Kvalitets- och kostnadsdata ger



Relevanta dokument
Riks Stroke 1 års uppföljning

Bilaga 2 Vårdkedja för äldre, Februari 2003

Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012

FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR

Att formulera krav som leder i önskvärd riktning

Frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata.

Forskning och verksamhet för bättre strokevård

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

2. Bor du ensam? Ja, jag bor helt ensam Nej, jag delar hushåll med make/maka/sambo eller annan person t.ex. syskon, barn, föräldrar

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR

Förbättringsarbete med hjälp av Riks-Stroke

Höftfrakturlinjen SUS - Lund

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012

Hej Alla! Vi som pratar nu heter

Primärkodningens betydelse för KPP - (Kostnad Per Patient) 17 mars 2017

Sunderby sjukhus FOU-dagen Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Sammanställning av resultat Öppna Jämförelser Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Kommun Kommun

Strokevårdkedjan i Stockholm

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Landstingets pensionärsråd

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Nationella kvalitetsregister

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Jämförelser mellan landsting

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt HAKIR. (handkirurgiskt kvalitetsregister)

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

Information från Ortopedkliniken

Öppna jämförelser 2014 vård och omsorg äldre

Hässleholm 0,0 60,0 40,0 Lidköping 0,0 60,0 40,0 Karlskoga 0,0 60,0 40,0 Gävle/Sandv. 0,0 61,3 38,7 Linköping 0,0 61,9 38,1 Danderyd 0,0 62,2 37,8

ÅLDERSSTIGEN. Ett samarbetsprojekt mellan Ambulanssjukvård och Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset INGELA WENNMAN. Verksamhetsutvecklare

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

Vägledning. För TIA registrering i Riksstroke Version 6.0

Osteoporos Falldiskussionsseminarium T STUDENT

Svårläkta sår. Britt-Marie Strömqvist Undersköterska Sårcentrum Blekinge

Stroke vårdkedja. Före stroke Stroke Uppföljning. Aktivt liv. Hereditet. Strokeenhets. Rehabilitering Sekundärprofylax. behandling

Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar

Regional rapport Öppna Jämförelser Nr 8 Vård och omsorg om äldre

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps

Granskning av strokevården

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

Intervjufrågor - Sjukhus - Ring upp

Skånejournalen-Stroke. Kvalitetsregisterdag Hélène Pessah-Rasmussen

Integrerad vård Erfarenheter och visioner

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Definition av vårdrelaterad infektion

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre

Analyserande rapport från RIKS-STROKE

48-72 En fyrpartssamverkan för sammanhållen vård och omsorg.

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

Kostnader för insjuknande i stroke 2009 En studie genomförd på uppdrag av Hjärt-Lungfonden.

Vård på distans i praktiken

HAKIR Nationellt kvalitetsregister för handkirurgi. Marianne Arner Handkirurgiska kliniken Södersjukhuset Stockholm

STROKE- vad är det? En kort översikt

Processbeskrivning klinisk process Strokerehabilitering, Värnamo sjukvårdsområde

Förbättra och effektivisera informationsinsamlingen till kvalitetsregister för stroke

Rutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö

Bättre liv för sjuka äldre

Vägledning för strokeregistrering i Riks-Stroke 14.a

Förvaltning av 48-72

Bättre liv för sjuka äldre

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Prehospitalt omhändertagande

Inventering av rehabiliteringsfrågor i Riksstrokes akutformulär

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte.

Offentliga rummet 4 juni 2008

Geriatriskt forum Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Processrapport från program i processutveckling Gynekologkliniken. Frölunda specialistsjukhus

Kvalitetsbokslut Vårdplats- och mottagningsenheten KSK

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2010 Sverige

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014?

MANUAL kvalitetsregister

Nationella riktlinjer - höftfrakturer. Landstinget Gävleborgs revisorer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet

Samordnad vård och omsorgsplanering.hur svårt kan det va??

2 Vård- och omsorgsboenden, projekt Samariten inklusive delprojekten

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning (PPM)

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

Den dagkirurgiska patientens vårdkedja vid Bottenhavets sjukhus, Kristinestad

Knäledsplastik. Allmänna synpunkter. Komplikationer. Symtom. Operationssår

Transkript:

Kvalitets- och kostnadsdata ger bättre sjukvård

Kvalitets- och kostnadsregistrering vid Kungälvs sjukhus 1990 Registrering i rikshöft startar 1991 KPP-registrering införs 1995 Registrering i riksstroke startar

Årlig frekvens vid Kungälvs sjukhus Höftfrakturer c:a 150 Stroke c:a 250

Omorganisation 1997 En ny avdelning öppnades påp geriatrik- och rehabiliteringskliniken Alla patienter med osteoporosfrakturer lades på ger-rehab rehab. En strokeenhet bildades påp ger-rehab rehab.

