Sammanställt av Lisa Frohm

Sammanställt av Lisa Frohm

1 INLEDNING Med anledning av Folkhälsorådets 20-års jubileum av Norsjösatsningen beslutade Bygg- och miljönämnden att planera och genomföra en översiktig kartläggning av olika miljöfaktorer som är av betydelse för kommuninvånarnas hälsoskydd. Planeringen var att året 2005 genomföra provtagning och analyser med avseende på radonförekomst och metaller i dricksvatten. Syftet var att hitta eventuella riskområden med hänvisning till de nya gränsvärdena för metaller och radon i dricksvatten, samt hitta fungerande och långsiktiga lösningar på dricksvattenfrågan för konsumenterna med dricksvatten som inte uppfyller de nya krav som ställs i Livsmedelsverkets dricksvattenförordning. Definitioner Dricksvatten Enligt definitionen i 1 dricksvattensförordningen betraktas vatten som är avsett för dryck, till matlagning och till beredning av livsmedel som dricksvatten. Även vatten som används för vissa andra ändamål på livsmedelsproducerande företag är dricksvatten. 1 Tjänligt med anmärkning Gränsvärden för tjänligt med anmärkning kan vara hälsomässigt, estetiskt eller tekniskt grundade. Estetiska effekter är oacceptabel lukt, smak samt färg och grumlighet. Tekniska effekter är bland annat korrosion, slambildning, utfällningar och igensättningar. Hälsomässigt grundade anmärkningar kan vara vattnets innehåll av mikroorganismer, som ligger på sådana nivåer att de indikerar en påverkan som under ogynnsamma förhållanden kan göra vattnet otjänligt, t ex att det finns koliforma bakterier i vattnet. Flera parametrar kan ge mer än en typ av effekter. 2 Otjänligt Alla gränsvärden för otjänligt är direkt eller indirekt hälsomässigt grundade. Med direkt grundade menas att parametern i sig är ett faromoment där överskridandet av gränsvärdet innebär en oacceptabel risk. Med indirekt grundade menas att parametern i fråga indikerar en oacceptabel risk att andra oönskade ämnen eller organismer (med eller utan gränsvärden) kan förekomma. Exempel på det senare är drickvatten med mycket stark lukt eller smak, eller förekomsten av fekala indikatorbakterier som E. coli och Enterokocker. De hälsomässiga faromomenten kan ge akuta eller mer eller mindre långsiktiga effekter. 2 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten 2 Vägledning till dricksvattenföreskrifterna

2 Kort om metaller Arsenik (As) Arsenik tillhör gruppen halvmetaller vilket innebär att det är ett grundämne på gränsen mellan rena metaller och ickemetaller. Arsenik kan förekomma i många former och föreningar där flertalet är giftiga. Oorganisk arsenik är giftigare än organsikt arsenik som man hittar i bland annat fisk och skaldjur. 3 Människan exponeras främst av oorganisk arsenik genom dricksvatten, mark och luft. Arsenik är cancerframkallande och kan bland annat orsaka hudcancer, cancer i lunga, tunga möjligen också i lever och njure. Livstidsrisken för canceruppkomst vid dagligt intag motsvarande gränsvärdet (10 µg/l) i dricksvatten har nyligen uppskattats till 0,1 0,3 %. Det finns studier som visar på att foster och små barn kan vara känsligare för arsenikexponering än vuxna. 4 Koppar Att kopparhalterna i drickvattnet är förhöjda är inte ovaligt. Där kopparrör används i ledningssystemet kan höga halter över 1 mg/l förekomma och kan i dessa fall vara den dominerande exponeringskällan, speciellt för spädbarn som får bröstmjölksersättning. 5 Dricksvatten ges teknisk anmärkning vid halter över 0,05 mg/l. Detta är baserat på risken för korrosion på galvaniserade ledningar. Kopparhalter över 0,2 mg/l innebär en risk för missfärgning av sanitetsporslin (toalett, handfat) samt hår. Ligger kopparhalterna över 1 mg/l ökar risken för smakförändring. Det hälsomässiga gränsvärdet 2 mg/l baseras på risken för diarré hos småbarn. Det är liten risk för den allmänna befolkningen att drabbas av hälsoeffekter på grund av för höga kopparhalter. 1 Bly Bly förekommer allmänt i miljön, luft, mark och vatten samt födoämnen och ger skador på nervsystemet redan vid mycket låga doser. Bly orsakar också en nedsättning av fortplantningsförmågan hos levande organismer. Bland annat ökar risken för missfall vid för höga koncentrationer av bly. Fertiliteten kan också påverkas negativt hos individer som under fosterlivet utsatts för bly. 6 Under senare år är det främst effekterna på hjärnans utveckling hos foster och barn som man lagt fokus på. Internationellt sett är idag exponering för bly via födan relativt låg i Sverige. För enskilda konsumenter kan dock hög konsumtion av vissa livsmedel medföra ett högre blyintag. 1 Gränsvärdet för bly i dricksvatten är 10 µg/l. Järn Förhöjda järnhalter kan förekomma naturligt i råvatten, speciellt i grundvatten. Järn kan tillföras drickvattnet från processkemikalier samt genom utfällningar som orsakas av korrosionsangrepp på stål-gjutjärnsledningar. Är halterna för höga i utgående drickvatten tyder det på att beredningen inte fungerar tillfredsställande. Är halterna för höga hos användaren innebär detta att vattnet är ledningsangripande. Utfällningar i distributionsanläggning och va-installationer är möjliga resultat av för höga järnhalter i utgående dricksvatten. För höga järnhalter hos användare kan också orsaka missfärgningar av dricksvatten (vanligen brunt) och smakförändring, samt 3 Nationell kartläggning av arsenikhalter i brunnsvatten samt hälsorisker. Berglund et.al 4 http://www.imm.ki.se/datavard/pdf/arsenik_resultatrapport_2005.pdf 5 Johansson. U. Näring och hälsa. 2004 6 Wide. M. Metaller Hälsa och Miljö, konferens i Uppsala om metallers inverkan på människan och miljö. 1997

