Uppsala klimatprotokoll - Period II JUNI 2012 JUNI 2015
Historik Sjutton organisationer, företag och offentlig verksamhet, med känsla för Uppsala och miljö har under två års tid våren 2010 till våren 2012 utvecklat samarbetet Uppsala klimatprotokoll för att tillsammans nå lägre. Samarbetet är initierat och drivs av Uppsala kommun och syftar till att bidra till Uppsalas långsiktiga utveckling och att nå klimatmålen för Uppsala kommun. Klimatprotokollets format är vidareutvecklat av medlemmarna i Klimatprotokollet. Vid Klimatprotokollets rundabordsmöte den 21 februari 2012 fattades följande inriktningsbeslut: Uppsala klimatprotokoll är ett bra och viktigt samarbete i en för samhället och Uppsala avgörande framtidsfråga. Samarbetet ska utvecklas och fördjupas, och fler organisationer bjudas in. En ny period inleds juni 2012 och avslutas juni 2015.
Innehåll Historik...2 Klimatutmaningen...4 1 Uppsala klimatprotokoll II...5 Vår intention...5 Syfte med Klimatprotokollet...5 Förväntad effekt av Klimatprotokollet...5 2 Medlemmarnas åtagande...6 Grundläggande åtagande...6 Utveckla klimatmål och genomföra åtgärder...6 Beräkna och redovisa klimatpåverkan...6 Effektmål...7 Aktivitetsmål...7 Utveckla en klimatplan för Uppsala klimatprotokoll...7 Kommunicera klimatfrågan...7 Samarbeta med övriga medlemmar...8 Finansiera Uppsala klimatprotokollet...8 Medlemmar...8 Resursorganisationer...8 3 Organisation och arbetsprocess...9 Organisation för samverkan...9 Möten på ledningsnivå - Rundabordsmöten:...9 Klimatgruppen:...9 Samordningsgrupp:...9 Program och fokusgrupper...9 Arbetsprocess...9 4 Mål & åtaganden - underskrift...10 Ahlsell Sverige AB...10 Akademiska Hus AB...10 Fresenius Kabi AB...11 Friskis och Svettis...11 Frontwalker AB...12 Fullerö Park AB...12 GE Healthcare AB...13 IKEA Uppsala...13 NCC Construction AB...14 Ragn-Sells AB...14 Ramböll AB...15 Riksbyggen...15 SLU Sveriges lantbruksuniversitet...16 Svensk Direktreklam AB...16 Teknik & service Uppsala kommun...17 Uppsalahem AB...17 Uppsala kommun...18 Uppsala universitet...18 Uppsala Vatten och Avfall AB...19 Vård & bildning Uppsala kommun...19 Landstinget i Uppsala län...20 Vasakronan AB...20 Vattenfall Värme Uppsala AB...21
Klimatutmaningen Den påverkan på klimatet som samhället har får omfattande följder om inte de globala utsläppen av växthusgaser drastiskt börjar minska under det här decenniet. Senast runt år 2050 bör utsläppen i princip ha upphört. Det innebär att uppvärmning, transporter, bygg- och anläggningsarbeten samt elanvändning måste ske resurseffektivt och med förnybara bränslen. All verksamhet bedrivas med liten klimatpåverkan. Uppsala skärper målen Kommunfullmäktiges Översiktsplan 2010 sätter en målbild år 2050 på maximalt ett halvt ton växthusgaser per invånare. I grafen nedan visas historiska och nutida utsläpp per invånare och hur dessa måste minska etappvis till år 2050. Uppsala kommuns klimatmål skärptes i maj 2011: år 2020 ska utsläppen av växthusgaser ha minskat med 45 % per invånare jämfört med år 1990, för att därefter fortsätta minska. Resurshushållning är en viktig komponent för att främja miljön och klara klimatmålen. Översiktsplanen bedömer att energianvändning måste halveras från idag till 2030. Hur går det i Uppsala med att minska utsläppen? De totala utsläppen av växthusgaser i Uppsala har legat ganska konstanta från år 1990 över år 2000 till idag. Idag ligger utsläppen på cirka 1 300 000 ton. Utsläppen per invånare har hittills (genomsnitt 2009-2011) minskat med knappt 20 % per invånare jämfört med 1990. Minskningstakten måste alltså öka framöver. Utsläppen från transporter och långväga resande har ökat, medan utsläppen från uppvärmning har minskat. Utsläppen från uppsalabornas flygresor var 2011 cirka 1,2 ton per invånare, vilket är mer än utsläppen från biltrafiken i Uppsala. År 2050 ska samtliga utsläppskällor rymmas