Foto första sidan: Hans Schibli Det var i december 2015 som vraket blev synligt. Fyndet är ett resultat av att Genevadsån, efter att sandlandskapet flyttats under höstens stormar, håller på att få ett nytt utlopp i havet. Vraket vid Gullbranna byggdes troligen under andra hälften av 1700-talet. Det är därför sannolikt att det förlist före 1850. Det är därmed skyddat som fornlämning enligt Kulturmiljölagen. Vraket kommer att dokumenteras av marinarkeologer under våren 2016. Just nu vet vi inget mer om vad det är för fartygstyp, var det kom ifrån, när och hur det förliste eller vad som fraktades ombord. Övriga foton tillhör Länsstyrelsen.
Innehåll Landshövdingen har ordet 2 Länsstyrelsen i korthet 4 Organisation 6 Resultatredovisning 7 Länsstyrelseinstruktion 2 9 Övrig förvaltning 14 Trafikföreskrifter 14 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 15 Regional tillväxt 19 Infrastrukturplanering 24 Hållbar samhällsplanering och boende 25 Energi och klimat 30 Kulturmiljö 34 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 42 Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd 50 Lantbruk och landsbygd 69 Fiske 73 Folkhälsa 75 Jämställdhet 81 Nationella minoriteter och mänskliga rättigheter 86 Integration 89 Organisationsstyrning 96 Personaluppgifter 96 Året i siffror 99 Finansiell redovisning 112 Resultaträkning 112 Balansräkning 113 Anslagsredovisning 115 Noter till resultaträkningen 117 Noter till balansräkningen 122 1
LANDSHÖVDINGEN HAR ORDET Bästa läsare! I denna årsredovisning för Länsstyrelsen i Hallands län, år 2015, kan vi berätta om ett år med både stora utmaningar och nya initiativ. Mest utmärkande för året har varit stora insatser inom området flyktingmottagande och integration. Men Länsstyrelsen har också haft en aktiv agenda på ett flertal andra områden, så som klimatomställning, landsbygdsutveckling och jämställdhet. Internt arbete för att utveckla Länsstyrelsen som myndighet och arbetsplats har haft hög prioritet. Nya medarbetare har rekryterats till centrala positioner. Bland annat tillträdde Jörgen Peters under året tjänsten som nytt länsråd. Landshövdingen har under året deltagit i en lång rad evenemang i länet, från invigningar och jubiléer till prisutdelningar, konferenser och föreläsningar. När det gäller flyktingmottagande och integration, konstaterade Länsstyrelsen redan i början av året att det fanns ett behov av förstärkt samverkan i länet. Länsstyrelsen tillsammans med Region Halland tog därför initiativet till att samla centrala aktörer från samtliga kommuner till ett Integrationsråd Halland. I rådet samlades företrädare för kommuner, myndigheter, näringsliv och civilsamhälle. När tillströmningen av flyktingar under hösten 2015 nådde historiskt höga nivåer, fick Länsstyrelsen i uppdrag att löpande rapportera om flyktingläget till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Länsstyrelsen skulle också bedöma länets kapacitet att hantera flyktingsituationen på kort och lång sikt. I samband med detta förstärktes Länsstyrelsens arbete för samordning och kapacitetsuppbyggnad. Ett nyhetsbrev lanserades, Flyktingsituationen i Halland. Länsstyrelsen kunde konstatera att situationen under hösten var ansträngd för länets kommuner, som i det nya läget skulle hantera ökad efterfrågan inom bl.a. skola, barnomsorg och socialtjänst. Vid årsskiftet 2015/2016 var drygt 5500 asylsökande registrerade i Halland. Samtidigt så har Hallands kommuner tagit emot 961 asylsökande ensamkommande barn och ungdomar. Parallellt med den utmaning, som flyktingmottagning och etablering av nyanlända innebar under år 2015, har Länsstyrelsen arbetat systematiskt med de övriga, långsiktiga utmaningar som Halland står inför ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Det har varit ett arbete som 2 präglats av länets starka expansion, såväl när det gäller befolkning som när det gäller näringsliv och samhällsbyggnad. Halland är ett län som har både stor inflyttning och en omfattande pendling. Under år 2015 ökade länets befolkning med 4 119 personer, till 314 784. Den stora inflyttningen till länet, i kombination med ökat flyktingmottagande, har under året satt ytterligare tryck på en redan pressad bostadsmarknad. Enligt Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys skulle bostadsbyggandet i länets kustkommuner behöva öka väsentligt, för att motsvara behovet. Positivt är samtidigt att länet präglas av en jämförelsevis god arbetsmarknad. Trots viss ökning av arbetslösheten under år 2015, hade Halland vid slutet av året fortfarande näst lägst arbetslöshet i landet, drygt 6 procent. Stora utvecklingsprojekt bidrar till att hålla efterfrågan på arbetskraft uppe. Under året fortsatte Södra Cells utbyggnad i Väröbruk liksom förberedelserna för en ny tågtunnel i Varberg. Under året slutfördes också tunnelbygget genom Hallandsås, som får stor betydelse för länets kommunikationer söderut. Den starka tillväxten i Hallands län rymmer stora möjligheter, men ställer också stora krav på hållbart samhällsbyggande. Länsstyrelsen har här en viktig roll att spela och bidrar löpande i frågor, som rör bl.a. samhällsplanering, landsbygdsutveckling, djurhälsa, miljötillstånd, skydd av natur- och kulturvärden, klimatomställning, energieffektivisering och miljötillsyn. Omfattande insatser har gjorts under året, såväl i form av ärendehandläggning som i form av miljöövervakning, utbildningsinsatser, tillsyn och tillsynsvägledning, projektbidrag, strategiarbete, seminarier och konferenser. När det