3 missfärgning på textiler vid tvätt. 2 Järn har två huvudsakliga uppgifter i kroppen, den ena är att se till att syre transporteras till kroppens alla celler från lungorna. Den andra uppgiften är att ingå i uppbyggnaden av cytokromer som är en typ av enzym vars uppgift är att förflytta elektroner i elektrontransportkedjan. Detta är en förutsättning för att bilda energi i cellerna. Järn är nödvändigt för vår hälsas skull. Järnbrist leder till sämre utvinning av energi ur födan, vilket resulterar i trötthet, håglöshet och irritation. Den fysiska prestationsförmågan, inlärningsförmågan samt immunförsvaret påverkas också negativt av järnbrist. Har man i stället för högt järnintag kan detta leda till leverskador. Normalt så reglerar kroppen själv sitt järnupptag genom att det minskar när förråden är fyllda. 5 Gränsvärdet för (tjänligt med anmärkning för) järn i dricksvatten är < 0,50 mg/l. Radon Radon är en radioaktiv, färg- och luktfri ädelgas som bildas när radium sönderfaller. Grundvatten som hämtas från grävd eller borrad brunn innehåller radongas i större eller mindre mängder. Det är vanligt med höga radonhalter i vatten som tas från borrade brunnar eller kallkällor som finns i områden där berget är rikt på uran. 7 Radonhalten i bergborrade brunnar, varierar mellan olika dagar samt olika tidpunkter under dagen. Variationen är betydande och det kan ibland vara 50 procents skillnad mellan två olika provtillfällen. Som norm ska man räkna med en variation på 30 procent, mellan provtagningar. Vad variationerna beror på vet man inte helt klar än, men det är troligt att variation av nederbörd, lufttryck och vattenanvändning påverkar tillflödet till borrhålet och vattnets strömningar från sprickor vid olika tillfällen. 7 Radonhalter i grundvattnen som överstiger gränsvärdet 1000 Bq/l kan förekomma naturligt. Vad gäller ytvatten så är det osannolikt med några större radonhalter eftersom gasen hunnit vädras ut från vattnet till luft och omgivning. 7 När man dricker radonhaltigt vatten tas en del av radonet upp i kroppen. Vid sönderfallet av det intagna radonet får kroppens organ en stråldos som kan innebära risk för olika former av cancer. Den största stråldosen får mag-tarmkanalen. Man bör vara särskilt noga med vatten som ges till barn, eftersom barn dricker betydligt mer vatten direkt ur kranen än vuxna. 8 Den största hälsorisken med radon i vatten är emellertid att radonet avges till inomhusluften, när man använder vatten i huset (t ex duschning eller diskning). När man andas in radonhaltigt luft påverkas lungvävnaderna, på sikt kan detta förorsaka lungcancer. 9 ph Lågt ph kan innebära korrosion med läckor på ledningsnätet eller ökade metallhalter som följd. Lågt ph-värde indikerar även påverkan av ytvatten eller ytligt grundvatten. Högt ph kan ge korrosion och risk för smak och utfällning, den kan också ge skador på ögon och slemhinnor. PH-värdet bör ligga inom intervallet 6,5 9,0. 6 7 Miljörapport 2001 8 Strålskyddsnytt nr. 3 1999 9 http://www.linkoping.se/nr/rdonlyres/e26f7de9-8804-48f5-8056- 8C75CE07331C/0/RadonivattenMK412.pdf

