KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN NORRGÅRDEN LÄSÅRET 2014-2015

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN NORRGÅRDEN LÄSÅRET 2014-2015

Innehållsförteckning Inledning...4 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...4 Underlag och rutiner...4 Organisation och förutsättningar...4 Normer och värden...5 Verksamhetsmål...6 Process/insatser...6 Resultat...6 Analys...6 Utvärdering...7 Åtgärder för utveckling...7 Utveckling och lärande...7 Verksamhetsmål...7 Process/insatser...7 Resultat...8 Analys...8 Utvärdering...9 Åtgärder för utveckling...9 Verksamhetsmål...9 Process/insatser...9 Resultat...9 Analys...10 Utvärdering...10 Åtgärder för utveckling...10 Verksamhetsmål...10 Process/insatser...11 Resultat...11 Analys...11 Utvärdering...12 Åtgärder för utveckling...12 Verksamhetsmål...12 Process/insatser...12 Resultat...13 Analys...13 Utvärdering...13 Åtgärder för utveckling...13 Verksamhetsmål...14 Process/insatser...14 Resultat...14 Analys...14 Utvärdering...15 Åtgärder för utveckling...15 Verksamhetsmål...15 Process/insatser...15 Resultat...15 Analys...16 Utvärdering...17 Åtgärder för utveckling...17 Verksamhetsmål...17 2

Process/insatser...17 Resultat...17 Analys...17 Utvärdering...18 Åtgärder för utveckling...18 Förskola och hem...18 Resultat enkät...18 Kultur- och utbildningsnämndens mål...19 Bedömning av förskolans kvalitet...20 Sammanfattning...22 3

Inledning På förskolan Norrgården arbetar vi för att alla är lika mycket värda. Alla ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina intressen och förutsättningar. Vi vill att alla på förskolan ska känna sig trygga och respekterade samt ha möjlighet till inflytande och delaktighet. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Vi har under året börjat arbeta mer projektinriktat. Fjärilen har arbetat med ett projekt kring Hitta Nemo, Nyckelpigan Gul har arbetat med ett projekt om bilar under höstterminen och ett projekt om Bamse under vårterminen. Nyckelpigan Röd har arbetat med ett projekt om Hunden Rund under höstterminen och ett projekt om Pippi Långstrump under vårterminen och Kålmasken har arbetat med ett projekt om kroppen. Vi har utvecklat arbetet med lärplattan, vi har köpt in 4 nya till förskolan, så att varje avdelning nu har 2 st var. Vi använder den bland annat för att dokumentera och reflektera kring olika projekt tillsammans med barnen. Arbetet med att med hjälp av tekniken utveckla och berika verksamheten är under utveckling. Vi har arbetat med att utveckla barnens kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera på såväl svenska som på sitt modersmål. Genom att använda tecken som stöd vill vi förstärka språket. Under höstterminen hade vi vid några tillfällen kommunens talpedagog på besök, i mindre grupper fick vi en genomgång över de mest användbara stödtecken vi kan använda oss av. Arbetet med skrotgården har delvis gått framåt, men det är fortfarande en del kvar att arbeta med. Underlag och rutiner Som underlag till utvärderingsarbetet har vi använt oss av följande: Kartläggning över barngruppen. Vad är barnen intresserade av? Vad behöver barnen utveckla? Observation och dokumentation av barnens lärande och utveckling. Samtal och reflektioner i arbetslagen. Föräldramöte, utvecklingssamtal och tamburkontakt med barnens vårdnadshavare. Enkäter för vårdnadshavare och personal. Pedagogisk utvecklingstid en gång i veckan, där reflektion och planering sker, både enskilt och i arbetslag. Verksamhetsbesök av förskolechef och efterföljande didaktiska samtal. Organisation och förutsättningar Förskolan Norrgården ligger i Hallsbergs tätort i ett f.d. ålderdomshem med rymliga lokaler och en stor parkliknande gård. Förskolan är en åldersindelad fyraavdelningsförskola med plats för 72 barn. 8 lärare och 9 barnskötare arbetar på Förskolan Norrgården. Förskolan ligger i ett mångkulturellt område där stor andel av barnen har utländsk bakgrund. Vi har barn från 13 olika språkgrupper. En förstärkning finns på 20% för att skapa utrymme för pedagogerna att fortbilda sig i och skapa material för det flerkulturella arbetet. 4

Modersmålspedagoger finns under ett par timmar/vecka till 5 av språkgrupperna. Ledningen består av förskolechef som gör regelbundna verksamhetsbesök på förskolan. Förskolechefen deltar också på arbetsplatsträffar. Förskolan har en processledare där tiden utökats från 5% i veckan till 10%. Processledarna inom förskoleområdet ses ca 1 gång i månaden för att arbeta med utvecklingsfrågor. 2 gånger/termin har processledarna i Hallsbergs kommun en träff med kommunens utvecklingssamordnare. Verksamheten har begränsat öppethållande två dagar/termin för kompetensutveckling. Arbetsplatsträffar sker 1 gång/månad och innehåller bl.a. forum för pedagogiska diskussioner. Det ger pedagogerna tillfälle att reflektera och diskutera olika dilemman och utvecklingsfrågor. En eftermiddag i veckan finns tid för reflektionsgrupp. Enheten har tillgång till vikariesamordnare och vikarier vid behov. Förskolan har tillgång till ett elevhälsoteam som kan konsulteras vid behov. Teamet består av specialpedagog och en kurator. Rutiner för samverkan med BVC och socialtjänst finns. I reflektionsgrupperna har vi under höstterminen arbetat med boken Bockarna Bruse att arbeta med projekt, ämnesintegrering och pedagogisk dokumentation av Elisabeth Berggren och Sandra Söderlund och under vårterminen har vi arbetat med boken Flera språk i förskolan teori och praktik från Skolverket. Vi har deltagit i ett pedagogiskt café, det var en uppföljning av tidigare års pedagogiska café om lärplattorna. Denna gången arbetade vi mer praktiskt med lärplattorna. Några pedagoger har deltagit i kommunens språknätverk. Processledartiden har utökats med 5 %, den är nu totalt 10 %. Syftet är att stärka den verksamhetsnära ledningen. Varje vecka har förskolan ett veckomöte, där en pedagog från varje avdelning träffas för att diskutera frågor som rör verksamheten. Förskolan har tagit emot en VFU-student. Vi ingår i en försöksverksamhet med övningsförskolor i ett samarbete med Örebro Universitet. På höstterminen var vi på en inspirationsföreläsning om pedagogisk dokumentation med lärplatta. En pedagog har varit på en heldagsutbildning om lärplattan. Efterföljande KUT-dag hade vi en nivåanpassad workshop. Vi hade på vårterminen en gemensam informationsföreläsning samt tid för reflektion angående gemensamt dokument för utvecklingssamtal i Hallsbergs kommuns förskolor. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra (sid 8 LPFÖ 98, reviderad 2010). 5