gäller frågor om social hållbarhet har Länsstyrelsen fortsatt att utveckla insatser inom bland annat områdena jämställdhet, folkhälsa och våld i nära relationer. Ett nytt större projekt, som initierades av Länsstyrelsen under året, var marksanering i kvarteret Renen, Varberg. På kulturmiljöområdet har arbete med en ny kulturmiljöstrategi påbörjats i samarbete mellan flera intressenter i länet. Inom den civila beredskapen genomfördes under året övningen Gripen, en regional kärnkraftsövning med fokus på utrymning. Syftet med övningen, som genomfördes i samarbete med en lång rad aktörer inom och utanför länet, var att testa Länsstyrelsens plan för en kärnteknisk olycka. Länsstyrelsens beredskapsfunktion fick också hantera ett antal väderhändelser under året, bland annat stormen Gorm, som i november orsakade stora skador i södra delen av länet. Internt på Länsstyrelsen har arbetet under år 2015 haft fokus på insatser för att utveckla ledarskap, medarbetarskap och arbetsmiljö, service och bemötande. Med utgångspunkt från den medarbetarundersökning, som genomfördes år 2014, har också organisation och arbetssätt varit föremål för översyn. Handläggningstider och ärendebalanser har kontinuerligt följts upp. Ett viktigt resultat av detta är att Länsstyrelsen, för andra året i rad, till 100 procent når de nationella målen för handläggning av ärenden vid Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation (MPD). Länsstyrelsen når också målen för handläggningstider för PBL-ärenden, en ärendegrupp där Halland ligger på fjärde plats i landet när det gäller antal ärenden (efter storstadslänen). Vid årsskiftet 2015/2016 infördes digital ärendehantering vid Länsstyrelsen. Digitaliseringen är ett sätt att ytterligare öka effektiviteten i ärendehandläggningen, men också ett sätt att göra det enklare för medborgare att kunna ta del av allmänna handlingar. Vid sidan av löpande och långsiktiga insatser, har Länsstyrelsen, slutligen, under året genomfört ett antal utåtriktade evenemang, bl.a. konferenser kring hållbart näringsliv, ekologiskt jordbruk, miljömål och social hållbarhet. Vid några tillfällen har utåtriktade aktiviteter kombinerats med ministerbesök. I maj besökte bostadsminister Mehmet Kaplan Länsstyrelsens Plan- och bostadsdagar i Varberg. Samma månad tog Länsstyrelsen emot landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, som bl.a. besökte Arlas nya kesofabrik i Falkenberg. I augusti medverkade barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér vid Länsstyrelsens jämställdhetskonferens, Jämställdhet ur ett livscykelperspektiv. Civilminister Ardalan Shekarabi besökte Halland i september, bl.a. för en dialog om regionfrågan. I november medverkade försvarsminister Peter Hultqvist vid det första sammanträdet för Försvarsmaktsråd Halland, på Halmstads slott. Landshövdingen tog under hösten även emot Prins Daniel, som besökte Halmstad inom ramen för Prins Daniels Fellowship och Entreprenörskapsprogram. Sammantaget har Länsstyrelsen under år 2015 haft ambitionen att vara både en tydlig och drivande aktör i länet, och en väl fungerande myndighet nära hallänningen och med länets utveckling i fokus. 3
LÄNSSTYRELSEN I KORTHET Nedan redovisas en sammanfattning av Länsstyrelsen ur tre perspektiv verksamhet, medarbetare och ekonomi. Verksamhet 1) 2015 2014 2013 Inkomna och initiativärenden (st) 8 438 20 542 22 825 Beslutade ärenden (st) 8 566 20 025 23 147 Utgående ärendebalans (st) 1 866 2 295 2 286 Ej beslutade ärenden äldre än två år (st) 134 40 44 1) Under 2015 har huvuddelen av länsstyrelsernas arbete med jordbrukarstöden och landsbygdsstöden skett i Jordbruksverkets nya IT-system. Dessa system är ännu inte färdigbyggda, varför statistik över inkomna och handlagda ärenden inte är möjlig att hämta ut. Siffrorna som redovisas för 2015 är därför ofullständiga och skiljer sig från tidigare års statistik. En del av det arbete som skett avseende landsbygdsstöden har skett i de gamla IT-systemen. Arbetet har handlat om handläggning av utbetalningsärenden från den förra programperioden. Här kan statistik hämtas ut och denna redovisas tillsammans med den ärendestatistik som hämtas från länsstyrelsens eget diarieföringssystem i tabellen. Kommentar tabellen: Från de gamla IT-systemen för landsbygdsstöden ingår, inkomna ärenden 149 och beslutade ärenden 213. Bortsett från det stora antalet ej redovisade ärenden avseende landsbygdsstöden har det totala antalet inkomna ärenden minskat med ca 10%. Stor del av minskningen i antalet ärenden kan härledas till området livsmedelskontroll där det skedde ett stort brevutskick till samtliga livsmedelsproducenter i länet under 2014. Antal ej beslutade ärenden äldre än två år har ökat markant under år 2015. Den största andelen ärenden i denna grupp är stöd till boende. (verksamhetsområde 41). Över 70 solcellsärenden ingår i gruppen. Förklaringen till den kraftiga ökningen av äldre solcellersärenden är att anslagna medel under 2015 inte räckte till alla ansökningar. Ärendena ligger öppna i väntan på nya medel. Medarbetare 2015 2014 2013 Årsarbetskrafter (st) 157,59 157,46 156,62 varav kvinnor 109,09 108,20 104,00 varav män 48,51 49,26 52,62 Total sjukfrånvaro (%) 3,6 3,7 3,7 varav kvinnor 4,7 4,5 4,7 varav män 1,0 1,8 1,4 Personalomsättning nyanställda, tillsvidareanställda (%) 3,8 2,0 4,0 Personalomsättning avgångna, tillsvidareanställda (%) 10,8 8,0 8,0 Kommentar tabellen: Länsstyrelsen fortsätter att bli allt mer kvinnodominerad, denna utveckling har pågått under flera års tid. Under 2015 utgjorde kvinnorna 69,2 procent av årsarbetskrafterna jämfört med 65 procent år 2010. Personalomsättningen är fortfarande låg men ökat något under 2015 jämfört med tidigare år. Sjukfrånvaron har sjunkit något jämfört med tidigare år. 4
Ekonomi 2015 2014 2013 Verksamhetsintäkter (tkr) 175 197 165 560 153 743 - varav anslag (tkr) 83 556 84 887 81 720 - varav bidrag (tkr) 79 777 70 572 65 670 - varav avgifter och övrigt (tkr) 11 865 10 101 6 353 Verksamhetskostnader (tkr) 176 694 167 181 154 468 - varav kostnader för personal (tkr) 99 245 97 537 96 010 - varav kostnader för lokaler (tkr) 8 640 8 668 8 666 - varav övriga kostnader (tkr) 68 809 60 976 49 792 Lämnade bidrag och transfereringar (tkr) 34 884 33 576 82 404 Förvaltningsanslag av totala intäkter (%) 49% 53% 53% OH-kostnad av total kostnad (%) 22,48 23,75 23,59 Lokalkostnad per årsarbetskraft (tkr) 1) 49,21 45,07 45,06 1) Konto 6912 Avskrivningar ingår sedan 2014 i summan för lokalkostnader. 2013 års värde är därför inte jämförbart. Kommentar tabellen: Verksamhetsintäkterna har ökat med totalt 9 638 tkr eller 5,8 procent sedan 2014. Finansieringen via anslag fortsätter att sjunka medan bidragsdelen ökar. Det är en tydlig trend sedan många år att förvaltningsanslaget urholkas allt mer medan bidragsdelen ökar. Finansieringen via avgifter varierar mycket mellan åren. 2015 har Länsstyrelsen lett projekt finansierade via länsstyrelsernas gemensamma utvecklingsmedel, dessa ersättningar betraktas som avgiftsfinansierade. Personalkostnaderna har ökat med 1 708 tkr eller 1,7 procent. Som vanligt förekommer mindre fluktuationer mellan olika finansiärer. Större förändringar syns mot Statens Jordbruksverk där personalkostnaderna minskat tillfälligt på grund av att det gamla landsbygdsprogrammet avslutats och det nya sjösatts under året. Personalkostnader som ökat är de som finansierats via EU-projekt (GRACE och SAND), Havs- och vattenmyndigheten och framför allt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med dels nya projekt som löper 2015-2018 och Övning Gripen som genomförts 2015. Övriga kostnader har ökat med 7 833 tkr eller 12,8 procent. Kostnadsbilden för personalkostnader och övriga kostnader är väldigt olika. Vissa verksamheter genomförs i huvudsak av egen personal medan andra genomförs med hjälp av konsulter och entreprenörer. 