4 Kort om brunnar Vad påverkas vattnet i våra brunnar av? Till att börja med så spelar berggrunden, jordtäckets typ och tjocklek in på brunnsvattenkvalitén. Även nederbörden påverkar liksom brunnens placering i förhållande till höjder och sänkor. Hur brunnen är uppbyggd och konstruerad avgör också till viss del hur dricksvattenkvalitén i brunnarna kommer att bli i slutändan. Självklart påverkas vattnet av de eventuella behandlings- reningsmetoder som det genomgår innan det går ut till distribution, även själva distributionen kan påverka vattnet, bland annat från metaller i ledningsmaterial och hydroforer. 10 Både grävda och borrade brunnar i jordlager tar sitt vatten från porakviferer, det vill säga att de hämtar sitt vatten från de hålrum som finns mellan materialpartiklarna i jordlagret. Bergborrade brunnar får sitt vatten från sprickakviferer, vilket betyder sprickor i berget, ibland kan sprickorna sträcka sig väldigt långt. 9 Genomförande Bygg- och miljökontoret informerade om det kommande brunnsprojektet på hemsidan och i en annons i tidningen Norra Västerbotten. Invånarna i kommunen ombads ta kontakt med bygg- och miljökontoret om de var intresserade av att delta i projektet. Enda kriteriet för att få delta var att brunnen skulle vara i bruk året runt. I projektbeskrivningen framgick att metall- och radonprovet var kostnadsfritt. Den som så önskade skulle också få brunnens kemiska och biologiska egenskaper analyserade till reducerat pris. Störst fokus lades på bergborrade brunnar i närheten av gruvor (aktiva eller nedlagda), men även kallkällor och grävda brunnar. Av de anmälningar som kom in valdes sedan 83 provtagningspunkter ut med så stor spridning som möjligt. Detta för att skapa en övergripande bild av metall och radonsituationen i kommunen. Totalt togs 112 22 6 8 EG 29 Figur 1. Totalt antal tagna prover. 47 EB GG GB A prover. Proverna togs i fem olika typer av brunnar. Enskilt grävda (EG), enskilt borrade (EB), gemensamt grävda (GG), gemensamt borrade (GB) samt allmänna anläggningar (A), se figur 1. Provtagningen genomfördes under april månad samt juni och juli. Vid analys av metallprover där otjänligt vatten konstaterades skickades kopia på provrapporten samt kommentar till analyssvaren hem till deltagare i projektet. Deltagarna ombads ta kontakt med bygg- och miljökontoret om de hade några frågor. 10 Gott vatten i kranen, Idéer, fakta och råd. Svenska vatten- och avloppsreningsverken. September 1991.