inom ett ½ ton per invånare och år. Ton växthusgaser / invånare 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1990 2000 2009 2010 2011 Mål 2020 Målbild 2030 Målbild 2040 Målbild Långväga resande Målbild Övriga utsläpp Målbild Energi & Transporter Långväga resande Övriga utsläppskällor Transporter El och värme Målbild 2050 Uppsala klimatprotokoll - period I De 17 medlemmarna i Klimatprotokollet 2010-2012 svarade 2009 för minst 151 000 ton cirka 12 % av de totala utsläppen i Uppsala. Beräkningen baseras på medlemmarnas egen el- och värmeanvändning, samt en del av de egna transporterna och resorna. Av energianvändningen (el, värme, kyla och ånga) var andelen hela 27 % av den totala energianvändningen i Uppsala som geografisk kommun. Protokollsmedlemmarna åtog sig mål och åtgärder för år 2011 som motsvarade nästan 3,7 % minskning av de egna samlade växthusgasutsläppen. Beräkningar visar att utsläppsminskningen 2011 blev cirka 7,6 %. Detta samtidigt som omsättningen bland medlemmarna ökade. 4(23)
1 Uppsala klimatprotokoll II Vår intention Vi medlemmar i Uppsala klimatprotokoll företag, universitet och offentlig och ideell verksamhet har bestämt oss för att ta ett ledarskap i klimatfrågan. Det finns en stor drivkraft och entusiasm för att aktivt ta ansvar för klimatfrågan och vi har stora möjligheter att med våra egna insatser vända utvecklingen. Lösningar för en hållbar värld måste skapas av alla delar av samhället därför samarbetar vi över bransch- och sektorsgränser och möter medborgarnas och medarbetarnas engagemang. Devisen för vårt arbete är därför: Tillsammans når vi lägre! Kommunfullmäktige i Uppsala har formulerat långsiktiga mål för energieffektivisering och minskning av klimatpåverkande utsläpp för Uppsala som geografisk kommun. För att nå mycket låga utsläppsnivåer är det nödvändigt att företag, myndigheter och organisationer i Uppsala kommun samarbetar och därför har Uppsala klimatprotokoll skapats. Samarbetet i Klimatprotokollet formas och vidareutvecklas av dess medlemmar. Syfte med Klimatprotokollet Huvudsyftet med att driva ett samverkansarbete under ett gemensamt protokoll är att ge ett kraftigt bidrag till att Uppsala kommuns mål avseende klimat och energi uppnås. Den bärande idén med arbetet bygger på att lokala organisationer, som visat på kunnande och förmåga eller som har högt ställda ambitioner inom klimatområdet, samverkar mot gemensamma klimat- och energimål och kommunicerar och inspirerar andra organisationer och Uppsalas invånare. Förväntad effekt av Klimatprotokollet Genom att kombinera organisationernas egen expertis med kompetens kring de lokala förutsättningarna för en effektiv klimatutveckling så är förhoppningen att detta skall ge en hävstångseffekt för utvecklingsarbetet, både på organisationsnivå och på kommunnivå. Samarbetet ger möjligheter att genomföra åtgärder som annars hade varit svåra att driva. Förväntningen är att protokollet skall utgöra en drivkraft för ett konkret utvecklingsarbete genom att åtaganden och mål kommuniceras mot andra medlemmar såväl som utanför samverkansgruppen. En viktig framgångsfaktor för arbetet inom ramen för klimatprotokollet är att det ger konkreta och trovärdiga resultat vilket förutsätter ett resultatdrivet och systematiskt arbetssätt. Ett framgångsrikt arbete inom ramen för protokollet förväntas möjliggöra klimatdriven och hållbar affärs- och verksamhetsutveckling samt öka attraktiviteten för Uppsala kommun. Genom att värdera den egna organisationens mål och åtgärder i en kommungeografisk kontext, främjas samhällsekonomiska och systemeffektiva lösningar. En långsiktig önskad effekt är att gynna utvecklingen i andra kommuner genom att bidra med erfarenheter från arbetet med Uppsala klimatprotokoll. Vi drar nytta av varandras erfarenheter och utvecklar ny kunskap i gemensamt arbete. Vi sprider goda exempel och inspirerar medarbetare, uppsalabor, företag och andra aktörer både här hemma och i världen. Vi söker lokala lösningar på ett globalt problem. Lösningar som underlättar för alla att leva och verka klimatmedvetet. 5(23)
