Frågor och svar Kvalitet OnLine Storträff den 19-20 maj 2016 GSECSolution Om Fusk & sabotage Den mörka baksidan - de kriminellas intåg i livsmedelsbranschen. Gela Öman & Anders Burén - GSECSOLUTION Gela är jurist och fd poliskommissarie -arbetar med problemen med varumärkesintrång och förfalskade matvaror. Anders är säkerhetskonsult och fd kriminalkommissarie. Erfarenheter av den organiserade brottsligheten såväl nationellt som internationellt samt användande av märkdna F: Hur möter vi vår relation till leverantören? S: Att skapa en bra relation m sin leverantör bygger på att ens företag vidtar en del säkerhetshöjande åtgärder innan man möter sin leverantör eller kontrakterar med en ny underleverantör. Genom rätta analyser så kan säkerhetsföretag identifiera risker och hot för att kunna vidta rätt förebyggande åtgärder. I och med att företaget förebygger riskutfall genom att åtgärda eventuella sårbarheter så bygger man in motståndskraft. Att säga till sin leverantör "att man följer upp och kontrollerar att säkerhetsåtgärder fungerar och att de ger avsedd effekt, kan man på så vis minska risker och man bygger in trygghet! Att jobba undercover som någon sa under dessa dagar (från återvinningsbranschen ) är definitivt inget att rekommendera. Vi skulle säga att det tom kan vara förenligt med livsfara. Finns exempel på det och där det slutat illa. F: Hur garantera säkerhet och hälsa? S: Idag finns ingen hundraprocentig patentlösning för att ur ett globalt perspektiv garantera att ens företag inte utsätts för oegentligheter och kriminella handlingar. Att satsa på sitt företag genom att ha en väl underbyggd säkerhet kan minimera riskerna för att utsätta sin egna verksamhet och tredjeman mot hot mot hälsa och annan kriminalitet (vd kidnappningar mm). Som företagare kan man arbeta med att förebygga att utsätta sina kunder för skada genom : Ha ett säkerhetsföretag som kan se hot och risker kopplat till livsmedel. Där säkerhetsföretaget hela tiden, genom sina säkerhetskanaler, medvetandegör och får information om vad det är som man för stunden kan göra för företagets säkerhet och bästa. Att hela tiden satsa på och arbeta proaktivt genom att ha ett säkerhetsföretag i ryggen kan ge väldigt mycket i proportion till vilka förödande konsekvenser som ditt företag kan utsättas för. F: Hur mycket ska man anstränga sig, räcker produktfakta och att man litar på leverantören? S: Genom att ditt företag gör ordentliga bakgrundskontroller och har en spårbarhetslösning, kan ditt företag vara bättre rustad för/mot att bli inblandade i otillbörlig tillverkning och handel av förfalskade och piratkopierade produkter. Spårbarhet med en märkning som man använder sig av inom bl.a. Amerikanska flygvapnet och industrin och på ex mycket dyra viner, exklusiv mat mm. Gsec Solutions tillhandahåller denna lösning till sina kunder. (Vi pratar gärna och informerar om detta ytterligare ). Noggranna bakgrundskontroller. Vilket man som köpare och återförsäljare väldigt sällan har möjlighet att klara av på egen hand. Speciella kanaler krävs för att kunna avgöra huruvida den man gör affärer med inte har kopplingar till gränsöverskridande organiserade kriminella nätverk etc. Gsec S utför bakgrundskontroller i hela "supply chain ". 1
SAI Global Om Fusk & sabotage Hur kan tredjepartsrevisioner avslöja fuskare och bedragare. Vad kan vi lära av Gotlandsfallet Torbjörn Holmberg & Josefine Liew- SAI Global I början av året uppdagades ett större livsmedelsbedrägeri, där importerat konventionellt kött sålts som KRAV-certifierat svenskt. Med utgångspunkt från certifieringssystem utformade från livsmedelsindustrin visar vi hur tredjepartsrevisioner kan minska risken för att ditt företag drabbas av liknande bedrägerier. F: Vad gäller om avvikelserna i en revision är olagliga? S: Man drar tillbaka certifikat enligt regelverk, och om man hittar något som annat certifieringsorgan ansvarar för så kontaktar man dem. Sedan i vissa fall är man styrd av lagstiftning att rapportera. Vår starkaste åtgärd är att dra tillbaka ett certifikat (eller att aldrig dela ut något certifikat). Detta är en självklar följd av ett lagbrott t ex om vi kan påvisa fusk eller bedrägeri som ger en kritisk avvikelse. Förlorar