2015 har det varit stor aktivitet i EU LIFE-projekt, aktiviteter i naturreservat, i vattenverksamhet och utvecklingsprojekt tillsammans med Jordbruksverket inom landsbygdsområdet. Däremot har kostnaderna i landsbygdsprogrammet haft en tillfällig minskning av samma anledning som beskrivits ovan med byte av programperiod. Lämnade bidrag och transfereringar håller sig på ungefär samma nivå. Dessa består normalt sett av en relativt stabil del med bidrag till t.ex. personligt ombud, kalkning och lokala naturvårdsprojekt och en del som kan variera stort mellan åren t.ex. sanering av förorenade områden och bredbandsutbyggnad. Förvaltningsanslagets andel av totala intäkter fortsätter som tidigare nämnts att stadigt minska. På 15 år har andelen minskat från 69 procent till 49 procent. Detta gör att finansieringen av den grundläggande verksamheten blir allt svårare att hantera. Bidragsmedlen är alltid destinerade till en viss verksamhet och de ändrade proportionerna minskar länsstyrelsens handlingsfrihet. Två myndigheter vägrar låta länsstyrelserna ta ut OH-påslag efter en av andra myndigheter accepterad modell. Det kostar Länsstyrelsen drygt 1 500 tkr i uteblivna intäkter vilket ungefär motsvarar tre tjänster. Den ökade lokalkostnaden per årsarbetskraft beror på avskrivningar av de investeringar som gjorts i samband med ombyggnaden 2013-2014. Lokalkostnaderna i övrigt är i stort oförändrade. 5
ORGANISATION Redovisa Länsstyrelsens organisationsplan. Bild på organisationen 2015-12-31. 6
RESULTATREDOVISNING Resultatredovisningens ordningsföljd följer den av länsstyrelserna gemensamt beslutade verksamhets- och ärendestrukturen, (VÄS), som används för länsstyrelsernas ärende- och ekonomiredovisning. Varje verksamhetsområde inleds med likvärdiga tabeller där utvecklingen av årsarbetskrafter, verksamhetskostnader, ärendehantering och bidragsutbetalningar presenteras samt i förekommande fall utfall av brukarundersökningar. Tabellerna följs av kommentarer till de redovisade värdena samt kommentarer till andra väsentliga prestationer och resultat inom sakområdet. Därefter följer återrapporteringen av de regleringsbrevsuppdrag som ska återrapporteras i årsredovisningen och som avser det aktuella verksamhetsområdet. Länsstyrelseinstruktionen (2007:825) 2 första stycke avseende nationella mål återrapporteras genom indikatorerna som är placerade under respektive verksamhetsområde. Övriga delar av 2 länsstyrelseinstruktionen återrapporteras under rubriken Länsstyrelseinstruktionen 2. De flesta belopp i resultatredovisningen är framtagna med hjälp av ett länsstyrelsegemensamt rapportpaket. Det innebär att talen innehåller decimaler, vilket ger avrundningsdifferenser. Belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) där annat ej anges. Med årsarbetskrafter avses antal anställda personer omräknat till heltidsarbetande. Sammanlagd arbetad tid divideras med en länsstyrelsegenomsnittlig möjlig arbetstid = 1 710 timmar. Tidigare årsredovisningar är årsarbetskraften baserad på 1 760 timmar. Jämförelsetalen för 2013-2014 är därför omräknade utifrån det nya talet för en årsarbetskraft. Medeltal anställda beräknas som ett genomsnitt av antalet anställda personer under året. Hänsyn är tagen till anställningsomfattning, längd på anställningen och tjänstledigheter. Uppgiften hämtas från Hypergene. Indikatorer Länsstyrelserna fick i uppdrag att utarbeta enhetliga indikatorer i regleringsbreven både 2011 och 2012. Uppdragen samordnades av Länsstyrelsen i Örebro. Indikatorerna ska beskriva hur resultatet förhåller sig till målet att nationella mål ska få genomslag i länen samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Förslag till indikatorer redovisases till regeringen i juni 2012. Genom ett särskilt regeringsbeslut 2012-12-18 (S2012/8969/SFÖ) bestämdes att indikatorerna ska ingå i länsstyrelsernas årsredovisning från och med 2012 i enlighet med den rapport som Länsstyrelsen i Örebro redovisat till regeringskansliet. Efter att indikatorerna nu använts i tre årsredovisningarna 2012-2014 fick länsstyrelserna ett nytt uppdrag i regleringsbrevet 2015. Uppdraget lyder Vidareutveckling av indikatorer 94. Länsstyrelserna ska följa upp och utvärdera de resultatindikatorer som togs fram 2011 och utifrån uppföljningens resultat föreslå nya resultatindikatorer alternativt vidareutveckla befintliga resultatindikatorer. Indikatorer kan även föreslås för verksamhetsomområden där länsstyrelserna är verksamma och där det inte tidigare finns resultatindikatorer. Målsättningen är att tydligare knyta länsstyrelsernas insatser till resultatindikatorerna, som ett verktyg för att följa upp måluppfyllelsen. En utgångspunkt för arbetet ska vara att minska antalet resultatindikatorer per verksamhetsområde. 7
