Allt om andning nr 1 2015 Nr 1, 2015 Allt om andning En tidning om andningsrelaterade sjukdomar och behandlingar från ResMed Därför är det så viktigt att sova! Behandla KOL i hemmet med NIV! Finns det könsskillnader inom sömnapné? Tema Telemonitorering 1
Peter har ordet... Bästa läsare, Det är ett nöje att få introducera vår nya papperstidning Allt om andning nr 1, 2015 för dig! Vår nya tidning kommer att ta upp aktuella artiklar och reportage som berör andningsrelaterade sjukdomar. Den kommer att publiceras två gånger per år och vi hoppas du skall ha mycket nytta av att läsa den. Tidningen kommer att vara ett komplement till vårt redan idag populära digitala nyhetsbrev som går ut via mail. Senast vi hade ett nyhetsbrev i pappersform var 2011 och det är därför extra roligt att vi nu har möjlighet att publicera Allt om andning för de läsare som inte har tillgång att läsa via internet. I vårt första nummer tar vi upp många intressanta artiklar om bl.a. nya möjligheter inom sömnapnébehandling via en telemonitoreringsteknik som nu finns inbyggd i våra CPAP-apparater. Detta kommer att ge klinikerna större möjligheter att effektivisera patientflöden, ha koll på compliance samt uppföljning och drop out. Sjukvården står inför stora framtida utmaningar med en ökad äldre befolkning som kommer att ställa större krav på sjukvården än idag. ResMed är med och hjälper till med omställningen inom sömnmedicin som på ett bättre sätt gör att sjukvården kan möta de förändrade behoven i framtiden. KOL förväntas bli den tredje vanligaste dödsorsaken år 2030 enligt WHO vilket är mycket anmärkningsvärt. En aktuell studie som påvisar en betydande positiv behandlingseffekt med NIV-behandling (noninvasiv ventilation) i hemmet med ökad överlevnad för KOL- patienter kan ni läsa om i detta nummer. Allt om andning ResMed Sweden AB Jan Stenbecks Torg 17 164 40 Kista ResMed.com Kontakt redaktion: Tel: 08-477 10 00 E-post: reception@resmed.se Ansvarig utgivare: Peter Andersson, VD ResMed Marknadschef: Jens Brun Marknadskoordinator/layout: Marie Persson Tryck: Arkitektkopia Citera gärna ur Allt om andning, men ange alltid källan. Att vi män och kvinnor tänker på lite olika sätt är säkert något som vi alla har upplevt någon gång. Men nu kan vi faktiskt påvisa att det även finns en könsskillnad mellan män och kvinnor vad gäller sömnapné. Nya rön visar att kvinnor upplever och uttrycker andra symptom för sömnapné än män. Därför har ResMed nu tagit fram en bättre anpassad CPAP (AutoSet TM for Her) utifrån kvinnors behov för att behandla sin sömnapné. Avslutningsvis vill jag gärna nämna att jag fick äran att delta under MD PhD Erik Thunströms disputation på Östra sjukhuset i november gällande forskning om obstruktiv sömnapné hos patienter med kardiovaskulär sjukdom. Erik och hans handledare Professor Yüksel Peker har forskat inom området under många år och gjort ett gediget arbete som är mycket intressant att ta del av. Grattis Erik önskar vi på ResMed! Trevlig läsning! Peter Andersson VD, ResMed Sweden 2
Allt om andning nr 1 2015 Innehåll nr 1, 2015 God Jul och Gott Nytt År önskar ResMed! Följ med oss till Almedalen på sidan 4-6! 4-6 Patientmakt på politikens gator i Visby 7 Personporträtt: Nadia Bracken 8 NIV-behandling i hemmet Vem är Nadia Bracken? Läs mer på sidan 7. 10-13 Könsskillnader inom sömnapné 14-15 Sömn en hälsofaktor 16 Implementering av ny teknologi Från screening till molnbaserad data lär dig mer på sidan 16. 17 ResMeds masker 18 Kardiolog disputerar om OSA 19 Produktnyheter 19 Kalendarium 20 Beställ patientbroschyrer En ny e-shop från ResMed! Hos mysleep kan dina patienter beställa nya masker och reservdelar. Besök mysleep.resmed.com 3
Patientmakt på politikens gator i Visby I år var ResMed i Almedalen tillsammans med Gert Grundström, ordförande i Apnéföreningen i Stockholm, och Patric Ilar som skapat och leder Facebookgruppen Sömnapné och Snarkgruppen. Vi besökte Gotland för att ta pulsen på den patientcentrerade hälsopolitiken med telemedicin i fokus. Text: Nadia Bracken Foto: William Dalheim och Pelle Sjöqvist på Dalheim & Sjöqvist och istock by Getty Images E-hälsa, den digitala doktorn och telemedicin (kärt barn har många namn) stod högt upp på agendan detta år. Det var över 40 seminarier som berörde eller fokuserade på dessa ämnen. Under veckan följde vi Patric och Gert i deras möte med sina folkvalda där de öga mot öga fick möjlighet att diskutera sina hjärtefrågor. Vi deltog i massor av seminarier och minglade på Visbys gator där vi fick ställa frågor till politikerna. Vilka konkreta förändringar bör en patient redan nu kunna se på dessa områden? Våra dagar i Almedalen och intervjuerna kommer ligga till grund för en dokumentärfilm om hur patienter och föreningar konkret kan påverka hälsopolitiken. Vi valde att fokusera våra frågor kring e-hälsa då det så konkret är till nytta för brukaren men ofta stöter på strukturella och processrelaterade hinder i hälso- och sjukvården. Med oss i Almedalen hade vi också ett duktigt filmteam. Varför är detta så intressant för ResMed? Ibland, paradoxalt nog, kan vården faktiskt vara det som står mellan patienten och den bästa vården. Att öka patientens makt när det gäller hur vården av sömnapné utformas är något vi på ResMed tror kan öka vårdkvaliteten avsevärt. Det ska vara patientens vårdkvalitet som står högst på politikernas agenda och inte, som man idag ofta känner, besparingar och nedskärningar. Men framför allt är telemonitorering ett bra exempel på när vården utvecklas till gagn för patienten som till exempel inte behöver ta ledigt från arbetet för att träffa sin doktor eller sköterska utan kan ha kontakten på distans. Det ökar också följsamheten till behandlingen då patienterna 4