Verksamhetsmål Fjärilen (4-6 år): Barnen vill nästan alltid ha hjälp med att kommunicera vid konflikter och att vi pedagoger ska lösa konflikter åt dem. Flera av barnen behöver träna på att förstå sig på kompisarnas situation och visa respekt för varandra. Vårt mål är att barnen i större utsträckning än idag, i första hand, försöker prata med varandra och lösa konflikter på egen hand. Att vi är bra kompisar och respekterar varandra och därigenom får ett trivsamt klimat på avdelningen. Process/insatser Vi vägleder barnen i vardagliga konflikter som uppstår. Vi vill hjälpa barnen att skapa en förståelse för hur de löser konflikter. Till exempel prata om hur de kunde ha gjort istället? Ge positiv respons när barnen samarbetar bra och när de löser en konflikt på ett bra sätt. Med hjälp av olika material som handlar om kompisrelationer och konflikthantering skapar vi tillfällen då vi pratar och diskuterar detta med varandra. Resultat Vi tycker att vi delvis har nått vårt mål, kommunikationen mellan barnen har blivit bättre vid konfliktlösning, men det finns fortfarande mer att arbeta med, för att det ska bli bättre. Genom att uppmärksamma det som barnen gör för varandra, med positiva kommentarer, har ett resultat blivit att det har smittat av sig, då flera gärna vill vara en bra kompis. Analys Genom att vi pedagoger har valt att inta ett förhållningssätt där barnen är delaktiga och får tänka till när de löser konflikter har vi sett att de till viss del har skapat en förståelse och empati för varandra. När konflikter har uppstått har vi gått in i stunden när det precis har hänt, för att barnen lättare ska förstå situationen. Vi pedagoger har medvetet valt att ställa frågor istället för att tala om hur de skulle ha gjort. Frågor som, hur kände sig kompisen som blev ledsen? Hur kunde du ha gjort istället? Hur löser vi detta nu? Genom att vi pedagoger medvetet vägledde och handledde barnen istället för att lösa konflikter åt dem, kunde barnen lättare skapa en förståelse för vad som hänt i situationen, samt hantera konflikter. Vi pedagoger har spelat små teatrar för barnen som har handlat om kompisrelationer. Vår tanke var att barnen skulle få reflektera och tänka till kring hur man ska vara en bra kompis samt hur man på bästa sätt kan lösa konflikter. Till viss del blev det en reflektion hos barnen. Det blev inte riktigt diskussioner i den utsträckning som vi hade tänkt. Vi ser detta som ett komplement, men det viktigaste är fortfarande kommunikationen kring hur vi löser konflikter och agerar i nuläget med barnen. Genom att vi pedagoger valde att inta ett förhållningssätt där vi uppmärksammade och uppmuntrade barn som gjorde positiva och hjälpsamma saker för varandra blev resultatet att de tyckte att det var roligt att hjälpa varandra. Barnens självständighet 6

och tillit till sin egen förmåga växte då också. På grund av flera personalbyten under läsåret har barngruppen påverkats på olika sätt och vi har delvis fått börja om med vårt mål. Utvärdering På skalan ett till fem, tycker vi att vi har nått en måluppfyllelse motsvarande en trea. 1 2 3 4 5 Åtgärder för utveckling När det uppstår konflikter är det viktigaste att skapa förståelse hos barnen i situationen. Vi vill i större utsträckning kunna ge den tid som behövs för att reda ut olika konflikter. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra (sid 10 LPFÖ 98, reviderad 2010). Verksamhetsmål Fjärilen (4-6 år): Den större delen av barngruppen utvecklar flera språk samtidigt och många av dem behöver extra stöd i den svenska språkutvecklingen. Några barn använder talspråket i väldigt liten utsträckning när de kommunicerar. Vårt mål är att alla barn utvecklar sina språkkunskaper efter sin egen nivå och förmåga. Process/insatser I terminens projekt blir språket en viktig del. Vi pedagoger försöker följa barnens intressen, inspirera och utmana barnen vidare i projektarbetet. Arbetssättet skapar möjligheter till att diskutera och kommunicera med varandra. Vi planerar att använda oss av lärplattan i stor utsträckning. Dels som ett verktyg för att dokumentera och dels för att träna språket med hjälp av olika pedagogiska språkappar. Dokumentationerna kommer vi sedan att samtala om och reflektera kring 7

