Området får ett mycket bra skyltläge utmed infarten till staden och stora krav bör ställas på områdets gestaltning för att skapa ett gott helhetsintryck. Tillfart kan ske via Härlövs trafikplats och Slättängsvägen eller via ny väganslutning till Vä trafikplats. En brist är att området med planförslagets ändrade stadsbussdragning genom Härlöv kommer att sakna kollektivtrafikförsörjning. Omgivningarna är störningståliga och området bör huvudsakligen användas för industriändamål och liknande verksamheter. Markområdet diskuteras även för en s k aktivitetsanläggning (nöjespark). Kommunen äger i stort sett all berörd mark som idag består av åkermark med högt värde. Åsums fure, A3 Förslaget innebär en fortsatt utveckling av Åsums fure med sammanlagt 25 ha. Tillfart till området från E22 sker idag via Annedalsvägen. Ökad trafik kan innebära störningar för närboende. En eventuell ny väglänk, A3-leden, söder om området syftar främst till att skapa en närmare förbindelse från Åhus till E22, men skulle också avlasta Annedalsvägen och ge de nya verksamhetsytorna bra skyltläge. Området föreslås försörjas med kollektivtrafik genom en förlängning av stadsbussen till Åsums fure så att den även når de föreslagna utbyggnadsområdena. Tallskogen, där det västligaste exploateringsområdet föreslås, används idag för rekreation. Detta bör byggas ut i sista hand så att området kan fungera för rekreation så länge som möjligt. En bredare zon av tallskog har också sparats kring det gröna stråk som sträcker sig från bostadsbebyggelsen i Norra Åsum till Åsumfältet i söder. Området har idag en inriktning mot verksamheter som sysslar med utbildning. En fortsatt utveckling med sådana verksamheter är lämplig. Med en utbyggd förbifart i söder är de nya verksamhetsområdena lämpliga för industri och liknande verksamheter. Fängelset Ett område på drygt 50 ha reserveras för Storfängelse Skånes planerade utbyggnad. I anslutning till området planeras en väg som ansluter till en ny trafikplats vid E22. Kollektivtrafikförsörjningen planeras ske genom hållplatsläge för regionbuss vid motorvägen. Detaljplaneläggning pågår. Mosslunda Området där den nya sträckningen av E22 planeras ansluta till den nuvarande med en trafikplats pekas ut som utredningsområde för verksamheter. Läget i skärningen av befintliga och nya E22 skapar bra skyltläge och god tillgänglighet för bil och lastbil. Områdets avgränsning är ungefärlig. Vilan Nordvästra Vilan ingår i handelsstråket från Härlöv och inrymmer en del småindustriverksamhet och handel. Området kan omvandlas och få tillskott av ytterligare handel samt utformas mer trivsamt och trafiksäkert. Inom nordöstra Vilan förekommer småindustri, bostäder och handel och området kan förtätas och kompletteras med ytterligare bostäder och handel. Norr om Skånehuset Områdena i anslutning till den östra delen av Lasarettsboulevarden föreslås inrymma verksamheter eller bostäder beroende på vilket som visar sig lämpligt. Områdena har dåliga grundläggningsförhållanden. Området norr om Lasarettsboulevarden kan endast bli aktuellt för exploatering om utredning kan visa att ytan inte behövs som fördröjningsyta för dagvatten. Förutsättningar för ekonomisk tillväxt Viktiga faktorer för att skapa en långsiktig ekonomisk tillväxt i en region är i vilken utsträckning det finns kunskap, samarbetsmöjligheter med forskning, infrastruktur, socialt kapital och inflöde av människor till regionen. En arbetsmarknad kan definieras som en region inom vilken det är möjligt att arbetspendla varje dag. I Kristianstads arbetsmarknadsregion ingår förutom hela Kristianstads kommun även Hässleholms, Bromölla och Östra Göinge kommuner. Möjligheten till arbetspendling mellan kommunerna i en region främjar den ekonomiska tillväxten. Genom att förbättra infrastruktur och kollektivtrafik kan arbetsmarknadsregionerna utökas. F ö r d j u p a d ö v e r s i k t s p l a n f ö r k r i s t i a n s t a d s t a d 73

