Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur



Relevanta dokument
Utfodringspraxis Uppsala sep Carin Clason CoA Ab

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

Utfodring av nötkreatur. Ann-Theres Persson Hallands Husdjur

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Utfodringspraxis Mjölby nov

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar

Ekologisk djurproduktion

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning

Regional balans för ekologiskt foder

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

NÖT

Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

EDEL Nöt Framgång föder framgång

Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter

Ungdjurs tillväxt på Bete

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori:

Nötköttsproduktion i Frankrike

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Vägen till lönsam lammproduktion

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen

Resurseffektiv utfodring av dikor

Bra vallfoder till mjölkkor

Ekologisk nötköttsuppfödning

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Mångsidiga foderlösningar effektiv tillväxt för köttdjuren

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

Hur föds svenska fullblod upp?

Växa Sverige. Utfodring i torkans spår. Kicki Markusson. Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen.

Mineraler. och lite annat

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Identifiera dina kompetenser

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER.

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN

Rörflen som foder till dikor

vitafor HÄSTMINERALER

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Mellangårdsavtal Mjölkraskalv

UTFODRINGSTIPS. För dig som jobbar i travstall

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002

Utfodring av dikor under sintiden

på Gotland Några goda råd

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

sto, föl och den växande unghästen

Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter:

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.

Anett Seeman

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Upplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk

Danmarksresa med Lely Januari 2012

mjölk och nöt producenter nr 4

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Hästar och foderstater

Vallfoder som enda foder till får

Nya tider nya strategier

Betfor en riktig klassiker!

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra?

Resultat av enkät Lantbrukare

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN

Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Gris, Nöt och Lamm i siffror En strukturrapport från LRF Kött

Förord. Tina Klang. Projektledare

FODER i ekologisk produktion

Resurseffektiv utfodring av dikor

Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Framgång föder Framgång framgång föd

Betfor en riktig klassiker!

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm

Transkript:

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån 3 11,2 9,6 17 mån 4 1,8 9,2 21 mån 5 1,4 9,2

Kg 1 Ca 3 mån 2 Ca 7 mån 27 Ca 1 mån 35 Ca 14 mån 45 Ca 18 mån Foderstat med Ens2-4 Ens2, kg ts 1,6 3,2 6, 7,1 8,4 (1,3 MJ, 144g rp) Kross kg 1, 1, Galax, kg,5,5 Mineral g 4 4 6 Konc. grad 11,4 11, 1,2 1,2 1,2

Foderstat med Helsäd (9,8 MJ 112 g rp) Kg Helsäd, kg ts Halm, kg Kross kg Galax, kg Mineral g Konc. grad 1 1,3 1,2,8 11,4 2 2,7 1,5,6 11, 3 5,2 1,,4 2 1,3 4 6,5 1,,4 5 1,2

Behov av rekryteringsdjur i en 4 kors besättning Utslagsfrek vens, % 22 24 26 28 3 32 34 36 mån. 2 % 16 18 19 21 22 23 25 26 24 % 19 21 23 25 26 28 3 32 28 % 23 25 27 29 31 33 35 37 32 % 26 28 31 33 35 38 4 42 36 % 29 32 34 37 4 42 45 48 4 % 32 35 38 41 44 47 5 53 44 % 35 39 42 45 48 52 55 58

Rekryteringsdjur Bra kvalitet och hög proteinhalt i fodret första halvåret Ger god tillväxt som inte kan kompenseras senare God tillväxt, ca 8 g/dag under hela uppfödningen Låg inkalvningsålder, 24-26 mån

Många olika uppfödningsmetoder dessutom valet ekologiskt/konventionellt Mjölkras Mellankalv (6 mån) Vallfodertjur (17-2 mån) Betestjur (18-22 mån) Gödtjur (14-16 mån) Stut (22-3 mån) Köttras Tunga och lätta raser Mellankalv av kviga Ungtjur 12-14 mån Stut (22 mån) Slaktkviga (18-22 mån)

Diko-besättningar Medelkoantal cirka 13 dikor. Föda upp kalvarna själv eller sälja som halvfabrikat!

