KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN TRANÄNGEN LÄSÅRET

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN TRANÄNGEN LÄSÅRET

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...4 Organisation och förutsättningar...4 Normer och värden...5 Verksamhetsmål...5 Process/insatser...5 Analys...6 Utvärdering...6 Åtgärder för utveckling...6 Utveckling och lärande...6 Mål Verksamhetsmål...6 Resultat...7 Analys...7 Utvärdering...8 Åtgärder för utveckling...8 Mål Verksamhetsmål...9 Process/insatser...9 Resultat...9 Analys...10 Utvärdering...11 Åtgärder för utveckling...11 Mål Verksamhetsmål...11 Process/insatser...11 Resultat...12 Analys...12 Utvärdering...13 Åtgärder för utveckling...13 Mål Verksamhetsmål...14 Process/insatser...14 Resultat...14 Analys...15 Utvärdering...16 Åtgärder för utveckling...16 Förskola och hem...17 Resultat enkät...17 Analys...17 Kultur- och utbildningsnämndens mål...18 Bedömning av förskolans kvalitet...19 Sammanfattning

3 Inledning Förskolans vision Vi vill att alla barn och vuxna ska känna sig välkomna och trygga. Vi ser alla barn som kompetenta, barn som vill och kan lära redan från början. Vi strävar efter att ha varierat material och en stimulerande inne och utemiljö för lek och lustfyllt lärande. Vi vill erbjuda många olika uttrycksmöjligheter. Barns intresse utgör grunden för det pedagogiska arbetet på förskolan, vi tar tillvara barns tankar och teorier. Under läsåret har förskolan arbetat i projekt. På Karamellen har de äldre barnen haft projekt; Kompissolen och Vardagsteknik, hur enkel teknik fungerar. På Nallen har de yngre barnen arbetat utifrån projektet Från Intryck till Uttryck. Förskolans värdegrund Vår förskola ska vara fri från diskriminering och kränkande behandling. Vi vill att alla barn och vuxna ska känna sig delaktiga i en jämställd, demokratisk förskola. Vi ska respektera och lyssna till varandra, och vara hjälpsamma. Vi ser varandras olikheter som en tillgång. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Genom att låta barnen ha tillgång till material i vår miljö har vi skapat fler förutsättningar för barnen att fortsätta utforska teknik under hela dagen på förskolan. På så vis har vi också förbättrat möjligheten för projekten att leva vidare under en större del av dagen. Barnen har fått fler möjligheter att dokumentera med lärplattan. Barnen har dokumenterat på flera olika sätt. De har fotat, filmat och använt olika appar i sitt dokumentationsarbete. Vi pedagoger har läst och använt oss av litteratur som handlar om olika tekniska experiment för barn men känner att vi behöver ytterligare kunskap om ämnet. Vi pedagoger har utvecklat vårt dokumentationsarbetet med hjälp av lärplattor och barnen har med hjälp av lärplattor kunnat reflektera, samtala och inskaffa sig kunskap om intresseområden i projektet vi arbetat med. Det projektet vi haft under höst- och vårtermin har levt under hela dagen, både inne och ute. Vi har delgivit föräldrarna sagan vi har haft med i projektet. De har kunnat läsa den i tamburen och följt med i projektet med hjälp av övrig dokumentation samt i föräldrabrev. Vi har gett barnen möjlighet att ge uttryck för sina intryck under hela dagen genom många olika uttrycksformer, vilket gett barnen mening. Barnen har varit med och samlat material till filmer i projektet genom att varit med att filma och ta kort. Vi har inte kommit iväg så ofta på utflykter som vi önskat under våren, p.g.a. olika anledningar som många ovana vikarier, barnens säkerhet och vädret. 3

4 Barnens intresse för att skapa med skräp har fortsatt samt vårt intresse att förbättra vårt miljöarbete med sopsortering på förskolan. Underlag och rutiner Till grund för utvärdering och kvalitetsarbete ligger följande: Kartläggning Projekt Arbetsplaner/reflektionsprotokoll Dokumentation av barns lärande och utveckling Reflektioner från barn och vuxna Observationer av hur verksamheten fungerar. Diskussioner i arbetslagen Föräldramöten Utvecklingssamtal Svar från enkäter till vårdnadshavare samt frågor till barnen Organisation och förutsättningar Förskolan Tranängen är en åldersindelad tvåavdelningsförskola. Förskolan har 36 barn inskrivna varav 15 barn på Nallen och 21 barn på Karamellen. Nallen har barn i åldrarna 1-3 år och Karamellen har barn i åldrarna 3-6 år. Personaltätheten är 2,95% per avdelning inklusive planeringstid 8 timmar per avdelning och vecka. På Tranängen arbetar fem förskollärare och två barnskötare. Från och med hösten har förskolan Tranängen ett mottagningskök och får mat från Alléskolans kök. En kombinerad städ- och kökstjänst samordnades och det har inneburit att pedagogerna på förskolan tagit fram frukost på morgonen själva. Det tog lite tid att samordna så att allt fungerade med frukost och mellanmål, men nu fungerar det. Ledningen består av förskolechef som gör regelbundna verksamhetsbesök på förskolan. Förskolechefen deltar också på arbetsplatsträffar. Under höstens föräldramöte gick en förfrågan ut till föräldrar angående föräldraråd. Det fanns inget intresse från föräldrarna. Enheten har tillgång till vikariesamordnare och vikarier vid behov. Vikariepoolen som tagits bort har inneburit att vi fått flera olika vikarier. Förskolan har tillgång till ett elevhälsoteam som kan konsulteras vid behov. Teamet består av specialpedagog och kurator. Rutiner för samverkan mellan BVC och socialtjänst finns. Båda avdelningarna har under läsåret haft långa hel- och deltidssjukskrivningsperioder hos personalen. Detta har inneburit många olika vikarier under läsåret. Vi har inte alltid kunnat ta ut reflektionstid då vi haft många vikarier och barngruppen har krävt att vi varit närvarande tillsammans med barnen. Under våren har vi haft handledning vid några tillfällen för att utveckla samarbetet på förskolan. En pedagog har deltagit i kommunens språknätverk och en annan pedagog som är VFU4