VINNÖ NÄSBY CENTRUM HAMMAR HÄRLÖV Verksamhetsområden i förhållande till kollektivtrafik Befintligt stadsbussnät VILAN HAMMARSLUND ÖLLSJÖ VIBY Förslagen ny bussträckning Bussträckning som utgår Regionbusslinje VÄ - TALLDALEN NORRA ÅSUM Handel Handel och verksamheter Verksamheter Verksamheter och/eller bostäder Omvandlingsområde Utredningsområde för verksamheter 74 NY STRÄCKNING E22 K r i s t i a n s t a d v ä x e r E n s t a d i b a l a n s k r i s t i a n s t a d å r 2 0 2 5

KRISTIANSTAD HÖGSKOLA OCH KRINOVA SCIENCE PARK Kristianstad högskola är östra Skånes kunskapscentrum och belägen i utkanten av Öresundsregionen. Här studerar för närvarande 11 000 studenter på ett modernt högskoleområde, Campus. Högskolan har gamla anor och redan 1835 startade en lärarutbildning. 1977 bildades Högskolan Kristianstad och 1995 flyttade verksamheten från centrum till regementet P6 gamla lokaler på Näsby. Dessa är omsorgsfullt renoverade för att passa högskolans krav. På Campus finns idag bibliotek, restaurang, idrottshall, studentkår och studentbostäder. Dessa verksamheter behöver ha utrymme att utöka om högskolan ska växa och Kristianstad ska bli en större studentstad. Krinova Science Park är en företagspark i anslutning till Högskolan i Kristianstad. Företagsparken inrymmer små och större företag blandat med forskargrupper, företagsnätverk och nyföretagarorganisationer. Krinova satsar på tre utvecklingsarenor i syfte att skapa fokus inom vissa områden. Dessa är Livsmedel, Human resource och Biosfär/Miljö. Idag ligger Campus och Krinova främst mentalt men också fysiskt långt ifrån centrum. Detta kan delvis åtgärdas med en vägförbindelse över bangårdsområdet för att knyta samman Näsby och högskolan med centrum. BESÖKSNÄRING OCH MARKNADSFÖRING Kommunen vill möjliggöra utbyggnad av hotell och motell, vidga matturismen och satsningen på närproducerad mat. Kristianstad ska vara en stad som man gärna besöker för handel, kultur, service och nöjen. Det blir då ett givet besöksmål för turister som aktivt söker sig hit och de som ändå befinner sig i området. Kristianstad ska vara den mest attraktiva destinationen för dem som vill delta i möten i och kring maten och måltiden. Kristianstad ska erbjuda spännande upplevelser byggda på gästfrihet utifrån evenemang och naturliga förutsättningar såsom Vattenriket, Handelstaden och stadens historia. Årummet är ett omvandlingsområde som ska underlätta mötet mellan staden och våtmarkerna. Dessa teman utgör inriktningen på framtidens marknadsföring och ska lyftas fram på olika sätt i den gemensamma marknadsplanen. Marknadsföringens syfte är att genom fokusering i kommunikation och positionering skapa tillväxt. Detta leder i sin tur till ett rikare Kristianstad i form av bättre social service, fler arbetstillfällen, bättre skolor m m. Kristianstad som besöks- och turistmål Besöks- och turistnäringen är en av världens största näringsgrenar och det finns stor potential för ökad tillväxt i Kristianstad. Staden är belägen i ett vackert landskap där åkrar och betesmarker varvas med artrika vattenområden. I Kristianstad finns också en medvetenhet om att staden har ett kulturhistoriskt arv, vilket syns i välbevarade äldre byggnader och stadsmiljöer. Närheten till stora städer och kontinenten skapar goda förutsättningar för besöksnäringen. Kristianstad är ett mål för många besökare som vill se stadskärnan och shoppa. Naturmiljöer längs kusten och Vattenriket skapar förutsättningar för naturturism, också detta i närheten av staden. Attraktiva besöksmål i staden är sedan tidigare Regionmuseet och konsthallen, tillsammans med filmmuseet och järnvägsmuséet. Nya och planerade besöksmål kan vara Kristianstad