Lennart Carleson. KTH och Uppsala universitet



Relevanta dokument
Facit till Några extra uppgifter inför tentan Matematik Baskurs. x 2 x

Gaussiska primtal. Christer Kiselman. Institut Mittag-Leffler & Uppsala universitet

1 Föreläsning 12, Taylors formel, och att approximera en funktion med ett polynom

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Måndagen den 27 maj, 2013

TATA42: Föreläsning 10 Serier ( generaliserade summor )

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

Omtentamen i DV & TDV

Sidor i boken f(x) = a x 2 +b x+c

Permutationer med paritet

Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1

FÖRELÄSNING 1 ANALYS MN1 DISTANS HT06

R AKNE OVNING VECKA 1 David Heintz, 31 oktober 2002

k x om 0 x 1, f X (x) = 0 annars. Om Du inte klarar (i)-delen, så får konstanten k ingå i svaret. (5 p)

Institutionen för Matematiska Vetenskaper TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1/TM1, TMA

Sidor i boken , , 3, 5, 7, 11,13,17 19, 23. Ett andragradspolynom Ett tiogradspolynom Ett tredjegradspolynom

Matematik E (MA1205)

Senaste revideringen av kapitlet gjordes , efter att ett fel upptäckts.

SF1600, Differential- och integralkalkyl I, del 1. Tentamen, den 9 mars Lösningsförslag. f(x) = x x

Institutionen för Matematik, KTH Lösningar till tentamen i Analys i en variabel för I och K (SF1644) 1/ e x h. (sin x) 2 1 cos x.

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 24 januari 2004, kl

Euler-Mac Laurins summationsformel och Bernoulliska polynom

Ansvariga lärare: Yury Shestopalov, rum 3A313, tel (a) Problem 1. Använd Eulers metod II (tre steg) och lös begynnelsevärdesproblemet

Kurvlängd och geometri på en sfärisk yta

Lösningar till MVE016 Matematisk analys i en variabel för I yy 1 + y 2 = x.

f (a) sin

AB2.1: Grundläggande begrepp av vektoranalys

Elektromagnetiska fält och Maxwells ekavtioner. Mats Persson

RIEMANNSUMMOR. Den bestämda integralen definieras med hjälp av Riemannsummor. Låt vara en begränsad funktion,, reella tal och. lim.

SF1625 Envariabelanalys

Lösandet av ekvationer utgör ett centralt område inom matematiken, kanske främst den tillämpade.

Matematik 5 Kap 3 Derivator och Integraler

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Matematik och modeller Övningsuppgifter

14. Potentialer och fält

Ickelinjära ekvationer

Studiehandledning till. MMA121 Matematisk grundkurs. Version


Betygskriterier Matematik E MA p. Respektive programmål gäller över kurskriterierna

Abstrakt algebra för gymnasister

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.

9.3. Egenvärdesproblem

6.3. Direkta sökmetoder

En trafikmodell. Leif Arkeryd. Göteborgs Universitet. 0 x 1 x 2 x 3 x 4. Fig.1

8-4 Ekvationer. Namn:..

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E HÖSTEN 1996

Modul 6: Integraler och tillämpningar

Javisst! Uttrycken kan bli komplicerade, och för att få lite överblick över det hela så gör vi det så enkelt som möjligt för oss.

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den 11 januari 2016

LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA

Uppgift 2 Betrakta vädret under en följd av dagar som en Markovkedja med de enda möjliga tillstånden. 0 = solig dag och 1 = regnig dag

9. Beräkna volymen av det område som begränsas av planet z = 1 och paraboloiden z = 5 x 2 y 2.

5 Kontinuerliga stokastiska variabler

8-1 Formler och uttryck. Namn:.

Kapitel 6. f(x) = sin x. Figur 6.1: Funktionen sin x. 1 Oinas-Kukkonen m.fl. Kurs 6 kapitel 1

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M

3.3. Symboliska matematikprogram

Enklare uppgifter, avsedda för skolstadiet.

Inlämningsuppgift 4 NUM131

G VG MVG Programspecifika mål och kriterier

Gymnasiets nationella prov och KTHs förkunskapskrav en matematisk kulturklyfta?

Dataprojekt. Nanovetenskapliga tankeverktyg. January 18, 2008

10.1 Linjära första ordningens differentialekvationer

Lösningar till MVE017 Matematisk analys i en variabel för I x 3x y = x. 3x2 + 4.