5 handledare var på informationsföreläsning om deltagandet i Örebro universitetets projekt övningsförskola. En pedagog har varit på en heldagsutbildning om ipad. Under höstens pedagogiska café har alla pedagoger på förskolan haft ipadgenomgång och workshop. I oktober var all personal på inspirationsföreläsning om pedagogisk dokumentation med lärplatta. På vårens pedagogiska café deltog alla pedagoger i en gemensam informationsföreläsning samt tid för reflektion angående gemensamt dokument för utvecklingssamtal i Hallsbergs kommuns förskolor. Under hösten hade vi en VFU-student från Örebro universitet som ingår i projektet övningsförskola. Vi har läst böckerna Bockarna Bruse i förskolan samt Fler språk i förskolan som vi haft pedagogiska diskussioner kring på våra arbetsplatsträffar. Processledarens tid har utökats från 5% till 10% i veckan, vilket bidrar till ökade möjligheter för verksamhetsnära ledning. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Verksamhetsmål Förskolan Tranängen ska vara trygg för våra barn och fri från diskriminering och kränkande behandling samt arbeta efter läroplanens uppdrag och värdegrund. Vi arbetar efter vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vi har detta läsår valt att lägga fokus på området kränkande behandling. Alla barn ska känna sig trygga och respekterade på förskolan. Process/insatser De äldre barnen har under höstterminen arbetat med en kompissol. Barnen har själva kommit fram till vad som ska stå på dess solstrålar: säga och göra förlåt, vara snäll, turas om, vara försiktiga med varandra, teamwork och lyssna. Resultat Arbetet med kompissolen har lett till många bra samtal och diskussioner med barnen. Barnen refererar också ofta till att något står eller inte står på kompissolen. 5

6 Analys I och med att barnen själva har arbetat fram vad som ska stå på kompissolen så känner de verkligen att det är deras sol. Vi arbetade aktivt med kompissolen under hösten med vad som skulle stå på strålarna, men kompissolen och dess innebörd har levt vidare under resten av läsåret. Barnen säger ofta saker som det står faktiskt på kompissolen att.... Utvärdering På en skala 1-5 värderar vi vår måluppfyllelse till 4. Åtgärder för utveckling Vi vill fortsätta arbeta för att alla barn ska känna sig trygga och respekterade på förskolan och ge barnen möjlighet att reflektera och samtala om alla människors lika värde. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Mål 1 Yngre barn Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama Verksamhetsmål Vi vill att barnen ska få möjlighet att utveckla sin kreativitet och att förmedla sina intressen erfarenheter, upplevelser, tankar, fantasi och känslor genom olika uttrycksformer. Process/insatser Barnens lek och lärande utmanas genom att: vårt arbetssätt är projektinriktat utifrån barnens intressen vårt förhållningssätt präglas av att vi är medforskande, tillåtande och lyssnande pedagoger 6

7 vi ger barnen möjlighet att reflektera och samtala genom bilder och alster på väggar, filmer och bilder i lärplattan vi har en inne och ute miljö som ger barnen möjlighet att prova olika material som är tillgängligt under hela dagen vi pedagoger introducerar varierat utforskande material att skapa med och undersöka barnen får prova på att dramatisera olika sagor, böcker, berätta sagor, konkreta föremål i sagopåsar, flanellograf sagor, etc. ge barnen upplevelser av olika sorters musik, röra sig till musik med olika material, måla till musik etc. föräldrarna blir delaktiga i projektet och att de får möjligheter att reflektera tillsammans med sina barn bl.a. genom fler föräldrabrev, synlig dokumentation och ett gemensamt fokus på projektet Resultat Alla barn har deltagit i projektet som utgått utifrån barnens erfarenheter, intressen och deras intryck av olika fordon och luftfarkoster som de fått möjlighet att uttrycka på olika sätt. Projektet har varit levande hela dagen både inne och ute. Barnens ordförråd har successivt ökat genom reflekterande samtal om bilder och filmer på olika fordon och luftfarkoster i lärplattan, bilder i böcker, filmer och synlig dokumentation på väggar. Barnens intresse för rörliga bilder har ökat. På olika mötesplatser i miljön har samspelet och fantasin stimulerats och utvecklat barnens lekar med olika fordon och luftfarkoster. En del barn har upptäckt och reflekterat över att man kan flyga flygplan till landet Kina. De har pekat på jordglob och på världskartan och tagit med sina nya erfarenheter i leken. Barnen har fått mer inspiration att leka i och skapa med olika material. Barnen har börjat bygga mer fordon och luftfarkoster med tillgängligt, varierat byggmaterial som de sedan har använt i deras spontana lek. Barnens intresse att vara med att lära sig nya sånger att sjunga, spela rytminstrument och dramatisera sagor har ökat. Föräldrarnas reflektioner och delaktighet i projektet har ökat. Analys Vi pedagoger har utgått från barnens intryck av olika fordon, vilket vi tog fasta på och startade ett projekt. Vi gav dem möjlighet att utforska och uttrycka sina erfarenheter, upplevelser och intryck med hjälp av många olika uttrycksformer. Genom att barnens intresse varit så starkt har projektet varit levande under hela dagen. I och med att vi haft en inspirerande lekmiljö och material som uppmanat till att utforska och leka med, har vi skapat förutsättningar för barnen att prova på och söka svar på de eventuella funderingar de haft. Vi pedagoger har introducerat olika material att undersöka t.ex. fingerfärg, snö, sand, vatten, playdoh-deg samt olika sorters färger. Barnen har reflekterat över att materialet har olika konsistens och var olika att leka med, kladdigt, kallt, blött, lent etc. När de körde olika 7