5 Resultat Av de 47 prover som togs i enskilt grävda brunnar bedömdes 3 av dessa som otjänliga, 18 bedömdes som tjänliga med anmärkning och 26 var tjänliga. Av de 29 prover som togs i enskilt borrade brunnar bedömdes 9 som otjänliga, 6 var tjänliga med anmärkning och 14 tjänliga. Av de 22 gemensamt grävda brunnarna bedömdes 2 som otjänliga, 4 tjänliga med anmärkning och 3 som tjänliga. Av de 6 gemensamt borrade brunnarna var 3 otjänliga och de övriga 3 tjänliga. Slutligen bedömdes samtliga 8 allmänna anläggningar som tjänliga. Tabell 1. Kemisk bedömning av brunnsvatten i Norsjö kommun Typ av brunn Tagna prover Otjänligt TMA Tjänligt EG* 47 3 18 26 EB 29 9 6 14 GG 22 2 4 16 GB 6 3 0 3 A 8 0 0 8 *EG Enskilt Grävd, EB Enskilt Borrad, Gemensamt Grävd, GB Gemensamt borrad, A Allmän anläggning 1 1 1 1 11 Arsenik, As Bly, Pb Koppar, Cu Radon, Rn Radon/Arsenik Figur 2. Totalt antal brunnar med otjänligt vatten Totalt bedömdes 16 brunnars vatten som otjänligt, 12 på grund av för höga arsenikhalter, två med för höga radonhalter, en på grund av för hög blyhalt samt en med för hög kopparhalt, se figur 2. En av brunnarnas vatten bedömdes som otjänligt på grund av dess arsenikoch radonhalt, se tabell 2. Prov GB 060 samt EB 014 innehöll arsenikhalter 27 och 30 gånger fastställt gränsvärde. Prov togs i en gammal grävd brunn i nära anslutning till GB 060:s brunn. Där uppmättes halter på 60 µg/l. Övriga provresultat för arsenikhalten i brunnsvatten som överskred gränsvärdet låg i intervallet 11 46 µg/l. EB 084 mätte 12 µg/l bly i båda proverna som togs i brunnen, gränsvärdet för bly är idag 10 µg/l. EG 018 mätte 2200 µg/l koppar vilket överstiger gränsvärdet med 200 µg/l. Gränsvärdet för radon i dricksvatten är idag >1000 Bq/l, brunnarna EB 012 och EB 42 mätte värden på 2200 Bq/l och 1500 Bq/l, se tabell 2. Brunnarna EB 012 och EB 014 fick både bedömningen tjänligt med anmärkning och otjänligt, se tabell 3.

6 Tabell 2. Prover/provplatser med bedömning Otjänligt Provets märkning Arsenik, As Bly, Pb Koppar, Cu Radon, Rn Gränsvärde 10 mg/l Gränsvärd 10 mg/l Gränsvärde 2000 mg/l Gränsvärde >1000 Bq/l EG 009 13 0,7 65 25 EB 012 21 0,1 0,2 2100 EB014 300 <0,1 0,5 67 EG 018 0,2 1,9 2200 40 EB 042 0,6 0,4 61 1500 GG 049 15 0,4 2 <2 GB 051 16 0,2 79 27 EG 052 11 1,4 41 37 GG 055 25 0,2 3,7 31 GB 060 270 <0, 1 0,2 120 Nytt prov (GB 060) gr brunn 60 0,2 2,2 EB 061 46 0,3 14 86 EB 070 12 <0,1 1,6 540 EB073 22 <0,1 0,09 170 EB 084 0,1 12 1400 140 EB 084 Omprov 12 EB 085 45 0,3 59 71 Tabell 3. Samtliga brunnar med bedömningen tjänligt med anmärkning (TMA) och otjänligt Tjänligt med anmärkning Otjänligt EG 001 EG 009 EG 002 EB 012 EG 006 EB 014 EG 010 EG 018 EB 012 EB 042 EB 014 GG 049 EG 023 GB 051 GG 033 EG 052 EG 034 GG 055 EG 035 GB 060 EG 041 EB 061 GG 043 EB 070 GG 047 EB 073 EG 050 EB 084 EG 054 EB 085 EB 056 EB 063 GG 071 EG 072 EG 077 EG 080 GG 081 EG 086

7 Vattnet i sju brunnar bedömdes som tjänliga med anmärkning med avseende på kopparhalten. Halterna i brunnarna varierade från 200 µg/l upp till 750 µg/l. Prov EG 010 mätte i första provet värden på 3,75 gånger gränsvärdet för bedömning tjänligt mer anmärkning för koppar. Omprovet som togs mätte värden på ca två gånger gränsvärdet, se figur 3. Tre brunnar bedömdes som tjänligt med anmärkning med avseende på järn, prov EB 014 mätte 20 gånger gränsvärdet för tjänligt med anmärkning både i det första provet samt omprovet som togs senare, se figur 4. I fyra brunnar bedömdes vattnet tjänligt med anmärkning i avseende på mangan. EB 014 mätte värden över 5 gånger gränsvärde för bedömning tjänligt med anmärkning. EB 012 låg på en nivå 8 gånger gränsvärdet för mangan, se figur 5. Fem brunnar bedömdes som tjänliga med anmärkning med avseende på ph-nivå, gränsvärdet ligger i intervallet 7,7 9,0, se figur 6. EG 010 EG 010 EG 002 440 750 EG 002 GG 043 EG 041 Cu 310 290 380 EG 034 GG 033 EG 006 250 970 200 240 mg/l Figur 3. Tjänligt med anmärkning, gränsvärde koppar 200 µg/l 0,26 Fe 1,3 2 EG 035 EG 023 EB 014 omp. EB 014 2 mg/l Figur 4.Tjänligt med anmärkning gränsvärde, järn 0,1 mg/l