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen

SF1620 Matematik och modeller

Kapitel Ekvationsräkning

Institutionen för Matematik TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA DAG: Fredag 26 augusti 2005 TID:

Tentamen i matematik. f(x) = ln(ln(x)),

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic

4x 2 dx = [polynomdivision] 2x x + 1 dx. (sin 2 (x) ) 2. = cos 2 (x) ) 2. t = cos(x),

Wienerprocesser. Finansiell statistik, vt-05. Enkel slumpvandring. Enkel slumpvandring. Varför: model för aktiekurs (dock med aber...

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

Geometri och Trigonometri

6 Derivata och grafer

FOURIERANALYS En kort introduktion

Tentamen i Sannolikhetslära och statistik (lärarprogrammet) 12 februari 2011

Lektionsanteckningar 2: Matematikrepetition, tabeller och diagram

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab

ANDREAS REJBRAND Matematik Numeriska serier. Andreas Rejbrand, april /29

f(x + h) f(x) h f(x) f(x h) h

= ( 1) xy 1. x 2y. y e

Tentamen'i'TMA321'Matematisk'Statistik,'Chalmers'Tekniska'Högskola.''

Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN 2 SF1664

Institutionen för matematik Envariabelanalys 1. Jan Gelfgren Datum: Fredag 9/12, 2011 Tid: 9-15 Hjälpmedel: Inga (ej miniräknare)

Exempel. Vi skall bestämma koordinaterna för de punkter som finns i bild 3. OBS! Varje ruta motsvarar 1mm

Den matematiska analysens grunder

k=0 kzk? (0.2) 2. Bestäm alla holomorfa funktioner f(z) = f(x + iy) = u(x, y) + iv(x, y) sådana att u(x, y) = x 2 2xy y 2. 1 t, 0 t 1, f(t) =

Avd. Matematisk statistik

a = a a a a a a ± ± ± ±500

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Betygskriterier Matematik D MA p. Respektive programmål gäller över kurskriterierna

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Onsdagen 29 oktober, 2014

Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 2011

Laborationer i kursmomentet Datoranvändning E1. Laboration nr 3: Matematikverktyget Maple

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation MMA132 Numeriska Metoder Avdelningen för tillämpad matematik Datum: 13 jan 2014

Lösningsförslag, preliminär version 0.1, 23 januari 2018

Transkript:

46 Om +x Lennart Carleson KTH och Uppsala universitet Vi börjar med att försöka uppskatta ovanstående integral, som vi kallar I, numeriskt. Vi delar in intervallet (, ) i n lika delar med delningspunkterna x i = i/n, i =,,..., n. Om vi kallar funktionen f(x) och y i = f(x i ) är den enklaste approximationen () [ ] y + y + + y n n som vi får genom att ersätta kurvan i (x i, x i+ ) med den räta linjen y = y i.. Gör ett dataprogram som utför detta. Vi ser att det erhållna värdet är för stort eftersom vår approximerande kurva ligger över f(x). Vi kan ersätta () med () [ ] y + y + + y n n och gör då motsvarande fel i andra riktningen. Bättre är att ersätta kurvan men den räta linjen från (x i, y i ) till (x i+, y i+ ). Vi har då att beräkna ytan av ett parallelltrapets i varje intervall som har ytan n (y i + y i+ ). Om vi sedan adderar alla dessa får vi den obetydliga förändringen (3) n y + n (y + + y n ) + n y n.

Om +x 47. Gör dataprogram och notera vad vi får för approximativt värde på I för några olika n. Ändå bättre borde vara att ersätta kurvan i intervallet (x i, x i+ ) med en parabel y = ax + bx + c som för x = x i, x i+, x i+ antar värdena y i, y i+, y i+. Ytan under parabeln är (4) och villkoren är a 3 (x3 i+ x 3 i ) + b (x i+ x i ) + c(x i+ x i ) (5) ax j + bx j + c = y j, j = i, i +, i +. Vi måste alltså eliminera a, b, c ur (4) och (5), räkna ut (4) och addera (4) för i =,, 4,..., n och vi bör anta att n är ett jämnt tal. För att förenkla algebran antar vi i =,, och att x = n, x =, x = n. (4) blir då (6) a 3 n 3 + c n. Ur (5) får vi att c = y (välj x j = x = ). a får vi genom att addera (5) för j =, : a n + y = y + y. Det slutliga uttrycket för (4) blir ( n 3 y + 3 y + 3 y ) eller om vi återgår till de ursprungliga beteckningarna (7) n 3 (y i + y i+ + y i+ ).