tillsammans med barnen. I början av terminen presenterar vi olika material och aktiviteter. Vi delar barngruppen i mindre grupper och har aktiviteter på olika platser, både inomhus och utomhus, för att lättare kunna möta alla barnen i gruppen och kunna stimulera deras språkutveckling. Tillsammans med barnen dokumenterar vi projektet och olika aktiviteter. Barnen kan till exempel vara med att fotografera och filma, måla egna bilder eller rita beskrivningar. Barnen har sedan möjlighet att visa sina kompisar vad de har arbetat eller lekt med och sätta ord på det de har gjort och upplevt. Förhoppningsvis blir då fler kompisar inspirerade att vara med. Dokumentationen är levande vid pedagogernas avdelningsplaneringar, då vi bland annat diskuterar hur vi kan utmana barnen vidare. Resultat Barnen har utvecklat sina språkkunskaper efter sin egen förmåga. Alla barnen i barngruppen pratar i större utsträckning i en mindre grupp än tidigare. De som inte pratat så mycket tidigare startar i större utsträckning fler spontana samtal. Analys Vi har under läsåret, framförallt under höstterminen arbetat med projektet Hitta Nemo. För att lättare kunna kommunicera med alla barn i gruppen, startade vi alla nya aktiviteter med en liten grupp barn som visade intresse. Vi har medvetet använt oss mycket av bilder (på bland annat lärplattan) och vi har sett att det har skapat en förståelse hos barnen under projektets gång. Vi har till exempel letat efter bilder för att se hur ett akvarium ser ut och pratat om vad som kan finnas i det. Genom att starta aktiviteter med en liten grupp, såg vi hur den lilla gruppen fungerade som inspiration så att fler barn ville vara med i aktiviteten. Många gånger var det nästintill hela gruppen som i slutändan var med. Pedagogernas tankar när vi startade arbetet med akvarium (en del av projektet) var att samtala med barnen genom hela processen. Men efterhand kände vi att vi inte riktigt hade samtalat i den utsträckning vi hade tänkt kring allt. Vi tror att det kan bero på att vi startade i för stor grupp och att vi arbetade på så många olika nivåer i projektet samtidigt. Mot slutet försökte vi minska ner antalet barn i arbetsgruppen och vi försökte arbeta med samma delar i projektet. Då såg vi att det vara lättare att samtala med barnen och de kunde i samtalen få ut mera av varandras tankar. Med film dokumenterade vi de barn som ville berätta om sitt akvarium. Till en början valde vi att filma en i taget. Men trots att en del barn ville bli filmade och berätta, så pratade de inte så mycket. Vi funderade på hur vi kunde få dem att prata mer och vi ändrade arbetssätt, så att vi filmade en liten grupp i stället. Det resulterade i att alla som ville bli filmade samtalade och berättade om vad de gjort, i en mindre grupp istället för en och en. Vi pedagoger hade i förväg funderat ut frågor vi ville samtala om. Efterhand märkte vi att vi behövde göra om frågorna och ställa dem på ett annat sätt. Detta ledde till ett intresse för att göra filmer i andra situationer. Till exempel skapade barnen filmer då de samtalade om vad de byggt. När barnen gjorde egna filmer reflekterade de tillsammans kring filmen, vid flera tillfällen ville de filma igen och utveckla och lägga till nytt i filmen. 8

Barnen har tillsammans med pedagoger under hela läsåret dokumenterat olika aktiviteter med lärplattan. De har skapat olika bildcollage. Vi har sett att dessa har skapat tillfällen för samtal och reflektion, mellan barn och pedagoger och mellan barn och barn. Några av barnen på avdelningen har arbetat med olika språkappar på lärplattan, där vi har tränat på lite olika saker. Med hjälp av en app har vi tränat nya ord, inom olika kategorier, till exempel möbler och djur. Med hjälp av en app har vi tränat på att sortera och kategorisera ord. De barnen som har tyckt att det har varit roligt att arbeta med språkapparna på lärplattan har frågat efter att få arbeta med apparna igen. Vi har sett en språklig utveckling och tror att det beror på att vi har arbetat med det vid många upprepade tillfällen. Utvärdering På skalan ett till fem, tycker vi att vi har nått en måluppfyllelse motsvarande en fyra. 1 2 3 4 5 Åtgärder för utveckling Vi har under läsåret sett vinsten med att dela barnen i mindre grupper, för att kunna ge alla barn förutsättningar att utveckla sitt språk. Nästa termin tänker vi oss att vi kan dela barngruppen ytterligare och under fler tillfällen under dagen. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp /.../ (sid 10 LPFÖ 98, reviderad 2010). Verksamhetsmål Nyckelpigan Gul (3-4 år): Många barn behöver utvidga sitt ordförråd i det svenska språket. Vi upplever att de har svårt att sätta ord på konkreta saker. Vi vill att de ska få ökad förståelse i det svenska språket samt kunna uttrycka sig. Vi vill ta till vara på det som barnen är intresserade av, så att barnen genom lust och glädje utvecklar ett rikare begreppsförråd. Process/insatser Vi följer barnens intresse och utvecklar ett projektet utifrån det. Vi sätter ord på föremål i vår omgivning. Vi använder oss av böcker, sånger, sagor m m. Under delar av dagen arbetar vi i mindre grupper. Vi utvecklar vårt arbete med tecken som stöd. Resultat Vi upplever att barnen fått en ökad språklig medvetenhet. Många av barnen kan sätta ord på konkreta saker, de har utökat sin ordförståelse och sitt begreppsförråd genom 9