Allt om andning nr 1 2015 kontinuerligt får respons på hur behandlingen fungerar och de patienter som upplever svårigheter eller får problem fångas upp tidigare tack vare snabb uppföljning. Vårdutveckling är något ResMed i alla fall på pappret har gemensamt med alla landsting och regioner i Sverige. Dags att gå från ord till handling De fina orden under en sådan här vecka bör översättas till konkret vårdutveckling såsom distansmonitorering av CPAPbehandling. ResMed har sedan 2014 haft AirSense TM 10, en CPAP där alla ingående mätvärden kan läsas av på distans. Tjänsten gör det möjligt för vårdpersonalen att monitorera alla patienters CPAP-användning och bara kalla in dem som har någon form av problem. Vården har också via denna lösning möjlighet att via telefon ge råd om inställningar etc samt även ändra inställningar trådlöst på distans. Detta är en utveckling helt i tiden där hälso- och sjukvård behöver utvecklas för att möta de krav och möjligheter som nya innovativa digitala lösningar kan erbjuda. Vill patienter bli övervakade av sin doktor? Vid ett av de första seminarier som vi deltog på i Almedalen fick vi svar. Titeln var: Virtualisering, digitalisering och konsumentteknik inom hälso- och sjukvården - är Sverige redo? Price Waterhouse Coopers har gjort en undersökning där man frågat 1000 slumpmässigt utvalda så kallade vanliga människor hur de ser på den digitaliserade vården. Undersökningen visar bland annat att: 74% är positiva till att monitoreras i hemmet via en trådlös hjärtmonitor (motsvarande ResMeds CPAP-monitor) 43% tror att virtuell vård kan leda till snabbare tillgång till vård Över 40% av respondenterna är positiva till att välja virtuella vårdalternativ framför traditionella 33% är öppna för att genomföra läkarbesök via en app Det var speciellt intressant att Ingrid Bengtsson-Rijaveck, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Skåne, var med i paneldebatten och lovordade e-hälsa och en digitalisering av hälsooch sjukvården i Skåne. Vid en diskussion efter seminariet tog hon upp att om vi ska vänta på den optimala ersättningsmodellen för telemedicin så kommer vi att få vänta ihjäl oss. Vad Region Skåne nu gör inför 2016 är att vara tydliga gentemot förvaltning och vården med direktiv om att stimulera användningen av telemedicin, få in det i vårdprogram och att använda telemedicin där det finns. Fram till nu har det mest varit något man pratat om, men nu måste vi verkligen göra något, menade Ingrid. Hon tror också att det är patienterna och patientföreningarna som kommer driva frågan. Man kommer inte som patient nöja sig med den traditionella vården när man vet att den kan skötas bättre 74% är positiva till att monitoreras i hemmet via trådlös monitor. och effektivare med nya tekniska lösningar inom telemedicin avslutade hon. Här fick Apnéföreningen något att ta tag i direkt från regionledningen! Region Skåne har precis gått ut med förfrågningsunderlaget för sin upphandling av CPAP:er för regionens sömnapnoiker och där har man, motsägelsefullt, inte några som helst krav på digitala lösningar för distansmonitorering trots att tekniken funnits sedan länge. ResMed passade på att göra Ingrid uppmärksam på detta och hon hänvisade till upphandlingsenheten. Vi har nu tagit kontakt med dem där vi försöker påverka så att alla sömnapnoiker i Skåne ska få så högkvalitativ vård som möjligt samt att digitala lösningar blir en del av skall-kraven i upphandlingar framöver. Innovationslandstingsrådet i Stockholm Vi vandrade vidare längs Visbys pitoreska gator och träffade på Daniel Forslund (FP), innovationslandstingsråd i Stockholms läns landsting. Bland de 21 landsting och regioner vi har i Sverige finns idag endast två landsting som tillsatt så kallade innovationslandstingsråd. Daniel Forslund var en av deltagarna i ResMeds websatsning under World Sleep Day i år (Gå gärna in på: traffpunktsomn.se). Där berättar Daniel om sina planer för införande av telemedicin. Vi frågade honom vad som hänt sedan sist. Högst på min lista är att säkerställa att vården får ersättning för att bedriva vård, såsom telemonitorering, på distans. Daniel berättade vidare att från den 1 januari 2016 kommer många av de regelmässiga hinder som funnits vara försvunna och att han tror att detta också kommer stimulera till användning av telemedicin. Pågående hjälpmedelsutredning På Hästgatan träffade vi Stig Nyman, tidigare sjukvårdslandstingsråd i Stockholm, idag ordförande i handikappförbundet. I vimlet ställde vi frågan varför vissa hjälpmedel är avgiftsfria och varför vissa kostar pengar och dessutom olika mycket beroende på i vilket landsting man bor? Jag har precis lämnat in ett direktiv till den hjälpmedelsutredning som pågår. Det måste klargöras vad som är ett hjälpmedel och vad som är behandling av en sjukdom, svarade han. Som exempel gav han att om du på ett sjukhus blir tvungen att ligga i respirator för dina problem med andningen så kommer det ingen faktura för respiratoranvändningen men får du en CPAP utskriven så måste du betala för den, helt ologiskt tyckte han. Vi ser med spänning fram emot vad hjälpmedelsutredningen kommer fram till! Bilda en riksförening På plats i Almedalen är också ett stort antal lobbyister, luttrade och kompetenta personer med stor erfarenhet och kunskap 5
Kent hade framförallt ett budskap: För att komma på rikspolitikens agenda måste ni ha en riksförening. Det är svårt att påverka endast via lokala föreningar. Det finns många patientföreningsexempel på detta, t ex Psoriasisförbundet som under många år kämpade på lokal nivå och där det fanns en stor ojämlikhet mellan landstingen vad gällde psoriasisvården. När de fick en riksförening så började saker hända. Idag har man lyckas driva igenom nationella riktlinjer och vården är mer jämlik, något som skulle varit omöjligt genom de lokala föreningar som var det enda som tidigare fanns, berättade Kent. Daniel Forslund (FP), Gert Grundström och Patric Ilar. om hur man påverkar politiska beslut. Gert och Patric fick möjlighet att träffa en av dem, Kent Björkqvist, journalist och kommunikationskonsult, med ett förflutet på många av våra största dagstidningar samt hälso- och sjukvårdens viktigaste tidning, Dagens Medicin. Kents specialområde är just hälsopolitiska frågor och den fråga som Gert och Patric hade var förstås hur en liten patientförening ska få större möjlighet att påverka hälso- och sjukvårdsbeslut? Det här var ett axplock av de diskussioner vi fick möjlighet att ha under veckan. För övrigt deltog vi i en mängd seminarier där diskussionen gick het kring hur nya innovationer ska kunna implementeras i en landstingsvärld som ger mycket lite incitament för detta. Ersättningsmodeller, strukturer och processer lever kvar i gammalt traditionellt tänk medan utvecklingen utanför sjukhusen går vidare. Innan båten gick tillbaka till fastlandet kunde vi sammanfattningsvis känna att det gäller att ligga på våra folkvalda så att de fina orden under veckan inte stannar i Almedalsparken. Patienten och patientföreningar spelar en mycket viktig roll som påtryckningsmedel gentemot vården och den politiska ledningen på riksnivå, i regioner och landsting om dessa ord ska omvandlas till handling. 6
