Gemensam ordinationslista Ansvar och arbetssätt
kapten James Revisionshistorik Lancaster att tre teskedar Version citronsaft Författare Kommentar dagligen 0.9 Susanne Sjöviker Inför workshop 2011-09-09 (till deltagare samt styrgrupp räddade sjömän från Pascal/NOD 1.0 Marie Eliasson 2011-09-09: Önskemål om Sammanfattning och konklusion skörbjugg, men inte 2011-10-21: Förslag till Sammanfattning och konklusion för förrän år 1795 fick denna synpunkter genomslagskraft och 2011-11-15: Sista datum för synpunkter 2011-11-18: Reviderad Sammanfattning och konklusion skörbjugg bland sjömän försvann nästan omedelbart Ett varmt tack till följande personer som med stor kunskap och erfarenhet har hjälpt och Tänk då inspirerat så många oss som i vårt arbete: implementeringen Ulf Bergman i detta Professor Avd för klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset fall tog närmare 200 år! Huddinge Monica Bjerlöv Docent, utbildare Arbetslivsinstitutet att allt fler och Eva komplexa Estling diagnoser Johan Fastbom ordinationslista Eva är Henriksen uppenbart. Den skulle patientens ordinerade Lena Jönsson läkemedel från Christina Ljungberg läkemedelsbehandling Åke Pehrson genom att den (ordination, Sune förskrivning, Petersson expediering, och patientens Pål egen Resare användning) görs För att detta Laila i praktiken Straubergs skall bli möjligt på samsyn Björn leder till Wettermark risker. Trots apoteksaktörer Inera att AB ges tillgång till Box 177 03 Projektledare Patientsäkerhetsarbete Sveriges kommuner och landsting Docent Aging Research Center och Socialstyrelsen Verksamhetschef Med.Dr FOU nu Jurist Landstinget Dalarna Apotekare Med.Dr Region Halland Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Stockholm läns landsting. Apotekare Projektledare Nestor FoU Jurist Socialstyrelsen Apotekare Projektledare Nestor FoU Apotekare Med Dr Medicinskt Kunskapscentrum Stockholms läns landsting Sid 2/26
att tre teskedar citronsaft dagligen räddade sjömän från skörbjugg, men inte Innehållsförteckning förrän år 1795 fick denna genomslagskraft och 4 skörbjugg bland sjömän försvann nästan 2. Nationell Ordinationsdatabas (NOD) 5 omedelbart Tänk då så många som redan drabbats 3. Metod av 6 implementeringen 4. Regelverk i detta gällande ansvar vid läkemedelsbehandling 7 fall tog närmare 200 år! 5. Föreskrifterna i praktiken 9 skulle Bilagor apoteksaktörer Inera att AB ges tillgång till Box 177 03 6. LOK:s rekommendationer och allmänna riktlinjer kring en samlad ordinationslista 10 7. Resultat 14 7.1 Utbildningens innehåll 15 8. Diskussion 17 9. Sammanfattning och konklusion 18 10. Referenser 19 Sid 3/26
att tre teskedar citronsaft dagligen räddade sjömän från skörbjugg, men inte förrän år 1795 fick denna viktigare del av sjukdomsbehandlingen i och med att allt fler och komplexa diagnoser kan behandlas och med allt potentare läkemedel. Ofta genomslagskraft förskrivs läkemedel och till samma patient av flera läkare från olika kliniker. Det finns idag ingen skörbjugg samlad bland bild sjömän över en patients läkemedel vilket försvårar samverkan mellan vård och apotek försvann kring nästan patientens behandling. En konsekvens av detta är också att kunskapsstöd i vården och omedelbart vid expediering på apotek utgår från skilda, och oftast inte överensstämmande läkemedelskällor så många istället som för att utgå från patientens aktuella faktiska läkemedelsordinationer.(1) Tänk då skörbjugg Vårdpersonal på grund av lägger att i dag mycket tid på att söka information om patienten hos andra implementeringen vårdenheter, i och detta trots att informationen finns elektroniskt lagrad hos alla vårdgivare måste fall tog närmare man ofta skriva 200 år! ut och faxa eller buda över uppgifterna mellan olika vårdenheter. Detta är ett hot mot patientsäkerheten samtidigt som onödiga väntetider skapas inom vårdsystemet och en onödig administrativ börda läggs på vårdpersonalen som stjäl tid från det fysiska patientmötet.(2) skulle apoteksaktörer Inera att AB ges tillgång till Box 177 03 Många sjukhuskliniker använder inte läkemedelsmodulen i den elektroniska patientjournalen utan har medicinlistor på papper då man anser att den elektroniska journalen inte kan hantera komplexa läkemedelsterapier. Dokumentation av just läkemedelsbehandling och utbyte av information kring patienters läkemedelsbehandling tycks var ett problem i det elektroniska patientjournalsystemet. Information om implementering av elektroniska patientjournaler i Sverige tar sällan specifikt upp hur dokumentationen kring patienters läkemedelsbehandling fungerar. Läkarförbundet liksom LOK (Nätverket för Sveriges Läkemedelskommittéordföranden), Nationella Läkemedelsstrategin, CeHis (Centrum för E- hälsa i samverkan) och Socialdepartementet påtalar att en gemensam ordinationslista för läkemedel som kan nås av alla vårdgivare över hela landet bör införas snarast. Patienters aktuella ordinationer samlade i en källa skulle radikalt förbättra dagens krångliga system och därmed kvalitetssäkra läkemedelsbehandlingen och öka patientsäkerheten.(3) I Socialstyrelsens vårdskaderapport från 2008 uppges att 27 % av uppkomna vårdskador orsakas av läkemedel. (4) förbättra patientsäkerheten vid patientbundna informationen i läkemedelsprocessen beredning, administration, utdelning tillgänglig för alla inblandade aktörer, d v s Den skulle innebära en sammanställning av journalsystem. (5). Kraven på en gemensam den nationella E-hälsostrategin för vård och 2006. Med en gemensam ordinationslista utlämnade läkemedel. En gemensam ordinationslista är den nationella handlingsplan som godkändes av samtliga sjukvårdshuvudmän hösten 2006. (6) Sid 4/26