Arena, Östra centrums shopping och Naturum. Kristianstad växer genom att marknadsföra sig som attraktiv stad genom: historia, matkultur, bra boendemiljö, handelstad, unik natur och sitt hållbarhetsarbete. Besöksnäring och Vattenriket Mötet mellan staden och Vattenrikets våtmarksområde sker till stor del i och kring Tivoliparken som är en grön oas strax intill centrum. Våtmarksområdet på andra sidan Helge å skapar en identitet åt staden som uppskattas av många. Det planeras för byggandet av ett Naturum i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Byggnaden som kommer att placeras i de stadsnära våtmarkerna vid Helge å ska inrymma utställningar, utbildnings- och konferenslokaler, café mm. Naturum, som är ett samarbetsprojekt mellan bl a Kristianstads kommun, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Skåne län är tänkt att bli en upplevelserik startpunkt för besökarna till biosfärområdet. Studentstadsrådet Studentstadsrådet är ett beslutande organ för studentfrågor med representanter från kommunen och högskolan. Rådet bildades 2005 och har en ambition att på fem år göra Kristianstad till en av Sveriges tio bästa studentstäder. Medel för att uppnå målet uppges bl a vara ett levande centrum, förbättrade kommunikationer och tillgång till bostäder. F ö r d j u p a d ö v e r s i k t s p l a n f ö r k r i s t i a n s t a d s t a d 75

Handelsstaden Staden som regionalt centrum Butik Den energi- och resurseffektiva staden Den vackra staden Skola Den täta och blandade staden Staden och Vattenriket i symbios Kristianstad ska utvecklas som handelsstad och utgöra ett regionalt centrum för handel. Tillväxt i halvexterna lägen ska främst ske med volymhandel. Miljön i centrum och stadsdelscentra ska kontinuerligt utvecklas och underhållas för att gynna framgångsrik och trivsam handel. Nya dagligvaruetableringar ska ligga inom gångavstånd till kollektivtrafiknätet och nära bostadsområden, gärna i stadsdelar som idag saknar en större dagligvarubutik. Kristianstad som handelsstad Upptagningsområdet för handel i Kristianstad utgörs av nordöstra Skåne samt södra Småland och västra Blekinge. Den unika stadskärnan, med intressant kulturhistoria, är idag till stor del en handelsplats. Drygt 300 specialbutiker och restauranger i vacker stadsmiljö lockar besökare från ett stort omland. Som komplement finns utbudet av volymhandel på Härlöv i ett halvexternt läge inte allt för långt ifrån stadskärnan. Det gör Kristianstad till ett sydsvenskt handelscentrum och.handeln till en av de största arbetsbranscherna inom kommunen. Staden har sedan den grundades varit en knutpunkt för handel och redan 1903 bildades handelsföreningen. Den har ständigt verkat för att stötta och utveckla handeln i Kristianstad. Sedan mitten av 1980-talet har föreningen lyckats skapa marknadsföring som når stora delar av Skåne, halva Blekinge samt till Älmhult i Småland. Handelsföreningens tidning delas ut i 12 kommuner en gång i månaden. En stor förändring för handeln i city skedde då kommunen 1984 beslutade om införande av gågator. Handelsföreningen har idag ca 170 medlemmar bland stadens handlare. Handeln i regionen Kristianstads styrka som handelsstad är att det är den största staden i marknadsområdet samt att det är relativt långt till regionala konkurrenter (Helsingborg, Karlskrona, Växjö, Malmö, Kalmar). I kommunens visionsarbete lyfts just handelsstadens strategiska betydelse för kommunens attraktivitet fram. 76 K r i s t i a n s t a d v ä x e r E n s t a d i b a l a n s k r i s t i a n s t a d å r 2 0 2 5