våra insatser. Analys Vi har arbetat mycket i mindre grupper för att barn ska få ett större utrymme för att kunna lyssna och tala med varandra. Vid matsituationerna har vi gjort grupper som vi tycker ha gynnat varje barns språkutveckling. I det dagliga arbetet fångar vi alla tillfällen till att utveckla det verbala språket till exempel genom sagopåsar, bokläsning och språkprogram lärplattan. Vi upplever att det har varit lite svårt att fånga de barn som har störst behov av språklig stimulans med sagopåsar och böcker. Det kan bero på att de inte har så stort intresse av det samt har jobbigt att sitta still. De vill hellre leka, så vi planerar att vara med mer i deras lek och på så sätt utveckla deras verbala språk. Under höstterminen arbetade vi med ett projekt om bilar, men intresset för det svalnade under vårterminen. Barngruppen visade stort intresse för Bamse, så projektarbetet övergick till den figuren i stället. Vi har i våra projekt planerat olika aktiviteter utifrån barnens intresse, intentioner och utifrån förskolans läroplan. I dessa aktiviteter har barnen själva fått välja vad de vill göra i mindre grupper. Genom att vi pedagoger valde att arbeta i mindre grupper har vi kunnat möta alla barn. Vi har kunnat prata, diskutera och reflektera tillsammans med barnen och på så sätt fått in språklig stimulans på ett roligt och naturligt sätt. De barn som inte vågar prata i stor grupp har talat mycket i de mindre grupperna och vi pedagoger har tänkt på att lyfta fram dessa barn vid aktiviteterna. Vi pedagoger har gett barnen språkliga utmaningar för att de ska få ett rikare ordförråd. Utvärdering På skalan ett till fem, tycker vi att vi har nått en måluppfyllelse motsvarande en fyra. 1 2 3 4 5 Åtgärder för utveckling Till nästa termin vill vi arbeta mer med bokstävers ljud, till exempel genom språklekar av olika slag. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål (sid 11 LPFÖ 98, reviderad 2010). Verksamhetsmål Nyckelpigan Gul (3-4 år): Eftersom vi är en flerkulturell förskola tycker vi att det är viktigt att barnen utvecklar sin kulturella identitet vad gäller det verbala språket, dans och musik. Vi vill att barnen ska utveckla sin flerspråkighet genom det verbala språket samt känna kulturell identitet genom musik och dans från andra länder. 10

Process/insatser Vi ser att vår kunskap kring andra kulturer är bristfällig. Vi pedagoger önskar oss mer kunskap kring olika kulturer samt deras musik och dans för att på så sätt kunna integrera det i verksamheten. Vi vill lära oss några vardagsord på olika språk som finns representerade på förskolan. För att få mer kunskap kring ämnet tar vi hjälp av modersmålstränare och föräldrar, för att lära oss enkla ord på olika språk. Orden som vi lär oss skrivs ner och vi påminner varandra att använda dem. Genom att läsa boken Flera språk i förskolan teori och praktik från Skolverket ökar vi vår kunskap och tar del av aktuell forskning. Vi använder oss av lärplattan för att barnen ska kunna lyssna på sagor från UR som finns på det språk som de behärskar. Vi tar också hjälp av föräldrar och modersmålstränare till att hitta musik från olika länder. När vi fått tag i mer musik observerar vi och dokumenterar med hjälp av till exempel lärplattan hur barngruppen tar emot de olika musikgenrerna. Resultat Vi upplever att barnen fått en ökad flerspråkighet i det verbala språket eftersom vi pedagoger har lärt oss flera av barnens vardagsord och använder dem ofta. Även barn som talar ett annat språk har lärt sig nya ord på varandras språk. Vi upplever att barnen känner kulturell identitet i dans och musik men vill helst lyssna och dansa till det som är internationellt och välkänt. Analys Vi ser en ökad utveckling kring barnens vilja att berätta och lära oss pedagoger ord på sina hemspråk, t.ex. kring fruktstunden och vid billekar. Vi tror att detta kommer utav att vi pedagoger alltid varit genuint intresserade, frågvisa och haft viljan att lära oss om många olika ord, det har nu blivit en naturlig del av verksamheten för barngruppen. Därav utvecklingen. Under läsåret har vi lyssnat och dansat kontinuerligt till musik, vid en spegelvägg. Vi har erbjudit barnen ett rikt utbud av musikgenrer. Vi har fått låna musikskivor från några föräldrar med blandade musikstilar som afrikansk och popmusik. Vi har även tillfört sjalar i olika färger för att väcka intresse till att utveckla deras dansrörelser. Men vi upplevde med tiden att barngruppen inte hade något vidare intresse för sin musikkultur. Vi tror att det har att göra med att barnen hemma lyssnar på internationell musik och det är den musiken som de känner igen. Kanske hade intresset för andra kulturers musik funnits kvar längre om vi hittat mer inspiration till olika kulturella danser på till exempel lärplattan tillsammans med barnen. Barnen har gjort uppvisningar inför barngruppen på egna initiativ, därmed har barnen fått inflytande i verksamheten. Vi pedagoger upplever att spegeln och scenen har utvecklat barnens dans. Intresset för dansen har spridit sig till hela barngruppen och även fjärilsbarnen är ofta med och dansar. På eget initiativ går barnen in och sätter på musik. Barnen vill visa och lära för de andra barnen olika danslekar som de har lärt 11

sig, ofta från större syskon. Genom att vi har observerat, dokumenterat och reflekterat med hjälp av videoinspelningar på lärplattan, har barnen kunnat vara delaktiga i reflektionen av sina danser. Vi upplever att det är en positiv dans där vi kan se lärande, samspel, empati, lust och glädje. Vi har arbetat med boken Flera språk i förskolan teori och praktik från Skolverket och den har gett oss ökade kunskaper kring hur man kan arbeta med barnens flerspråkighet samt hur man arbeta med kulturell identitet. Vi har lärt oss om skillnaden mellan interkulturell och mångkulturell. Begreppet interkulturell står för en process, det vill säga en samverkan mellan olika kulturer för att skapa möjligheter till förståelse och ömsesidig respekt. Det innebär att förskolan ser alla språk och kulturella perspektiv som viktiga. Interkulturell verksamhet innebär också att skapa miljöer och möten, där olika typer av dialog tillåts och där olika meningar och åsikter är accepterad. Medan begreppet mångkulturell är ett tillstånd, till exempel att förskolan är mångkulturell när barnen kommer från många olika kulturer. Utvärdering På skalan ett till fem, tycker vi att vi har nått en måluppfyllelse motsvarande en trea. 1 2 3 4 5 Åtgärder för utveckling Vi vill fortsätta arbetet med att barnen ska utveckla sin kulturella identitet, men kanske genom något annat än dans, beroende på vad som intresserar barngruppen nästa termin. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga (sid 9 LPFÖ 98, reviderad 2010). Verksamhetsmål Nyckelpigan Röd (1,5 3år): Vi vill få barnen att kommunicera med ord tillsammans med kroppsspråket. Varje barn ska känna sig trygg, bli sedd och våga börja samtala. Via bilder, lärplattan, sånger och ramsor vill vi få barnen medvetna om sin egen kropp och hur lika/olika vi är. Process/insatser Vi kommer att arbeta i mindre grupper med ca 4-5 barn i varje grupp. Pedagogerna förklarar vad som skall ske i enkla meningar. Vi planerar att läsa böcker och flanosagor spontant under dagen samt i mindre grupper. Under samlingen sjunger vi utvalda sånger som återkommer under en längre tidsperiod. Vi kommer att arbeta projektinriktat utifrån barnens intresse och funderingar kring kroppen, bland annat genom boken Hunden Rund och Röris (dans och rörelser till musik). Ta kontakt med Hallsbergs bibliotek. 12