8 66 EG 035 190 EG 023 Mn 270 EB 014 omp. EB 014 270 EB 012 420 mg/l Figur 5. Tjänligt med anmärkning, gränsvärde Mangan 50 mg/l 6,1 EG 023 7,5 EB 012 6,9 EG 010 EG 002 6,7 EG 001 5,9 ph Figur 6. Tjänligt med anmärkning, gränsvärde ph 7,7-9,0 Av kartan i figur 7 framgår att det finns ett område runt Rålund och Kusfors där det i jämförelse med andra områden förekommer högre halter arsenik i brunnarna. Av 17 prover i områdena Svansele, Rålund, Kusfors och Gumboda så bedömdes 7 (41 %) otjänliga på grund av för hög arsenikhalt. Analyser visar att området runt Larslund och Konradsbo är rikt på radon. Båda proverna tagna i området översteg gränsvärdet för radon och den ena överskred också gränsvärdet för arsenik. I Bjurträsk togs sju prover var av ett visade för hög arsenikhalt. I Bäverhult och Nyland visade analyser på för höga arsenikhalter. I Lillholmträsk bedömdes ett prov som otjänligt på grund av för hög blyhalt. I Gransjö bedömdes vattnet i en av de provtagna brunnarna som otjänligt på grund av för hög kopparhalt, se figur 7. Rålund och Kusfors som ligger längst med Skellefteälven har i jämförelse med andra områden i kommunen sämst vattenkvalité. Det är hög prevalens av bedömningarna otjänligt och tjänligt med anmärkning i den här delen av kommunen, se figur 8.

Tecken förklaring Arsenik (As) (11) Koppar (Cu) (1) Radon (Rn) (1) Mätresultat 2005-06-06 Bly (Pb) Brunnar per As Arsenik (As) (11) Radon Koppar (Cu) och Arsenik (1) (1) (1) Radon (Rn) (1) Bly (Pb) (1) Radon och Arsenik (1) Brunnar utan anmärkning (65) Brunnar utan anmärkning (65) Figur 7. Karta över samtliga otjänliga brunnar inom kommunen med avseende på arsenik, koppar, radon och bly.