Uppdraget ska genomföras i samråd med Finansdepartementet och samordnas av Länsstyrelsen i Örebro län. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 30 september 2015. I den slutrapport som Länsstyrelsen i Örebro lämnade till regeringskansliet i september 2015 föreslås att flera indikatorer tas bort då de sannolikt inte tillräckligt knyter an till länsstyrelsernas insatser och beroende på att de har ett dåligt stöd bland länsstyrelserna. För några indikatorer föreslås mindre justeringar. I rapporten föreslås också att länsstyrelserna får ett nytt uppdrag att utarbeta nya indikatorer för de som föreslås tas bort och eventuellt för nya områden som tidigare inte haft indikatorer. Den viktigaste slutsatsen är att nya indikatorer måste ha en starkare koppling till länsstyrelsernas verksamhet och vara ordentligt förankrade hos länsstyrelserna. Denna del av rapporten kommer regeringskansliet att återkomma till senare. De förslag till förändringar av indikatorerna som redovisats i rapporten till regeringskansliet ska gälla fr.o.m. årsredovisningen för 2015, se vidare under respektive verksamhetsavsnitt. Undantag från ekonomiadministrativa regelverket I regleringsbrevet för 2015 har regeringen beslutat om följande undantag från det ekonomiadministrativa regelverket: Vid redovisning av länsstyrelsernas uppgifter som avses i 2 första - tredje styckena förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion ska myndigheten inte tillämpa 3 kap. 1 andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att resultatredovisningen ska avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats vad gäller volym och kostnader. Vad gäller fördelningen av verksamhetens totala intäkter och kostnader i resultatredovisningen enligt 3 kap. 2 jämfört med 3 kap. 1 tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ska verksamhetskostnader och årsarbetskrafter redovisas i en för länsstyrelserna enhetlig struktur och enligt anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län. Detta innebär ett undantag från kravet att redovisa intäkter. 8
Länsstyrelseinstruktion 2 Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Sektorsövergripande samordning Länsstyrelsen har genomfört samverkan under året med Region Halland kring regional utveckling och social hållbarhet konferensen Tillsammans för social hållbarhet. Länsledningen inbjöd i januari till ett möte mellan Region Hallands ledningsgrupp samt Länsstyrelsens ledningsgrupp. Det övergripande syftet med mötet var att öka samverkan mellan organisationerna och tillsammans bidra till den regionala utvecklingsstrategins mål om Halland som bästa livsplatsen. Avstämningsmöte hölls på ansvarig chefsnivå mellan Länsstyrelsen och Region Halland i augusti. Vid mötet diskuterades bostadsförsörjning, Landsbygdsprogrammet, bredband, social hållbarhet som komplettering av Tillväxtstrategin samt integration. I september samverkade Länsstyrelsen och Region Halland kring ett möte med civilminister Ardalan Shekarabi, med syftet att diskutera regionfrågan och andra aktuella förvaltningspolitiska frågor. Länsstyrelsen är samverkanspart i ett projekt finansierat av nationella regionalfondsprogrammet. Projektet Energieffektiviseringsnätverk leds av Energimyndigheten och innebär etablering och drift av två nätverk för små och medelstora företag i Halland. Syftet är att skapa ett systematiskt energiarbete i företagen samt att nå en energieffektivisering i nätverken på 16 procent till 2020. Genom projektet samverkar Länsstyrelsen särskilt med Energikontoret Region Halland, som är utsett till regional nod för arbetet med att informera om Energikartläggningsstöd till företag. 9 Länsstyrelsen har under 2015 utvecklat dialogen med Region Halland avseende energi- och klimatfrågorna. Bland annat har landshövdingen tillsammans med energi- och klimatsamordnare besökt kommunberedningen och nätverket med samhällsbyggnadschefer för att diskutera energi- och klimatstrategiska frågor. I samarbete med Regionsstyrelsens tillväxtutskott har även en seminariedag för länets politiker planerats och denna genomfördes i början av 2016. Samverkansformer Under året har två möten med Statliga chefsgruppen hållits. Vid mötena har fokus varit statligt samarbete kring migrations- och integrationsfrågor, arbetsmarknadsintegration samt information om Kriminalvårdens uppdrag och organisation i Halland. Därutöver informerade Trafikverket tillsammans med Länsstyrelsen om projektet Västkustbanan tunnel Varberg. Integrationsrådet har etablerats under året. Rådet har blivit länets gemensamma arena för samverkan kring etablering av nyanlända och ensamkommande barn. Integrationsrådet består av deltagare som representerar en stor del av samhället. Under hösten bildades ett nytt regionalt samverkansorgan mellan Försvarsmakten, Länsstyrelsen i Hallands län, Region Halland, näringslivsrepresentanter och Hallands kommuner; Försvarsmaktsråd Halland. Försvarsmaktsråd Halland avses bli ett forum för samverkan mellan Försvarsmakten och regionala samhällsaktörer med en stor bransch- och funktionsspridning. En initial uppgift för Försvarsmaktsrådet blir att möta de nuvarande och kommande utmaningarna i kompetensförsörjningen av såväl offentlig sektor som näringsliv. I MEK-rådet för Miljö-, Energi- och Klimatarbetet möts ett tjugotal aktörer från kommunerna, regionen, företag, företagsnätverk, natur-
vårdsorganisationer, LRF och Skogsstyrelsen ingår. Syftet med MEK-rådet är att knyta ihop miljömålsarbetet med energi- och klimatarbetet samt att viktiga aktörer ska få en bra möjlighet att vara med och dra upp riktlinjer för arbetet. Infrastruktur Tågtunnel genom Hallandsås Den 8 december invigdes tunneln genom Hallandsås, hela 23 år efter första spadtaget. Tunneln mäter 8,7 km och förkortar restiden med 13 minuter. För Hallands del innebär tunneln att en flaskhals i tågtrafiken söderut byggts bort. Tunneln skapar väsentligt bättre pendlingsmöjligheter för länets invånare och miljönyttan blir stor när tåget kan konkurrera med bilåkandet. Järnvägstunnel i Varberg Det enskilt största infrastrukturprojektet under 2015 är den planerade järnvägstunneln i Varberg. För detta projekt har det under årets hållits separata, återkommande möten. Länsstyrelen har hos regeringen ansökt om och erhållit extra finansiering för handläggningen av järnvägstunneln under Varberg. Kattegattleden Sveriges första nationella cykelled Kattegattleden invigdes 6 juni. Leden är 37 mil lång och har ett unikt havsnära läge, som går mellan Helsingborg i söder och Göteborg i norr, hela vägen genom Halland. Förutom Kattegattleden har Länsstyrelsen behandlat en lång rad ärenden om utbyggnad av gång- och cykelbanor. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Krisberedskap och flyktingsituationen Halland har under året drabbats av flera samhällsstörande händelser. Fem vädervarningar klass 2, en klass 3-varning och 15 andra allvarliga händelser har rapporterats. Den kraftigaste stormen Gorm, fällde stora mängder skog och många hushåll blev strömlösa. Det var främst de södra delarna av länet som drabbades, d.v.s. samma del av länet som stormen Simone slog till mot 2013. För 2015 gör Länsstyrelsen den samlade bedömningen att förmågan till skydd mot olyckor och krisberedskap har varit fortsatt god. Inom den civila beredskapen genomfördes under året övningen Gripen, en regional kärnkraftsövning med fokus på utrymning. Syftet med övningen, som genomfördes i samarbete med en lång rad aktörer inom och utanför länet, var att testa Länsstyrelsens plan för en kärnteknisk olycka. Länsstyrelsen har i hanteringen av flyktingsituationen arbetat som samordnande part utifrån det geografiska områdesansvaret och aktivt verkat för att stödja och underlätta samarbetet mellan kommuner och berörda myndigheter och organisationer. Länsstyrelsen har medverkat i utformandet av en GIS-sammanställning så att berörda fick en god överblick över det totala antalet tillgängliga boenden i kommun och län. Särskilt viktigt var det för SOS som meddelade avsaknad av koordinater till aktuella boenden. Sammanställningen utökades senare till att också innehålla koordinater som på så sätt förbättrade räddningstjänstens förutsättningar vid utryckningar. Länsstyrelsen har kontinuerligt avlagt lägesbilder till MSB som flertal aktörer kunnat ta del av och på så sätt hålla sig uppdaterade kring utvecklingen i länet. Utöver lägesbilderna har Länsstyrelsens kommunikationsfunktion varje vecka skickat ut nyhetsbrev till berörda med mottagningsstatisk och annan aktuell information, regional som nationell. Nyhetsbrevet har fått stor spridning. Länsstyrelsen har under hösten initierade till bildandet av en regional arbetsgrupp kring social oro och andra risker kopplade till flyktingsituationen. Arbetsgruppen räknas kunna bidra till regionala kartläggningar och handlingsplaner på området. Social hållbarhet med fokus integration 10
Länsstyrelsen har i bred samverkan arrangerat och genomfört konferensen Tillsammans för social hållbarhet. Länsstyrelsen har aktivt arbetat för att främja det regionala samarbetet och konferensen har planerats tillsammans med Polisen, Region Halland, alla kommuner och länsförsäkringar. På konferensen deltog 120 personer med bred representation på alla nivåer. Ledningen från Folkhälsomyndigheten, Brottsförebyggande rådet, Polisen m.fl. medverkade och bidrog till ökad kunskap, nya infallsvinklar och hur viktigt det är med samverkan för en socialt hållbar utveckling i länet. I början av året samverkade Länsstyrelsen med bl.a. med Halmstads kommun, polisen och Halmstads fastighetsbolag kring våldsbejakande extremism. Detta utifrån de signaler som Länsstyrelsen fått in gällande oro kring radikalisering och rekrytering till IS i Syrien. I februari 2015 anordnades konferens i ämnet där den nationella samordnaren Mona Sahlin föreläste. Det var ca 100 personer som deltog från länet. Inom integration har den övergripande strategin varit fokus på effektivare samverkan över kommungränserna. Att skapa samsyn kring lokala som regionala utmaningar och behov. En strategi som resulterat i ökat erfarenhetsutbyte, tätare kontakter emellan berörda och ett intensivare samarbete i olika nätverk. Länsstyrelsen sammankallar till möten med Arbetsförmedlingens etableringshandläggare, kommunernas integrationssamordnare m.fl. där också representanter från AF:s bosättningssektion deltagit. Mötena har gett grund för samsyn kring rutiner vid kontakt mellan de halländska kommunerna och AF. Ett samarbete som genererat ett effektivare samarbete och utvecklat kommunernas mottagningskapacitet. Länsstyrelsen har kontinuerligt hållit regionala möten med kommunerna och Migrationsverket gällande ensamkommande barn, vilket har bidragit till att fördjupa samverkan. Styrkan i nuvarande strukturer men likaså utvecklingsbehov har blivit tydligare under hösten 2015 med den markanta ökning av ensamkommande barn som ställt högre krav i kommuneras mottagande. Länsstyrelsen har aktivt verkat för att belysa barnperspektivet, bland annat genom en regional konferens där barnperspektivet i mottagandet av asylsökande, nyanlända och ensamkommande barn lyfts. Länsstyrelsen har i hanteringen av flyktingsituationen arbetat som samordnande part och aktivt verkat för att stödja och underlätta samarbetet mellan kommuner och berörda myndigheter och organisationer. Särskilt stora resurser har lagts ner för att informationsflödet ska vara optimalt. Samverkan mellan kommunikatörer från kommunerna, Länsstyrelsen, Region Halland och Migrationsverket med syfte att klargöra hur frågor ska kommunicerat ut och i vilka kanaler samt forum för omvärldbevakning med fokus på mediabilden. Regional samverkan angående ensamkommande barn har varit ett forum för spridning av information om prognoser, aktuella frågor, boendekapacitet i länet m.m. Regional samverkan för kommunikationsfrågor: Avstämningsmöten har hållits mellan Länsstyrelsen Halland, Västra Götaland samt Migrationsverket- region Väst. Landsbygdsutveckling Under året har det nya landsbygds-, havs- och fiskeprogrammen 2014-2020 startat. Aldrig tidigare har så stora reformer införts samtidigt inom områdena jordbruk och landsbygdsutveckling. Programmen innehåller många möjligheter. Utöver flera stöd som ska stimulera till landsbygdsutveckling, finns också möjlighet att få rådgivning och annan kompetensutveckling. Trots de problem som funnits med bl.a. driftsättandet av nya IT-system, komplexa regelverk samt ändrade tolkningar från EUkommissionen har Länsstyrelsen lyckats uppnå den plan som Jordbruksverket tagit fram för utbetalningar av jordbrukarstöd. Målet har varit att minst 80 procent av lantbrukarna ska få sina stöd och ersättningar under 2015. Bostäder och samhällsplanering Plan- och bostadsdagar i Varberg Länsstyrelsen anordnade år 2015 den årliga sammankomsten för länsstyrelsernas plan- och bostadshandläggare och berörda parter. Invigningstalade gjorde Bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan. Arrangemanget var välbesökt med över 180 deltagare. Syftet med arrangemanget är att sprida kunskap om aktuella samhällsbyggnadsfrågor samt bidra till nätverksbyggande. 11