Vi använder stödtecken tillsammans med det talade språket. Använda TV:n som bildspel och bilder på väggen. Resultat Vi har sett att barnen har fått ökat ordförråd, blivit mer självständiga, trygga och empatiska barn genom projektarbetet. Vi har nått vårat mål. Analys Genom att vi medvetet har startat dagen med att välkomna barnet genom ögonkontakt och kroppskontakt samt har frågat hur det är, har vi fått barn som känner sig trygga att vara hos oss. Vi känner att vi har lyckats med våra insatser att få barnen trygga och självständiga. Vid konflikter har vi stannat upp och talat med alla barn som är berörda, de har fått varit med att lösa/förstå vad som hänt. Detta har fått barnen att visa empati genom ord och kramar när någon är ledsen eller bara behöver närhet. Eftersom vi har arbetat tematiskt har barnen blivit trygga genom att det är återkommande och igenkännande aktiviteter utifrån barnens intressen. Vårt projektarbete har funnits med i alla avdelningens aktiviteter, vilket har lett till spontana samtal kring bildspelet och bilderna på väggen. Pedagogerna har lyssnat av barnen var de har befunnit sig och fört samtalet vidare. Barnen har visat stor nyfikenhet för det språkliga. De använder det talade språket, kroppsspråket och stödtecken. I och med att vi pedagoger har lyssnat in barnen och gett dem tid och möjligheter samt följt deras intresse har vi märkt en ökad språklig utveckling. Genom att vi jobbat med upprepning och igenkännande har barnen blivit så pass trygga att de även hjälper varandra att sätta ord på saker och ting. Under terminens gång upptäckte vi att intresset för Hunden Rund började minska, det som fångade barnen just då var Pippi Långstrump. Barnen ville mest sjunga Pippi-sånger och lyssna på Pippi-böcker, så vi valde då att plocka in Pippi tillsammans med hunden Rund. Vi började sjunga sånger och ramsor om Pippi och kroppen. Vi målade om vårt dockskåp till Villa Villekulla och köpte in Pippi-figurer, mjukis-pippi och flano. Det blev ett lyckat val eftersom barnens kreativitet tog fart igen. Utvärdering På skalan ett till fem, tycker vi att vi har nått en måluppfyllelse motsvarande en femma. 1 2 3 4 5 Åtgärder för utveckling Kommande termin vill vi utöka arbetet med lärplattan, kopplat till barnens språkutveckling. 13

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap (sid 10 LPFÖ 98, reviderad 2010). Verksamhetsmål Nyckelpigan Röd (1,5 3år): Pedagogerna har observerat att barnen är intresserad av att skapa i play-doo-deg och att bygga och konstruera med storlego, plus-plus och plupp-plupp. Vårt mål är att barnen utifrån sin egen förmåga utforskar och upptäcker olika material. Material i form av lera, trolldeg och sand att skapa i. Process/insatser Tillföra olika material som barnen under en längre tid får tillfälle att arbeta och undersöka. Vid våra skogsbesök tillföra material från skogen. Inreda byggrum med ljus och speglar för inspiration till byggandet. Byta material regelbundet och tillföra material till redan befintligt. Ge barnen tid och möjlighet att arbeta med olika material både enskilt och tillsammans med andra. Resultat Barnen har delvis fått utforska/skapa och tillverkat saker i olika material. Vi har tagit med material hem från skogen men mycket av det har tyvärr blivit liggandes. Byggrummet har blivit ett rum som inspirerar både till skapande och dans. Vi anser att vi inte nått vårat mål helt och hållet. Analys Eftersom barnen har frågat efter play-doo och pedagogerna har sett att kreativiteten har varit stor har degen varit tillgänglig i verksamheten under året. Sandbordet har används flitigt och fångat barnens intresse, de undersöker sanden tillsammans med olika redskap exempelvis tratt, flaska etc. Många diskussioner och samtal har förts om sandens egenskaper. Till jul tillverkade barnen varsin ljusstake av lera, arbetet med leran var svårt för barnen eftersom den var hård att jobba med. Upplevelsen blev inte riktigt vad vi tänkt. Att materialet från skogen blivit liggandes beror nog på att vi inte riktigt har haft en tanke vad materialet ska användas till. När speglar kom upp på väggen i byggrummet fick barnen en ny upplevelse av byggandet. Att själva kunna se sig och sitt byggande från olika håll gav barnen ytterligare inspiration. Rummet utvecklades även till ett dansrum med ljus och musik. Användandet av rummet ökade igen och används flitigt till dans och bygg. Barnen pratade mycket om att vara Pippi Långstrump och önskade ofta sången Här kommer Pippi Långstrump. Pedagogerna tog ut kort på alla barn och klippte till hår liknande Pippis och satte det på kortet för att barnen skulle få en upplevelsen av att se ut som Pippi. Många diskussioner och glada miner när vi försökte reda ut vem 14