Allt om andning nr 1 2015 Hallå där Nadia Bracken Head of Market Access and External Affairs Hur länge har du arbetat på ResMed och vad gjorde du innan? Jag började på ResMed i februari i år efter ca 25 år i läkemedelsindustrin i olika befattningar. Jag är apotekare i botten men började jobba i läkemedelsindustrin direkt efter min examen, närmare bestämt på Astra idag AstraZeneca. Efter många år inom marknadsföring och försäljning, både nationellt och i global roll, började jag intressera mig för det som kallas market access. Det var tydligt, speciellt i Sverige, att landsting och myndigheter ville ta ett starkare grepp om försäljningen av läkemedel och medicintekniska produkter. Historiskt hade förskrivare i princip kunnat förskriva vad de ville då kostnadsansvaret låg någon annanstans. Landstingen och myndigheter drog igång ett antal initiativ för att stärka den evidensbaserade medicinen för att säkerställa att det som används mot patient ska vara uppbackat av stark medicinsk och hälsoekonomisk evidens. I kölvattnet av dessa initiativ började företagen implementera roller som sattes att hantera denna nya målgrupp bestående framför allt av myndigheter såsom TLV, landstingstjänstemän och politiker. Market Access funktionen var född! Vad arbetar du med om dagarna i din roll? Mitt ansvar är att säkerställa att våra produkters väg till patienten är så fri från hinder som möjligt. Det kan vara allt ifrån att jobba med att ersättningssystem inte hindrar implementering av ny värdefull teknik till att i dialog med upphandlingsenheter ta fram de bästa förutsättningarna för att kostnadseffektiva produkter upphandlas och inte bara de som är billigast. Jag ansvarar också för samarbetet med våra patientföreningar, framför allt inom sömnapné. Ett exempel på detta var när jag och några patientföreträdare åkte ner till Visby under Almedalsveckan. Där fick de möjlighet att diskutera sömnapnévården i Sverige och trycka på politikerna kring frågor som är viktiga för denna patientgrupp. Mer om denna resa kan ni läsa om i denna tidning på sidan 4-6. Vilken är den vanligaste frågan du stöter på om telemonitorering? Den i särklass vanligaste frågeställningen bland landstingens tjänstemän är faktiskt varför en så till synes enkel ny innovation som så tydligt ökar kvaliteten i omhändertagandet av patienten och i så stor utsträckning ökar kapaciteten på sömnklinikerna inte är vidare implementerad. Det är naturligtvis också en fråga vi själva ställer oss. Man kan väl generellt säga att ersättningsystemen i de allra flesta fall är konstruerade efter modellen att patienten besöker vården rent fysiskt. Det finns lite support för vård på distans och i vårt fall distansmonitorering. Här behöver modellerna och systemen ses över för att stimulera klinikerna att ställa om till detta nya sätt att arbeta. För att en ny teknik ska få möjlighet att landa i vården på bred front krävs också att upphandlingsförfarandet går hand i hand med landstingets intention att moderniseras. Vilken är den största anledningen till att man ska börja arbeta med telemonitorering tycker du? I de länder där man kommit igång i lite större utsträckning har man snabbt efter implementeringen sett vilken kapacitetsförbättring telemonitorering medfört och hur mycket patienterna faktiskt uppskattar att bli monitorerade på distans. Sjukvården har också kunnat fokusera på de patienter som behöver extra hjälp medan de som klarar sig bra inte behövt åka på uppföljningsbesök lika ofta. Om ett år, hur hoppas/tror du att hälso- och sjukvården ser på telemonitorering? Min förhoppning är att telemedicin för patienter som vårdas i hemmet blir mer av vardag och inte som idag olika små projekt här och var i landet. Fördelarna för en patient att kunna vårdas i hemmet är så stora för både hälso- och sjukvården samt för patienten så det vore väl konstigt om det inte skulle vara igång på lite bredare front om ett år. När du inte arbetar, vad gör du då? Med fem barn, nytt hus och trädgård så behöver man inte känna sig sysslolös på fritiden. Det är fotbollsträning, innebandyträning, friidrott och matcher. Däremellan trädgårdsfix och husfix. Får jag lite tid över gillar jag att gå på konsert eller teater, läsa böcker eller bara umgås med vänner. Vi gillar också att resa och försöker komma iväg minst en gång om året hela familjen. Till sist; har du någon hemlig talang? Nej det tror jag inte. Jag är en väldigt öppen person som inte håller eventuella talanger för mig själv. 7
NIV-behandling i hemmet för stabila hyperkapniska KOL-patienter KOL är idag en av de vanligaste dödsorsakerna och förväntas bli den tredje vanligaste år 2030 enligt WHO 1. Text: Nadia Bracken Foto: istock by Getty Images Antalet patienter med medelsvår till svår KOL i världen är idag ca 65 miljoner och med en förväntad ökning. Farmakologisk behandling har länge varit basbehandling vid KOL medan NIV länge har använts för att effektivt behandla akuta excacerbationer vid KOL. Det finns idag stark evidens som befäster den positiva effekten av noninvasiv ventilation (NIV) för inneliggande KOL-patienter med akut försämring av den kroniska hyperkapnin på grund av en excacerbation 2. Socialstyrelsens uppdaterade Riktlinjer för Astma och KOL har också med NIV-behandling vid respiratorisk acidos vid exacerbation som en indikator 3. I flera landsting behandlas idag även stabila hyperkapniska KOL-patienter i hemmet med NIV. Dock finns en stor praxisskillnad då evidensen inom detta område tidigare saknats. Det finns flera studier som undersökt NIV-behandling i hemmet för denna patientgrupp där höga tryck använts för att ventilera med blandat resultat 4 5 6. Enligt en nyligen publicerad stor prospektiv, multicenter-studie påvisas nu för första gången en signifikant ökad överlevnad med NIV-behandling i hemmet av dessa stabila hyperkapniska KOL-patienter (GOLD IV) där höga tryck inte varit i fokus utan istället har man fokuserat på att sänka PaCO 27. Det är första gången en signifikant förlängd överlevnad påvisas med NIV-behandling i denna patientgrupp och detta är den största kohort som studerats prospektivt gällande överlevnad med NIV i hemmet. Studien visar stark evidens för att NIV inriktad på att minska PaCO 2 avsevärt (primär endpoint: baslinje-sänkning av PaCO 2 med 20% eller ett uppnått PaCO 2 på <6,5 kpa/48,1 mmhg) förbättrar 1-års överlevnad. Livskvaliteten