Smittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn



Relevanta dokument
III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

Basala hygienrutiner och klädregler

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg.

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Giltig fr.o.m: Dokumenttyp: Vårdprogram

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB

Carin Jakobsson Folktandvården Wisby

Välkommna! Basala hygienrutiner

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien

Basala hygienrutiner

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

HYGIEN OCH SMITTSKYDD Vad säger lagen?

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Piercing och tatuering. hälsorisker samt gällande lagar och regler

Kan vi smittas och i så fall av vad, vid provtagning? Får man skicka vad som helst hur som helst?

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Basala hygienrutiner

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Lokal anvisning

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Dokumentdatum Dokumentkategori Vårdrutin

Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner. på särskilda boenden

Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Basal hygien Vad, hur och varför?!

Basala hygienrutiner och smittvägar

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Basala hygienrutiner och smittvägar

Interna telefoner på Sterilcentral

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Självklart! Läs det i alla fall

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Vårdhygieniska Argument

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5. Vårdhygien - smitta

Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Vårdhygien - basala kunskaper

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Vårdhygien Västra Götaland. Strama o Vårdhygien utbildning,

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Hygiensjuksköterska

Smittskydd Värmland. Basala hygienrutiner

Innehåll: Inledning sid 1

Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg

Del 1 Hygienombudsutbildning HSF 2018

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

Röntgensjuksköterskans tillämpning av basala hygienrutinerna vid datortomografiundersökning

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Rena händer och rätt klädd

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

MRSA. Information till patienter och närstående

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.

Vårdhygien- och smittskyddsenheten

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Smittskyddsarbete - smittskyddsläkarens roll - varför smittspåra?

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

God vårdhygien inom vård och omsorg

Innehåll. Version: Dokumentnamn: Hygienrutiner för Hjälpmedel 1.0

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Basala hygienrutiner Smittskydd Värmland

Vårdhygieniska aspekter vid Specialiserad rehabilitering i slutenvård och dagvård, bilaga till ansökan om avtal enligt LOV

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Rådgivningssjuksköterskor

Vårdhygien Västra Götaland HT 2017

Influensa. Fredrik Idving

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Transkript:

1 Smittskydd Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

2 Smittskydd Definition: Alla åtgärder som vidtas för att förhindra och handlägga spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer.

3 Tandvårdslagen(1985:125) All vård skall bedrivas med god hygienisk standard och särskild vikt ska läggas på förebyggande åtgärder. Smittskyddslagen(2004:168) Smittskyddsåtgärder skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Folkhälsomyndigheten ansvarar för smittskyddet på nationell nivå. Varje landsting ansvarar att behövliga smittskyddsåtgärder vidtas.. I varje landsting skall det finnas en smittskyddsläkare.

4 Socialstyrelsens föreskrifter. Basala hygienrutiner SOFS 2007:19.

5 Vårdrelaterade infektioner Incidens ca 10% inom sjukvården. Saknas uppgift om incidens tandvårdsrelaterade infektioner. Det finns fallbeskrivningar. Delas upp i endogena och exogena infektioner.

6 Endogen infektion Dessa infektioner beror på att den mikroflora, som finns i patientens mun sprids till annat kroppsorgan. Sepsis Infektiös endocardit Infektioner i hjärnan Ledinfektioner Svalginfektioner Lunginfektioner Andra bakteriella infektioner (blodpropp i sinus cavernosus, inf i ögat, osteomyelit)

7 Exogena infektioner Smittämne förs över till patient från tandvårdspersonal eller omgivningen. Men även tandvårdspersonal kan smittas av patient eller omgivning. Oftast kontaktsmitta.

Konstaterade exogena infektioner som spridits vid tandbehandling. 8 Hepatit B virus (HBV) Blod och saliv. HIV (humant immunbristvirus) Främst i blod. Väldigt lite i saliv. Herpes Simplex 1 Kontaktsmitta, finns i saliv. Stort antal virus på orala slemhinnor vid pågående infektion. Stafylokockinfektioner S. Epidermidis och S. Aureus. MRSA Hudbakterier, kontaktsmitta.

9 Tuberkulos TBC Luftburen smitta via aerosol vid hosta. Pseudomonas Orsakar luftvägs- och tarminfektioner på nedsatta pat. ESBL. Kan växa i unitar. Finns i saliv på pat med aktiv infektion. Legionellainfektioner Koloniserar biofilm i vattenledningar, duschar osv.. Men också i dentala unitar. Sprids via aerosol. Främst nedsatta pat drabbas. Pontiacfeber.