8 fordon i materialet upptäckte de bl.a. mönster av olika däck. När vi tillfört material att skapa med har barnen gjort t.ex. flygplan av pappersrullar, kartong och vikt pappersflygplan som de flugit med inne och ute, ritat olika fordon med pennor, kritor och målat med vattenfärg både ute och inne. De har även konstruerat olika fordon och luftfarkoster av olika byggmaterial som de sedan lekt med. I och med att vi satt upp bilder på väggar, i fotoramar, läst böcker och använt oss av lärplattan, har barnens ordförråd ökat. De har reflekterat och samtalat om olika delar på t.ex. traktorer, grävskopor och flygplan, samt olika läges och motsatsord som upp/ner, hit/dit, starta/landa, bakifrån/framifrån, glad/sur, stora/mellan/lilla. Med hjälp olika appar i lärplattan, har vi pedagoger och barnen samlat bilder och filmer till att dokumentera sagan om Bilarna Bruzzo på olika sätt. De har varit med och gjort filmer om bilar, traktorer, grävskopor, helikoptrar och flygplan. När barnen sedan tittat på filmerna med hjälp av projektor, har de reflekterat över olika fenomen, bl.a. ville några barn göra en film om sagan Bilarna Bruzzo med riktiga bilar. På en promenad i närmiljön letade vi efter material till filmen. Det var dock svårt att hitta en bonde och en sur, trasig traktor! I och med att vi haft olika material om Bilarna Bruzzo i en samlingspåse, flanosaga och bildspel i lärplattan, har barnen kunnat förmedlat sagan själva på olika sätt. De har berättat för varandra, lekt, och de har hämtat pallar till bro och på eget initiativ dramatiserat sagan. De har använt sina olika röstlägen och satt ord på känslor som när traktorn var trasig och sur och när den blev lagad blev den glad. Med hjälp av bilder på de nya sångerna och olika rörelser har alla barn varit delaktiga i de nya sångerna även om de inte kunnat förmedlat det i ord. Föräldrarna har kommenterat och reflekterat med sina barn om dokumentationen av projektet i tamburen och i föräldrabrev. Föräldrarna har bl.a. kunnat läsa hela sagan om Bilarna Bruzzo tillsammans med barnen, sett vilka sånger vi sjungit, tittat på bilder, filmer från projektet och fått erbjudande om att vara delaktiga i projektet. Ett par föräldrar har berättat och visat bilder från deras resa med flygplan och med hjälp av Skype har barngruppen varit i kontakt med en familj som flyttat till ett annat land. Utvärdering På en skala 1-5 värderar vi vår måluppfyllelse till 4. Åtgärder för utveckling Vi vill att barnen ska ha möjlighet att välja på mer varierande musikstilar. Vi vill ge barnen möjlighet att utforska fler former av olika målningstekniker samt prova olika sorters färger. Vi vill att barnens ska få möjlighet att uttrycka sin kreativitet med hjälp av olika appar i läsplattan. 8

9 Mål 2 Yngre barn Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Verksamhetsmål Vi vill ge barnen möjlighet att utveckla sitt intresse, skapa mening och kommunicera om bilder och ordbilder med hjälp av olika medier. Process/insatser Barnens lek och lärande utmanas genom att: vårt arbetssätt är projektinriktat utifrån barnens intressen eller funderingar vårt förhållningssätt präglas av att vi är medforskande, tillåtande och lyssnande pedagoger vi reflekterar runt barns kommunikation med ord och med kroppen t.ex. gester, mimik, ljud, samspel vi ser över vilka bilder och texter vi erbjuder barnen utifrån deras intresse och projekt vi läser böcker regelbundet som barnen väljer och är intresserade av att samtala kring vi använder oss av olika medier t.ex. flanellograf, böcker, lärplattan, filmer, fotoskärm vi skapar olika mötesplatser där barnen kan reflektera runt projekt vi gör egna bilder och titta på stort format på väggen barnen i större utsträckning ska få ta egna bilder och göra enkla filmer med hjälp av lärplattan samarbete med hemmen och få föräldrarna mer delaktiga i förskolans projekt kring språk och vikten av att läsa och samtala hemma. De får möjligheter att reflektera tillsammans med sina barn med hjälp av bilder, sagor, böcker, familjebrev etc. Resultat Alla barn har varit delaktiga i projektet som sträckt sig över hela dagen, i lek, samlingar, aktiviteter inne och ute. Barnen har i projektet från intryck till uttryck fått möjlighet till många upplevelse och med hjälp av reflekterande samtal lärt sig nya begrepp, sätta ord på och uttrycka sig. Barns språkliga utveckling har ökat med hjälp av deras intresse att vilja berätta om olika bilder och filmer på lärplattan. Barnens nyfikenhet och intresse för bilder, texter och olika medier har fördjupats. De samtalar om innehåll, ställer frågor, kommentera och delger varandra olika upplevelser utifrån erfarenheter. Barnen har utifrån sin förmåga fått ökad förståelse för bilders och texters kommunikativa budskap. Barnens intresse av böcker har ökat, de har tittat på bilderna, läst, pekat och berättat utifrån sin egen förmåga. I och med att vi har haft namnlappar/ordbilder tillgängliga har flera barn rit-skrivit, letat bokstäver och ökat sitt intresse av ordbilder. 9