och orken ökade också markant hos de behandlade patienterna (mätt med SF-36, SGRQ, SRI). Hälsoekonomisk analys av studien planeras men mycket talar för ett stort värde av att behandla svåra KOL-patienter med acidos i hemmet även när de är stabila i sin KOL för att minska antalet excacerbationer, förbättra livskvaliteten för dessa svårt sjuka patienter samt förlänga överlevnaden. Telemedicin och KOL Telemedicin är en ny digital lösning för hälso- och sjukvården där utbyte av hälsorelaterad medicinsk information delas mellan patient och sjukvårdspersonal på distans 8. I en systematisk genomgång av studier där telemedicin används för att monitorera KOL-patienter i hemmet indikeras att användningen av denna teknik minskar antalet excacerbationer och ökar livskvaliteten i denna patientgrupp 9. Dock sammanfattar studien att användningen av telemedicin kräver förändringar i arbetsprocesser, en förändring i hur hälso och sjukvården organiserar sig samt kräver en förståelse för tekniken från både sjukvårdspersonal och patient. Tillgången till telemedicinsk teknik för behandling av denna svåra patientgrupp kommer att erbjuda möjligheter att behandla dessa patienter i hemmet med minskade hälso- och sjukvårdsresurser som resultat. 1 World Health Organisation. Chronic Respiratory Diseases. COPD Burden. 2013. Available from: http://www.who.int/respiratory/copd/burden/en/. Accessed9 March 2015. 2 Global Initiaitve for Chronic Obstructive Lung Disease (GOLD). Global Strategy for the Diagnosis Management and Prevention of COPD - January 2015 update. Available from: http://www.goldcopd.org/ uploads/users/files/gold_report_2015_feb18.pdf. Accessed 9 March 2015.; 2015. 3 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL, Socialstyrelsens, 2014. 4 Clini E, et al. Eur Respir J 2002; 20(3): 529-38. 5 Duiverman ML, et al. Respir Res 2011;12:112. 6 Duiverman ML, Wempe JB, Bladder G, et al. Thorax 2008; 63(12): 1052-7. 7 Kohnlein T, et al. Lancet Respir Med 2014; 2(9): 698-705. 8 Cruz J, et al. Int J Clin Pract 2014; 68(3): 369-78. 9 Bartoli L, et al. Telemed J E Health 2009; 15(9): 877-83. 8
Allt om andning nr 1 2015 Noninvasive ventilators Individanpassad behandling vid KOL Lumis - noninvasiv ventilation i hemmet för patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom NIV-behandling har visat sig utgöra det mest effektiva behandlingsalternativet för att minska CO 2 -halten hos stabila hyperkapniska KOL-patienter. 1, 2 Behandla hyperkapni och förbättra både livskvalitet och mortalitet signifikant. 3 NIV-behandling i hemmet kan ge de kroniskt utmattade andningsmusklerna möjlighet att vila så att inandningsmusklernas funktion återhämtas. Läs mer på ResMed.com 1 Tuggey JM, et al. Thorax 2003 2 Di Marco, et al. Critical Care 2011 3 Köhnlein T, et al. Lancet Respir Med 2014 9
Könsskillnader inom sömnapné Under många år har man sett obstruktiv sömnapné som en manlig sjukdom. Detta har fört med sig att de flesta studier är gjorda på manliga patienter, algoritmer är utvecklade för manliga patienter och att läkare har diagnostiserat och behandlat utifrån manliga symtom och kriterier. På många sätt ser det fortfarande ut så här men det är på väg att ändras. Alison Wimms, medicinsk rådgivare på ResMed Europa, berättade på ResMeds Andningsdagar varför det är så viktigt att känna till vad som skiljer manliga och kvinnliga sömnapnoiker och vad man ska uppmärksamma för att även kvinnliga sömnapnoiker ska få optimal behandling. Text: Bodil Czarnecki, frilansskribent Miliax Foto: istock by Getty Images och ResMed Att OSA är en manlig sjukdom är en felaktig uppfattning. Från början trodde man att obstruktiv sömnapné (OSA) var något som enbart drabbade medelålders överviktiga män. Den bilden har ändrats under åren och nu vet man att även kvinnor och yngre personer kan lida av OSA. Trots detta finns ändå den traditionella bilden kvar och den påverkar kvinnliga OSA-patienters diagnostisering och behandling. I kliniska studiepopulationer är förhållandet män respektive kvinnor 10:1 1. Och statistik visar att kvinnor inte blir remitterade till sömnkliniker i samma utsträckning som män 2. Om man följer de traditionella diagnostiska kriterierna är OSA mest frekvent förkommande hos män 3 : Mild OSA: 24% män, 9% kvinnor och måttlig-svår OSA AHI 15: 13% män, 6% kvinnor. Majoriteten av manliga sömnaponiker är 40-60 år och kvinnliga sömnapnoiker 50-60 år. Men när Karl Franklin för tre år sedan gjorde en studie enbart på kvinnliga sömnapnoiker såg man en helt annan bild. Det fanns en mycket hög prevalens av OSA hos kvinnor i alla åldrar men vid lägre AHI-nivåer 4. 50% av kvinnor mellan 20-70 år led av mild OSA (AHI 5) 2 20% av kvinnor hade ett AHI 15 14% av kvinnor mellan 55-70 år led av svår OSA (AHI 30) 31% av obesa kvinnor led av svår OSA Hur kommer det sig att kvinnor inte synts i de tidgare prevalensstudierna? frågade sig Alison Wimms. Kunde det bero på att man inte frågat kvinnor eller inte lyssnat på dem? Eller på att kriterierna för diagnostisering är felaktigt satta? Kanske beror det på alla tre orsaker. Kvinnor upplever och uttrycker andra symtom för sömnapné än män 1, 5 Anledningen till att kvinnors sömnapné inte uppmärksammas 10 av läkare kan handla både om hur de är vana att definiera symtom och hur kvinnor beskriver dem. Medan män presenterar tydliga typiska sömnapnésymptom som snarkning, bevittnade apnéer och dagsömnighet så talar kvinnor sällan om sömnighet utan om andra symtom som insomni, restless legs, trötthet, energilöshet, depression, huvudvärk och muskelvärk. Detta kan vara en orsak till att läkaren ställer en felaktig diagnos. Dessutom använder kvinnor ofta andra ord än män för att beskriva sina symtom. Kvinnor är mindre benägna att klaga på trötthet utan talar istället om brist på ork, dålig initiativförmåga eller om nedstämdhet. Kvinnor är också mindre benägna att tala om snarkning då det fortfarande upplevs pinsamt och okvinnligt. Detta kan vara en annan orsak till att läkaren ställer en felaktig diagnos. Dessutom verkar kvinnor ha en högre tröskel för sömnighet än män och klarar helt enkelt att hålla sig vakna längre. Sömnbristen tar sig istället andra uttryck. ESS mäter fel för kvinnor: Kvinnor är sällan sömniga dagtid En ytterligare orsak till att kvinnor inte syns i prevalensstudier kan bero på vilka frågeformulär eller urvalskriterier som läkaren gått efter. Det mest kända screening-formuläret Epworth Sleepiness Scale (ESS) har aldrig validerats för kvinnliga sömnapnoiker 6. Frågorna syftar till att utröna risken för att somna i olika situationer under dagen, men som nämnts tidigare är sömnighet inte något bra mått för att påvisa sömnapné hos kvinnor. Flera studier bekräftar att obstruktiv sömnapné inte är associerat av vare sig subjektiv eller objektiv sömnighet hos kvinnor 7 och inte heller till dagsömnighet 4. Män med misstänkt sömnapné besöker ofta läkare tillsam-