2 Medlemmarnas åtagande Grundläggande åtagande Varje organisation som är medlem i Uppsala klimatprotokoll gör följande grundåtagande: arbeta systematiskt för att minska verksamhetens klimatpåverkan ha insikt i de kommungeografiska klimat- och energimålen och de lokala förutsättningarna för ett effektivt klimatarbete med ett systemperspektiv arbeta fram klimatmål för den egna organisationen som stödjer förverkligandet av de långsiktiga kommungeografiska målen inom klimat- och energiområdet genomföra och redovisa klimatåtgärder redovisa basår och årliga totala värden för energianvändning och klimatpåverkan bidra med organisationsspecifik kunskap inom det gemensamma arbetet i Klimatprotokollets arbete bidra med erfarenheter och kompetens inom klimat- och energiområdet och bidra till en lärande process samarbeta med övriga medlemmar i arbetet med att uppnå de egna såväl som de kommungeografiska klimatmålen kommunicera klimatfrågan och arbetet inom protokollet för inspiration inom den egna organisationen, andra organisationer och kommuninvånarna medverka i de gemensamma mötena med ansvariga för verksamhetsledning (rundabordsmöten), klimat/miljö (klimatgruppen) samt kommunikation Kommunen tar ansvar som processledare för Klimatprotokollet. Utveckla klimatmål och genomföra åtgärder Medlemmarna beskriver sina mål utifrån sitt eget organisatoriska perspektiv. För att kunna koppla utvecklingen till de kommungeografiska utvecklingsmålen så bör målen beräknas och redovisas i möjligaste mån till följande sammanhang: Uppvärmning Transporter El, kyla, ånga Långväga resor Övriga klimatpåverkande aktiviteter och resursanvändning Ambitionen med klimatarbetet är att medlemmarna inledningsvis fokuserar på de faktorer som direkt kan kopplas till den egna verksamheten för att successivt utvidga arbetet till att även inkludera indirekta klimatpåverkande faktorer. Fokus ligger på att möta den kommungeografiska klimatutmaningen och respektive medlems utmaning. Beräkna och redovisa klimatpåverkan Medlemmarna åtar sig att mäta och redovisa de för verksamheten mest signifikanta utsläppskällorna på årsbasis (basår 2011) och ambitionen är att stegvis omfatta alltmer, samt effekten av de egna åtgärderna. 6(23)
En medlem behöver inte ha en fullt utvecklad beräkning av sina utsläpp vid ingången av protokollsperioden, men har en vilja och åtar sig att utveckla den i och med deltagande i klimatprotokollet. Effektmål Med effektmål avses den önskade effekt avseende energieffektivisering och klimatpåverkan som förväntas vid ett givet tillfälle i framtiden. Effekten mäts för klimatmålen enligt följande: Minskade växthusgasutsläpp i absoluta tal Växthusgasutsläpp i nyckeltal som är relevanta för den egna verksamheten Effekten mäts för energieffektivseringsmålen enligt följande: Minskad energianvändning i absoluta tal Energianvändning i nyckeltal som är relevanta för den egna verksamheten Gemensamma nyckeltal (för närvarande) vid beräkning av energianvändning och klimapåverkan: Omsättning Årsarbetare Aktivitetsmål Med aktivitetsmål avses de aktiviteter som ska ha utförts ett givet tillfälle och som skapar förutsättningar för att effektmålen ska kunna uppnås. Aktivitetsmålen mäts utifrån de kriterier som beskrivits i respektive medlems målbeskrivning. Utveckla en klimatplan för Uppsala klimatprotokoll Åtagande: utveckla en gemensam klimatplan för hela perioden 2012-2015 (arbetas fram gemensamt av medlemmarna kvartal tre 2012) klimatplanen uppdateras årligen utveckla gemensamma årliga aktivitetsplaner, även inkluderande kommunikationsaktiviteter, som stöd till klimatplanen aktivitetsplanen för hösten 2012 arbetas fram under kvartal 3-2012 