att tre teskedar 2. Nationell citronsaft Ordinationsdatabas (NOD) dagligen räddade Det sjömän råder ingen från brist på information om patienters läkemedelsbehandling. Problemet är skörbjugg, snarare men att inte informationen finns på alldeles för många ställen. Den Nationella Ordinationsdatabasen 1795 fick (NOD) denna är en nationell och gemensam informationskälla om patients ordinationer. förrän år Här kommer en patients alla förskrivna läkemedel att finnas samlade vilket snabbt ger förskrivaren en och helhetsbild över patientens samlade läkemedelshistorik. Det kommer att under- genomslagskraft skörbjugg lätta bland en säker sjömän läkemedelsbehandling och därmed att ge ökad säkerhet. Visionen om att skapa en gemensam och nationellt tillgänglig läkemedelslista för alla patienter är bakgrunden försvann nästan till NOD. Ordinationslistan ska underlätta för patient, vårdgivare och apotek att få en överblick över en patients aktuella och tidigare ordinationer. Inledningsvis kommer NOD att omedelbart Tänk då innehålla så många information som om öppenvårdsordinationer, dosordinationer och utlämnade läkemedel. redan drabbats Dock är den av framtida målsättningen att även ordinationer som görs i slutenvården ska finns skörbjugg med. på (7) grund av att implementeringen i detta fall tog närmare 200 år! skulle CeHis har givit Apotekens Service AB uppdraget att utveckla och systemförvalta NOD. apoteksaktörer Inera att AB ges tillgång till Box 177 03 Sid 5/26
kapten James 3. Metod Lancaster att tre teskedar citronsaft dagligen Med hjälp av LOK som varit en huvudsamarbetspartner i projektet formerades en räddade arbetsgrupp sjömän från med representanter från LOK och till LOK knutna resurspersoner för att ta fram skörbjugg, ett utbildningsförslag men inte gällande ansvar och arbetssätt kring förrän år Arbetsgruppen 1795 fick denna har representerat öppen och slutenvård, kommun, Apotekens Service AB, Socialstyrelsen och SKL samt sakkunniga gällande ansvarsfrågan. genomslagskraft och skörbjugg Pia bland Bastholm- sjömän Med Dr Utredare Medicinskt kunskapscentrum försvann Rahmner nästan Stockholm omedelbart Ylva Blix Medicinskt ansvarig sjuksköterska Örebro Tänk då Martin så många Enander som Spec.allmänmedicin Västernorrland Lars-Olof Hensjö Medicinsk chef Inera AB implementeringen Rune Kaahus i detta Spec. allmänmedicin Västmanland fall tog närmare Synnöve Lindemalm 200 år! Spec. barn Stockholm Läkarförbundets råd för läkemedel Mikael Lundborg Spec. allmänmedicin Halland viktigare del Per av behandling Magnusson i och med att allt fler och Marianne komplexa diagnoser Nordling läkemedel. Maria Detta tillsammans Palmetun- med den där patienten Ekbäck ofta träffar ett flertal olika läkare på ett Tero flertal Shemeikka enheter, visar på skulle Susanne Sjöviker patientens ordinerade Peter Wodlin läkemedel från en gemensam förändringsarbete. ordinationslista. Spec. allmänmedicin Jämtland Farmaceut Apoteken Service AB Hudspecialist Örebro Geriatriker, Överläkare Medicinskt kunskapscentrum Stockholm Delprojektledare Pascal Inera AB Kardiolog Östergötland Arbetet har skett via heldagsmöten vid tre tillfällen och däremellan per telefonmöten och via Projektplatsen. I samband med heldagsmöten har resurspersoner bjudits in från Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och projekt som arbetat kring ansvarsfrågan. Diskussioner har även förts med personer som har stor erfarenhet av implementering och Sid 6/26
4. Regelverk gällande ansvar vid läkemedelsbehandling att tre teskedar En förutsättning citronsaft för en väl fungerande läkemedelsbehandling är att även berörda dagligen befattningshavare är införstådda med sitt ansvar. Socialstyrelsens föreskrifter om räddade ledningssystem sjömän från för kvalitet- och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården trädde i kraft den 1 skörbjugg, september men inte 2005. Dessa föreskrifter ställer krav på att ett ledningssystem för kvalitets- och förrän år patientsäkerhetsarbete 1795 fick denna skall finnas då patientsäkerhet lyfts fram som ett grundläggande krav på god vård. Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet ska vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av ett förebyggande syn- och genomslagskraft och arbetssätt, ständiga förbättringar, faktabaserade beslut och samverkan. För ledande skörbjugg funktioner bland sjömän inom hälso-och sjukvården ges även direktiv om hur vården skall utvecklas, försvann säkras nästan och organiseras. Följande paragrafer ur Hälso-och sjukvårdslagen utgör grunden för omedelbart ett systematiskt kvalitetsarbete Tänk då så många som redan drabbats - Inom av hälso- och sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande skörbjugg på grund utvecklas av att och säkras. (31 HSL ) implementeringen i detta fall tog närmare - Ledningen 200 år! av hälso- och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. (28 HSL) skulle Socialstyrelsen anger i författningen vilket ansvar vårdgivare, verksamhet och medarbetare har för kvalitetsarbetet och säker vård. Författningen avser alla former av kvalitetsarbete och innefattar såväl läkemedelshantering som vård och behandling. Vårdgivaren fastställer verksamhetens övergripande mål för kvalitet och patientsäkerhet vilka ska följas upp och utvärderas kontinuerligt. Verksamhetschefen ansvarar för att realistiska och mätbara verksamhetsmål och rutiner formuleras inom ramen för vårdgivarens ledningssystem. Alla medarbetare ska aktivt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Det är alla medarbetares ansvar att medverka i risk- och avvikelsehantering och delta i arbetet med uppföljning av mål och resultat. Kvalitetsarbetet ska vara en integrerad del i verksamheten. Föreskriften anger att vid planering, utförande, uppföljning och utveckling av verksamheten ska det systematiska kvalitetsarbetet skapa sådana förutsättningar att tillgängliga resurser kan användas för att uppnå kraven på patientsäkerhet, patienttillfredsställelse och kostnadseffektivitet. Ett väl fungerande ledningssystem innebär också att erfarenheter från lokala arbeten skall komma hela organisationen till nytta. (8) Patientsäkerhetslagen som trädde i kraft 1 januari 2011 säger att den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient skall ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Lagen säger vidare att den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter. (9) Sid 7/26