Frekvensen av de olika typerna av höftfraktur h angivet i % Frakturtyp % Basocervikala 4 Cervikala 56 Garden 1-21 19 Garden 3-43 37 Trokantära ra 40

Frågest geställningar Har omorganisationen medfört bättre b resultat? Har ökade protesoperationer vid Garden 3-43 medfört bättre b resultat? Hur kan vi förbf rbättra vården v av patienter med höftfrakturer?

Metod Koppla samman KPP-data med kvalitetsregistrets data. Jämföra 94-95 95 med 99-00 Genomföra en processanalys

Kostnad Per Patient-data Vårdavdelning, vårdtyngdv Operationskostnader, 8 grupper Operationsmaterial Anestesikostnader UVA IVA, vårdtyngdv Lab Blod Rtg Totalkostnad

Rikshöft utgångsdata Ålder och könk Varifrån Gångförmåga före f olyckan Typ av fraktur

Rikshöft sjukhusdata Tid från n inkomst till operation Typ av operation Vårdtid Utskriven till

Rikshöft 4 månaders m uppföljning Var finns patienten? Gångförmåga? Värk i höften? h

Svarsfrekvens efter 4 månaderm 94-95 95 Totalt antal frakturer 263. Svar från n 238 (91%) 99-00 Totalt antal frakturer 301. Svar från n 255 (85%)

Höftfrakturer, gångfg ngförmåga efter 4 mån. m 94-95 95 80 70 60 50 40 30 20 Garden 1-2 Garden 3-4 Trokantära 10 0 Går själv Med hjälp Kan ej

Höftfrakturer, gångfg ngförmåga efter 4 mån. m 99-00 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Går själv Med hjälp Kan ej Garden 1-2 Garden 3-4 Trokantära

Gångförmåga efter 4 mån. m av de som gick själv före f olyckan Av dessa kunde 94-95 95 76% 99-00 74% gå själv

Höftfrakturer från n eget boende 94-95 95 80 70 60 50 40 30 20 Garden 1-2 Garden 3-4 Trokantära 10 0 Eget hem Serviceboende Avlidna

Höftfrakturer från eget boende 99-00 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Eget hem Serviceboende Avlidna Garden 1-2 Garden 3-4 Trokantära

Boende efter 4 mån. m hos de som bodde hemma före olyckan Av dessa bodde 94-95 95 78% 99-00 80% hemma

Medelvårdtid 94-95 95 99-00 Garden 1-21 2 19,4 15,3 Garden 3-43 4 18,3 16,0 Pertroch.. 19,2 18,0 Alla 19,2 16,9

Var läggs l patienterna med höftfraktur in? 60 % påp ger-rehab.avdelning rehab.avdelning 40 % påp ortopedavdelning

Höftfrakturer från n eget hem medelkostnad 99-00 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Eget hem Serviceb. Avlidna Uppgift s. Garden 1-2 Garden 2-3 Trokantära

Höftfrakturer från n serviceboende medelkostnad 99-00 70 60 50 40 30 20 Garden 1-2 Garden 3-4 Trokantära 10 0 Serviceboende Avlidna Uppgift saknas

Medelkostnad för f r patienter med höftfraktur 99-00 som var påp serviceboende efter fyra månader Om patienten kom från n eget hem 82200 Om patienten kom från n serviceboende 57600

Patienter med Garden 3-43 frakturer som fick protes primärt rt 94-95 95 Av 99 pat. fick 8 (8%) protes 99-00 Av 111 pat. fick 48 (43%) protes

Garden 3-4, 3 gångfg ngförmåga efter 4 mån. m 99-00 70 60 50 40 30 Spikade Proteser 20 10 0 Går själv Med hjälp Kan ej

Garden 3-4, 3 boende efter 4 månm 99-00 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Eget hem Serviceboende Avlidna Spikade Proteser

Smärta efter 4 månader m vid garden 3 o 4 70 60 50 40 30 Spikade Proteser 20 10 0 Svår Måttlig Lätt

Garden 3-4, 3 kostnader 99-00 120 100 80 60 40 Spikade Proteser 20 0 Eget hem Serviceb. Avlidna Uppgift s.