Klimatplanen beskriver Klimatprotokollets, det vill säga medlemmarnas gemensamma ambitioner och mål. Mål formuleras inom målområden kommunikation, lärande och andra målområden som medlemmarna anser vara värdefullt. Kommunicera klimatfrågan Åtagande: medverka i utvecklingen av en gemensam kommunikationsstrategi för Klimatprotokollet medverka i gemensamma kommunikationsaktiviteter inom ramen för Klimatprotokollet kommunicera och informera om Klimatprotokollet och klimatfrågan via sina egna informationskanaler till medarbetare, kunder, leverantörer och andra målgrupper som respektive medlem bedömer som värdefulla. 7(23)
Samarbeta med övriga medlemmar Åtagande: samverka med övriga medlemmar genom att ta initiativ till, delta i eller ta ledarskap inom områden där man identifierat gemensamma utvecklingsmöjligheter Utöver rundabordsmötena och klimatgruppens möten är andra samverkansaktiviteter på frivillig basis och medverkan bedöms av respektive medlem utifrån egen nytta och för den samlade nyttan för Klimatprotokollet. Klimatprotokollet är summan av medlemmarnas samverkansinsatser. Finansiera Uppsala klimatprotokollet Resurserna för Uppsala klimatprotokoll II består av medlemmarnas tid, kompetens och andra resurser, medlemsavgifter, kommunens grundfinansiering, eventuella andra bidrag eller sponsring från medlemmar eller andra, samt eventuella medel från externa finansiärer. Medlemmar Åtagande: kommunen grundfinansierar Uppsala klimatprotokoll II med 500 000 kronor per år under protokollsperioden (3 år), övriga medlemmar erlägger en årlig medlemsavgift om 25 000 kronor. Samfinansieringen ska primärt säkerställa processledning, allmänna kommunikationsinsatser och mötesadministration för Klimatprotokollet. Resursorganisationer Resursorganisationer deltar som katalysatorer för samverkan, kommunikation eller åtgärdsgenomförande. Det är frivilligt för dem att sätta mål och åtgärder för den egna organisationens energianvändning och klimatpåverkan. De sätter mål och genomför åtgärder som stödjer samverkan i Uppsala klimatprotokoll. Vid ingången av period II är Energikontoret i Mälardalen och STUNS med utvecklingsprojektet Energihuset, resursorganisationer. Båda organisationerna finansieras via anslag från några medlemmar i Klimatprotokollet. Resursorganisationer betalar ingen medlemsavgift. 8(23)
3 Organisation och arbetsprocess Organisation för samverkan Möten på ledningsnivå - Rundabordsmöten: Genomförs två gånger per år. Är beslutsorgan för samverkan inom Uppsala klimatprotokoll. Klimatgruppen: Möts minst fyra gånger per år och efter behov. Samordnar samarbetet, säkerställer att Klimatprotokollet har ett trovärdigt klimatarbete samt har egen samverkan på generell nivå. Samordningsgrupp: Samordningsgruppen har till syfte att ge stöd till processledningen i att samordna Klimatprotokollet. Samordningsgruppen består av cirka 5 representanter för medlemmarna. Dessa utses/väljs på årsbasis på rundabordsmötena. Kommunen är ständig ordförande. Processledaren är sekreterare. Program och fokusgrupper För att underlätta fokusering och konkretisering i samverkansarbetet ska Klimatprotokollet arbeta i program. Exempel på program kan vara fastigheter, transporter och resor samt livsmedel. Program kan också utgå från övergripande intressen, såsom exempelvis intern klimatkommunikation. För varje program bildas fokusgrupper för olika delfrågor eller projekt. Medlemmarna samarbetar i program och fokusgrupper utifrån intresse. I fokusgrupper kan andra organisationer än medlemmarna delta, särskilt om det ökar möjligheterna att genomföra åtgärder i enlighet med vad fokusgrupperna vill åstadkomma Protokollsmedlemmar tar ansvar och driver program och fokusgrupper i dialog med processledaren. Arbetsprocess Planering & målformulering Planeringsfasen inför nästkommande år inleds med ett för varje år/sommar återkommande rundabordsmöte