10 Barnens ordförråd har gradvis ökat vilket gjort att kommunikationen mellan barn/barn och barn/vuxen också vidgats. Föräldrar var delaktiga i projektet. Analys I projektet från intryck till uttryck har vi märkt att barnen upptäckt fler bilder i sin vardag. De vill att vi ska ta kort på ordbilder, eller mönster på tröjan som de sedan vill titta på eller berätta för sin kompis om. De har fått möjlighet att använda medier av olika slag, både enskilt och tillsammans. I och med att vi tagit bilder och filmat i vår närmiljö på olika fordon och annat barnen är intresserade av har barnen fått redskap och hjälp att kunna kommunicera. De har jämfört olika bilder, sett likheter och skillnader på olika fordon och hur de låter. Det har blivit en naturlig mötesplats att samtala om olika bilder och utveckla intresset kring dessa då vi har haft olika bilder som knyter an till projektet uppsatta på väggen t.ex. barnens alster som de skapat, mönster de upptäckt, frukter, siffror, bokstäver, sagan om Bilarna Bruzzo. Arbetet med sagan har gjort barnen delaktiga de har utvecklat berättandet med en händelsekedja, en början och ett slut. Barnen är engagerade i projektet och med sagan om Bilarna Bruzzo. Det märks att de samtalat om den hemma. Ute i hallen har vi bilder hämtade från sagan, flera barn samlas där och berättar för varandra och för föräldrarna. Genom att vår miljö haft material som gett barnen möjlighet att använda bilder, texter och medier av olika slag har nyfikenhet och intresse för detta fördjupats. Med hjälp av läsplattan har barnen berättat sagor, gjort bildspel och olika filmer som är lätta att titta på, samtala om, inspireras av och jobba vidare med. Barnen har själva berättat och reflektera kring innehållet och delat sina erfarenheter med varandra. Vi har reflekterat över hur olika barnen kan tänka kring samma handling. Då barnen varit med och gjort egna memory med bilder och ljud, varit delaktiga i film och bildredigering i imovie och tillsammans med oss sökt efter filmer om olika fordon på Youtube har de fått ta del av vad man kan göra med olika exempel av media. När vi gjort en film med små maskiner var det ett barn som kom med förslag att göra en film om stora maskiner, En annan filmupplevelse som barnen uppskattat mycket är att titta på deras egna filmer och på dem själva på stora filmduken. De har då uppmärksammat olika saker, fått förståelse nya saker t.ex. att den som filmar inte syns på bild mm. Detta ger barnen stor glädje, lust och inspiration, vilket också varit något som gjort arbetet med media meningsfullt för barnen. Eftersom vi haft läsplattan som ett hjälpmedel i vardagen har vi på ett bra sätt kunna reflektera tillsammans med barnen i anslutning till en upplevelse, lek eller aktivitet. Vi pedagoger har hjälpt barnen att klä deras upplevelser i ord. De blir på så sätt också aktiva i sitt eget berättande. Ett exempel på detta är Julkalendern med siffror, ordbilder och bilder, vilken barn och pedagoger gjorde tillsammans och som sedan fanns tillgänglig både i ipaden och på väggen i hallen. Det har också gjort det lättare för barnen att återberätta ett händelseförlopp. Vi har gjort föräldrarna delaktiga i projektet genom att de får kontinuerlig information om vad som hänt i projektet. Några föräldrar har bidragit med material och egna upplevelser kring olika fordon och flygplan som barnen haft erfarenheter av. Flera barn har visat ett stort 10

11 intresse för projektet hemma, många har sjungit sånger och berättat om vad de upplevt på förskolan. På ett naturligt sätt utvecklades projektet då ett barn flyttade till ett annat land och då vidareutvecklade vi pedagoger projektet tillsamman med barnen. Genom att vi introducerade mediaforumet Skype har barnen och vi pedagoger kunnat ha kontakt med barnet och familjen som flyttade till ett annat land, vilket barnen och vi upplevt spännande, utvecklande och roligt. Utvärdering På en skala 1-5 värderar vi vår måluppfyllelse till 4 Åtgärder för utveckling Vi vill fortsätta att arbeta med att få föräldrarna och barnen mer delaktiga i projekt genom att starta en blogg. Vi vill samla, sortera och organisera alla reflektioner, bilder och filmer på ett enklare sätt med hjälp av lärplattan. Vi vill tillsammans med barnen upptäcka lärplattans olika möjligheter. Vi pedagoger behöver mer kunskap om fler appar så att vi kan utmana barnen vidare. Mål 1 Äldre barn Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa Verksamhetsmål Vi på Karamellen lägger fokus på att använda lärplattan för att väcka barnens intresse för olika medier. Vi vill tillsammans med barnen upptäcka lärplattans olika möjligheter. Process/insatser Vi arbetar med pedagogisk dokumentation där vi försöker se vad barnen visar intresse för. Vi försöker också se det enskilda barnet samt gruppens kompetens. Den pedagogiska dokumentationen blir ett verktyg för oss att se hur vi går vidare i arbetet tillsammans med barnen. Vi arbetar projektinriktat där vi lyssnar in barnen, ställer öppna frågor och tar utgångspunkt i deras frågor, tankar, erfarenheter och teorier. Barnen ges utmaningar som knyter an till projektet, utmaningar som ger barnen möjlighet att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala. Vi har kontinuerliga möten tillsammans med barnen där vi erbjuder dem olika valmöjligheter och där de kan reflektera över arbete, bl.a. genom att berätta för varandra och visa sina alster. Vi delar in barnen i mindre grupper för att de lättare ska komma till tals och då vi pedagoger tydligare kan få syn på barnens lärande. 11