man ett certifikat så ger de ganska påtagliga följder i form av uteblivna leveranser och kunder. OBS! Det är bara möjligt att dra tillbaks certifikat etc. om det finns en punkt i det regelverk man reviderar mot som säger att anläggningen måste följa lagen och avvikelsen bedöms vara av sådan art att certifikatet måste dras in. Certifieringsorganen får t.ex. inte anmäla lagbrott till relevant tillsynsmyndighet eftersom den information som certifieringsorganen kommer över vid revisioner är att betrakta som konfidentiell enligt de ISO-förordningar som styr certifieringsorganens arbete. F: Hur får man ledningen att förstå allvaret med avvikelser som anmäls? S: Viktigt att informera om anklagelse för fusk leder till anmälan. Se ovan. Sedan kan man t.ex. anta att fusk som uppmärksammas i media leda till att varumärket skadas, d.v.s. ekonomiskt bortfall om inte annat. Om avvikelsen är av sådan art att resultatet på revisionen blir t.ex. D-grade istället för A-grade kan det även innebära tätare revisionsintervall (högre kostnader för revisioner) eller att företaget förlorar leveransavtal (finns vissa företag som kräver t.ex. A-grade för leverans och det finns inskrivet i kontrakt). Lagbrott såsom påvisat fusk eller bedrägeri ger alltid en kritisk avvikelse. F: Vem ska anmäla fusk? S: Det ligger på allas ansvar. T.ex. finns ju numera Livsmedelsombudsmannen på livsmedelsverkets hemsida. Certifieringsorganen kan av ackrediteringsskäl inte anmäla se svar på fråga 1. F: Vad händer vid anmälan om fusk? S: T.ex. böter eller fängelse. Utreds av myndigheterna. Dock låg straffsats på livsmedelsrelaterade brott. F: Vilken är den vanligaste avvikelsen vid certifiering/revision? S: Att man inte har gjort riskbedömning för bedrägeri. Råvara inte värderad, inte lagt kraft på att utföra det. Missat att värdera en vara på ett korrekt sätt t ex värderat kryddor som låg risk ur sårbarhetssynpunkt. Inte infört några egna rutiner för provtagning/analys för äkthet. Inte känner till senaste ledet i leveranskedjan (dvs den som tillverkar eller packar den inköpta produkten) gäller när man köper t ex via agenter eller mäklare. När det gäller eko: felmärkta produkter. F: Hur ska man utveckla sina rutiner att det görs? S: Implementera på samma sätt som för HACCP dvs riskbedömningen (sårbarhetsanalysen) skall leda till praktiska kontroller och analyser för att säkerställa korrekt ursprung/äkthet. 2
Eurofins Om Fusk & sabotage Få kontroll på livsmedelsfusket - riskbedömningar i praktiken Torbjörn Synnerdahl - Eurofins Food & Feed Testing Sweden AB Riskbedömningar och styrning relaterat till matbedrägerier. Hur kan Eurofins hjälpa till med er VACCP sårbarhetsbedömning? F: Finns det någon uppföljning av fruktbedrägeriet (som presenterades där t.ex. Livsmedelsverket var kund). S: Nja vet inte precis, men jag vet att företaget polisanmäldes, men förmodligen har det inte prioriterats av polisen och ligger väl i kö än antar jag, kan nog ta sin tid. Om avtalet sagts upp av alla dessa myndigheter vet jag inte, vore ju intressant att se om det har gjorts eller om det bara rullat på ändå. F: 200 livsmedelsinspektörer skulle utbildas inom kontroll av livsmedelsbedrägerier, är detta gjort? S: Ja. Almondy Om Allergener Almondys arbete med hantering av allergener från råvara till förpackning Margareta Johannesson kvalitetschef Almondy AB Almondy har sedan starten 1982 varit ett helt glutenfritt bageri. Margareta beskriver hur man på Almondy genom utbildning, riskbedömningar, rutiner och instruktioner hanterar allergener från råvara till förpackning. F: Allergenkontrollen på linjen, är det för frisläppning? S: Nej, däremot kontrollen på färdig produkt när det gäller laktos. Övriga analyser gällande t ex gluten och nötter gör vi som en verifiering av vårt egenkontrollprogram och när vi får förfrågningar från kunder. Allergikompetens Om Allergener Har du koll på allergener i bulkråvaror? Anne-Li Karlsson - Allergi Kompetens Anne-Li har arbetat med allergifrågor inom livsmedelsområdet sedan 1999. Hon har en bakgrund som kemist/molekylärbiolog. F: Viktigt var provet är taget? S: Ja, för allergener gäller att det är homogent fördelat i det man tar provet från (tänk på partikelstorlek att det inte skiktar sig etc) F: Vad finns för gränsvärden? S: Det finns inga lagstadgade gränsvärden för allergener däremot förordar jag att man tittar på våra Branschriktlinjer, VITALs doser (AllergenBureau i Australien) samt på Livsmedelsverkets doser. F: Utförs leverantörsbedömning för bara allergener? S: Kan göras. Vid brister- byt leverantör. Allergikompetens är ute hos producenter och ger dem rådgivning ang. allergener och produktflöden så de kan bli pålitliga leverantörer. 3