BME-Bostadsmarknadsenkäten Länsstyrelsen har under året ansvarat för information och kvalitetssäkring av Boverkets bostadsmarknadsenkät. Resultatet från Boverkets enkät visar även i år att det är brist på bostäder av alla slag i länets samtliga kustkommuner. Länsstyrelsen har informerat och diskuterat analysen med bland annat Regions Hallands tillväxtutskott. Detaljplaner Under året har 62 detaljplaner antagits i länet. Det är 13 planer färre än föregående år då det antogs 75 planer i länet. Om nedgången skulle hålla i sig är det en oroande trend. Under året har strandskyddsfrågorna varit aktuella dels genom att Länsstyrelsen har prövat och upphävt en detaljplan med hänvisning till strandskyddet dels genom att Strandskyddsdelegationen besökte Länsstyrelsen i april månad. Miljö och miljömålen samt energi och klimat Genom det nya stödet Klimatklivet, stöd för lokala klimatinvesteringar, har tre projekt i länet fått bidrag. I november anordnades för andra gången konferensen Hållbart ledarskap, i år på temat: Vinster av ett aktivt hållbarhetsarbete. Landshövdingen inledde och Nina Ekelund från Haga-initiativet var moderator för dagen som samlade ca 150 deltagare. Konferensen är ett unikt samarbete med ÅF, Länsförsäkringar, Energi- och Miljöcentrum samt Connect Sverige och merparten av deltagarna kom från det halländska näringslivet. Länsstyrelsen ingår från och med 2015 fullt ut som en part och delägare i Miljösamverkan Halland och handläggarna har under året deltagit i flera av Miljösamverkans delprojekt. Miljövårdsdirektören ingår i Miljösamverkans styrgrupp och Länsstyrelsen ingår också i den beredningsgrupp som förbereder och tar fram underlag till delprojekten. Liksom tidigare år samarbetar Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland och driver de flesta projekten tillsammans. Miljövårdsenheten deltar i flera av Miljösamverkans projekt. Länsstyrelsens vägledningsansvar tillgodogörs inom vissa ämnesområden på detta sätt, t.ex. kemikalietillsyn, hälsoskydd etc. Länsstyrelsen har även deltagit i nationell miljösamverkan genom Miljösamverkan Sveriges projekt Behovsutredning, delen vattenverksamheter. Det pågående projektet handlar om att utveckla och anpassa modellen för behovsutredningar för miljötillsyn till de nya redovisningskraven i Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken Under året har Länsstyrelsen fortsatt arbetet med att samordna, förankra och genomföra regionala åtgärder för att nå miljömålen. Miljömålssekretariatet har deltagit i nätverksträffar med kommunernas miljöstrateger och med Region Halland. Diskussioner har förts kring regionala sammanställningen över åtgärdsförslag och dess användbarhet, kring uppföljning och utveckling och även kring kommande gemensamma satsningar. Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Förordning (2008:1346) Tillsyn Länsstyrelsen har tillsynsuppgifter inom de flesta sakområden i enlighet med ett stort antal lagar och förordningar. De två mest omfattande regelverken är djurskyddslagstiftningen och Miljöbalken. Nedan följer en sammanfattning av den omfattande tillsynsverksamhet som utförs av Länsstyrelsen. För en mer detaljerad redovisning hänvisas till varje verksamhetsområde i årsredovisningen. Livsmedelskontroll och djurskydd 12 Länsstyrelsens veterinära kontrollinsatser beträffande veterinärer, övrig djurhälsopersonal, läkemedelsanvändning på gård, villkorad läkemedelsanvändning, läkemedelsinblandning i foder och djurhälsa kunde prioriteras enligt plan under 2015. Kontroller av veterinärer i länet som beviljar villkorad läkemedelsanvändning har genomförts framför allt som administrativ dokumentkontroll men även som fysiska kontroller. Inkomna anmälningsärenden mot veterinärer kontrollerades varav ett ärende ledde till vitesföreläggande. En invente-
ring av samtlig djurhälsopersonal i länet har genomförts med uppdatering av e- postadresslistor. Länsveterinär deltar som adjungerad medlem i länets STRAMA kommitté i arbetet för en minskad antibiotikaanvändning. Miljötillsyn Länsstyrelsens tillsynsarbete, som omfattar ett 30-tal olika miljötillsynsområden, har under året bedrivits inom i stort sett samtliga dessa områden och till en omfattning av totalt ca 1160 persondagar eller ca 5,3 årsarbetskrafter. Detta utgör en viss minskning jämfört med föregående år och tillsynen har varit av något mindre i omfattning än vad som planerats för året. Den övervägande delen (ca 80 %) av tillsynsverksamheten har bestått av händelsestyrda aktiviteter. Således är det de händelsestyrda tillsynsinsatserna, t.ex. i form av hantering av inkommande anmälningsärenden, rådgivning samt bl.a. hantering av avgifter m.m. som dominerat tillsynsverksamheten. Inkommande klagomål och anmälningar om överträdelser har omfattat en märkbar del av tillsynen. Något mer än 20 procent av den totala tillsynen har bestått av egeninitierade tillsynsinsatser vilket är i nivå med föregående år. Länsstyrelsen har, i syfte att öka andelen egeninitierad tillsyn, under året initierat en tillsynsvecka där tillsynsobjekt inom de flesta av tillsynsområdena valts ut för mer målstyrd tillsynsaktivitet, utöver den löpande tillsynen. Målinriktad tillsyn, inom ramen för denna satsning, har bedrivits mot utvalda tillsynsobjekt som t.ex. miljöfarliga verksamheter som täktverksamheter, avfallsanläggningar, pappersmassaindustri samt vattenverksamheter samt biotopskyddsområden, strandskyddsområden, 12:6-samråd och naturreservat. Alkohol- och tobakstillsyn Länsstyrelsen har under året genomfört alkohol- och tobakstillsyn utifrån beslutad tillsynsplan. Tillsynen i tre kommuner har bedrivits i samverkan med Länsstyrelsen i Jönköpings län. Den gemensamma tillsynsinsatsen har som syfte att kvalitetssäkra tillsynen utifrån den modell som Sveriges Länsstyrelser gemensamt tagit fram för att utveckla alkohol- och tobakstillsynen (SLATT). Vid två tillfällen har Länsstyrelsen deltagit vid tillsyn i Skåne län. Räddningstjänsten Länsstyrelserna ska redovisa en sammanfattande bedömning av kommunernas arbete enligt lagen om skydd mot olyckor och beskriva hur eventuella brister och åtgärdsbehov som identifierats har omhändertagits. Under 2015 har en uppföljande tillsyn genomförts i länet. Syftet med den uppföljande tillsynen var för att kontrollera att de brister som beskrivits i protokollet från den tillsynen som gjordes 2014 är åtgärdade. Länsstyrelsens samlade bedömning var att berörda kommuner främst brister i förmågan att utvärdera och analysera sin verksamhet i relation Lag om skydd mot olyckor (LSO). 13