som är vem på bilderna, barnen blev mycket lika varandra. Mycket lyckat resultat där alla blev stora och starka som Pippi. Barnen har arbetat med planteringsjord. De har fyllt en mugg med jord och sått krasse för att skapa grönt hår till sitt ansikte som pedagogerna satt på muggen. Att se krassen växa och bli längre och längre samt att man kunde äta håret var uppskattat av både barn, föräldrar och pedagoger. Utvärdering På skalan ett till fem, tycker vi att vi har nått en måluppfyllelse motsvarande en trea. 1 2 3 4 5 Åtgärder för utveckling Vad har vi för tanke bakom materialet vi plockar med hem från skogen? Materialet vi erbjuder barnen ska vara lätt att arbeta med. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra (sid 10 LPFÖ 98, reviderad 2010). Verksamhetsmål Kålmasken (1-2 år): Barnen visar intresse för kroppsdelar så därför tänker vi ha ett projekt med detta. Några barn visar och pekar på magen och ögonen, inga ord sägs. Andra barn i gruppen blir också intresserade. Vårt mål är att barnen utvecklar språk och kommunikation och kan visa kroppsdelar på sig själva och andra. Att barnen känner rytm i sånger och ramsor och tar till sig nya ord och begrepp. Process/insatser Vi utgår ifrån boken Kanel och Kanin skriven av Ulf Stark och försöker få med olika delar från läroplanen som bland annat, matematik, musik och rytmik. Vi använder olika sånger med rörelser till och ramsor som vi upprepar tillsammans med barnen och observerar barnens intresse och nyfikenhet och arbetar vidare utifrån det. Barnen ska få använda sina sinnen som till exempel lukt, smak, och känsel. Gemensam sångsamling med Nyckelpigan Röd Använda böcker om kroppen Förstärka med stödtecken Resultat Barnen har utvecklat språket och förståelse för ord och begrepp. En del barn ljudar, har språkmelodi och flera barn säger flera ord eller en hel mening. 15

Vi märker att barnen tar till sig sånger och gör tecken till dem, härmar ord och begrepp. Vi ser också att barnen visar intresse och glädje inför sånger, ramsor, flanosagor och rörelse. Pippi Långstrump har varit populär och bidragit till nya ord, begrepp och matematik. Kommunikation och samspel har kommit igång bland barnen med ord, språkmelodi och kroppsspråk. Barnen är intresserade av lärplattan och den ger dem tillfälle att återberätta på sitt sätt och reflektera över vad som hänt i dokumentationer som gjorts. Vi pedagoger hjälper till. De äldre barnen visar och benämner kroppsdelar på sig själva och även på oss pedagoger. Analys Vi har varit medvetna och närvarande pedagoger och vårt engagemang speciellt i samlingarna har inspirerat barnen. Vi vet också att upprepning är viktigt för lärandet. Vi har gett barnen ord och begrepp under hela dagen som stimulerat till språkutveckling. Pippi Långstrump blev populär hos barnen och har tillfört mycket språk, då det har stimulerat barnen till samtal. Apan Herr Nilsson har funnits med i olika sammanhang och vi har sett att barnen använt och förstår begreppet Apa i flera situationer. Det har erbjudits böcker som barnen läst själva eller tillsammans med en pedagog. Vi har sjungit och ramsat i samling och spontant under dagen. Vi har förstärkt med tecken och teckenstödskursen bidrog till att vi lärde oss fler tecken som vi använder. Bilder har satts upp på väggarna som intresserat och inspirerat barnen och oss pedagoger att använda tecknen samtidigt som vi benämner. Vi tror också att samverkan med Nyckelpigan Röds barn och pedagoger har bidragit till ökad språkutveckling i lek, sångsamlingar och måltidssituationer. Filmerna vi tog i samlingarna för att se hur språk och kommunikation fungerade och utvecklades bland barnen var intressant! Reflektionen över filmerna var viktiga upplevelser och vi pedagoger såg flera saker i dem som utvecklade vårt arbetssätt. Ett bra arbetssätt som vi tänker fortsätta med. Flytten till nya avdelningen har tagit energi och tid både för oss pedagoger och barngruppen. Flera nya barn på inskolningar under höst och vår bidrog till ett annat arbetssätt som gjorde att vi inte kunnat fullfölja allt det vi planerat. En annan orsak är att vi haft olika vikarier vid frånvaro. Det har bland annat inte gått att dela barngruppen alla gånger som vi hade förutsatt. 16

Utvärdering På skalan ett till fem, tycker vi att vi har nått en måluppfyllelse motsvarande en fyra. 1 2 3 4 5 Åtgärder för utveckling Vi vill utveckla arbetet med lärplattan och filma det vi vill undersöka i olika aktiviteter ett flertal gånger som vi sedan reflekterar över, kanske komma igång med det språkstödjande materialet Babblarna till hösten. Vi vill underhålla och använda teckenstödskunskaperna som vi har fått samt eventuellt göra studiebesök för att utveckla arbetet och få nya idéer. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp... (sid 10 LPFÖ 98, reviderad 2010). Verksamhetsmål Kålmasken (1-2 år): Vi ser att de yngsta barnen som har börjat på Kålmasken rör sig över avdelningen och upptäcker. De använder plocklådor, stapelringar med mera i leken. De äldre barnen är intresserade av kroppen och kroppsdelar. Vårt mål är att barnen utvecklar språket och kan visa kroppsdelar på sig själva och andra. Känner rytm i sånger och ramsor, tar till sig nya ord och matematiska begrepp och visar förståelse för dessa. Process/insatser Vi utgår ifrån boken Kanel och Kanin skriven av Ulf Stark och försöker få med olika delar från läroplanen som bland annat, matematik, musik och rytmik. Vi använder sånger och ramsor som vi upprepar tillsammans med barnen och observerar barnens intresse och nyfikenhet och arbetar vidare utifrån det. Vi pedagoger visar på och benämner matematik och begrepp i vardagen, rutinsituationer och i leken. Vi kommer att ha ett tema som handlar om kroppen där vi får med matematik och tränar kroppsuppfattning. Resultat Vi har sett att barnen är intresserade av matematik på olika sätt. De har visat det spontant i leken, i aktiviteter och vardagliga situationer. Vi har sett en utveckling över tid. Barnen har lärt sig nya ord och utvecklat nya matematiska begrepp när de har staplat, radat upp, sorterat, räknat och plockat i och ur med klossar. De äldre barnen visar och benämner kroppsdelar på sig själva och även på oss pedagoger. Analys Vi har varit närvarande medvetna pedagoger som utmanat barnen utifrån intresse och nyfikenhet, som till exempel Pippi Långstrump. Vi har tillfört material och tagit vara på stunder med färre barn i aktiviteter som gynnat och utvecklat matematikintresset. Vi har tillfört matteord och begrepp medvetet i många situationer och aktiviteter under dagen som bidrar till lärande både utomhus och inomhus. 17