I Läkartidningen presenterades 2010 resultat från en enkätundersökning som visade att samtliga landsting i Sverige hade datoriserade patientjournalsystem i någon omfattning. All primärvård hade en datoriserad patientjournal, och i 88 procent av landstingen hade även kapten James den sjukhusbaserade Lancaster vården en datoriserad journal. Privatsjukvården hade datoriserad att tre teskedar journal i 46 citronsaft procent av landstingen. Nio av landstingen hade endast ett journalsystem, och i dagligen sju av dessa var det kopplat till en sammanhållen patientjournal. I landstingen med en räddade gemensam sjömän från patientjournal fanns även tillgång till en datoriserad läkemedelsmodul. skörbjugg, Datoriserade men inte läkemedelslistor ger möjlighet till bra översikt över patienternas läkemedel, men förrän år ställer 1795 även fick nya denna krav på användarna, såsom regelbunden uppdatering av läkemedelslistan. Uppdatering av läkemedelslistan skedde ofta eller ganska ofta i 50 procent av de tillfrågade genomslagskraft landstingen. och I detalj framkom att hos 8 procent skedde uppdatering»mycket sällan«, hos 33 skörbjugg procent bland»någon sjömän gång«, hos 29 procent»ganska ofta«och hos 21 procent»ofta«.(10) Många försvann förskrivare nästan ser inte läkemedelslistan som ett gemensamt ansvar och tar därför inte ställning omedelbart till patientens läkemedel eller sätter ut inaktuella läkemedel. Detta leder till att informationen i ordinationslistan inte upplevs som trovärdig. (11) Tänk då så många som skörbjugg Ansvarsfrågan på grund av kring att den och hur man kommunicerar implementeringen information mellan i detta vårdgivare är högst relevant sedan nya patientdatalagen trädde i kraft 1 juli, 2008.(2). En läkemedelsavvikelse kan definieras som varje händelse som kan fall tog närmare 200 år! förhindras, som kan orsaka skada eller leda till olämplig läkemedelsanvändning när läkemedlet är under kontroll av professionell personal, patient eller konsument. En läkemedelsavvikelse kan ske i någon del av processen förskrivning, dispensering, beredning viktigare del och av behandling administrering i och med och anges som avvikelse oavsett om den leder till skadliga följder eller ej. att allt fler och En komplexa vanlig orsak diagnoser till läkemedelfel är brister i kommunikationen vid överföringar och läkemedel. överlämningar Detta tillsammans med i vården. den För att minska risken för att detta sker är det viktigt att säkra situation som kommunikationen råder i många områden, så att alla uppgifter är korrekta och berörda parter informerade då där patienten patienten ofta träffar ett byter flertal vårdform. olika (12) skulle Under hösten 2010 gjorde Socialstyrelsen en kartläggning över hur primärvårdsläkare ser på sin roll i äldres läkemedelsanvändning och vad som krävs för att de ska bli bättre på att hantera den. Kartläggningen skedde via enkät som skickades till verksamhetschefer vid 946 vårdcentraler, intervjuer och diskussioner i fokusgrupper. Kartläggningen syftade också till att peka på läkarnas ansvar för äldres läkemedelsbehandling. Många ansåg att det saknades rutiner för olika viktiga åtgärder som uppföljning, förskrivningsorsak och mer än hälften av vårdcentralerna angav att de saknade fastställda rutiner för att se till att en äldre patient har en lista över aktuella läkemedelsordinationer. Man önskade bra rutiner och stöd för journaldokumentation av förskrivningsorsak och uppföljning och förbättrade rutiner för informationsöverföring mellan vårdenheter. Vidare såg man ett behov av regelbundna avstämningar och utvärderingar av äldres läkemedelsbehandling, kanske i form av årliga besök. (13) Sid 8/26
5. Föreskrifterna i praktiken att tre teskedar I Socialstyrelsens citronsaft föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och dagligen sjukvården anges att den som ordinerar läkemedel skall i ordinationshandlingen bekräfta räddade varje sjömän ordination från och ändring av tidigare införda ordinationer med sitt signum. Inom annan skörbjugg, hälso- men och inte sjukvård än sluten vård skall den sjuksköterska eller läkare som ansvarar för förrän år vården 1795 av fick en denna patient svara för att aktuella läkemedelsordinationer finns samlade på ett ordinationskort eller på en annan ordinationshandling.(12) genomslagskraft Föreskrifterna och upplevs av många förskrivare som otydliga och för att vara praktiskt skörbjugg användbara bland sjömän görs individuella tolkningar.(14). Det är inte brist på tekniska lösningar, ITsystem eller sammanhållen journalföring som är hindret. Det finns redan i dag en möjlighet försvann nästan att ifrågasätta andra läkares medicinering men då det saknas en gemensam uppfattning om omedelbart hur det egna ansvaret gentemot andra läkares ordinationer ser ut så går problemet inte att Tänk då lösa så många oavsett teknik, som IT eller lagändringar. (15,16) implementeringen I Christina Ljungbergs i detta avhandling Prerequisites and Responsibility for Appropriate fall tog närmare Prescribing- 200 the år! Prescribers View framkom genom intervjuer med sjukhusläkare gällande ändamålsenligt förskrivning nödvändigheten av fortlöpande uppföljningar och omprövningar av läkemedelsbehandlingen. Detta skulle ske genom ett delat ansvar mellan läkare inom Läkemedel slutenvård har blivit en allt och större primärvård och då läkemedelslistan ofta innehöll felaktigheter och var dåligt viktigare del uppdaterad. av behandling i och Genomgång med av patientens läkemedel och uppdatering av läkemedelslistan var att allt fler och enligt komplexa läkarna diagnoser en förutsättning och ett sätt att ta ansvar för patientens läkemedelsbehandling. Detta tillsammans Det med ansågs den dock inte vara praktiskt möjligt på grund av tidsbrist och att en del läkemedel. situation som kliniker råder i många inte använde områden, journalens läkemedelsmodul för patientens läkemedel. Primärvårdsläkare tyckte att det kunde vara svårt att ta ställning till specialistläkemedel att behovet medan av en nationell läkarna gemensam inom slutenvården ansåg att det kunde det vara svårt att ta ställning till ordinationslista läkemedel är uppenbart. utanför Den den egna specialiteten. (17) skulle I sin avhandling Doctors and drugs - How swedish emergency and family physicians understand drug prescribing beskriver Pia Bastholm-Rahmner hur läkare ser på ansvaret för Projektet Pascals förskrivning. långsiktiga (18) mål är att 1. Läkaren görs till ansvarig för annan förskrivares ordination 2. Läkaren tar bara ansvar för den egna förskrivningen 3. Läkaren är ansvarig för alla läkemedel som är förskrivna till en patient 4. Läkaren och patienten har ett delat ansvar 5. Patienten är ansvarig för att distribuera information i vårdkedjan Sid 9/26