Allt om andning nr 1 2015 mans med sin partner som har bevittnat deras apnéer nattetid. Kvinnor däremot kommer oftast ensamma 8. Det innebär att läkaren inte får information om snarkning och/eller bevittnade apnéer i lika hög utsträckning för kvinnor som de får för män. Men även i de fall kvinnor kan uppvisa traditionellt typiska OSA symtom blir de ändå inte remitterade till sömnkliniker i samma utsträckning som män 2. Anledning till detta kan man endast spekulera om. Flödebegränsning och hypopnéer ger kvinnor lika stor trötthet som OSA Vid polysomnografiska (PSG) mätningar har man sett att kvinnor med OSA har lägre AHI, kortare apnéer och färre svåra hypopnéer 9. Man har också kunnat se att kvinnor har fler symtom än män vid lägre AHI än män som har samma grad av OSA 2 samt fler REM-baserade apnéer. Kvinnor har även fler flödesbegräsningar i övre luftvägarna vilka leder till fler korta uppvaknanden s.k. Respiratory Effort Related Arousals (RERAs). Vid dessa tillfällen är det inte säkert att kvinnan desatureras och hon faller därför utanför de traditionella kriterierna för sömnapné även om effekten av alla dessa små uppvaknanden blir samma som färre större apnéer. Redan för 10 år sedan visade studier att övre luftvägsmotstånd (upper airway resistance UAR) och flödesbegränsning ger ett ökat andningsarbete med uppvaknanden och avbruten sömn 10. Detta leder i sin tur till sämre kognitiv funktion dagtid, trötthet, insomni och depression 10. Kvinnor med flödesbegränsning kan vara lika trötta och ha samma symtom under dagen som kvinnor med OSA 11 vilket innebär att det borde vara klinisk likställt med OSA. Hypopnée (enligt AASMs definition från 2012)= 30% flödesbegränsning, med 3% desaturation ELLER uppvaknande under en händelse på minst 10 sekunder. När uppvaknanden utan desaturation beskrivs i olika studier 12 associeras det med: - orkeslöshet, trötthet och dagtidssömnighet - signifikant oförmåga att utföra dagliga göromål - svårigheter att koncentrera sig och slutföra uppgifter - tungsinthet, nedstämdhet - ökning av systoliskt blodtryck - minskning av insulinkänslighet och signifikant reduktion i glukos effektivitet hos friska frivilliga Även detta stämmer mycket väl överens med kvinnors symtom för sömnapné. Fysiologiska skillnader mellan kvinnor och män som påverkar OSA Som de flesta känner till finns det även fysiska skillnader mellan män och kvinnor som påverkar kvinnors sömnapné. Dessa kan delas upp i tre områden: Övre luftvägar Kvinnor har smalare halsar, trängre svalg, mindre tungor och mjukvävnad i övre luftvägarna än män 11. Mäns luftvägar faller lättare ihop än kvinnors då det pharyngeala trycket som krävs för stängning är lägre. Varför det är så vet man inte, eventuellt kan det bero på att kvinnor har mer muskelaktivitet i övre luftvägarna. Respiratorisk stabilitet Kvinnor drar större nytta av ventilationseffekten vid hyperkapni i större utsträckning än män. De faller sällan in i hypoventilering utan stabiliserar sig snabbare med hypopnéer som följer apnén. Män svarar däremot mycket mer direkt på hyperkapni än kvinnor vilket ger större effekter. 13 Fetma och fördelning av fett på kroppen Obesitet är en stor orsak till sömnapné både hos kvinnor och män. För att komma upp i samma AHI-värde behöver dock ofta 11
kvinnor vara mer obesa än män. Detta kan eventuellt förklaras av skillnaderna i fördelning av kroppsfett mellan män och kvinnor. Män lägger på sig mer fett runt hals och övre luftvägar än kvinnor som istället lägger på sig runt mage och stuss. Det innebär att viktminskning som behandling ofta har större effekt på mäns sömnapné än på kvinnors. Ökad prevalens av OSA hos kvinnor i klimakteriet Det är välkänt att prevalensen av obstruktiv sömnapné enligt traditionella kriterier ökar signifikant hos kvinnor efter klimakteriet 14. Detta kan bero på brist på hormonet progesteron som man vet är en känd stimulantia för ökad kemoreceptor-respons och för övre luftvägarnas muskeltonus. Det kan också bero på en förändrad fördelning av kroppsfett och åldersrelaterade förändringar 15. OSA hos gravida kvinnor ökar risken för hypertoni och havandeskapsförgiftning Det är mindre känt att gravida kvinnor har en förhöjd risk för att utveckla sömnapné. Orsaker till detta är: Viktökning 16 Diafragman trycks uppåt och minskar 16 Minskad residualfunktionskapacitet 16 Minskade dimensioner på övre luftvägarna (i sista trimestern av graviditeten) 16 Östrogen (kan leda till att övre luftvägarna blir trängre och ger ökat motstånd) 16 Progesterone kan skydda mot OSA (ökar den respiratoriska känsligheten för CO 2, samt ökar den respiratoriska driven och minutventilationen) 16 Enligt en studie från 2012 hade 26,7% av alla kvinnor i tredje trimestern OSA 17. Man såg också att OSA ökade risken för högt blodtryck och havandeskapsförgiftning 17, och att havandeskapsförgiftning ledde till ökad risk för tillväxtstörning i livmodern 17. Idag behandlas enbart högt blodtryck hos gravida kvinnor. Det finns inga randomiserade kontrollerade studier som undersökt effekten av CPAP hos gravida kvinnor med OSA 18, men fallstudier pekar på positiva resultat där behandling med CPAP associeras med färre komplikationer för fostret 18. Just nu pågår den största studie som hittills genomförts på gravida kvinnor med sömnstörningar: NuMoM2b Sleep- Disordered Breathing study. Populationen består av 3072 kvinnor som får frågeformulär under de första två stadierna av graviditeten. Man mäter sömnstörningar samt havandeskapsförgiftning, graviditetsrelaterad hypertension och diabetes, tillväxtminskning hos fostret och för tidig födsel. De preliminära resultaten visar en prevalens av sömnstörningar i den första perioden av graviditeten på 3,3% och i den mellersta perioden på 8,1% 19. Mätningarna från den sista trimestern är ännu inte färdiga men man förväntar sig mycket högre resultat med upp mot 25% prevalens. Kvinnor med OSA står för signifikant högre kostnader än män med