Bergström och Hellqvist Interna revisioner Värdeskapande interna revisioner erfarenheter och framgångsfaktorer Hur kan revisionsprogram och metodik utvecklas för att ge ökat värde för företaget? Vad krävs av de som utför intern revision? Magnus Bergström & Rikard Hellqvist - Bergström & Hellqvist AB Vi kommer att berätta om våra erfarenheter av livsmedelsföretags interna revisioner och faktorer för framgång. Vi tar upp nya dimensioner på intern revison för att öka värdet av revisionerna. Belyser vikten av syfte med interna revisioner och att klargöra för vem vi gör revisioner. F: Trots planering- varför missar man viktiga delar i standard? S: Koordinera och koppla process till kapitel i standard. Så bör allting vara med. Kan även lägga vissa delar i slaskrevision. F: Avvikelser har negativ klang som begrepp. Har ni förslag på nya termer? S: Allt handlar om förbättringar, så använd mer den typen av begrepp. Tydligare om vad är en avvikelse och hur ska vi se på den i organisationen. Det påverkas av företagskulturen inkl. ledarskapet. Om blanketter så kan man använda färgade blanketter men tänk på färgvalet. Utifrån detta kan man skapa/göra/visa arbetet med andra termer. ControlCert Scandinavia - Senaste nytt inom standarder för livsmedelssäkerhet-gfsi och ISO/FSSC 22000 NYA KRAV SOM PÅVERKAR ALLA STANDARDER Patrick Gustavsson ControlCert Scandinavia AB Patrick har varit med och utvecklat nuvarande version av ISO 22000:2005 och är även aktiv i den nya revideringen, som blir klar 2017/2018. En förtydligad standard önskas inom styrpunkterna, CCP och OPRP samtidigt som ISO ställer krav på harmonisering mellan alla standarder för ledningssystem. GFSI kommer med en ny utgåva i juni 2016 som påverkar BRC, IFS och FSSC 22000. Förändringar sker även i USA med ny lagstiftning på gång; FSMA (Food Safety Modernization Act). I båda dessa ingår krav på Food Fraud och Food Defence. F: Några tips vid implementation av nya krav? S: Det finns ofta en del forum på LinkedIn eller andra ställen där internationella standarder och deras tolkning diskuteras. För BRC kan man gå med gratis i BRC Participate och få mer tillgång där. FSSC har en FAQ-sida och även ett Extranet som kräver inloggning men redan certifierade kunder borde kunna komma in där, F: Hur ser ISO ut mellan olika länder? S: ISO är en internationell standard med och har ingen nationell tolkning, ISO stöttas av WTO och en av ISO:s uppgifter är att främja handelsutbyte mellan länder, inte minst att ge utvecklingsländer större möjligheter. I vårt pågående arbete med nya ISO 22000 är det en del grus i maskineriet just nu. Några länder är mer konservativa och vill att utgåva 2005 i större utsträckning finns kvar och inte omarbetas helt. Positivt är att Codex utvecklas åt samma håll nu med HACCP och att OPRP eller motsvarande också kommer att inarbetas även i Codex. F: Finns någon sakfråga som skiljer/diskuteras? S: Inte så mycket sakfrågor, snarare principer, se även svaret på förra frågan. De som inte har industriell och/eller praktisk bakgrund har en snävare syn på vad som t ex är en CCP. Den skiljelinjen har egentligen existerat sedan HACCP infördes. För praktiker är vad som fungerar effektivt att medverka till säkra produkter i en produktionslinje det som räknas. F: Skillnad mellan BRC och FSSC 22000? S: FSSC bygger till största delen på ISO-standarder samt några tilläggskrav från GFSI, ISO 22000 är strikt inriktad på livsmedelssäkerhet medan BRC Food också har en del kvalitetsaspekter, t ex kundfokus, med i sin standard. Generellt gäller 85-90% överlappning mellan standarder så det är inte så dramatiskt att byta standard. 4