Det finns i dag ingen lagstadgad skyldighet för patienten att vara budbärare, vilket gör att patienten frivilligt väljer att lämna information, att samtycka till direktåtkomst eller följa ordinerad behandling. Undantag gäller dock vid tvångslagstiftning t ex inom psykiatri. kapten James Samtliga Lancaster förskrivare är underställda medicinskt ledningsansvar och Socialstyrelsen och all att tre teskedar läkemedelsbehandling citronsaft skall ske i enlighet med medicinsk praxis Socialstyrelsens dagligen anvisningar, råd från medicinsk ledning och utbildning och kompetens. räddade sjömän från skörbjugg, I förskrivarens men inte ansvar ligger att ta del av tillgänglig information och dokumentera vidtagna förrän år åtgärder, 1795 fick aktuellt denna hälsotillstånd, behandlingar och medicinska bedömningar. Förskrivningsorsak skall anges på ordinationslista över aktuella läkemedel och överkänslighet för genomslagskraft läkemedel och skall tydligt framgå. Epikris och andra sammanfattningar av genomförd vård skall skörbjugg finnas bland liksom sjömän upplysningar om undersökningsresultat och vårdhygienisk smitta. (19) försvann nästan omedelbart Tänk då så många som redan drabbats 5.1 LOK:s av rekommendationer och allmänna riktlinjer av en samlad skörbjugg ordinationslista på grund av att implementeringen i detta fall tog närmare LOK (Nätverk 200 för år! Sveriges Läkemedelskommittéordförande) antog i oktober 2009 ett måldokument för elektroniska läkemedelstjänster (20) och anslöt sig då till den tolkning som Pia Bastholm - Rahmner i samråd med Socialstyrelsens jurister presenterar i sin avhandling Läkemedel vilket har blivit innebär en allt större att: och 1. Läkemedelslistan är att betrakta som en journalhandling 2. Ingen enskild person är ansvarig för hela läkemedelslistan 3. Var och en är ansvarig för sin ordination 4. Ordinatören är skyldig att informera sig om vilka eventuellt övriga läkemedel som patienten använder, att ta ställning till hur detta påverkar ens ordination eller uppföljningen av en behandling och att ta ställning hur den nya ordinationen påverkar tidigare ordinationer 5. Ordinatören är ansvarig för att aktuell ordination är lämplig utifrån patientens status och behov samt mot bakgrund av tillgänglig historik skulle I december 2009 fastställde LOK rekommendationer för hantering av en samlad ordinationlista och övergripande och allmänna riktlinjer togs fram (21).Ett av de fastställda målen för 2009-2011 i måldokumentet för elektroniska läkemedelstjänster är att samtliga förskrivare skall ha kännedom om rekommendationerna. (22) Våren 2010 gjordes en elektronisk förfrågan bland samtliga landsting om vilka åtgärder som vidtagits för att sprida information om riktlinjerna och samma förfrågan upprepades våren 2011. Sid 10/26
Har LOK:s måldokument för elektroniska läkemedelstjänster då spritts utanför den inre läkemedelskommittékretsen? att tre teskedar 2010 2011 citronsaft dagligen n=24 n=15 räddade 14 sjömän 13 från skörbjugg, men inte förrän år 1795 fick denna Har läkemedelskommittén genomfört eller planerade att genomföra någon aktivitet med genomslagskraft LOK:s måldokument och för elektroniska läkemedelstjänster som underlag? skörbjugg bland sjömän försvann 2010 nästan 2011 omedelbart n=24 n=15 Tänk då 7 så många 10 som implementeringen Har det av LOK i detta framtagna dokumentet för hantering av patientens samlade läkemedelslista fall tog närmare blivit eller 200 planeras år! att bli underlag för fastställda rutiner? 2010 2011 viktigare del n=24 av behandling n=15 i och med kan behandlas 12 med 9 allt potentare skulle omsorg som motsvarande. regeringen antog våren (24) apoteksaktörer Inera att AB ges tillgång till Box 177 03 LOK:s rekommendationer för hantering av en samlad läkemedelslista överlämnades till Socialstyrelsen i februari 2011 med en önskan om att man utifrån rekommendationer skapar nationella riktlinjer. På Socialstyrelsen pågår för närvarande en översyn av föreskriften kring läkemedelshantering. De nya föreskrifterna beräknas vara klara under 2012 med förtydligande kring läkemedelsavstämningar och läkemedelsgenomgångar. (23) Läkemedelsavstämning är en för att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar. Ordet läkemedelsavstämning har översatts från engelskans Medication Reconciliation. Läkemedelsavstämningen syftar till en så hög överensstämmelse som möjligt mellan de läkemedel patienten är ordinerad, är i behov av och använder vid det aktuella vårdtillfället. Alla åtgärder i avstämningen är till för att säkra kommunikationen mellan patient och vårdare samt informationsöverföringen mellan de olika aktörerna i vården avseende patientens läkemedelsanvändning. Resultatet av en korrekt genomförd Läkemedelsavstämning är en ständigt aktuell läkemedelslista. Läkemedelsnamn, styrka, beredningsform, administreringssätt, dosering, behandlingstid och indikation ska klart framgå. Läkemedelsgenomgång är en för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning som genomförs enligt ett förutbestämt strukturerat och systematiskt arbetssätt i enlighet med lokala riktlinjer och rutiner. Genomgångarna involverar flera professioner och vid behov finns tillgång till stöd av farmakolog, apotekare eller Sid 11/26