där: nuläge med avseende på genomförda åtgärder stäms av eventuellt tillkommande ändrade geografiska mål och förutsättningar granskas Planen för nästkommande kalenderår behandlas i ett vintermöte där: respektive medlems mål och åtgärder fastställs handlingsplan för klimatprotokollet beslutas nästkommande års aktivitetsplan fastställs Genomförande Arbetet med genomförande av åtgärder för att nå de egna målen drivs inom ramen för den interna verksamheten och i linje med den tidsplan som beslutats. För det gemensamma arbetet inom ramen för klimatprotokollet så bedrivs detta enligt Klimatprotokollets klimatplan samt årlig överenskommen aktivitetsplan med gemensamma krafter och under processledningens ansvar. Redovisning & uppföljning Status per medlem och de gemensamma åtagandena redovisas på rundabordsmötena. 9(23)
4 Mål & åtaganden - underskrift Medlemmar: Ahlsell Sverige AB Akademiska Hus AB 10(23)
Fresenius Kabi AB Friskis och Svettis 11(23)
Frontwalker AB Fullerö Park AB 12(23)
GE Healthcare AB IKEA Uppsala november 2012 för vår organisation: 13(23)
NCC Construction AB Ragn-Sells AB 14(23)
Ramböll AB Riksbyggen 15(23)
SLU Sveriges lantbruksuniversitet Svensk Direktreklam AB 16(23)
Teknik & service Uppsala kommun Uppsalahem AB 17(23)
Uppsala kommun Uppsala universitet 18(23)
Uppsala Vatten och Avfall AB Vård & bildning Uppsala kommun 19(23)
Landstinget i Uppsala län Vasakronan AB 20(23)
Vattenfall Värme Uppsala AB 21(23)
Resursorganisationer Stuns Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i uppsala, näringslivs och samhälle Energikontoret i Mälardalen AB 22(23)
Bilaga A. Medlemmar Uppsala klimatprotokoll är ett sektors- och branschöverskridande samarbete med organisationer verksamma i Uppsala med ett engagemang för miljö och för Uppsala. Protokollet har det antal medlemmar som överensstämmer med protokollets syfte och de resurser som finns eller kan utvecklas för att uppfylla syftet. Det vill säga något specifikt antal fastställs inte. Faddrar för nya medlemmar Klimatprotokollet har ett frivilligt system där gamla medlemmar är faddrar åt nya medlemmar. Systemet med fadderskap är ett sätt att underlätta för nya medlemmar att snabbt komma in i samverkan och för att processledningen ska kunna hantera fler/många nya medlemmar. Att vara fadder innebär att man introducerar den nya medlemmen i vad Klimatprotokollet är, historia och utveckling samt rutiner. Innehållet i fadderåtagandet bestäms av respektive parter. En utvidgning eller fortsättning av fadderskapet kan vara att vara ett extra bollplank för frågor/bekymmer/utmaningar som den nye medlemmen har/ser i Klimatprotokollet. Nya medlemmar under pågående period Nya organisationer kan komma med under innevarande protokollsperiod. Vi strävar efter att ta in nya medlemmar i omgångar. Det är för att skapa större arbetsro och att det ska bli hanterligt för processledningen och faddrarna. De viktigaste kriterierna för nya medlemmar är: engagemang i klimat- och miljöfrågor inkl. viljan att påverka till det bättre engagemang för Uppsala vilja att samverka och som ger nytta till samverkansarbetet Storlek eller klimatpåverkan spelar mindre roll. Nuvarande medlemmar ger tillräcklig tyngd i klimatarbetet (antalet anställda och andel energianvändning och klimatpåverkan i Uppsala). Därför kan fokus vara på att bjuda in organisationer som tillför kraft och initiativ för att främja resultatet för Uppsala klimatprotokoll och därmed klimatarbetet. Mindre, men viktiga organisationer kan bli medlem till en lägre medlemsavgift om 7 000 årligen. Bredda branschdeltagandet Att bredda branschdeltagandet är önskvärt. Det måste vara många branscher och inte bara en bransch som driver frågan. Vilka inbjudningar som ska göras samråder nuvarande medlemmar och samordnas av processledningen. Själva inbjudan görs genom nuvarande medlemmar, alternativt genom kommunen. 23(23)