OSA. Kvinnor lider mer av obehandlad OSA än män och kostar samhället mer Precis som för män ger obehandlad sömnapné hos kvinnor flera allvarliga konsekvenser, men kvinnor drabbas i högre grad än män av kognitiva störningar som oro, depressioner, humörsvängningar och neurofunktionella försämringar vid sidan om försämrad sömnkvalitet. Många studier mäter utfall i relation till ESS-skalan vilket inte ger en rättvisande bild för kvinnor med sömnapné. I en studie av Ye från 2009 använde man frågeformuläret FOSQ (functional outcomes of sleep questionnaire) som Alison Wimms menade var mycket mer rättvisande då den gav information om aktivitets- och produktivitetsnivåer, sociala interaktioner samt intimitet och sexuella relationer 20. Det senare är något som aldrig studerats hos kvinnor med sömnapné. Studien använde även frågeformulären SIP (Sickness Impact Profile), ESS (Epworth Sleepiness Scale), MSLT (Multiple Sleep Latency test), TMD (Total Mood Disturbance), MAP (Multivariable Apnea Prediction) och PVT (Psychomotor Vigilance Task). När man jämförde kvinnors symtom med männens enligt alla de olika frågeforumlärens kriterier såg man att i alla kategorier mådde kvinnor med obehandlad sömnapné sämre än män med obehandlad sömnapné 20. Man kunde också se att CPAP förbättrade tillståndet för kvinnor enligt alla parametrar 20. Som om det inte var nog har en annan studie visat att kvinnor som lider av sömnapné högre odds än män att bli diagnostiserade för kranskärlsjukdom, högt kolesterol (hyperlipidemi), diabetes, astma, inflammation i leder pga sköldkörtelinflammation samt reflux/esofagit/ gastrit 21. Enda undantaget var kardiovaskulära sjukdomar där risken var likvärdig för kvinnor och män. Jämför man sjukvårdskostnader (sjukhusinläggning, intensivvård, konsultation, läkemedel) mellan män och kvinnor ser man att kvinnor även där står för signifikant högre kostnader (1,3 gånger högre) än män såväl i kontrollgruppen som i gruppen med sömnapnoiker sett under en 5-årsperiod 21. Vi vet att sömnapné har en enorm påverkan på hälsa och välbefinnande sedan länge. Nu börjar vi få bevis på att kvinnor lider ännu mer än män av obehandlad sömnapné, men vi har ignorerat deras symtom. För mig är detta en enormt viktig fråga, kommenterade Alison Wimms. Allvarliga långtidskonsekvenser av sömnapné hos kvinnor men CPAP hjälper Flera studier visar på allvarliga långtidskonsekvenser för obehandlad sömnapné hos kvinnor: Kvinnor med sömnstörningar har större risk att utveckla demens eller kognitiva störningar än de som inte har det 22 Kvinnliga sömnapnoiker fick större skador på vit hjärnsubstans än män 23 12
Allt om andning nr 1 2015 I en studie med 967 kvinnor visade sig odiagnostiserad sömnapné vara associerat med kardiovaskulära händelser, speciellt stroke 24 En annan studie visade att svår sömnapné var associerat med kardiovaskulär död hos 1116 kvinnliga patienter men CPAP reducerade risken 25 Den mest uppseendeväckande studien är nog Estée Lauders kliniska studie som visade att dålig sömnkvalitet accelererade åldrandet av huden och försvagade dess förmåga att reparera sig under natten. Resultatet blev bland annat sämre pigmentation, sämre elasticitet och fler rynkor 26. Nya ResMed AutoSet TM for Her är utvecklad med utgångspunkt från kvinnors OSA Precis som alla andra tillverkare av CPAP har även ResMed suttit fast i samma bild av att sömnapné är en sjukdom som framför allt drabbar män och följaktligen har den traditionella algoritmen för AutoSet TM varit designad och utvecklad för en typisk manlig sömnapnoiker. Men med allt tydligare bevis på vilka könsskillnader det finns när det gäller sömn och sömnapné började vi tänka om. Kvinnor och män som är drabbade av sömnapné måste få en behandling som är anpassad efter deras olika behov. När vi utvecklade AutoSet TM for Her utgick vi från den kvinnliga sömnapnoikern, berättade Alison Wimms. *Även i forskningssammanhang hos ResMed används numera FOSQ som ett komplement till ESS. AutoSet TM for Her behandlar händelser specifikt kopplat till kvinnor och sömnapné De typiska skillanderna mellan män och kvinnor med sömnapné behandlas alla unikt i en algoritm som är utformad att ta hänsyn till följande: Kvinnor kan ha lägre AHI, kortare apnéer och lindrigare hypopnéer Kvinnor kan ha mer begränsningar i övre luftvägarna samt flödesbegränsningar Kvinnor kan ha fler REM-baserade händelser Kvinnor kan ta längre tid på sig att somna än män Kvinnor kan kräva lägre CPAP-tryck än män Vissa kvinnor kan störas av förändringarna i en vanlig standard Auto-algoritm 1 Lin, C.M., T.M. Davidson, and S. Ancoli-Israel, Gender differences in obstructive sleep apnea and treatment implications. Sleep Med Rev, 2008. 12(6): p. 481-96, 2 Young, T., et al., The gender bias in sleep apnea diagnosis. Are women missed because they have different symptoms? Arch Intern Med, 1996. 156(21): p. 2445-51, 3 Young, T., et al., The occurrence of sleep-disordered breathing among middle-aged adults. N Engl J Med, 1993. 328(17): p. 1230-5, 4 Franklin, K.A., et al., Sleep apnoea is a common occurrence in females. Eur Respir J, 2012, 5 Valipour, A., et al., Gender-related differences in symptoms of patients with suspected breathing disorders in sleep: a clinical population study using the sleep disorders questionnaire. Sleep, 2007. 30(3): p. 312-9, 6 Baldwin CM, Kapur VK, Holberg CJ, et al. Associations between gender and measures of daytime somnolence in the Sleep Heart Health Study. Sleep 2004; 27: 305 311, 7 Morrell MJ, Finn L, McMillan A, et al. The impact of ageing and sex on the association between sleepiness and sleep disordered breathing. Eur Respir J 2012; 40: 386 393, 8 Quintana-Gallego, E., et al., Gender differences in obstructive sleep apnea syndrome: a clinical study of 1166 patients. Respir Med, 2004. 98(10): p. 984-9, 9 O Connor, C., K.S. Thornley, and P.J. Hanly, Gender differences in the polysomnographic features of obstructive sleep apnea. Am J Respir Crit Care Med, 2000. 161(5): p. 1465-72, 10 Hoffstein, V., Chapter 83 Snoring and Upper Airway Resistance, in Principles and Practice of Sleep Medicine, M. Kryger, D. Roth, and w. Dement, Editors. 2005, 11 Ulla Anttalainen,Olli Polo,Tero Vahlberg, Tarja Saaresrantap Sleep Breath (2013) 17:873 876, 12 Extrahering från Exar, 1999, Guillemault, 2005, Stamatikis, 2010, Malhotra 2015, Morgan, 1998, Guilleminault, 2001, Stoohs, 2008, So, 2015. Stoohs, 2009, 13 Jordan 2005, 14 Dancey, D.R., et al., Impact of menopause on the prevalence and severity of sleep apnea. Chest, 2001. 