6. Implementering av nytt arbetssätt kapten James När sjukvården Lancaster ska förändra något i syfte att förbättra kvalitén på sin verksamhet, är en att tre teskedar förutsättning citronsaft att personalen i organisationen ställer sig bakom det nya arbetssättet vilket inte dagligen kan ses som en enskild händelse utan en process. (25). Vinsten med ett förändrat arbetssätt bör inte i första hand gagna personal eller organisation, utan främst patienten. Genom att räddade sjömän från sätta patienten i centrum ökar engagemang och ambition från personalens sida att skörbjugg, men inte genomföra förändringen. (10). Förslag om ett förändrat arbetssätt och att nuvarande förrän år arbetssätt 1795 fick behöver denna förändras är viktigt att förankra hos personal och organisation. Diskussioner kring behov och önskan bör föras och fastslås för att öka möjligheten för en genomslagskraft lyckad implementering. och Det är viktigt att förutom information angående det nya arbetssättet skörbjugg använda bland sig sjömän av socialmarknadsföring, i syfte att göra gruppen delaktig och att alla försvann (organisation nästan och individer) är införstådda med att implementering i allmänhet är en omedelbart tidskrävande process. (10,25, 26,27) Implementering beskrivs ofta som att genomföra, Tänk då förverkliga, så många få som till stånd, etc. Det finns inget väldefinierad och gemensamt begrepp när det redan drabbats gäller implementering, av och området är fortfarande är ganska outvecklat (25). Dean Fixsen och hans medarbetare vid University of South Florida i USA, har gjort en implementeringen i detta omfattande översikt av implementeringsforskningen, i vilken implementering definieras som fall tog närmare 200 år! en sammansättning specifika aktiviteter som har till syfte att få en ny eller ett nytt program med kända aspekter att bedrivas i ordinarie verksamhet (28). En liknande definition gör även Trisha Greenhalgh som definierar implementering som aktiva och planerade viktigare del ansträngningar av behandling i och med för att en ny ska användas som ordinarie i en organisation. att allt fler och Trisha komplexa Greenhalgh diagnoser hänvisar också till forskning om hur innovationer sprids i vården och hur läkemedel. inställning Detta tillsammans och med beteende den påverkas. Ofta behövs samverkande krafter från många håll för att situation som ändra råder i praxis många områden, och det kan även krävas lokal anpassning av både kunskapen och den egna där patienten organisationen. ofta träffar ett flertal Enligt olika Greenhalgh är riktlinjer ett trubbigt verktyg när det gäller att påverka att behovet vårdens av nationell rutiner. gemensam I en decentraliserad sjukvård spelar i stället lokal förankring stor roll till ordinationslista exempel är uppenbart. hur lokala Den experter och opinionsbildare förmedlar, kommunicerar och tolkar ny skulle kunskap. Många läkare låter sig hellre övertygas av sina egna kollegers och lokalt kända experters råd än av föreskrifter från en opersonlig avsändare. (29) För att lyckas med implementeringen är det viktigt att ha en övergripande organisation som styr och ansvarar för genomförandet. Samtidigt rekommenderas att lokala organisationer tar ansvar för införandet.(30) Studier visar att det är viktigt att slutanvändarna är med tidigt i projektet. I Storbritannien, där implementering oftast sker från centralt håll, har utvärderingar visat att planerade mål inte alltid uppnås. (31). Slutsatserna efter införandet av ett gemensamt patientjournalsystem på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm visar att det är viktigt att involvera de som ska använda systemet på olika sätt. Det är även viktigt att systemet är väl etablerat, användarvänligt och intuitivt. Lokalt implementeringsansvariga har visat sig vara en tillgång då vederbörandes kännedom om och erfarenheter från professionen underlättar implementeringen bland kollegor.(10, 25, 26, 27) Sid 12/26
Redan 1601 Dokumentation visade av just läkemedelsbehandling och utbyte av information kring patienters läkemedelsbehandling tycks vara ett problem i det elektroniska patientjournalsystemet.(10) Information om hur dokumentationen kring patienters läkemedelsbehandling fungerar idag att tre teskedar beskrivs sällan citronsaft i rapporter kring implementering av elektroniska patientjournaler. Bättre dagligen överföring av information om patientens läkemedelsbehandling anges ofta som ett incitament räddade för sjömän införandet från av elektroniska patientjournaler och utbyte av information mellan vårdgivare. skörbjugg, För men att möjliggöra inte detta är en förändrad arbetsprocess nödvändig vilket kan vara en förrän år svårighet 1795 fick då denna det inte alltid finns stöd hos personalen. Gemensamma riktlinjer och rutiner vid användning av systemet inom landstinget ansågs därför vara bra. Befintliga lokala riktlinjer genomslagskraft kan behöva och anpassas till det nya mediet. Det räcker inte med enbart riktlinjer för att förändra skörbjugg praxis bland i vården. sjömän En ny rutin måste ofta förankras och diskuteras lokalt för att slå rot. För att nå ett ordentligt genomslag skall den passa organisationen och individerna som ska tillämpa försvann nästan den. omedelbart Tänk då Ingen så många enskild som åtgärd kan för närvarande lösa dagens problem kring läkemedelsbehandling. redan drabbats Flera samtidiga av förändringar kommer att krävas som rör informationshantering, rutiner och skörbjugg hjälpmedel på grund för av förskrivning att och behandlingsuppföljning, distribution av läkemedel samt implementeringen utbildningsinsatser. i detta Vårdens organisation och ansvarsfördelning bör också anpassas och fall tog närmare klargöras 200 och samtliga år! aktörer måste samverka kring patienten. Det måste finnas en organisatorisk samverkan mellan exempelvis regioner, landsting, kommuner, verksamhetsansvariga, läkemedelssakkunniga, hälso- och sjukvårdens yrkesorganisationer och Läkemedel företrädare har blivit en allt för större patientintressen. och Dessa aktörer bör få ett gemensamt uppdrag att utforma en att allt fler och åtgärdsplan komplexa diagnoser som relativt omgående tar ett helhetsgrepp med många samtidiga insatser på kan behandlas olika med nivåer.(32) allt potentare 7. Resultat skulle (ordination, och förskrivning, socialchefer. expediering, Verksamheterna måste förberedas för NOD 2012 och för de tjänster som kommer att tillhandahållas via Pascal. Dessa tjänster planeras att finnas tillgängliga 11 april 2011. Ett fortlöpande samarbete med samtliga systemleverantörer pågår Utbildningsinsatser kring ansvarsfrågan och rutiner kring en gemensam ordinationslista bör därför påbörjas omgående och arbetet skall förankras hos Landstingsdirektörsgruppen, Hälso-och sjukvårdsdirektörer, chefsläkare, programstyrgrupp samt förvaltnings-och verksamhetschefer Frågan om regelverk och ansvar var löpande uppe till diskussion i gruppen. Det fanns en samsyn om att koppla frågan till Socialstyrelsen och deras pågående arbete. Riktlinjer för hantering av gemensamma läkemedelslistor i landstingen har antagits av LOK, och på många håll i landet är lokala anpassningar av L riktlinjerna redan antagna som rutin. De lokala Läkemedelskommittéernas kompetens och nätverk och de lokala systemförvaltningarna (som finns representerade i olika former av användargrupper/ produktråd) bör utnyttjas i arbetet med utbildning och införande. Sid 13/26