10 Maursele 389 Brännberg Gallejaur kraftstn liden Udden Rörträsket Gallejaurdammen Nedre Högberg Dragnäs Brännet Ljusliden Bredträsket Fågelliden Bredträsk- Dragnäs Berget Tavle Moren Teckenförklaring Otjänligt (12) Tjänligt med anm (15) Brånan Mickeldammet Övre Ljusträsket Isträsk Rörås Treholmsfors Finnberget Granbergsliden Edebo Mensträsket 368 Lillträsk 272 Almdal Nicknoret Mensträsk Petikträsk Långnäs Petikträsket 246 356 Grenmyr Kron-Olles Nyland Dalträsk Grånäs Gölpberget S Menträsk Vargforsdammen Fridhem Sör-Tallberget Maurliden Gräsliden Nybrännan Högbo Finn- berget Hedlunda 231 Norrbränna Önus- 305 Berget 551 Finnliden Högliden berget Granhult S Finnliden Bomarsund Rännträskliden Skäggträsk- Ö Högkulla Vargfors kraftstation Svanfors Åmliden Granbo Vargfors Svarttjärnliden Lugnet Asplunda berget Örträsk 295 Rasbo Svanström V Högkulla Brännland Kälen 399 Bjurfors Bjurheden Tjärnbäck Karlsgård Borup Svansele Björklund Lillholmträsk Bäckkölen Bjurliden Gissträskliden 405 263 Gransjön Kvammarn Fromheden Bjurträsk Svanselet Gissträsk Rålund Gransjö Oxberget Gissträsket Lillberg N Svanheden Aggträsket Bäverhult 302 Eriksberg Udden Hedtjärnen 443 Gevliden Lidbränna 413 S Svanheden Gumboda Brännliden Brinken Utternäs Uddengruvan Flarken Nygård Tallheden Kedträsket Kusfors Rökträsket Stennäs Böle Gårdbäck Gårdkläppen Ulriksdal Storselet Bastutjärn Kedträskgruvan Lidträsk Kvammarnäs Karlberg Lillraggsjö Norsjö- Storliden S Kusfors Stor-Raggsjön Raggsjö Stor-Kvammarn vallen Svartlund Tjärnberg Blankås Kvarnåsen 274 293 Långmyrliden 431 Kvavisträsk Braxträsket Åsen Bränn- Tallåsen Kronås Lidträsket Lidland Mellanån Heden Norrby Nörd- Dalbacken Strömdal Källbacka Bodberg Lill-Raggsjön Tvärliden Finnäs Kvasmyrheden berget Flakabacken 336 Berget Torrberget 429 Norsjö Höglunda 427 Björkliden Braxträsk Mörttjärn Rörmyran Anderstjärn Norsjön Rismyrliden 449 Holmträsk Kläppen Granliden 409 Björklunda Brännan Bjurselet Näset Rönnbacken Trollberget Kositräsket Näset Djupnäs Mittiberget Burspråket 311 Sunnanå Övre Åmnäs Huldhem Björknäs Berget 282 290 Vajsjön Holmträsket Storstenberget Grånäs Norrestträsk Sör-Klovaberget Nyberg liden Klingnäs Bjursele Vikborg Långträsk- Storviken Bjurselheden Mullbacka Holktjärn Stenbacka Karsträsket Sunnanåberget Åmträsk Långträsket Arnberg Stenstorp Blek- 217 Bodan Inre- Lövlund Tokölen liden Storträsket 272 Åmträsket Pjäsörn N Tjärnliden Torrberget Björkås Nymyrliden Långträsket V Träskliden Avaliden 431 Lund 383 Bränntjärnliden 372 Långträsk Åmnäs 390 Långträsket Heden S Tjärnliden 445 Åliden Pjäsörn Långträsk Månsträsket V Träskliden Larslund Rönnfällan Pjäsörn Svartnäs StenträsketKattisträsket Kölen Grannäsudden Myrberg Bastuträsks by Hägglunda Konradsbo 389 Sikträsket Braxenån Granlund 263 Korsmyran Kattisberg Fraukälen Norr- 345 Godtjärn Lidträsket Råliden Steninge Storträsket Rote Fagerkälen Bodan Brännmyr- Torpet Bastuträsk Kägelliden liden 401 Ensamheten Bjärkliden Riskälen 426 Stensliden Nyborg Risliden 433 Norrmyran Lindero Rävelsliden Stensträsket Renlund Tvärliden Storklinten Risberg Inre-Klippträsket Storliden Näset Lidenslund Bäckersvedjan 283Skönvik Hemmingen Sandvik Arnträsket Nyhamn Söder-Lidsträsket Stenbrånet Talliden Norrbo 265 Kattislund Kattisträsk Yttre-Klippträsket Mullberg Persliden VÄSTERBOTTEN Norsjöån Malån Lidsträsk Mensträsket Granström Nedre Båtfors Valfors Båtforsens kraftstation Karsträsk Granlund Melsliden Långvattnet 309 Hemliden Hälletorp Karlsmyr Figur 8. Karta över samtliga brunnar i kommunen som under projektet bedömts som otjänliga eller tjänliga med anmärkning