120(1): p. 151-5, 15 Tremollieres, F.A., J.M. Pouilles, and C.A. Ribot, Relative influence of age and menopause on total and regional body composition changes in postmenopausal women. Am J Obstet Gynecol, 1996, 16 Venkata et al Sleep Disordered breathing during Pregnancy J Am Board Fam Med 2009, 17 Pien et al Risk factors for sleep-disordered breathing in pregnancy. Thorax 2012, 18 Champagne et al. Sleep Disordered breathing in women of childrbearing age & during pregnancy. Indian J Med Res 2010, 19 Facco FL, et al. NuMoM2b sleep-disordered breathing study: objectives and methods. Am J Obstet Gynecol 2015;212:542.e1-128 (Facco, 2015, AJOG Late Breaking Abstract), 20 Ye et al. Clin Sleep Med 2009, 21 Greenberg-Dotan 2007, 22 Yaffe 2011, 23 Macey 2012, 24 Campos-Rodriguez 2014, 25 Campos-Rodriguez 2012, 26 Oyetakin-White P et al. Effects of Sleep Quality on Skin Aging and Function. Clin Exp Dermatol 2015 13
Sömn en hälsofaktor Varför är det bra att sova? Med den frågan inledde Eva Svanborg, Neurofysiologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, sin föreläsning under ResMeds Andningsdagar och bjöd sedan på en stunds inspirerande information om vad sömnen är och vilken nytta den gör för människor. Text: Bodil Czarnecki, frilansskribent Miliax Foto: istock by Getty Images Det finns tre olika spår om sömnens roll som alla har viss dokumenterat stöd: Energihantering. Hjärnans ämnesomsättning är kopplad till neuronens aktivitet. Dess urladdningshastighet samt användning av glukos och ATP minskar under sömn vilket ger hjärnan en chans att bygga upp glykogennivåerna 1. Anti-inflammation. Vakenhet initierar försvarsreaktioner (inflammatoriska processer) i kroppen och sömn motverkar. Medan pro-inflammatoriska cytokiner är sömngivande så hämmar anti-inflammatoriska molekyler sömn 2. Synapshomeostas. Sömnen innebär en normalisering av de kortikala synapsernas styrka och antal till en hållbar nivå efter den globala ökning som inträffar under vakenhet 3. Ytterligare teorier talar om sömnen som ett sätt att rensa ut slaggprodukter ur hjärnan, bygga upp energireserver, bevara energi i metabolismen, befästa långtidsminnet samt bygga upp immunförsvaret. Helt säkert varför vi sover vet ingen. Normal sömn i Sverige Enligt en undersökning från 2004 sover den genomsnittlige svensken (20-65 år) 7 timmar och 23 minuter på vardagar och 8 timmar och 33 minuter på helgen 4. Normal sömntid ligger dock mellan 6-9 timmar/natt. Hur länge vi sover är ärftligt och det går inte att träna upp. Samma sak gäller huruvida man är morgon- eller kvällsmänniska. I takt med ett allt mer stressat arbetsklimat sover människor i västvärlden allt kortare tid. I Sverige sov hela 19% mindre än 6 tim/natt enligt en telefonintervju med 1000 personer 2008. Sömnklassificering indelning i fyra stadier med olika karakteristika Stadium 1: <50% alfa-aktivitet per epok Stadium 2: sömnspolar Djupsömn (Slow wave sleep): >20% delta-aktivitet REM Karakteristiskt för de tre första stadierna är att här får man den vederkvickande effekten. När sömndjupet ökar minskar Bäst överlevnad har människor som sover 7 timmar per natt. muskeltonus och väckbarhet. När blodtrycket sjunker minskar det cerebrala blodflödet och metabolismen med ca 10% jämfört med vakenhet. Dessutom ökar svettningar och kroppstemperaturen sjunker. Totalt sett kan man säga att energiåtgången minskar under dessa tre sömnstadier vilket resulterar i att kroppen får en välbehövlig vila. REM-sömn ger däremot ingen vila för kroppen då det är ett aktivt stadium med ökad energiåtgång. REM är NREM-beroende då den första REM-perioden kommer ca 90 minuter efter insomnandet. REM behövs för procedurminnet (inlärda processer). REM har också en koppling till depression, och deprimerade patienter har både kortare REM-latens och fragmenterad REM-sömn. Såväl antidepressiva läkemedel som elektrokonvulsiv behandling minskar REM-sömnen kraftigt. Karakteristiskt för REM-sömn är de toniska fenomenen som förekommer under hela REM-perioden med funktionell förlamning, lågamplitud, snabb EEG-aktivitet med blandade frekvenser, bildmässiga drömmar samt det som sägs vara förknippat med långtidsminne och kreativitet; nämligen cerebralt blodtillflöde och ökad proteinsyntes. Ytterligare karakteristika är de fasiska fenomenen som dock bara förekommer under delar av REM-sömnen. De består av snabba ögonrörelser, muskelryckningar i armar och ben samt ökad sympatikusaktivitet (jämfört med under den toniska REM-fasen) vilket får följdeffekter som kraftiga puls-, blodtrycks- och andningsvariationer. Fördelningen av REM-sömn, ytlig sömn och djupsömn skiljer sig under en människas olika åldrar. T ex har spädbarn mest REM-sömn medan äldre personer har mycket lite REM-sömn 6. Även dygnsrytmen varierar där yngre personer har större sömntryck på natten och kan hålla sig vakna bättre på dagen än äldre. Dock finns det inget som säger att det totala sömnbehovet förändras 6. 14
Allt om andning nr 1 2015 Dygnsrytmstörningar blir allt vanligare men går att behandla Dygnsrytmstörningar är något som ökar i samhället; framför allt hos tonåringar. Där kan en försenad sömnfas leda till både kronisk sömnbrist och dåliga skolresultat. Men det går att behandla. Främst med god sömnhygien (konsekventa rutiner för sänggående och uppstigning) men även genom reglering av ljuset så att personen får tillräckligt med ljus på dagen och mörker på natten. Sju timmars sömn ger bäst överlevnad Det är vare sig bra att sova för lite (< 5 tim/natt) eller för länge (> 8,5 tim/natt) då det visat sig vara korrelerat till ökad dödlighet 9,10. Bäst överlevnad har människor som sover 7 timmar per natt 10. Tupplurar, som ju är mycket vanliga i vissa kulturer, kan vara bra men inte om det blir för långa. Längre än 90 minuter har visat sig innebära en klart högre förekomst av diabetes 11. Så kanske det är själva dygnsrytmförskjutningen som är farlig, filosoferade Eva Svanborg. I djurförsök har man sett att råttor dör efter 2-3 veckors total sömnbrist, medan det vid enbart REM-deprivering tar 4-6 veckor 12-13. Dödsorsaken är kollaps av det cellbundna immunförsvaret 14. Akut sömnbrist ger många symtom men skiljer sig från insomni De akuta symtomen för sömnbrist känns säkert igen av de flesta: morgonhuvudvärk, nedstämdhet, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, minnesstörningar, dagsömnighet, minskad