Genomsnittskostnaden för r Garden 3-43 frakturerna 99-00 63 patienter som spikats 47.204 48 patienter med protes 84.968

Garden 3-43 4 frakturer detaljkostnader Spikade Proteser Op.-anestesi 6.789 17.698 Op.material 1.732 6.534 IVA-UVA 2.244 2.622 Lab. 522 1.051 Blod 945 1.836 Röntgen 2.463 2.918 Vårdavdelning 32.509 52.310 Totalt 47.204 84.968

Reoperationer av patienter med Garden 3-3 4 som spikats 99-00 Av 63 patienter reop 12 i genomsnitt 10 månader efter primäroperationen roperationen Genomsnittskostnaden för f reop var 78318

Slutsatser Omorganisationen av vården v har ännu inte förbf rbättrat resultaten efter 4 månader m men sänkt s medelvårdtiden En samordning av vården v oberoende av vårdavdelning behövs Ett utökat samarbete med kommunens sjukvård krävs för f r bättre b resultat Ökad användning ndning av primärproteser rproteser är r mycket kostsamt men minskar lidande

Stroke 25 000 insjuknanden/år 680 000 vårddagarv 150 000 öppenvårdsbesök 8.4 mdr kr - slutenvård > 14 mdr kr -samhällskostnad 3:e vanligaste dödsorsakd dsorsak Källa: Socialstyrelsen

Samband mellan vårdtid och kostnad för 96 patienter med slaganfall 1993 Kronor 180.000 160.000 140.000 120.000 100.000 80.000 60.000 40.000 20.000 0 0 10 20 30 40 50 60 70 Dagar Källa: Margareta Andersson 1996

Huvuddiagnos: Stroke Januari - april 2002 Totalkostnad 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 0 20 40 60 80 Vårddagar

KPP - Patientnivå Vårdavd 204 133 Lab 1 517 Blodcentral 0 Röntgen 2 616 Anestesi 0 IVA 0 UVA 0 Operation 0 Op material 0 Totalkostnad 208 265 Totalintäkt 134 452

KPP - kostnadsvariation (2001) (per vårdtillfälle) Min kostnad 2 915 Max kostnad 238 169 Björn Hamborg

Vårddagar, medelvårdtid och medelkostnad per patient för strokepatienter vårdade vid Kungälvs sjukhus antal patienter 1993 96 1995 203 medelvårdtid 30 25 medelkostnad/patient 56 975 49 879 Källa: Margareta Andersson 2000

Strokeenheten Reducera akut dödlighet d dlighet 15-20% Långtidsvård minskar 30-35% 35% Oberoende av specialitet Nyttan åldersoberoende Källa: lla: The Cochrane Database of Systematic Reviews 1995

Riks-Stroke Nationella kvalitetsregister för f r akuta slaganfall Syfte: Hög H g och jämn j kvalitet påp slaganfallsvården Björn Hamborg

Riksstroke Inkomstdata Boende och ADL före f stroke Insjuknande Riskfaktorer Vården påp sjukhuset Var Behandling Diagnos Utskriven till

Riksstroke 3 månaders m uppföljning Aktuellt boende och ADL Rehabilitering och vård v efter utskrivning Stämningsl mningslägege Upplevd vård v och egen hälsa h för f r närvaranden

Resultat från Riks-Stroke Stroke/KPP (eget boende vid insjuknande) 1997 1999 Utskriven till eget boende utan hemtjänst 52% 60% Kommunal rehabilitering 11% 7% Avlidna inom 3 månader 22% 16% (samtliga patienter) Klarar förflyttning 55% 62% Medelkostnad (kr) 49 879 39 467 Medelvårdtid (dagar) 18.5 15.0 Björn Hamborg

Efter sjukhusvistelsen Förbättrad uppföljning följs vårdplanerv underlätta kontakter fördjupa samarbete skapa förutsf rutsättning ttning för f r kvalitetsstudier och kostnadsanalyser Björn Hamborg

KPP/Riks Riks-strokestroke 2001 (kostnad) Riskfaktor: Ja Nej Rökare 38 355 43 932 Sockersjuka 43 245 40 987 Förmaksflimmer 48 598 40 719 Kungälv Riket Andel medicinerade 55.0% 30.5% Björn Hamborg

Komplikation KPP/Riks Riks-strokestroke 2001 (kostnad) Ofta Nästan aldrig Nedstämd 57 242 40 674 Kungälv Riket Behandling 18.8% 22.7% av nedstämdhet Björn Hamborg

Slutsatser Registrering av vårdtyngd v och paramedicinska åtgärder gör g r KPP intressant inom geriatriken Bildandet av strokeenhet har höjt h kvalitén Bildandet av strokeenhet har minskat kostnaderna utan att öka kommunens insatser Kontinuerlig uppföljning av Kvalitét och KPP ger grund för f r fortsatta förbf rbättringar

Kvalitets- och kostnadsdata ger bättre sjukvård Björn Hamborg