I regionen pågår en snabb handelsutveckling som påverkar nordöstra Skåne. Köpcentra har stora upptagningsområden och konkurrensen om den lokala köpkraften ökar. Utvecklingen pekar mot att stor blir större d v s de största handelsnoderna växer på bekostnad av de mindre. Bedömningen är att det finns en tillväxtpotential i området för olika typer av handel, både den som finns i centrum och sådan som ligger utanför centrum. Hur stor tillväxten blir för olika former av handel beror på kommunens agerande. För att behålla Kristianstad som en regional handelsplats är det viktigt att bevara handeln i centrum då det ger staden en stark identitet. Överges centrum kan denna identitet gå förlorad. Handel med sällanköpsvaror utanför stadskärnan kan emellertid avlasta centrum I Skåne har utvecklingen av handeln utanför centrum gått väldigt snabbt, vilket lett till att många befolkningsgrupper blivit utan handel i sin närhet och att trafikströmmarna har ökat. Konsumenter rör sig idag obehindrat över kommungränserna, vilket ställer ökade krav på samverkan med närliggande kommuner i frågor som rör större handelsetableringar. NYA OMRÅDEN FÖR handel Centrala staden Kristianstads centrum med stort utbud av butiker och restauranger i vacker, kulturhistorisk stadsmiljö lockar många besökare och kunder. För att centrumhandeln även fortsättningsvis ska vara attraktiv är det viktigt att stadskärnan uppfattas som trivsam. För att bibehålla de kvaliteter som finns krävs kontinuerlig utveckling av gatu- och torgmiljöer i samarbete med företagare och fastighetsägare. Det är också viktigt med tydliga stråk mellan stadens målpunkter. En förutsättning för detta är att avstånden mellan butiker, verksamheter och aktiviteter inte är för långa. Komplettering av nya service- och kulturverksamheter är också gynnsamt för stadshandeln. För närvarande pågår även större projekt för att öka stadskärnans attraktivitet så som Östra centrum, Framtidens hus och glasbroar kring Lilla Torg. Kristianstads centrum ska vara det i särklass bästa området för handel av icke skrymmande varor. Därför ska ny handel av denna typ först och främst tillföras centrum. Dagligvaruhandel finns idag i centrum och för tillgänglighetens skull är det önskvärt att den blir kvar där. Härlöv Den expansion av handel som skett i Kristianstad de senaste åren har mestadels utgjorts av handelsetableringar utanför centrum, främst i Härlöv. En fördel med handelstråket Härlöv /Vilan är att området ligger samlat med god tillgänglighet för bilar och varutransporter via avfarter från E22, väg 19 och 21. Ett samlat handelsområde skapar också förutsättningar för ett starkt kollektivtrafikstråk och ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät. Butikerna i Härlöv vänder sig i första hand till bilburna kunder, då de mest erbjuder skrymmande varor, s.k. volymvaror. Denna form av handel är ett komplement till shoppinghandeln i centrum och båda kan vara framgångsrika så länge de inte konkurrerar med samma varor. Tillgängligheten bör vara god för de som inte kan eller vill använda bilen. Alternativa färdsätt kan gynnas på olika sätt, t ex bör angöringsplatser för cyklar vara betydligt närmre affärsingångarna än bilparkeringsplatserna. I Härlöv planeras ny dagligvaruhandel. I nuläget finns där ingen stormarknad. Hammar Områdena ligger söder och väster om Hammarshus och omfattar totalt 50 ha. Med en direkt anslutning till trafikplats Hammar får områdena god tillgänglighet med bil och lastbil. Områdena får också mycket bra skyltlägen vid infarten till staden och stora krav bör ställas på områdenas gestaltning för att skapa ett gott helhetsintryck. Förutsättningarna för kollektivtrafik är relativt goda. Tillkommande dagligvaruhandel kan ske i Hammar. En stormarknad där kan bli ett värdefullt tillskott. Inom en radie av 1,5 km bor 2 500 invånare och med framtida bostadsplaner blir det betydligt fler. Kategorier inom handel Dagligvaror : mat, blommor mm Sällanköpsvaror: volymhandel (vitvaror, möbler, TV, byggvaror m m) och shopping (kläder, skor, smycken, m m) Utförlig beskrivning av handel och lokaliseringsanalys finns i handelsutredningen 2006 F ö r d j u p a d ö v e r s i k t s p l a n f ö r k r i s t i a n s t a d s t a d 77