12 Vi har, tillsammans med barnen, letat upp bilder på lärplattan utifrån barnens intressen och vad de är nyfikna på. Bilderna har vi skrivit ut för att kunna ha på avdelningen. Vi har fått en skrivare på avdelningen för att både barn och pedagoger lätt ska kunna skriva ut bilder och barnens egna texter. Lärplattan används också till att spela spel. Spelen som vi valt att ha på lärplattan har fokus på språk och matematik. Vi använder även lärplattan till att söka efter information och flera barn har även provat på det. Lärplattan har också använts till fotografering och att filma, både av barn och pedagoger. Via lärplatta kopplad till projektor visar vi barns alster, men även program från ex Bolibompa, på storbild. Vi har utvecklat arbetet med att barnen använder lärplattan till att dokumentera så att barnen blir mer delaktiga i att dokumentera sin egen vardag genom fotografier och filmer. Resultat Vi har gett barnen flera förutsättningar för att lära om målet. Fler barn ser lärplattan som ett arbetsverktyg, de filmar, fotograferar, gör filmer, lyssnar på musik, använder språk- och matematikappar och söker information. Möten i stor grupp har skett kontinuerligt och vi har också arbetat i mindre grupper. Barnen har dokumenterat sitt arbete genom att rita och skriva på vanligt papper samt fotografera och filma med lärplattan. Vi har fått en skrivare ute på avdelningen så barnen har varit delaktiga i att skriva ut bilder på saker som intresserar dem. Lärplattan används i olika sammanhang av barnen under hela dagen. När en del barn inte vet vad de vill göra vill de gärna ha lärplattan som tidsfördriv. Det uppstår också att barn sitter och väntar på sin tur. Analys Vi pedagoger har arbetat med pedagogisk dokumentation som verktyg för att driva projekten vidare. Vi har anammat ett lyssnandets pedagogik där barnens intresse är i fokus och vi pedagoger utmanar och ställer frågor till barnen. Våra stormöten tillsammans med barnen har bidragit till att barnen fått kunskap om hur lärplattan kan användas till mer saker än bara spela. På stormöten kopplar vi upp lärplattan via projektor och barnen har bl.a. visat egengjorda filmer, vi har sett på foton från exempelvis när vi varit på utflykt, vi ser på film, vi har sett och dansat med till melodifestivallåtar via YouTube. Allt detta tydliggör för barnen lärplattans många möjligheter. Vi har arbetat i mindre grupper bestående av två till fem barn. I den mindre gruppen har barnen fått möjlighet att arbeta med t.ex. PicCollage i lärplattan. PicCollage har använts av barnen så att de själva kan dokumentera sina tankar och det de gjort. De flesta barn behöver dock fortfarande stöd av en vuxen och kan inte helt självständigt arbeta med dessa appar. Vi 12

13 tror dock att PicCollage är ett bra verktyg för barnen som hjälper dem att reflektera över sin egen läroprocess. En del barn har gjort filmer i imovie, imotion och Puppet Pals. Även om barnen fått visa filmer de gjort så har inte dessa filmer gett några ringar på vattnet som lett till att fler barn velat prova att göra film. Om fler barn ska kunna göra egna filmer så behöver vi pedagoger bli bättre på att erbjuda barnen att prova på dessa appar och visa hur man gör film och då i en mindre grupp. Vi pedagoger ser till att de appar som barnen har tillgång till är utvecklande och lämpliga för barnen. Bra appar som t.ex. Ordens magi, har lett till ett bokstavs- och språkintresse för flera barn. Barnen använder även sig av Google för att söka fram både information och bilder. Genom att vi har en skrivare på avdelningen kan barnen lätt (tillsammans med en pedagog) skriva ut bilder som intresserar dem. Detta är också ett sätt att ta tillvara på barnens egna intressen. När vi skriver ut och laminerar dessa bilder så visar vi för barnen att deras kultur intresserar oss och har ett värde. De utskrivna bilderna använder barnen att samtala kring, de leker med dem och ritar av dem. Vi lyssnar även på musik på lärplattan genom t.ex. Spotify. De barn som kan skriva söker då själva upp den musik de vill lyssna på. I och med att barnen känner till lärplattans många olika funktioner så används lärplattan under stor del av dagen i olika sammanhang. Vi har tillsammans med barnen upptäckt och utforskat lärplattans möjligheter. För att se att alla barn har blivit erbjudna att arbeta i projekt använder vi oss av ett avpricknings-system Att lärplattan blir ett sorts tidsfördriv för enskilda barn är något som vi vill minimera. Vi försöker uppmuntra barnen till att arbeta tillsammans. Denna enskilda speltid har lett till att barn står på tur till lärplattan och att vi pedagoger har fått sätta en tidsbegränsning för hur lång tid varje barn får sitta vid plattan. Detta är något som vi helst vill undvika. Vi vill inte att tiden på förskolan ska kännas som en väntan på min tur att få spela -tid, utan att lärplattan mer ska vara en naturlig del av vardagen och mer som är ett arbetsverktyg och inte en ren spelmaskin. Detta är dock en svår balansgång då vi vet att apparna barnen använder är lärorika och att lärplattan är rolig för barnen. Utvärdering På en skala 1-5 värderar vi vår måluppfyllelse till 4 Åtgärder för utveckling Fortsätta utmana barnen till att använda lärplattan till att göra t.ex. filmer. Att utöka antalet tillfällen där barnen får visa sina alster (t.ex. filmer eller PicCollage) via projektor på storbild i större grupp. Uppmuntra barnen dagligen att dokumentera sin vardag och sina alster, så att lärplattan används av barnen till detta i större utsträckning. Vi pedagoger behöver mer kunskap om fler appar så att vi kan utmana barnen vidare. 13