Exogena infektioner som kan utgöra smittrisk. Hepatit C virus Tiondels smittrisk jämfört med Hep B. Finns i blod och saliv. HHV-2, herpes simplex 2 Genitala inf, även i munhålan. HHV-3, varizella-zoster virus (VZV) Vattenkoppor/bältros. Kontaktsmitta HHV-4, Epstein-Barr virus (EBV) Mononukleos/körtelfeber. Sprids via saliv. 10

11 HHV-5, cytomegalovirus (CMV) Infekterar i första hand vita blodkroppar (polymorfkärniga leukocyter) och lymfocyter. Lågvirulent, finns i saliv. HHV-6, HHV-7 (snarlika CMV) Drabbar främst barn. Lindrig infektion. Finns i saliv. HHV-8 Associerat med kaposis sarkom, sprids via saliv. Samtliga herpesvirus kan utsöndras via saliven, även i latent fas.

12 Humana papillomvirus (HPV) Associerat med cervixcancer samt skivepitelcancer i munhåla och svalg. Sprids sexuellt och via saliv. Rhino-, adeno-, corona- och influensavirus Förkylningsvirus. Coronavirus kan orsaka SARS (svår akut respiratorisk sjukdom). Dropp- och kontaktsmitta. MPR. Mässling, påssjuka och röda hund Virus förekommer i saliv. Enterobakterier Kan kolonisera munhålan på immunosupprimerade pat. ESBL! Helicobacter pylori Magsår, kan finnas i saliv. Difteribakterier Svalginfektion som kan skada hjärta/njurar samt ge neurologiska skador. Dropp- och kontaktsmitta. Finns i saliv.

13 Smittspridning via aerosol. Vid arbete med highspeedborrmaskin och ultraljudsdepuration bildas aerosol innehållande mikroorganismer som kan hänga kvar i luften upp till 30 minuter. Kontaminerar både behandlare och omgivande ytor i olika grad. Risken att bli smittad av aerosolburna mikroorganismer beräknas som extrem osannolik utom i fall av smittsam ickebehandlad TBC där det finns liten risk för personal i behandlingsrummet att smittas.

14 Risker Endogen smittspridning. Större för immunosupprimerade och svaga patienter. Ab-profylax! Anpassad beh. Exogen smittspridning. Svårt att bedöma. Smittförebyggande principer skall därför tillämpas för alla patienter. Aktuell anamnes och hälsodeklaration. Kanske skall patienter med resistenta bakteriestammar inte behandlas på sjukhustandvård!

15 Stick och skärskador relativt vanligt, särskilt tandsköterskor är utsatta. Blodburen smitta HBV, HBC och HIV. Smittrisk för hepatit B är 1/3 Vid hepatit C 1/30 HIV 1/300 Kanylskydd Vaccination

16 Basala hygienrutiner 1. Arbetskläderna ska ha korta ärmar. 2. Arbetskläderna ska bytas dagligen, eller vid behov oftare. 3. Händerna och underarmarna ska vara fria från armbandsur och smycken. 4. Händerna ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, eller något annat medel med motsvarande effekt, omedelbart före och efter varje direktkontakt med en patient. 5. Händerna ska desinfekteras både före och efter användning av handskar.

17 6. Händerna ska, om de är synligt smutsiga, tvättas med vatten och flytande tvål innan de desinfekteras. 7. Vid vård av en patient med gastroenterit ska händerna alltid tvättas med vatten och flytande tvål före desinfektion. 8. Händer som har tvättats ska vara torra innan de desinfekteras. 9. Ett engångsförkläde av plast eller en skyddsrock ska användas, om det finns en risk för att arbetskläderna kommer i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material.

18 10. Skyddshandskar för engångsbruk ska användas vid kontakt med eller risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. 11. Skyddshandskarna ska tas av direkt efter ett arbetsmoment och bytas ut mellan olika arbetsmoment.

Instrumentell renhet 19 Sterilt- instrument som penetrerar hud, slemhinna el dentin. Höggradigt rent- övriga instrument som används i munhålan. Rent-instrument eller material som används utanför munnen.

20 Ytdesinfektion- Alla ytor som kan ha kontaminerats skall torkas direkt efter behandling med alkohol. Om känd smitta (virus, MRSA, ESBL) skall ett oxiderande ytdesinfektionsmedel användas. Tex Virkon. Håliga instrument skall vara höggradigt rena. Körs i lämplig apparat. Unitens vatten och sugsystem skall renas efter aktuell rutin.

21 Slutligen! Alla patienter skall betraktas som potentiella smittbärare. Stressa aldrig under patientarbete! Följ aktuella rutiner!

22 Referenser Smittrisker och hygien i tandvården Stig Edwardsson Nils Bäckman 2012