CENTRUM HÄRLÖV HAMMAR VILAN HAMMARSLUND ÖLLSJÖ VÄ - TALLDALEN NORRA ÅSUM Förslagskarta Nya områden för handel Ny väg Eventuellt ny väg Handel Ny sträckning E22 Handel och verksamheter Omvandlingsområde 78 K r i s t i a n s t a d v ä x e r E n s t a d i b a l a n s k r i s t i a n s t a d å r 2 0 2 5

Vilan Nordvästra Vilan ingår i handelsstråket ut mot Härlöv och inrymmer redan idag en del småindustri och handel. Området kan utformas mer trafiksäkert och trivsamt och få tillskott av ytterligare handel. lokalisering av handel Enligt Plan- och Bygglagen ska aspekter på miljö, sociala förhållanden, jämställdhet och fysisk miljö beaktas. En sådan aspekt kan vara att det ska finnas en viss grad av service. Kommunen är medveten om att tillgängligheten till livsmedelsbutiker har minskat på senare tid samtidigt som butiker längs vägarna ökat, vilket gynnar bilister. Fysisk planering har stor betydelse för hur mycket trafik som alstras. Gles bebyggelse skapar t ex behov av fler och längre bilresor. Även en livsstil med inriktning på shopping och upplevelser bidrar till ökad bilanvändning. Kristianstad kommun har en stark miljöprofil och har i arbetet med bl a klimatfrågor pekat på vikten av hållbar utveckling. Lokaliseringsprincipen i miljöbalken innebär att lokalisering ska medföra minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Vid etableringar över 2000 m2 är det viktigt att en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. En lokaliseringsoch trafikanalys ska redogöra för läge, framkomlighet, säkerhet och miljö för att en samlad bedömning av effekterna skall kunna ske. Vid utformning/förändring av handelsområden ska mängden hårdgjord yta begränsas till förmån för grönytor och dagvattendammar. Detta bör till så stor del som möjligt lösas inom egen fastighet. VINNÖ Dagligvaruhandel Idag finns ett 10-tal större dagligvaruenheter i Kristianstad. En av dessa ligger i centrum och är speciellt värdefull för dem som inte vill/kan använda bil. För stora grupper, t ex hushåll utan bil, medför fortsatt omstrukturering av framför allt dagligvaruhandeln mot större och färre enheter en sämre tillgänglighet. Kommunen ser gärna en tryggad tillgång på främst dagligvaror för dessa grupper i form av närbutiker och uppmuntrar små centrumbildningar i stadsdelar. För att behålla god tillgänglighet ska nya dagligvarubutiker helst ej tillkomma externt. Nya stora etableringar ska ligga inom gångavstånd till kollektivtrafiknätet och nära bostadsområden, gärna i stadsdelar som idag saknar en större dagligvarubutik. Kartan nedan visar befintliga större dagligvarubutiker Stadsdelscentrum (svart prick) och eventuella nya större dagligvarubutiker (röd prick). ÖLLSJÖ VÄ - TALLDALEN HÄRLÖV VILAN NÄSBY CENTRUM HAMMAR HAMMARSLUND Prioriteringar för näringslivsutveckling Under maj 2007 blev 137 slumpmässigt utvalda företag i kommunen tillfrågade vilka prioriteringar de tycker är viktiga för näringslivsutvecklingen. Detta för att få en bekräftelse på om de prioriteringar näringslivsavdelningen identifierat överensstämmer med de önskemål som finns hos näringslivet. Allt för att skapa tillväxt och bra förutsättningar för näringslivets utveckling i Kristianstad. Den prioritering som gavs den absolut största relativa betydelsen är en utbyggnad av E 22 och andra förbättringsar av infrastrukturen. Andra prioriterade områden är ökad attraktionskraft genom boende och marknadsföring, stark regional handelsstad, stark samverkan mellan kommun, utbildning och näringsliv, entreprenörskap VIBY i skola och effektiva styrformer i kommunen. NORRA ÅSUM F ö r d j u p a d ö v e r s i k t s p l a n f ö r k r i s t i a n s t a d s t a d 79