Vi ser också ett mönster som återkommer varje år bland barnen som intresserar oss pedagoger. Vi ställer oss frågan: Vad är det som gör att barnen börjar intressera sig för matematik som till exempel sortering, att rada upp saker och räkna antal i en viss ålder? Är det vi som bidrar till detta eller sker den utvecklingen ändå? Utvärdering På skalan ett till fem, tycker vi att vi har nått en måluppfyllelse motsvarande en fyra. 1 2 3 4 5 Åtgärder för utveckling Vi vill dokumentera och reflektera mer med lärplattan. Tillföra nytt material som gynnar matematikintresset och mer experiment. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Vårdnadshavarna fick på höstterminens föräldramöte bland annat information om förskolans verksamhet och planen mot diskriminering och kränkande behandling. Föräldrarna gavs möjlighet att uttrycka sig kring den och även vara delaktiga med förslag. Förskolan har under året bjudit in barn och vårdnadshavare till luciafirande och vårfest. Vid ett tillfälle under höstterminen har avdelningarna med de äldsta barnen bjudit in till drop-in fika. Vårdnadshavarna har erbjudits utvecklingssamtal. Alla avdelningar skriver informationsbrev till vårdnadshavarna, men i varierande omfattning. Uppslutningen till föräldramötet och vårfesten var inte särskilt hög, men vid luciafirandet och drop-in fikat var den högre. De flesta vårdnadshavarna ville ha utvecklingssamtal. Under våren har en föräldraenkät genomförts. Resultat enkät Enkät vårdnadshavare förskola 2015 2014 Personalen bemöter mitt barn på ett bra sätt. 96 % 84,6 % Personalen bemöter mig på ett bra sätt. 95 % 88,5 % Jag får kontinuerlig information om vad som händer i mitt barns grupp. 91 % 73,1 % Informationen till mig om förskolans/dbvs mål och 91 % 80,8 % 18

verksamhet är bra. Jag har en bra dialog i mina kontakter med förskolans personal. 88 % 80,8 % Mitt barn har möjlighet att påverka innehållet i verksamheten på förskolan/dbv 75 % 42,3 % Det är ca 85 % av vårdnadshavarna som har besvarat enkäten. Det är en stor ökning jämfört med föregående år. Bidragande till detta är att personalen har varit mer aktiva med att fråga i år, samt att vi har kunnat erbjuda vårdnadshavarna att besvara enkäten på en förskolans lärplattor i samband med hämtning eller lämning. Vi upplever att en del av vårdnadshavarna har svårigheter med att fylla i enkäten, då de inte språkligt förstår innehållet i den. Vi ser att majoriteten av de som har besvarat enkäten tycker att personalen bemöter både barn och vårdnadshavare på ett bra sätt. För oss är det viktigt med en bra dialog med vårdnadshavarna och viktigt att barnen har möjlighet att påverka innehållet i verksamheten, vilket vi kan förbättra ytterligare. Vi måste bli bättre på att berätta för vårdnadshavarna vad vi gör i de olika barngrupperna. Kultur- och utbildningsnämndens mål Vi ska arbeta med värdegrundsfrågor och socialt förebyggande och hälsofrämjande Uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X Vårdnadshavare, barn och elever ska vara nöjda med våra förskolor och skolor Uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X Vi ska ha en förskola som tar hänsyn till våra medborgares behov av barnomsorg alla tider på dygnet. Uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet X 19 Delvis uppfyllt Ej uppfyllt

Bedömning av förskolans kvalitet Normer och värden Språklig begreppsförmåga Matematisk begreppsförmåga Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Personalen erbjuder få tillfällen till träning i att leva sig in i andra barns situation. Få reflektioner görs tillsammans med barnen kring kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning Lite kommunikation finns och tillrättavisningar präglar kontakten mellan barn och vuxna Personalen erbjuder till viss del till träning i att leva sig in i andra barns situation. Till viss del görs reflektioner tillsammans med barnen kring kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning Kommunikationen mellan personal och barn präglas av viss ömsesidig respekt Personalen ger barnen många möjligheter att träna på att leva sig in i andra barns situation. Många tillfällen ges också till att reflektera om kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning Kommunikationen mellan vuxen och barn sker på barnens villkor med stor respekt för barnens egenvärde Barnen får få möjligheter att utveckla sitt intresse för skriftspråk utifrån sin egen nivå. Det finns få tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter Barnen får sällan leka med ord och träna ords betydelse Barnen får vissa möjligheter att utveckla sitt intresse för skriftspråk utifrån sin egen nivå. De får också vid vissa tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter. Barnen får ibland leka med ord och träna ords betydelse Barnen får många möjligheter att utveckla sitt intresse för skriftspråk utifrån sin egen nivå. De får också många tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter. Barnen får ofta leka med ord och träna ords betydelse Barnen får sällan eller aldrig möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas sällan i möjligheterna att föra och följa matematiska resonemang. Barnen utmanas sällan i att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor. Barnen får sällan träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar Barnen får vissa möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas också till viss del i möjligheterna att föra och följa matematiska resonemang. Barnen utmanas också till viss del att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor. Barnen får ibland träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar Barnen får många möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas ofta i möjligheterna att föra och följa matematiska resonemang. Barnen utmanas också ofta att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor. Barnen får ofta träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar 20