libido samt ökad smärtkänslighet. Detta gör i sin tur att en person med sömnbrist kan få svårt att klara sitt arbete och att fungera i socialt umgängesliv. Även om sömnbrist ibland är förknippat med svårigheter att somna så är skillnaderna mellan sömnbrist och insomni tydliga. Vid sömnbrist har personen låg kroppstemperatur, somnar lätt på dagen, har ökad olycksbenägenhet, ökad smärtkänslighet, muskelstelhet samt är irritabel och har depressiva tendenser. Vid insomni har personen normal kroppstemperatur och kan inte sova på dagen heller. Flera hälsorisker förknippade med sömnbrist Insomni har visat sig innebära en ökad risk för kardiovaskulära skador hos män. Insomni föregår depression 18. Insomni predicerar kardiovaskulär sjukdom OR 1,48 19. Kronisk sömnbrist påverkar metabolismen. Det ger hormonella förändringar, viktökning, glukosintolerans/insulinresistens och ökning av blodfetter samt en ökning av proinflammatoriska cytokiner. Sömnbrist påverkar hormonerna. Sömn hämmar insöndring av kortisol och thyrotropin och är nödvändigt för insöndring av prolactin och tillväxthormon. Sömnbrist (dålig sömnkvalitet och kort sömntid) predicerar diabetes typ 2 med OR 1,4 20. Sömnbrist (framför allt bortfall av REM-sömn) ger ökad smärtkänslighet Att ha sömnsvårigheter är mycket vanligt. Enligt en svensk studie år 2008 med 1000 telefonintervjuer hade 31% av respondenterna ofta störd sömn. Fördelat enligt kön var sifforna 24% för män och 38% kvinnor. I åldersgruppen kvinnor 50-64 år led hela 42% ofta av störd sömn. Man blir tjock, dum, ful och sjuk av att inte sova Faktum är att man blir både tjock, dum, ful och sjuk av att inte sova, sade Eva Svanborg: Tjock: Såväl peptidet leptin (som styr mättnadskänsla), och ghrelin (som ökar hungerkänslor och ger ett sug efter kolhydrater) ökar vid sömnbrist 15. Dum: Prestationsförmågan minskar under 24 timmars vakenhet. Man får också sänkt omdöme, ökat risktagande, sänkt moral och blir labil 16. Ful: Personer med 24 timmars sömnbrist upplevs som fulare 16. Sjuk: Förutom ovan nämna hälsorisker vid sömnbrist har personer med <92% sömneffektivitet 5,5 gånger ökad risk för att få en virusinfektion än de med <98% sömneffektivitet 17. men om ni sover blir ni vackra, kloka, friska, glada och smala, avslutade hon. 1 Dash 2013, 2 Krueger 2008, 3 Tononi&Cirelli 2006, 2012, 4 Gallup Sanofi 2004, 6 Roffward Science 1966, 7 Rotenberg xxx, 8 Revonsuo 2000, 9 Ferrie 2007, 10 Kripke 2002, 11 Fang 2013, 12 Rechshaffen 1989, 13 Bergmann 2002, 14 Benca 1996, 15 VanCauter 2005, 16 Axelsson 2010, 17 Cohen 2009, 18 Staner 2010, 19 Cappuccio 2011, 20 Cappuccio 2010 15
Implementering av ny teknologi: Från screening till molnbaserad data Helga Skuladottir, kardiolog, PhD student, Karolinska institutet, ger ett praktiskt exempel på hur den nya teknologin kan implementeras i forskning och praktiskt screening-arbete. Text och foto: Bodil Czarnecki, frilansskribent Miliax Helga håller just nu på med en studie som inkluderar patienter, från tre center i Stockholm, med förmaksflimmer. Frågeställningarna hon vill besvara är: 1) Är högt blodtryck en prediktion för återkommande förmaksflimmer? 2) Är sömnapné en påverkande faktor för högt blodtryck? 3) Kan sömnapné påverka risken för återkommande förmaksflimmer? 4) Hur påverkar sömnapné och förmaksflimmer patienternas livskvalitet? För Helga var det självklart att alla 250 patienter behövde screenas för att man skulle veta om de led av sömnapné. Det krävdes dock både stöd och support från kunniga sömnspecialister samt tillgång till utrustning innan hon lyckades övertyga de tre professorerna inom kardiologi att detta skulle vara nödvändigt. Men hon lyckades. Screening görs med ApneaLink TM Air vars data lagras i molnet Alla patienter screenas nu med en ApneaLink TM Air som mäter respiratoriskt tryck och flöde genom näsan, syresättning av blodet, pulskurva och respiratorisk ansträngning. Vi skickar med patienten en ApneaLink TM Air hem för att sova med den en natt. Det är väldigt enkelt, de behöver bara trycka på en knapp, sade Helga Skuladottir och fortsatte: När de sovit en natt kommer de till kliniken med apparaten som kopplas ihop med en dator med en USB-kabel. All data överförs till datorn som sedan skickar informationen till molnet vilket innebär att jag (och andra behöriga) kan få tillgång till information var vi än befinner oss. Det är mycket smidigt. Informationen som ApneaLink TM Air registrerat under en natts sömn visar huruvida patienten befinner sig i riskzonen för att ha sömnapné eller inte. De som ligger i riskzonen skickas över till Aleris för fortsatt utredning. De preliminära resultaten visar att bland de första 24 screenade patienterna har 12 visat sig ha sömnapné (AHI 5-60). Alla snarkar men de är inte sömniga, vilket är intressant. Kan det ha med den sympatiska aktiveringen att göra? Förhoppningsvis har man svaret om ca 1,5 år när man beräknar vara klar med studien. Tidiga forskningsresultat visar att många patienter med hjärtflimmer har sömnapné. Helga Skuladottir, kardiolog, PhD student, Karolinska institutet. Högteknologi, kurvor och mätningar väcker intresse hos kardiologer När Helga visade registreringarna från ApneaLink TM Air för professorerna fick hon till sin förvåning ett stort intresse. Högteknologi, kurvor och mätningar; nu börjar det bli intressant tyckte mina professorer, skattar Helga. Kardiologer är intresserade av sympatisk drive, takykardi och bradykardi, intra-torakala tryckförändringar, preload och afterload, 24 timmars blodtryck och 24 timmars ECG och sömnregistreringar ger ju en hel del information inom dessa områden. Helgas budskap om screening av sömnapné på kardiologkliniker Helga avslutade sin föreläsning med följande budskap: Jag tror att jag nu bevisat att screening av sömnapné på ett lätt sätt kan integreras i kardiologklinikens rutiner. Sköterskor kan tränas att läsa screeningresultat och på så sätt se de patienter som är i riskzonen för sömnapné. Detta innebär inte att vi kardiologer ska bli sömnspecialister fortsatt sömnutredning ska fortfarande göras på sömnkliniker. Baserat på mina tidiga forskningsresultat verkar det som om det finns många patienter med hjärtflimmer som har sömnapné, så var redo för att patientgruppen kommer att öka när kännedomen hos vårdpersonal ökar. Idag nämns knappt sömnapné som en riskfaktor i behandlingsriktlinjerna. 16