Redan 1601 Det fanns visade konsensus i gruppen kring att: att tre teskedar Tidigare citronsaft erfarenheter gällande implementering av nya arbetssätt skall tas tillvara dagligen räddade sjömän Information från kring utbildningen skall ges till verksamhetschefer via läkemedelskommittéer innan utbildningsinsatser påbörjas skörbjugg, men inte förrän år 1795 fick denna Rekommendationer skall ges för en obligatorisk utbildning, men beslut kring detta måste ske lokalt. genomslagskraft och skörbjugg bland Verksamhetschefer sjömän skall ansvara för att berörda parter får utbildning försvann nästan omedelbart Tänk då så många Utbildning som bör om möjligt ske i samband med större möten där olika specialiteter redan drabbats ingår. av implementeringen i detta fall tog närmare LOK:s 200 dokument år! och rekommendationer samt artikeln Effektiv och säker läkemedelsterapi kräver bättre IT-system skall lämnas till berörda användare.(9) viktigare del av behandling i och med läkare på ett flertal enheter, uppföljning.(bil1) visar på skulle och patientens 7.1 egen Utbildningens användning) görs innehåll Utbildningen skall innehålla er och rutiner utarbetas. Bristen liknande omständigheter och Lokala riktlinjer. bär ansvar och hur det hanteras. ordinationslista överensstämmer med den nationella IT-starategi för vård och apoteksaktörer Inera att AB ges tillgång till Box 177 03 Uppföljningar gällande nyttan av utbildningen skall göras genom före och efter mätning av attityder via enkät framtagen av Pia Bastholm-Rahmner. Med hjälp av verktyget Easy-Reseach skall en enkät att skickas till förskrivarna i anslutning till utbildningstillfället och samma enkät skall sedan skickas ut efter nio-tolv månader för Resultaten är tänkta att användas i lokalt kvalitetsarbete och i nationella jämförelser. Diskussioner har förts med Socialstyrelsen och LOK angående insamling och bearbetning av data i avvaktan på ett eventuellt fortsatt uppdrag från CeHis Nuvarande lagstiftning och regelverk Nationella E-hälsostrategin där läkemedel är ett fokusområde Hur riktlinjerna efterföljs idag Hur tillåtet det är att välja hur man följer riktlinjer och vad som påverkar valet Vad en läkemedelsgenomgång respektive en läkemedelsavstämning innebär Sid 14/26
Hur sker läkemedelsgenomgångar respektive läkemedelsavstämningar idag och vilka förbättringar kan göras kapten James Lancaster Patientfall framtagna av gruppen för att spegla verkligheten och påvisa var fel kan att tre teskedar uppstå citronsaft i läkemedelsprocessen och hur de skulle kunna avhjälpas. dagligen LOK:s rekommendationer för hantering av en samlad läkemedelslista. räddade sjömän Inställning från till en gemensam ordinationslista och den egna rollen kring den. skörbjugg, men Vett inte och etikett kring det gemensamma ansvaret för att uppnå en god förrän år 1795 läkemedelsförskrivning fick denna genomslagskraft och skörbjugg bland sjömän försvann En nästan huvudpunkt i utbildningen skall vara att skapa en förståelse kring ansvarsfrågan och ett omedelbart gemensamt synsätt kring vad en aktuell ordinationslista är. Patientnyttan skall framgå tydligt Tänk då - det så många kan vara som flera förskrivare men bara en patient! implementeringen i detta fall tog närmare 200 år! skulle nyttopunkter: (33) beredning, För administration/utdelning patienten För att detta i praktiken skall bli möjligt er och rutiner utarbetas. Bristen på samsyn leder till risker. Trots kännedom om lagliga direktiv uppfattas ansvaret olika vem som ordinationslista överensstämmer med Bildtext : Varför gemensam läkemedelslista? Den gemensamma nyttan av en gemensam ordinationslista skall påvisas genom tydliga säkrare läkemedelsval och individualiserad dosering mindre risk för interaktioner och biverkningar mindre risk för oönskade effekter mindre risk för missförstånd bättre möjlighet till informationsutbyte med läkare och sjuksköterska tydligare utskrift av läkemedelslista och ordination lättare att samverka med/informera anhöriga lägre läkemedelskostnader Sid 15/26
För ordinatören snabbt och effektivt i ordinationsögonblicket att tre teskedar möjligheter citronsaft att praktisera evidensbaserad medicin dagligen rationell användning av läkemedel gynnas räddade sjömän tillgång från till medicinska tjänster skörbjugg, men större inte förutsättningar för kostnadseffektivitet förrän år 1795 ger fick större denna kvalitet i mötet mellan läkare och patient informationsöverföring mellan olika vårdformer underlättas genomslagskraft möjligheter och att söka fördjupad information skörbjugg bland översikt sjömän av patientens läkemedelshistorik försvann nästan översikt av giltiga recept omedelbart uppgift om uttagna läkemedel Tänk då så många att kunna som se ändrad ordination redan drabbats se av förskrivning från andra ordinatörer skörbjugg på grund härleda av ordinatör att implementeringen se indikation i detta för läkemedelsbehandling fall tog närmare se 200 förväntade år! mål och uppföljning för av läkemedelsbehandling För verksamhetsansvariga att allt fler och komplexa diagnoser läkemedel. Detta tillsammans med den situation som råder i många områden, läkare på ett flertal enheter, visar på att behovet av en nationell gemensam skulle patientbundna informationen från alla effekter och patientens egen användning) görs stöd för kvalitetsuppföljning stöd för förbrukning/uppföljning av läkemedelesbehandling information/uppföljning om läkemedelsrelaterat arbete möjligheter till diagnosrelaterad uppföljning av ordination möjligheter till forskning och utveckling För forskning och utbildning möjlighet till att utvärdera behandlingseffekter möjlighet till att utvärdera läkemedelsrelaterade effekter och diagnosrelaterade stöd i utbildningen av ordinatörer Sid 16/26