Naturvetenskapliga och tekniska förmågor Barns inflytande Pedagogisk dokumentation Barn får sällan möjligheter att urskilja teknik och naturkunskap i vardagen och utforska hur enkel teknik och naturvetenskap fungerar. Barn utmanas sällan i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen får sällan möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt Barn får ibland möjligheter att urskilja teknik och naturkunskap i vardagen och utforska hur enkel teknik och naturvetenskap fungerar. Barn utmanas ibland i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen får också ibland möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt Barn får många möjligheter att urskilja teknik och naturkunskap i vardagen och utforska hur enkel teknik och naturvetenskap fungerar. Barn utmanas ofta i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen får också många möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt Barnen får sällan möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Få tillfällen ges att träna ett personligt ansvarstagande. Barnen ges få möjligheter att träna de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete Barnen får till viss del möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Vid vissa tillfällen ges barnen möjlighet att träna ett personligt ansvarstagande. Barnen ges till viss del möjligheter att träna de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete Barnen får många möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Många tillfällen ges att träna ett personligt ansvarstagande. Barnen ges många möjligheter att träna de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete Varje barns lärande följs i låg grad upp och dokumenteras. Förskolan vidtar få aktiva åtgärder för att kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Att genomföra ständiga förbättringar är inte naturligt för verksamheten Förskolan har i låg grad en kreativ lärmiljö där alla barn får utvecklas efter sin nivå och sin förmåga. Det finns inga eller få tydliga rutiner för att dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull. Varje barns lärande följs till viss del upp och dokumenteras. Förskolan vidtar till viss del aktiva åtgärder för att kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Ständiga förbättringar är till viss del naturligt för verksamheten Förskolan har till viss del en kreativ lärmiljö där alla barn får utvecklas efter sin nivå och sin förmåga. Det finns till viss del tydliga rutiner för att dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull. Varje barns lärande följs upp och dokumenteras kontinuerligt. Förskolan vidtar hela tiden aktiva åtgärder för att kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Ständiga förbättringar är naturligt för verksamheten Förskolan har en kreativ lärmiljö där alla barn får utvecklas efter sin nivå och sin förmåga. Det finns tydliga rutiner för att dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull. 21

Sammanfattning Förskolan Norrgården arbetar för att alla barn ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina intressen och förutsättningar, alla barn ska känna sig trygga och respekterade samt ha möjlighet till inflytande och delaktighet. Under året har man börjat arbeta mer projektinriktat. På förskolan går många barn som är flerspråkiga och utvecklar flera språk samtidigt. Fokusområden (utifrån LPFÖ 98, rev 2010) under året har varit att barnen utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt att uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Även utveckla andra uttryckssätt och genom att kunna uttrycka sig också stärka självständigheten och tillit till sin egna förmåga att barn som har annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som sitt modersmål utveckla förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker och redskap. Utveckla sin förståelse för matematik och matematiska begrepp. utveckla barnens förmåga att visa hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Pedagogerna ser att när verksamheten utgår från barnens intressen i olika projekt så skapas goda förutsättningar för att nå målen. Barnens utveckling och lärande sker i ett för dem meningsfullt sammanhang vilket ger lustfyllt lärande. Barnens språkkunskaper har utvecklats. Deras ordförråd har växt och förmågan att uttrycka sig har ökat. Detta bidrar även till att barnens självkänsla och tillit till sin egna förmåga har växt. Gemensamt för alla avdelningar är att man ser att det är särskilt gynnsamt för måluppfyllelsen att arbeta med barnen i mindre grupper där varje individ får större tal- och uttrycksutrymme. Pedagogerna kan då lättare se och utmana barnens lärande. Skolverkets stödmaterialet Flera språk i förskolan har bidragit till ett förhållningssätt som ökat barnens möjligheter att utveckla alla sina språk. Barnens intresse för varandras språk har väckts och de har lärt sig ord av varandra. Barnens förmåga att lösa konflikter har ökat genom att pedagogerna istället för att lösa problemen åt barnen vägleder och handleder dem. Förhållningssättet att uppmuntra och ge positiv respons på när barnen visar hänsyn och empati ökar dessa förmågor. Lärplattan har varit ett arbetsverktyg som ökat måluppfyllelsen. Barn och pedagoger har dokumenterat med hjälp av den. Utifrån dokumentationerna förs samtal och reflektioner mellan barn- pedagog och barn-barn vilket ökar ordförrådet och förmåga att uttrycka sig. Den pedagogiska reflektionen driver projekten vidare utifrån var barnen befinner sig. Pedagogerna har filmat barnen när de berättar om sitt projekt. Pedagogerna uppmärksammade att det var viktigt att tänka på hur och vilka frågor man ställer till barnen. Barnens intresse för att skapa filmer väcktes. Under året har det varit en del personalbyten och sjukfrånvaro vilket försvårat måluppfyllelsen. Det var en stor ökning i antal enkätsvar i år. Detta genom att pedagogerna var mer aktiva och erbjöd föräldrar att svara på ipaden på förskolan. Majoriteten av föräldrarna anser att pedagogerna bemöter barn och föräldrar på ett bra sätt. Vad gäller information om barnens möjligheter att påverka innehållet på förskolan behöver vi bli bättre på. 22