Diskussion Vad kan arsenikhalterna i brunnarna bero på? De beror troligen på bergrunden i området. De flesta brunnarna med höga arsenikhalter ligger inom Skellefteåfältet, vilket består av vulkanisk berggrund som är rik på arsenik. Detta sätter spår i jordlager och således också dricksvattnet i området. Det kalkas också en hel del i Norrland i syfte att höja ph värdet i våra sjöar och vattendrag. Arsenik släpper och går ut i lösning, i motsats till de flesta metaller, när ph höjs. D v s att vid högt ph finns mer arsenik i vattnet än vid lågt ph. Halten humus som finns i mark- och vattenområden måste också tas med i beräkningarna. Humussyror adsorberar arsenik effektivast i ph intervallet 5 till 7 och när humussyrorna har en hög ask- och kalciumhalt. Sker det gödsling i arsenikrika områden finns det också risk för att mobiliteten (rörligheten) hos arseniken ökar eftersom fosfatföreningarnas adsorption är väldigt hög vad gäller hydroxider av järn (Fe), Mangan (Mn) och Aluminium (Al) och fosfatets adsorption är väldigt lik arsenikens och en konkurrenssituation uppstår om de olika jonslagen. 12 Hur ser drickvattenssituationen ut i kommunen? Provtagningen som genomförts inom projektet har uppfyllt sitt syfte genom att skapa en övergripande bild av hur dricksvattensituationen ser ut i kommunen. Problemet är att bilden är lite väl vag i vissa områden. Ett prov med dåligt resultat behöver inte betyda att hela området har lika dålig kvalité. Därför är utökad provtagning ett bra steg för att statistiskt säkra bilden av dricksvattensituationen i Norsjö kommun. Vad kan göras och vad görs för att åtgärda det otjänliga vattnet? Rening av arsenik i dricksvatten vilar på de grundläggande principerna oxidation, adsorption av koagulerade flockar, adsorption till sorptiva media, jonutbyte och membranfiltration. De vanligaste reningsmetoderna man använder sig av är främst oxidation med sedimentation, koagulering och filtration, sorptiv filtration och membran filtration. 13 Utfällning och adsorption genom koagulering med metallsalt och kalk följt av filtration är väldokumenterade metoder för arsenikborttagande ur dricksvatten 14 speciellt i u- länder där tillgången på dricksvatten är liten, efterfrågan stor och ekonomin bristfällig. Koagulering är den mest förekommande tekniken som används för att få bort arsenik ur vatten. Beroende på vilken typ av arsenikform som förekommer i drickvattnet kan det bli nödvändigt att oxidera vattnet först med klor eller permanganat. Koagulation med järnklorid FeCl 3 fungerar bäst vid ph-nivåer under 8. Arsenikrening genom membranteknik är i dag dyrare än andra reningsmetoder men är å andra sidan väldigt effektiv och ger mycket låga nivåer efter rening på bekostnad av ett smakfattigt vatten. 13

1 Vattenrening med koagulerande ämnen som aluminiumsulfat Al 2 (SO 4 ) 3 18 H 2 O, Järnklorid FeCl 3 eller järnsulfat Fe 2 (SO 4 ) 3 7 H 2 O är effektiva för att ta bort arsenik ur vatten. Närvaron av mer än en anjon (negativt laddad jon) kan dock få en dämpande effekt av reningen. Tillsätter man kisel eller fosfat så har båda ämnena effekter på arsenikreningen av vattnet, men tillsammans så reduceras borttagningen av arsenat med 39 % och arsenit med 69 %. 13 Sorptiva ämnen som aktivt aluminium, kol, järn- manganbelagd sand, kaolinit lera, släckt järnhydroxid, kiseldioxid och många andra naturliga och syntetiska media fungerar bra vid rening av bland annat arsenik. I mindre reningsverk är aluminiumklorid, granulat av järnoxid och hydroxid, metalliskt järn, järnbelagd sand eller tegelstensdamm, ceriumoxid samt jonutbytes media de främst använda medierna vid rening av arsenik. 13 Genom rening med membran så finns det två olika typer, lågtrycks membran som används vid mikrofiltrering och ultrafiltrering, sedan finns det högtrycks filtrering som användas vid nonofiltration och omvänd osmos. Den senare har lämpliga porstorlekar för att ta bort arsenik. 13 Nonofiltration är en typ av nanofiltration, 15 som genom membran prioriterar separation av olika vätskor och joner. Nanofiltrationen är inte lika fin som filtrationsprocessen genom omvänd osmos, men den kräver inte heller lika stor energimängd för att genomföra separationen. Man använder ett membran som är delvis permeabelt (genomsläppligt) vid separering, men porerna är vanligtvis mycket större än vad membranens porer är vid omvänd osmos. 16 Nackdelen är att de flesta membran inte kan motstå oxiderande ämnen. Nonofiltration kan rena upp till 90 procent av arseniken och omvänd osmos ända upp till 95 procent. Denna reningsnivå sker dock endast vid idealtryck. 13 Kolfilter testas i Rålund, resultat av denna rening kommer att erhållas längre fram under hösten. Enligt SGU så ska järn - manganfilter ge en viss reducerande effekt. Kolfiltermassan kommer att klassas som farligt avfall vilket i sin tur kommer att kräva destruering när filtren blivit mättade på arsenik. Filtermassan måste då transporteras av godkänd transportör till plats för lagring och eller destruktion, för x antal kronor. Frågor som berör kostnader för detta är volymen filtermassa som kommer att användas, hur lång är mättnadstiden, vilken kostnad tillkommer för transport och destruktion av mättad kolfiltermassa? Utifrån de analyssvar som erhållits under studien är det tydligt att det finns problemområden i kommunen. Vissa områden är mer drabbade än andra och det finns två punkter där arseniknivåerna ligger högt över gränsvärdet. Här är det viktigt att så snart som möjligt hitta fungerade åtgärder så att konsumenter får tillgång till tjänligt dricksvatten. 15 http://www.mssincorporated.com/newsletters/vol6.html 16 http://www.gewater.com/library/tp/834_nanofiltration_.jsp