19 17 15 Ge proteinet när det ger mest nytta Tillväxtprofil för mjölkrastjur och tung köttras Gram/dag 13 11 9 7 5 Gödtjur Tung Köttras 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 Levandevikt kg

. Kväveeffektivitet vid olika uppfödningsmodeller 3,% - 25,% 2,% 15,% 1,% 5,%,% Intensiv mjölkrastjur, 15 mån Vallfodertjur mjölkras, 18 mån Mjölkrasstut, 24 mån Tung köttrastjur, 14 mån Lätt köttras tjur, 18 mån Köttraskviga, 18 mån

Hög kväveeffektivitvitet! Ju intensivare uppfödning desto högre kväveeffektivitet! Miljönytta? Kanske är det betesmarker som skall prioriteras?

Mjölkras! Uppfödning av egna tjurar eller inköp. Mellankalvar skall ha så mycket kraftfoder som möjligt och endast en marginell del grovfoder. Foderåtgång per mellankalv: Ts ensilage: 93 Kraftfoder kg: 76

Ju bättre start desto bättre tillväxt Tillväxt i förhållande till 1 veckors vikt 1 5 1 45 1 4 Tillväxt g/dag 1 35 1 3 1 25 1 2 1 15 1 1 5 6 7 8 9 1 11 1 veckorsvikt

Nästan omöjligt att ge generella fodergivor Alternativen är många! Vid bra grovfoder krävs mindre inköpt kraftfoder. Uppfödningstid är olika! (alltför olika!) Tunga köttraser kräver kanske 8% av normen.

Bra foder = Bra tillväxt Koncentrationsgrad MJ/kg ts 8 11 Konsumtion ts 5 6,3 Energiintag 4 7 Energi för underhåll 34 34 Energi för tillväxt 6 36 Tillväxt g/dag 2 1

Fosfor-mineralfoder! Till växande ungdjur passar oftast ett normal- eller högmineral (Ca/P = 2,2-5) Till dikor ett lågmineral (Ca/P=,8) Djur som äter färdigfoder behöver oftast inget extra mineralfoder, fosforöverskott är vanligt! I en spannmålsfoderstat och lagom tillväxt är 5-1 g mineral lagom

Fosfor-forts Foderfirmorna lyssnar! Fosfornivån i färdigfodren och koncentraten har sänkts! Kolla om du har rätt värde i STANK

Så här arbetar köttrådgivaren Förbereder genom att hämta hem slaktdatan Slaktvikter Tillväxter Slaktålder och klassning Ovanstående ger en bild av ambitionen hos lantbrukaren

Foderanalyser Grovfoderanalyser behöver finnas Diskuterar analyserna Räknar foderstat utefter grovfoder, uppfödningsform mm.

Foderåtgång

Rådgivningar i Greppa! Kontroll av foderstat ungdjur 41B. Diskuterar nuvarande foderstat Ser över råprotein och fosfor Räknar fram en ny efter foderanalyser och ambitioner.

Vanliga åtgärdsförslag! Följ upp din slaktdata Analysera så mycket grovfoder som möjligt Ge en högre råproteinmängd i början av utfodringen och sänk sedan Byt mineralfoder till ett med lägre fosforinnehåll. Mät väg djuren! Notera foderåtgången!

Rådgivning 41 C, 1-dags utfodringskontroll Kan vara svår att göra på köttdjur-men ej omöjligt. Lantbrukaren läser av foderåtgång En jämförelse görs med tillväxterna

Åtgärdsförslag Rätt foder i början av uppfödningen! Sänk råproteinet i slutet av uppfödningen Sänk uppfödningstiden Det bästa grovfodret till de växande djuren Ta ts-analys på grovfodret.

Råd till växtodlare! Kolla upp vem som är foderrådgivare på gården. Diskutera uppfödningsform och foderåtgång, med honom/henne