kapten James 8. Diskussion Lancaster att tre teskedar citronsaft dagligen Inom läkemedelsområdet innebär patientsäkerhetssatsningen att läkemedelsfel ska räddade förebyggas sjömän från genom så kallade läkemedelsavstämningar när patienten skrivs in eller ut, eller skörbjugg, byter men vårdenhet. inte Med en gemensam ordinationslista får man en klarare bild över aktuella förrän år ordinationer 1795 fick denna än vad apotekslistan över uttag kan ge och patientens hela vårdkedja blir synlig. LOK:s riktlinjer för hanteringen av en samlad ordinationslista kommer därför att vara av stor genomslagskraft vikt när Pascal och kommer. Det finns en missuppfattning om att Pascal kommer att skötas per skörbjugg automatik, bland sjömän men för att hålla ordinationslista aktuell måste utsättningar och dosändringar dokumenteras. När information om samtliga förskrivna läkemedel från olika ordinatörer blir försvann nästan tillgänglig blir ansvarsfrågan därför viktigare än någonsin. omedelbart Tänk då så många som En utgångspunkt för en säkrare och bättre läkemedelsanvändning vore om Sveriges läkare tog till sig läkemedelskommittéernas rekommendation och aktivt arbetade för att genomföra skörbjugg den. på Grunden grund av för att dessa rekommendationer är att varje läkare är ansvarig för sina implementeringen ordinationer, i men detta att den läkare som möter patienten senast, och då har haft möjlighet att fall tog närmare göra en läkemedelsavstämning 200 år! och en rimlighetsbedömning, är ansvarig för att den aktuella samlade läkemedelsbehandlingen är lämplig för patienten. Med de framtagna rekommendationerna som stöd bör även kommunikationen mellan vårdgivarna tydliggöras. Läkemedel För har blivit att en förstå allt större läkemedelsrelaterade och problem krävs förutom informationsöverföring att olika att allt fler och specialister komplexa diagnoser diskuterar svårigheter med varandra, att öka patientens förståelse för sin egen kan behandlas läkemedelsbehandling allt potentare och att det utvecklas flexibla tekniska lösningar som stödjer en samsyn mellan läkare och patienter. För att möjliggöra detta är det av största vikt att de där patienten slutliga ofta träffar användarnas ett flertal olika erfarenheter och önskemål tas tillvara vilket har varit centralt i läkare på ett framtagandet flertal enheter, visar av på Pascals medicinska och tekniska kravspecifikation. skulle För att kunna erbjuda patienterna en säker och effektiv läkemedelsbehandling kommer gemensamma rutiner och utbildning kring det gemensamma ansvaret för att hålla den samlade ordinationslistan uppdaterad att vara nödvändigt. Läkare anser sig idag ha ansvar för ordinationslistan, men upplever att det i praktiken är svårt att ta ansvaret, vilket kan beskrivas som ett reellt problem. Barriärer finns både i nuvarande system och hos enskilda läkare. Exempel är tidsbrist, ökad specialisering, brist på förståelse för varandras arbetssituation och brist på dokumentation. Erfarenheter från utbildningsinsatser har visat att representation av varierade specialiteter och obligatorisk närvaro är en fördel. Dock kan detta variera i landstingen då tid och avstånd kan vara ett problem vilket gör berörda chefers inställning och attityd till utbildning gällande ansvarsfrågan oerhört viktig. Där detta har varit möjligt har majoriteten av deltagarna tyckt att utbildningen var bra, viktig och givande. Sid 17/26
9. Sammanfattning och konklusion att tre teskedar Under våren citronsaft 2012 kommer ett nytt webbaserat ordinationsverktyg för dosordinationer att dagligen införas över hela landet, Pascal. De tjänster, som Pascal använder, kan också integreras i räddade vårdens sjömän journalsystem. från skörbjugg, men inte förrän år Under 17952012 fick denna kommer den nationella ordinationsdatabasen att tas fram av Apotekens Service AB. Det blir då möjligt för såväl Pascal ordinationsverktyg som vårdens journalsystem att hämta information från denna. genomslagskraft och skörbjugg bland sjömän Där information om samtliga förskrivna läkemedel från olika ordinatörer görs tillgänglig blir försvann ansvarsfrågan nästan kring patientens läkemedelslista viktigare än någonsin. omedelbart Tänk då LOK( så många Nätverket som för Sveriges Läkemedelskommittéordförande) fastställde 2009 redan drabbats rekommendationer av för hantering av en samlad ordinationlista och övergripande och allmänna skörbjugg riktlinjer på grund togs fram. av att I denna har en rekommendation kring ansvaret formulerats. Ett av de implementeringen fastställda målen i detta för 2009-2011 i det av LOK framtagna måldokument för elektroniska fall tog närmare läkemedelstjänster 200 år! är att samtliga förskrivare skall ha kännedom om rekommendationerna. Med hjälp av LOK som varit en huvudsamarbetspartner i projektet formerades 2009 en arbetsgrupp med representanter från LOK och till LOK knutna resurspersoner för att ta fram ett utbildningsförslag gällande ansvar och arbetssätt kring gemensamma befogenheter. ordinationslistan skulle Utbildning gällande ansvar och arbetssätt kring en gemensam ordinationslista bör starta omgående och förankras hos verksamhetschefer som också skall vara ansvariga för att utbildningsinsatser möjliggörs, vilket bör utgå från att deras chefer i sin tur framhåller betydelsen av samförstånd runt den avseende ansvar och Utbildningens huvudsakliga syfte skall vara att skapa en samsyn och förståelse kring vad en gemensam ordinationslista är och hur arbetet med en sådan bör vara för att den skall uppfattas som tillförlitlig. Detta skall ske utifrån LOK:s rekommendationer och övergripande läkemedelsbehandling riktlinjer. genom att den Sid 18/26