14 Vi vill starta en blogg där barnen kan vara delaktiga genom att själva skriva text samt välja ut bilder och fotografier. Vi tror att en blogg visar på ännu ett användningsområde för lärplattan och att bloggen kan leda till bra diskussioner om vad man kan skriva om på en blogg, hur man skriver och tankar kring vilka fotografier och bilder som läggs upp. Mål 2 Äldre barn Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar Verksamhetsmål På Karamellen vill vi att barnen ska få möjlighet att upptäcka, urskilja, reflektera, utforska och prova på enkel teknik. Barnen ska få möjlighet att ställa frågor och ha tankar och teorier om teknik. Process/insatser Vi har arbetat projektinriktat och med pedagogisk dokumentation för att få chans att se vad barnen har sitt fokus. Den pedagogiska dokumentationen har fungerat som verktyg för att få syn på barnens frågor, tankar och teorier om teknik och för oss att se hur vi går vidare i arbetet med projektet. I projektarbetet har vi gett barnen utmaningar där vi strävat efter att barnen ska utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och få möjlighet att utforska enkel teknik. Vi har haft kontinuerliga möten med barnen där de fått möjlighet att delge och reflektera över sin dokumentation och arbetet med projekten. Vi har arbetat i mindre grupper där barnen lättare har kunnat komma till tals och vi pedagoger tydligare har kunnat se barnens lärande. För att öka vår medvetenhet om teknik har vi provat på olika vardagliga tekniska hjälpmedel. Vi har testat olika tekniska lösningar och experiment. Barnen har dokumenterat sitt arbete i huvudsak med hjälp av lärplattan. Barnen har fotograferat, filmat och använt sig av olika appar för att dokumentera. De har också dokumenterat genom att rita och skriva ner sina tankar om teknik. Barnen har uppmuntrats att tillsammans arbeta med problemlösningar. Barnen har erbjudits en miljö där de har kunnat undersöka och experimenterat kring sina tankar om teknik. Olika tekniska experiment har funnits tillgängliga under hela dagen för barnen att testa och undersöka. Vi har använt oss av litteratur som innehållit olika tekniska experiment för barn. Resultat Barnen getts flera förutsättningar för att lära om målet. Barnen har fått möjlighet att upptäcka, urskilja, reflektera, utforska, prova på enkel teknik i vår vardag. Barnen har också 14

15 givits möjlighet att ställa frågor och ha tankar och teorier om teknik. Möten i stor grupp har skett kontinuerligt och vi har också arbetat i mindre grupper. Barnen har dokumenterat sitt arbete med att rita, skriva, fota och filma med lärplattan och använt appar där barnen själva kan dokumentera sitt arbete. Barnen har tillsammans utforskat olika tekniska hjälpmedel och uppmuntrats till samarbete. Barnen har ökat sin medvetenhet om begreppet teknik och blivit uppmärksamma på teknik som finns i vår vardag. Vi kan också se att barnen anammat begreppet teknik och att de är uppmärksamma på teknik i sin vardag. Barnen uttrycker ofta att det där är teknik. Barnen har haft tillgång till material och experiment som vi testat. Vi har tillfört material utifrån barnens intressen. Barnen har tillverkat snurror av olika slag, snurror i mekano, papperssnurror och gjort egna Beyblades av plus plus. De har fått frågor och haft tankar om snurror och dess användningsområden. Barnen har testat olika luftexperiment, fått reflekterat över vad som uppstår under experimenten och dokumenterat sina upptäckter. Barnen har fått prova på att arbeta med lutande planet och där gjort flera upptäckter. Barnen har provat på olika sätt att få olika material att rulla. Barnen upptäckte då skillnader på olika material. Mycket av materialet och experimenten har barnen haft tillgång till under hela dagen. Vi pedagoger har i arbetet med barnen använt oss av litteratur med olika tekniska experiment. Analys Vi kan se att stormöten tillsammans med barnen har bidragit till att barnen har fått möjlighet att reflektera kring teknik. Barnen har under mötena delat med sig av sitt arbete, reflekterat över och ställt frågor om teknik. Arbetet i de mindre grupper har gett barnen en chans att lättare kunna prova på och utforska teknik. I den mindre gruppen har vi provat på olika tekniska lösningar och experiment. Samarbetet har ökat då vi uppmuntrat till att tillsammans försöka lösa olika tekniska experiment. Tillgången till material och experiment har bidragit till att barnen kan prova på teknik under hela dagen, vilket i sin tur har lett till att projekt lever kvar under en större del av dagen. Barnen har anammat begreppet teknik då vi pedagoger medvetet använt oss av ordet i arbetet med barnen. Vi kan se en ökad lust till att utforska teknik då vi tillfört material utifrån barnens intressen för olika fenomen. Barnens egna intresse för snurror, kulbanor och Beyblades har bidragit till att vidare prova på och utforska teknik. 15