2 I de övriga fallen låg brunnsvattnet strax ovanför gränsvärdet på 10 mikrogram arsenik per liter vatten, för de flesta av dessa brunnar har sänkningen från 50 mikrogram arsenik per liter vatten inneburit att de inte längre håller kraven enligt dricksvattenförordningen. Där höga arsenikhalter har hittas kan det inte ses som en praktiskt och fungerande lösning att borra en ny brunn när man inte kan garantera att kontaminering från mark och bergrund inte kommer att ske även här. Därför är reningsmetoder den enda lösningen eftersom uppkoppling på det kommunala nätet skulle bli en omständlig och mycket kostsam affär för den enskilde konsumenten. De kriterier som ett tänkbart reningssystem måste uppfylla är effektiv och funktionell rening, skötseln ska vara enkel och minimal, installationen samt driften ska vara så ekonomisk som möjligt. För att det ska vara möjligt att gå vidare i projektet kärvs mätdata från kolfiltret som är i bruk i Rålund. Visar sig detta vara en lämplig reningsmetod så finns det ett fungerande reningsalternativ att rekommendera till övriga drabbade hushåll inom kommunen. En annan fråga är vad statens verk och myndigheter ämnar göra åt situationen. Vad kan kommunen och konsumenten få för stöd från dessa? Källförteckning 1. Livsmedelsverkets föreskrifter om drickvatten H 90 2. Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten 3. Berglund et.al. Nationell kartläggning av arsenikhalter i brunnsvatten samt hälsorisker. 4. http://www.imm.ki.se/datavard/pdf/arsenik_resultatrapport_2005.pdf Berglund. M., Ek. B.M., Thunholm. B. Och Lax. K. Nationell karläggning av arsenikhalt i brunnsvatten samt hälsoriskbedömning. 2005. Senast besökt 2005-08-22. 5. Ulla Johansson. Näring och hälsa. 2004, ISBN 91-44-04198-5. Sid. 127-132. 6. Wide. M. Metaller Hälsa och Miljö, konferens i Uppsala om metallers inverkan på människan och miljö. Blyexponerade möss får färre barnbarn. 1997. ISSBN: 91-576-5394-1. Sid. 47 7. Clavensjö B. Och Åkerblom G. Radonboken- förebyggande åtgärder i nya byggnader. 2004. ISBN 91-540-5926-7 8. Miljörapport 2001. Socialstyrelsen, Institutet för Miljömedicin, Miljömedicin Stockholms läns landsting. ISBN 91-7201-495-4. 9. Strålskyddsnytt. Radon ett aktuellt problem. Nr 3. 1999. ISSN 0280-357

3 10. http://www.linkoping.se/nr/rdonlyres/e26f7de9-8804-48f5-8056- 8C75CE07331C/0/RadonivattenMK412.pdf Senast uppdaterad februari 2005, senast besökt 2005-08-22 11. Gott vatten i kranen, Svenska vatten- och avloppsverksföreningen. Meddelande VAV M76. Sep. 1991. Sid. 12-17. 12. W.M. Mok., C.M. Wai.1994. Mobilization of arsenic in contaminated river waters. Arsenic in the environment, part I: Cycling and Characterization. ISBN 0-471-57929-7. Sid. 102. 13. Towards a more effective operational response. Arsenic contamination of groundwater in South and East Asian countries. Volume II technical report. Rapport nr. 31303. Sid. 170-203 14. http://www.mssincorporated.com/newsletters/vol6.html Membrane System Specialist Inc. Kontakt membrane@mssincorporated.com 15. http://www.gewater.com/library/tp/834_nanofiltration_.jsp G E Infrastructure Water & Process technologies. Senast besökt 2005-0