F: Hur publiceras alla standarder? S: BRC och ISO är översatta till svenska. ISO-standarder kan endast köpas från SIS (www.sis.se) men eftersom de är officiella svenska standarder så är de korrekt språkgranskade också. BRC som är en privat standard har under åren haft skiftande kvalité på översättningarna. BRC-standarden är gratis numera, efter att gått med i BRC Participate. F: Själva revisionen, vad skiljer BRC mot FSSC 22000? S: Revisionstekniken är i stort densamma, men avvikelser dokumenteras lite olika. T ex dokumenteras även observationer i FSSC 22000, medan det ej är tillåtet i BRC. SÖRAB - Förbättringsarbete Hitta drivet i förbättringsarbetet! Åsa Lindelöf kvalitets- och miljöledare Sörab AB (Ledningssystem i Sharepoint) Åsa Lindelöf från SÖRAB bjuder på handfasta knep på hur man får igång och upprätthåller arbetet med förbättringar. Verksamheten har på några år mer än tiofaldigat antalet förbättringsförslag från medarbetarna och arbetar systematisk med att hålla igång förbättringsivern genom utbildning, motivation, kommunikation och systemstöd. F. Vilken förbättring är du mest stolt över? S: Ärendetypen Felanmälan i systemet som används för rapportering av exempelvis trasiga grindar, lysmaster etc. F: Motstånd i organisationen? S: Alla är inte förändringsbenägna och självklart stöter jag ibland på motstånd. Det gäller att välja sina strider men framför allt att inte ge upp. F: Har du erfarenhet av tjänsteprocesser? S: Ledningssystem etc inte lika lätt att visualisera som exempelvis fysiska förbättringar som görs ute på våra anläggningar. Dock kommuniceras även förändringar och förbättringar i ledningssystemet kontinuerligt. F: Nå entreprenörer vid personalomsättning? S: Jag är ute i verksamheten varje vecka och passar alltid på att prata med både entreprenörer och kollegor. Jag försöker alltid vara tillgänglig när någon ber om hjälp. Kommunikation är A och O. F: C2-program, vad är detta? S: Ett system för ärendehantering som är utvecklat av företaget C2 management. F: Kan du få fram statistik? S: I princip för allt jag behöver. Systemet är väldigt flexibelt och kan anpassas efter den information som användaren önskar få fram. Det finns andra företag som använder sig av grafer och diagram, men vi har inte testat några sådana rapporter/ funktioner ännu. F: Prao/undercover. Se det som internrevision. S: Praon får mig att förstå verksamheten bättre. Internrevisioner görs vid separata tillfällen och ska inte förväxlas med prao. 5
EN AV SVERIGES MEST EFTERFRÅGADE OCH HYLLADE FÖRELÄSARE!! Susanne Pettersson betyg i vår utvärdering 4,9 av 5! Hur man skapar framgångsrika team där alla drar åt samma håll med glädje! Susanne Pettersson arbetar som idrottspsykologisk rådgivare för elitidrottare och deras tränare inom Svensk idrott. Susanne är specialtränad att känna igen vilka faktorer som leder till framgång och har som uppgift att göra andra till hjältar. Susanne har 20 års erfarenhet av att utveckla individer, team och organisationer till framgång och agerar som konsult inom näringslivet, offentliga sektorn och idrotten. Susanne är författare till 5 böcker: Leda med förtroende, Ta fram kraften inom dig, Bryt ihop och kom igen, Dra åt samma håll och Presentera och Briljera F: Egen framgång själv stolt över. S: Våga flytta till USA som 16-åring. F: Hjälp av varandra- men röra om i grytan. Vad innebär det? S: Det är viktigt att det är tydligt vad som gäller för framgång. Ibland när man fastnat i invanda mönster är det bra att bryta mönster för att återskapa energi. F: Hantera svåra situationer. S: Jag brukar säga: att det inte är svårt att vara mentalt stark när allt går bra det fixar de flesta. Det stora utmaningen är att hantera när det händer något negativt som man inte räknat med. Det är det som de flesta behöver lära sig att hantera. Det gäller att lära sig hantera svåra situationer så att man kan acceptera och lägga det bakom sig för att fortsätta ha energi. F: Fusk- frustation. S: Idrotten har till stor del blivit osund då det blir alltmer fokus på pengar, framgång och makt istället för på glädje och vänskap. F: Doping etc. S: Det har sällan eller aldrig varit så mycket medveten doping inom idrotten. Många undrar om det är värt att vara ren när andra ändå dopar sig. Då är det lätt att tappa motivationen. 6