16 Barnen har ökat sin förmåga att urskilja och utforska teknik då vi gett dem tid till att få testa sina teorier och tankar omkring ämnet. Tekniklitteraturen har gett oss uppslag kring hur vi till exempel kan testa hur snurror fungerar eller hur luft kan bete sig. Utvärdering På en skala 1-5 värderar vi vår måluppfyllelse till 4 Åtgärder för utveckling Vi vill arbeta för att teknikbegreppet ska vara levande i vår vardag på förskolan. Det vill vi göra genom att fortsätta erbjuda barnen att upptäcka, urskilja, reflektera, utforska och prova på enkel teknik. Barnen ska fortsätta ha tillgång till material som stimulerar dem att utforska teknik under sin dag på förskolan. Vi pedagoger behöver fördjupa vår kunskap om ämnet teknik. 16

17 Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Resultat enkät Enkät vårdnadshavare förskola Personalen bemöter mitt barn på ett bra sätt. 100% 100% Personalen bemöter mig på ett bra sätt. 100% 91,6% Jag får kontinuerlig information om vad som händer i mitt barns grupp. 100% 91,6% Informationen till mig om förskolans/dbvs mål och verksamhet är bra. 100% 91,7% Jag har en bra dialog i mina kontakter med förskolans personal. 100% 91,7% Mitt barn har möjlighet att påverka innehållet i verksamheten på förskolan/dbv 78% 50% Analys Av totalt 31 familjer har 23 familjer svarat att påståendena i enkäten stämmer helt och hållet eller ganska bra. 17

18 Kultur- och utbildningsnämndens mål Vi ska arbeta med värdegrundsfrågor och socialt förebyggande och hälsofrämjande Uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet Ej uppfyllt X Vårdnadshavare, barn och elever ska vara nöjda med våra förskolor och skolor Uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X Vi ska ha en förskola som tar hänsyn till våra medborgares behov av barnomsorg alla tider på dygnet. Uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet? Delvis uppfyllt? 18 Ej uppfyllt?

19 Bedömning av förskolans kvalitet Normer och värden Språklig begreppsförmåga Matematisk begreppsförmåga Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Personalen erbjuder få tillfällen till träning i att leva sig in i andra barns situation. Få reflektioner görs tillsammans med barnen kring kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning Lite kommunikation finns och tillrättavisningar präglar kontakten mellan barn och vuxna Personalen erbjuder till viss del till träning i att leva sig in i andra barns situation. Till viss del görs reflektioner tillsammans med barnen kring kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning Kommunikationen mellan personal och barn präglas av viss ömsesidig respekt Personalen ger barnen många möjligheter att träna på att leva sig in i andra barns situation. Många tillfällen ges också till att reflektera om kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning Kommunikationen mellan vuxen och barn sker på barnens villkor med stor respekt för barnens egenvärde Barnen får få möjligheter att utveckla sitt intresse för skriftspråk utifrån sin egen nivå. Det finns få tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter Barnen får sällan leka med ord och träna ords betydelse Barnen får vissa möjligheter att utveckla sitt intresse för skriftspråk utifrån sin egen nivå. De får också vid vissa tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter. Barnen får ibland leka med ord och träna ords betydelse Barnen får många möjligheter att utveckla sitt intresse för skriftspråk utifrån sin egen nivå. De får också många tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter. Barnen får ofta leka med ord och träna ords betydelse Barnen får sällan eller aldrig möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas sällan i möjligheterna att föra och följa matematiska resonemang. Barnen utmanas sällan i att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor. Barnen får sällan träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar Barnen får vissa möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas också till viss del i möjligheterna att föra och följa matematiska resonemang. Barnen utmanas också till viss del att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor. Barnen får ibland träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar Barnen får många möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas ofta i möjligheterna att föra och följa matematiska resonemang. Barnen utmanas också ofta att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor. Barnen får ofta träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar 19