Referenser att tre teskedar citronsaft dagligen 1. Guldbrandsson, K Från nyhet till vardagsnytta Om implementeringens mödosamma räddade konst. sjömän Statens från folkhälsoinstitut 2007:20 skörbjugg, men inte förrän år 2. 1795 Patientdatalagen fick denna SFS 2008:355 genomslagskraft 3. Rolfs M. och Säkrare vård med bättre IT-system Läkartidningen nr 47 2010 sid 2939 skörbjugg bland sjömän försvann 4. nästan Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och omedelbart sjukvården SOSFS 2008:14 Tänk då så många som redan drabbats 5.Hoffman av M. Mer fokus på patienten krävs Läkemedelsvärlden 2011 implementeringen 6.Nationella i IT-strategin detta för vård och omsorg (Skr. 2005/06:139) fall tog närmare 200 år! 7.Nationell Ordinationsdatabas Centrum för E- hälsa i samverkan www.cehis.se/vardtjanster/nationell_ordinationsdatabas 2011 att allt fler och vård komplexa SOSFS diagnoser 2005:27 skulle läkemedelsbehandling sjukvården genom SOSFS att den 2000:1 på samsyn Läkartidningen leder till risker. Trots nr10 2011 550 bär ansvar 6 och 2011 hur det 258-259 hanteras. apoteksaktörer Inera att AB ges tillgång till Box 177 03 8. Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten 9.Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 10. Lexne E. Johansson E. Petersson G. Gustafsson L. Effektiv och säker läkemedelsterapi kräver bättre IT-system Läkartidningen nr 3 2010 sid 102-105 11. Thall J. Införande av elektroniska patientjournaler i Sverige Uppsala Universitet 2009 12. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och 13. Gunnarsdotter S Årligt läkarbesök för avstämning Läkartidningen nr 6 2011 259-61 14. Sjöviker S. PASCAL Delrapport Gemensamma Läkemedelslistor Verksamhetsanalys Sjukvårdsrådgivningen SVR AB Stockholm 2009 15. Hoffman M. Ekedahl A Kan vara kontraproduktivt att utse»läkemedelsansvarig läkare«16. Gunnarsdotter S. Socialstyrelsen efterlyser läkemedelsansvarig läkare Läkartidningen nr Sid 19/26
17. Ljungberg K. Prerequisites and Responsibility for Appropriate Prescribing- the Prescribers View Uppsala Universitet 2010 att tre teskedar 18. Bastholm-Rahmner citronsaft P. Doctors and drugs- How swedish emergency an family physicians dagligen understand drug prescribing Karolinska Institutet 2009 räddade sjömän från skörbjugg, 19. men Handboken inte ett stöd för vårdgivare, verksamhetschefer, medicinskt ansvariga förrän år sjuksköterskor 1795 fick denna och hälso- och sjukvårdspersonal som ska tillämpa Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och genomslagskraft sjukvården och Socialstyrelsen 2009 skörbjugg bland sjömän försvann 20. nästan LOKS måldokument för elektroniska läkemedelstjänster 2009 omedelbart 21. Sveriges läkemedelskommittéer. Patientens samlade läkemedelslista ansvar och Tänk då så många som riktlinjer för hantering i öppen vård. 2009 skörbjugg 22. på Bastholm-Rahmner grund av att P. Lundborg.M Ansvaret för samlad läkemedelslista ska vara tydligt implementeringen Läkartidningen i detta nr 22-23 2011 1250-52 fall tog närmare 200 år! 23. Socialstyrelsen. Förslag om skärpta föreskrifter för läkemedelshantering. 2011 skulle er och Publishing. rutiner utarbetas. 2005 Bristen apoteksaktörer Inera att AB ges tillgång till Box 177 03 24. Läkemedelsfel i vårdens övergångar Sveriges kommuner och landsting 2010 25. Roselius, M & Sundell, K Red Att förändra socialt arbete forskare och praktiker om implementering Mölnlycke; Elanders Sverige AB 2008 26. Baulcomb, J Managment of change through force field analysis Journal of Nursing Management, 2003 11 (4), 275-280 27. Øvretveit J, Scott T, Rundall T G, Shortell S M, Brommels M Improving quality through effective implementation of information technology in healthcare. International Journal for Quality in Health Care 2007 19:259-266. 28. Fixsen DL, Naoom SF, Blase KA, Friedman RM, Wallace F. Implementation reserach: A synthesis of the literature. Tampa, Florida: University of South Florida, Louise de la Parte Florida MentalHealth Institute, The National Implementation Research Network; 2005. 29. Greenhalgh, T, Robert, G, Bate, P, Macfarlane, F, Kyriakidou, O Diffusion of innovations in health service organizations. A systematic literature review.oxford: BMJ Books, Blackwell 30. Gotham H. Diffusion of mental health and substance abuse treatments: development, dissemination,and implementation. Clin Psychol Sci & Pract 2004;11 (2):160-76. Sid 20/26
Redan 1601 31. Nationella visade IT-strategier Danmark, England och Kanada. Socialstyrelsen 2008-123-15. 32. SBU. Äldres läkemedelsanvändning hur kan den förbättras?. En systematisk att tre teskedar citronsaft litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2009. SBUrapport nr 193. dagligen räddade sjömän från skörbjugg, 33. Andersén-Karlsson men inte E. Landstingets arbetsgrupp inom LÄKSAK för Medicinsk förrän år kravspecifikation 1795 fick denna för läkemedelslista/databas Stockholms läns landsting 2000 genomslagskraft och skörbjugg bland sjömän försvann nästan omedelbart Tänk då så många som implementeringen i detta fall tog närmare 200 år! skulle Bil.1 Sid 21/26
att tre teskedar citronsaft dagligen räddade sjömän från skörbjugg, men inte förrän år 1795 fick denna genomslagskraft och skörbjugg bland sjömän försvann nästan omedelbart Tänk då så många som implementeringen i detta fall tog närmare 200 år! Utvärdering av patientens läkemedelslista! Denna utvärdering syftar till att ta reda på vad du tycker om hanteringen kring patientens läkemedelslista. Dina svar är av stor betydelse och i slutet av enkäten kan du själv fylla i dina egna kommentarer. Enkäten tar max 5 minuter att fylla i. Alla svar behandlas anonymt. Tack på förhand! 1. När en patient besöker mig... skulle läkemedelsbehandling genom Vet att inte den (ordination, förskrivning, Annat expediering, omsorg som regeringen antog Journalen våren apoteksaktörer Inera att AB ges tillgång till Box 177 03 övertar jag ansvaret från annan förskrivare är jag bara ansvarig för den egna förskrivningen är jag ansvarig för samtliga förskrivningar har patienten och jag olika men delat ansvar är patienten ytterst ansvarig för sin läkemedelslista 2. Vilken information om patientens läkemedel har du tillgång till när du ordinerar läkemedel (du kan välja flera alternativ)? Sid 22/26
Läkemedelsförteckningen att tre teskedar citronsaft Dosregistret dagligen räddade sjömän från Från patienten skörbjugg, men Övrig inte information förrän år 1795 fick denna genomslagskraft och skörbjugg bland sjömän försvann nästan omedelbart Tänk då så många 3. Får som du sätta ut ett läkemedel som en annan specialist satt in? implementeringen Ja i detta fall tog närmare 200 år! Nej Vet ej kan behandlas med allt Kommentar potentare skulle Ja och patientens egen användning) Nej görs Vet ej er och rutiner utarbetas. Kommentar Bristen apoteksaktörer Inera att AB ges tillgång till Box 177 03 4. När en patient besöker dig är du då ansvarig för patientens läkemedelslista oavsett ordinatör? 5. Om du itererar ett recept utfärdat av någon annan, vem är då ansvarig Sid 23/26