48 Lennart Carleson Vi skall nu addera (7) för i =,, 4..., n och finner formeln (8) n { 3 y + 3 y + 4 3 y + 3 y 3 + 4 3 y 4 + + 4 3 y n + 3 y n + 3 y } n. Kontrollera att om alla y i = t.ex., formeln ger värdet. Observera att n är ett jämnt tal. 3. Gör dataprogram som räknar ut (8). 4. Gör motsvarande kalkyler då vi använder polynom av 3:e graden och 4 konsekutiva punkter. För vår ursprungliga funktion f(x) = +x har vi nu fått 3 olika serier av approximativa värden på I. Om vi noterar vad 4I blir ser vi att I måste vara π/4, och vi ser också hur metoderna förbättrats genom att jämföra samma n för de tre metoderna. För att beräkna I exakt inför vi som vanligt A(x) = x dt + t, A (x) = + x. Vi byter nu variabler genom att sätta x = tg u, u = motsvarar x = och u = π 4 motsvarar x =. Då gäller da du = da du = d tg u + x du = cos u cos u =. Alltså är A = u eftersom A() =. Vi får alltså mycket riktigt Vi kan serieutveckla +x I = π/4. + x = x + x 4 x 6 +...

Om +x 49 om x <. Vi har faktiskt följande likhet Alltså gäller för + x = x + x 4 ± x n xn+ + x. att g(x) = + x ( x + x 4 ± x n ) g(x) x n+. Då följer ju också Alltså gäller g(x) g(x) x n+ = n + 3. Serien π 4 ( x + x 4 ± x n ) n + 3 π 4 ( 3 + 5 7 ± ± n + ) n + 3. 3 + 5 7 ±... är alltså konvergent och har summan π/4. 5. Prova att räkna ut summan för några värden på n; vi ser att detta är en dålig metod att räkna ut π. Vi kan göra motsvarande studie av J = +x. Eftersom d log( + x) = + x

5 Lennart Carleson har J värdet log och precis som förut ser vi att + 3 4 ± = log. Skulle man inte då kunna räkna ut (9) 4 + 7 + 3... genom att studera K = +x 3? Naturen har tydligen (med Newton som uttolkare) ordnat det så att I och J har enkla uttryck, d.v.s. värden som är relaterade till tal som vi känner i andra sammanhang. Som vi skall se gäller detta även K, även om uttrycken blir mer komplicerade. Vi skall alltså räkna ut K. Följande algebraformel kan lätt kontrolleras: + x 3 = 3 + x x 3 (x ) + 3 + 4 (x ) + 3. 4 Vi räknar nu ut integralen från till för de tre termerna i högerledet. Den första ger som tidigare 3 log. I den andra observerar vi att x f(x) = (x ) + 3 4 antar lika stora värden med motsatt tecken i symmetriska punkter kring. Alltså gäller / f(x) = f(x). / Den andra termen ger alltså bidraget. Den tredje, L, är symmetrisk kring x = och alltså är () L = (x ) + 3 4 = / x + 3. 4

Om +x 5 Denna integral räknar vi ut precis som förut. Vi sätter x = 3 tg u; (x =, u = ) och (x =, u = π 6 ) motsvarar varandra. så att da du = da du = 4 3 cos u A = 3 u. 3 cos u = 3 Alltså gäller för L ur (), L = 3 π 6 = π 3 3. Vi har nu räknat ut allt och funnit att serien (9) har värdet 3 log + π 3 3. 6. Gå igenom och redovisa alla detaljer i ovanstående resonemang. 7. Faktum är nu att även serien 5 + 9 3 ±... låter sig beräknas. Arbeta med detta baserat på en formel + x 4 = ax + b x x + + cx + d x + x + där först konstanterna a, b, c, d skall bestämmas. Litteratur Hyltén-Cavallius, C. Sandgren, L., Matematisk analys I (Spec. kapitel ). Studentlitteratur, Lund 964.