Övrig förvaltning VOLYMER OCH KOSTNADER 2015 2014 2013 Avser verksamhet 20* och 21* Årsarbetskrafter män 1,43 1,76 1,65 Årsarbetskrafter kvinnor 1,82 3,97 1,95 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 2,06 3,64 2,29 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 3 920 7 284 4 268 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2,30 4,47 2,77 Antal ärenden, inkomna och upprättade 611 693 521 Antal beslutade ärenden 625 680 520 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 3 2 2 Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 380 399 139 Kommentarer till tabellen De stora volymförändringarna under åren beror på allmänna valen, se under länsstyrelseinstruktionen 4 nedan. Andra väsentliga prestationer och resultat Älgjaktsadministration Riksdagen beslutade 2010 om en ny älgförvaltning. Länsstyrelsens kostnad för administration ökade markant 2012, då den stora förändringen av administrationen genomfördes. Kostnaderna har därefter minskat. Personalkostnaden för älgjaktsadministration sjönk med 11 procent 2014 jämfört med 2013 och har nu sjunkit ytterligare 9 procent 2015 jämfört med 2014. Inför jaktåret 2015-2016 har Länsstyrelen beslutat om lägre fällavgift på älgkalv. Länsstyrelseinstruktion 4 1. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också de allmänna valen Länsstyrelsens valarbete har i år framförallt bestått av att efter anmälan från fullmäktige, att en ledamot eller ersättare har avgått under pågående mandatperiod, göra en ny sammanräkning för att utse en efterträdare. Under året har 46 valärenden hanterats. Trafikföreskrifter VOLYMER OCH KOSTNADER 2015 2014 2013 Avser verksamhet 25* Årsarbetskrafter män 0,09 0,08 0,15 Årsarbetskrafter kvinnor 0,64 0,51 0,69 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,46 0,37 0,53 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 727 533 699 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 0,43 0,33 0,45 Antal ärenden, inkomna och upprättade 133 139 140 Antal beslutade ärenden 138 127 136 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 0 0 0 Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 0 0 0 14
Kommentarer till tabellen Länsstyrelsen har handlagt löpande ärenden om trafikföreskrifter, t.ex. ändrad hastighet på väg. Vidare har Länsstyrelsen handlagt ärenden om tävling på väg vari det ofta ingår en tillfällig trafikföreskrift. Dessutom har ärenden om vägskyltar samt överklagade parkeringstillstånd från kommunerna handlagts. Sammanlagt har 138 trafikärenden avgjorts under året. Andra väsentliga prestationer och resultat Länsstyrelsen gör enligt 13 kap 1 trafikförordningen (1998:1276) en årlig sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar i länet. En sådan sammanställning har gjorts under året, kallad "Vägar i Hallands län. Sammanställning 2015". Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor VOLYMER OCH KOSTNADER 2015 2014 2013 Avser verksamhet 28* Årsarbetskrafter män 1,86 2,18 2,67 Årsarbetskrafter kvinnor 13,06 13,71 12,39 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 9,47 10,09 9,62 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 14 625 15 082 13 696 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 8,57 9,26 8,87 Antal ärenden, inkomna och upprättade 2 635 3 246 2 240 Antal beslutade ärenden 2 713 3 063 2 367 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 0 0 0 Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 0 0 0 Kommentarer till tabellen Det minskade antalet årsarbetskrafter (0,97) jämfört med föregående år förklaras i huvudsak av att en vakant djurskyddshandläggartjänst inte tillsatts av besparingsskäl (0,5 å a) samt att vissa administrativa arbetsuppgifter (0,4 å a) överförts till diariefunktionen. Andra väsentliga prestationer och resultat Länsstyrelsen är behörig kontrollmyndighet för hela eller delar av områdena primärproduktion av foder och livsmedel, animaliska biprodukter, djurhälsa/smittskydd, djurskydd samt veterinärmedicinska preparat och substanser. Länsstyrelsen är även överklagandeinstans för kommunala beslut inom livsmedelskontrollen samt har i uppdrag att samordna och revidera den kommunala livsmedelskontrollen. Länsstyrelsens uppdrag ger goda möjligheter till en helhetssyn från jord till bord i enlighet med de nationella målen för livsmedelskedjan och ett effektivt utnyttjande av kompetenser och resurser. Uppdragsportföljen innehåller många till synes små kontrollområden som 15 sammantaget medför förhållandevis stora resursbehov i form av specialkompetenser, kompetensutveckling, planering och områdesbevakning. Läget för djurskyddskontrollen i länet är fortsatt stabilt och har i stort kunnat bedrivas enligt verksamhetsplanen. Sjukfrånvaron har varit låg under året samtidigt som föräldraledigheter nära nog exakt har ersatts med den extra djurskyddshandläggartjänst som tillsattes under våren i syfte att täcka upp för den grad av vikariebehov som erfarenhetsmässigt uppstår kontinuerligt. Effektivitets- och arbetsmiljövinsten av att undgå korttidsvikariat är uppenbar. Det allmänna besparingskravet för myndigheten medförde dock att en vakant djurskyddshandläggartjänst inte tillsattes under året vilket inneburit en minskning med 0,5 årsarbetskrafter
mot plan och kan förklara några mindre avvikelser i måluppfyllelsen som trots allt uppstått. Länsstyrelsen har bidragit till länsstyrelsegemensamma och nationella uppdrag med ca 0,3 årsarbetskrafter inom områdena djurskydd, livsmedelskontroll och djurhälsa under 2015, genom ordförandeskap i det s.k. 28- chefsnätverket samt uppdrag i Gemensamma Strategigruppen för livsmedelskedjan, Rådet för djurskyddskontroll samt olika nationella referensgrupper och projektarbeten. Arbetet med analys och översyn av arbetssätt och rutiner fortsätter. De olika arbetsgrupperna har utarbetat och genomfört förslag till förenklingar och förbättringar. Med en något mindre personalstyrka än föregående år har Länsstyrelsen genom effektiviseringar kunnat öka antalet planerade normalkontroller inom djurskyddet trots att antalet inkommande anmälningsärenden varit i princip oförändrat. 52 procent av länsstyrelsens djurskyddskontroller var planerade normalkontroller i förhållande till kontroller i anmälningsärenden (mål: minst 50%). 35 procent av anmälningsärendena kontrollerades på plats, i övrigt tillämpades administrativ handläggning, vanligen i form av informationsbrev. Det regionala målet att minst 7 procent av de objekt som ska ha regelbunden djurskyddskontroll uppfylldes nästan, 6,8 procent kontrollerades i Halland 2015. Under 2015 låg antalet beslut enligt djurskyddslagen på oförändrad nivå vad gäller förelägganden samt omhändertaganden. Notabelt är att Länsstyrelsen sedan februari 2014 endast funnit anledning att besluta om omedelbart omhändertagande i ett enda fall som berört lantbruksdjur (2015) och då gällde det utegående nötkreatur som övergivits av ägaren. 