20 Naturvetenskapliga och tekniska förmågor Barns inflytande Pedagogisk dokumentation Barn får sällan möjligheter att urskilja teknik och naturkunskap i vardagen och utforska hur enkel teknik och naturvetenskap fungerar. Barn utmanas sällan i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen får sällan möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt Barn får ibland möjligheter att urskilja teknik och naturkunskap i vardagen och utforska hur enkel teknik och naturvetenskap fungerar. Barn utmanas ibland i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen får också ibland möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt Barn får många möjligheter att urskilja teknik och naturkunskap i vardagen och utforska hur enkel teknik och naturvetenskap fungerar. Barn utmanas ofta i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen får också många möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt Barnen får sällan möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Få tillfällen ges att träna ett personligt ansvarstagande. Barnen ges få möjligheter att träna de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete Barnen får till viss del möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Vid vissa tillfällen ges barnen möjlighet att träna ett personligt ansvarstagande. Barnen ges till viss del möjligheter att träna de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete Barnen får många möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Många tillfällen ges att träna ett personligt ansvarstagande. Barnen ges många möjligheter att träna de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete Varje barns lärande följs i låg grad upp och dokumenteras. Förskolan vidtar få aktiva åtgärder för att kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Att genomföra ständiga förbättringar är inte naturligt för verksamheten Förskolan har i låg grad en kreativ lärmiljö där alla barn får utvecklas efter sin nivå och sin förmåga. Det finns inga eller få tydliga rutiner för att dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull. Varje barns lärande följs till viss del upp och dokumenteras. Förskolan vidtar till viss del aktiva åtgärder för att kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Ständiga förbättringar är till viss del naturligt för verksamheten Förskolan har till viss del en kreativ lärmiljö där alla barn får utvecklas efter sin nivå och sin förmåga. Det finns till viss del tydliga rutiner för att dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull. Varje barns lärande följs upp och dokumenteras kontinuerligt. Förskolan vidtar hela tiden aktiva åtgärder för att kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Ständiga förbättringar är naturligt för verksamheten Förskolan har en kreativ lärmiljö där alla barn får utvecklas efter sin nivå och sin förmåga. Det finns tydliga rutiner för att dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull. 20

21 Sammanfattning Förskolan Tranängen arbetar projektinriktat där det kompetenta barnet, delaktighet och inflytande är centrala begrepp. Barnens intresse utgör grunden för det pedagogiska arbetet och de strävar efter att ha stimulerande lärmiljöer ute och inne för lek och lustfyllt lärande. Barnens lek och lärande utmanas även genom pedagogernas medforskande, tillåtande och lyssnande förhållningssätt. Fokusområden(utifrån Lpfö -98 rev. 2010) under året har varit att barnen ska få möjlighet att utveckla sin kreativitet och att förmedla sina intressen och erfarenheter genom olika uttrycksformer ge barnen möjlighet att utveckla intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa Utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar Pedagogerna ser att när verksamheten utgår från barnens intressen så skapas goda förutsättningar för att nå målen. Barnens utveckling och lärande sker i ett för dem meningsfullt sammanhang vilket ger ett lustfyllt lärande. Projekten har varit levande under större del av dagarna. Barnens förmåga att uttrycka sig i olika uttrycksformer har ökat. Särskilt gynnsamt är det när de arbetar i mindre grupper då varje individ får större tal- och uttrycksutrymme och pedagogerna lättare kan se och utmana barnens lärande. Lärplattan har varit ett verktyg som ökat måluppfyllelsen. Barnens möjligheter att reflektera över sitt lärande har ökat. Pedagogerna och barnen dokumenterar med hjälp av lärplattan. De reflekterar och samtalar om det dokumenterade vilket ökar ordförrådet och förmågan att uttrycka sig. Den pedagogiska dokumentationen är ett verktyg för att driva projekten vidare utifrån var barnen befinner sig. Barnen har haft möjlighet att söka information, berätta sagor, lyssna på musik, fotografera, göra bildspel och filmer med lärplattan vilket inspirerat till fortsatt lärande. Detta har ökat barnens kunskaper om hur lärplattan kan användas inom fler användningsområden än spel. Lärplattan har även använts till vissa spel som utvecklar barnens lärande. Tillsammans utforskar barn och pedagoger lärplattans möjligheter. Barnen har ökat sin medvetenhet om begreppet teknik och blivit uppmärksamma på teknik som finns i vår vardag. Barnen har fått möjlighet att upptäcka, urskilja, reflektera, utforska, prova på enkel teknik i vår vardag. Material och experiment har funnits tillgängligt under hela dagen så att barnen kunnat prova på teknik och hunnit reflektera. Under året har båda avdelningarna haft långa hel- och deltidssjukskrivningar vilket inneburit många olika vikarier och att reflektionstiden inte har kunnat utnyttjats fullt ut. Under vårterminen hade pedagogerna handledning vid några tillfällen för att utveckla samarbetet på förskolan. Lärplattan samt barnens ökade kommunikationsförmåga har ökat föräldrars delaktighet i verksamheten. Enligt enkätsvaren är 100% av föräldrarna nöjda med bemötande av barn och föräldrar samt information. I matrisen bedömning av förskolan kan man utläsa att förskolan behöver arbeta mer med reflektioner tillsammans med barnen inom våra olika målområden samt att göra 21

22 uppföljningar och utvärderingar av verksamheten. Pedagogerna kan också bli bättre på att föra resonemang och utmana barnen vidare i matematiska och naturvetenskapliga frågor. Lärplattan är ett fortsatt utvecklingsområde. Tillsammans med barnen finns ytterligare möjligheter att utforska lärplattans möjligheter. På vilka sätt kan den underlätta och förbättra dokumentationen? Hur kan den berika och tillföra verksamheten mera? Det finns också möjligheter med att öka föräldrars delaktighet och inflytande i verksamheten med hjälp av lärplattan. Under hösten kommer förskolan att starta en blogg för barn och föräldrar vilket ökar föräldrars insyn i verksamheten och därmed deras delaktighet. Det kommungemensamma utvecklingssamtalsdokumentet kommer under året att praktiseras, utvärderas och utvecklas. Ett projektinriktat arbetssätt ser vi som framgångsrikt för alla barns utveckling och lärande och kommer därför fortsätta att utveckla den arbetsformen. Kontinuerligt sträva efter en stimulerande lärmiljöer ute och inne som uppmuntrar till samspel, utforskande, utmanar utveckling och lärande samt lockar till lek. Hallsberg Jessica Bengtsson Förskolechef 22