28 beslut om omedelbart omhändertagande under 2015 avsåg i 21 av fallen djurslaget katt, 2 hund, 1 häst, 1 nötkreatur samt 3 övriga djurslag. Antalet beslutade djurförbud var 29 stycken år 2015 jämfört med 4 året innan. Förklaringen till ökningen 2015 är i huvudsak att länsveterinärresurser har kunnat frigöras för djurförbudsprövningar som fått stå över från föregående år samt en aktiv inhämtning av djurplågeridomar. Verifieringssystemet för länsstyrelsens kontroller inom såväl djurskydd som primärproduktion, med s.k. parallellkontroller, är nu implementerat och fungerar väl. Arbetet med kompetensutveckling enligt den s.k. Kompetensrosen startade med kompetensinventering under 2015. Projektet Motiverande samtal har fortsatt, där två djurskyddshandläggare på försök använder samtalsmetoden Motivational Interviewing (MI) och effekten ska jämföras med konventionella kontroller som utförs av en kontrollgrupp. Projektet har medfört viss ökad tidsåtgång (ca 0,2 å a) för kontrollarbetet 2015, något som förhoppningsvis kommer att kompenseras av en ökad regelefterlevnad och ett minskat behov av sanktioner. Länsstyrelsens personal har också deltagit vid BTSF utbildningar (EU-kommissionens utbildningsprogram Better Training for Safer Food) : djurskydd vid slakt ( Italien) samt livsmedelshygien i primärproduktionen avseende vegetabilier, bär och frukt (Spanien). Länsstyrelsen är numera part som medfinansiär i Miljösamverkan Halland och har under 2015 deltagit aktivt i styrgruppen. Styrgruppen beslutar om verksamhetsplan, budget samt godkänner projektplan och slutrapport för respektive projekt. Genom en avsiktsförklaring har Miljösamverkan Halland inlett ett samarbete med Miljösamverkan Västra Götaland i syfte att få större utväxling av insatta resurser i projekt och fortbildningsaktiviteter. Under 2015 ordnade Miljösamverkan Halland en nätverksträff om dricksvattenkontroll där såväl länets kommunala miljöinspektörer som livsmedelsinspektörer deltog. Under mötesdagen diskuterades kommunala vattengrupper, en inventering av vilka arbetsuppgifter som är knutna till dricksvatten inom kommunerna, behovet av kompetensutveckling, ökad kompetens/samsyn genom att jämföra checklistor och utöva tillsyn/kontroll tillsammans, hur kontroll och tillsyn utförs i olika kommuner, taxefrågor och former för ett framtida nätverksarbete. Länsstyrelsen har lyft frågan om möjligheterna till samordning mellan myndigheterna av kontroller på lantbruk med styrgruppen i Miljösamverkan Halland, utifrån de förslag som ingår som pusselbitar i Jordbruksverkets s.k. Förenklingsresa. Information om miljökontorens kontrollplanering på kommunerna i länet skulle t.ex. kunna användas av Länsstyrelsen som ett komplement vid det riskbaserade kontrolluttaget i djurskyddet och leda till att kontrollbesöken hos en enskild verksamhetsutövare kan fördelas bättre över tid. 16
Under 2015 har två länsmöten hållits enligt länsstyrelsens uppdrag att stödja de kommunala kontrollmyndigheterna inom livsmedelskontrollen genom information, utbildning och diskussioner. Vid båda mötena medverkade livsmedelsinspektörer från samtliga kommuner, länsveterinär, utvecklare från Miljösamverkan Halland och personal från Livsmedelsverket (SLV). Temat för vårens möte var beredskapsplaner. Smittskyddet Halland medverkade med en uppdatering av smittläget i Halland och omvärlden. På höstmötet medverkade personal från SLV:s regionala avdelningar i området. Länsstyrelsen har under den senaste fyraårsperioden genomfört fullständiga revisioner av livsmedelskontrollen i länets sex kommuner. Under 2015 slutfördes uppföljningarna av dessa revisioner, anpassat efter de olika kontrollresultaten. Under 2015 utförde Livsmedelsverket en uppföljande revision med medverkan från Länsstyrelsen hos en kommun i länet där Länsstyrelsen bedömt att tillräckliga åtgärder inte vidtagits för att långsiktigt åtgärda de brister som tidigare konstaterats. I en annan kommun bedömde Länsstyrelsen genom administrativ uppföljning av redovisade åtgärder att samtliga avvikelser var åtgärdade och ärendet avslutades. Därmed är en första revisionsomgång av kommunerna i länet slutförd. Åtgärdsplaner och uppföljningar indikerar att revisionerna bidrar till att kommunernas livsmedelskontroll förbättras och anpassas till nationella mål vilket innebär en ökad effektivitet och likriktning. Målen för Länsstyrelsens kontroll av livsmedel i primärproduktionen 2015 sattes som mätbara mål i kontrollplanen med utgångspunkt från de nationella målen i den fleråriga kontrollplanen för livsmedelskedjan. Samtliga mål har uppfyllts, bland dessa att kontrolluttag för normalkontroll sker riskbaserat enligt Livsmedelsverkets modell, omfattar företag från minst hälften av de 27 branscherna och fördelas korrekt mellan riskklasserna. Vidare att 40 kontroller genomfördes vilket motsvarar 4 procent av de registrerade kontrollobjekten. Kontrollresultatet i stort visar att regelefterlevnaden hos primärproducenterna i länet är god. Uppföljning har gjorts genom administrativa kontroller där dokument och insända fotografier visat att mindre brister åtgärdats. Länsstyrelsen har deltagit i ett nationellt kontrollprojekt med provtagning hos potatisodlare där samtliga analyserade prover klarade gränsvärdena beträffande bly och kadmium. Återrapportering regleringsbrev 6. Länsstyrelserna ska rapportera om eventuella problem med hot och våld riktat mot personal inom verksamhetsområdet livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor. Tio händelser med hot och våld riktat mot personalen inom verksamhetsområdet har rapporterats under år 2015. Samtliga händelser har inträffat inom djurskyddskontrollarbete, vid kontrollbesök och via telefon till kontoret. Vid två tillfällen omfattade händelsen även fysiskt våld. Åtgärder har vidtagits enligt fastställd policy: Uppföljning görs av samtliga rapporterade händelser enligt AFS 2001:1. Polisanmälan upprättas i samråd med aktuell personal, under 2015 anmäldes 4 fall. Exempel på händelser som förekommit: Självmordshot Övriga verbala hot, inklusive hot om fysiskt våld Fysiskt våld Telefonen ryckt ur handen under larmförsök 17