1. Administrativa uppgifter Cold Lake AB org.nr 559037-1141 C/o Jens Nilsson Heleneborgsgatan 12a 11732 Stockholm Underlagsmaterial samråd Fastighet: Västgård 1:1 (i Kall) Fastighetsägare: Erik Alexandersson Kontaktperson Erik Olofsson Torsta AB Tel 070 6609740 2. Verksamhets kod Enligt 2013:251 5.10 3. Lokalisering. Se kartor Bilaga 1 Själva fiskodlingen kommer att inrymmas i en ca 20 000 (100x200 meter) kvadratmeter stor byggnad med en takhöjd på ca 10 meter. Läge 1 och 2 Situationsplan läge 1 och 2 se bilaga 1. Avstånd till närboende 700 meter i läge 1 (Töterören), i läge 2 ( grusgropen ) 140 meter. Ingen detaljplan, områdesbestämmelser, skyddsvärda områden, Natura 2000, vattentäkter eller kulturreservat i närheten. Gällande översiktsplan se bilaga 2. Kallbygden utgör riksintresse för kulturmiljövården. Nya förslaget till översiktsplan anger att: Huvudsakligen bör ny bebyggelse tillkomma som förtätningar av byarna Kall och Huså. Övrig ny bebyggelse bör lokaliseras i befintliga bebyggelsegrupper och öppen odlingsmark bör inte bebyggas. Planläggning Tillkommande bebyggelse i Kall och Huså bör planläggas alternativt lokaliseras inom gällande planer. Gällande byggnadsplan för Kall kan behöva ändras vid förtätningar. I övriga områden ska planläggning alltid övervägas vid hantering av bygglov och förhandsbesked, sett till områdenas utveckling och den föreslagna åtgärdens omfattning, lokalisering och egenskaper. Vatten och avlopp Vid byggnationer i Huså och Bratteggen bör gemensamma VA-lösningar ordnas. Ny bebyggelse i Kall och Kolåsen bör anslutas till kommunalt vatten och avlopp.
Fiskodlingen kommer att förbruka ca 50 liter vatten i sekunden eller 180 kubikmeter vatten i timmen. Fiskodlingen är i stort behov av rent vatten skulle vattenkvalitén av någon anledning försämras skulle detta påverka fiskodlingen mycket negativt. Kallsjön uppnår inte god kemisk status enligt VISS både vad gäller bromerade flamskyddsmedel och kvicksilver. Fiskodlingen i sig påverkas mycket marginellt av dessa kemikalier då fisken tillförs foder och dessa ämnen är starkt bundna i sjöns biomassa. Fiskodlingen kommer att maximalt att släppa ut 5 ton fosfor per år, denna ökning av näringsämnen kommer att öka sjöns produktion av biomassa och därigenom minska kvicksilvrets och flamskyddsmedlets koncentration per kilo biomassa, den totala mängden miljögifter kommer dock fortsatt att vara densamma. Andra föroreningar finns inte, vare sig i sjön eller på de platser där fiskodlingen beräknas lokaliseras. Läge 3 är lokaliserat vid Mörtån (se bilaga 3) i Ragunda kommun, Marken ägs av SCA och är av dem rekommenderad som lämplig plats för landbaserad fiskodling. Läge tre är i dagsläget inte intressant. 4. Verksamhetens omfattning Ansökan avser uppförande av landbaserad fiskodling av röding med recirkulering av vatten (RAS). Anläggningen beräknas ha en årlig produktion av 4000 ton röding och foderförbrukning på ca 4400 ton om år. Anläggningen kommer att byggas i 2 steg. Steg 1, en landbaserad fiskodling med produktion på 1200 ton med kläckeri, smolt anläggning, produktionsanläggning och slakteri kommer uppföras. Steg 2, efter ca 4 år kommer produktionsanläggningen att utökas till en kapacitet på 4000 ton om år. Cold lake AB kommer att köpa in hela sitt behov av ögonpunktad rom av Röding (Arctic superrior) från Vattenbrukscentrum norr AB i Kälarne. All producerad fisk kommer att slaktas och förädlas till filé eller urtagen fisk på anläggningens slakteri. Anläggningen kommer att vara i drift året runt.
5. Utformning
Vatten In ca 1-5 % Vatten ut ca 1-5% UV-filter UV-filter Den anläggning som avses byggas för produktion av röding kommer att ha flera olika steg av vattenrening. Vattenreningen fyller två olika funktioner. Fisken i anläggningen skall ha bästa möjliga vattenkvalité för att växa bra och ha en bra välfärd och inte smittas av möjliga patogener från inkommande vatten. Utgående vatten skall renas från näringsämnen och möjliga patogener från fisken i anläggningen för att minimera miljöpåverkan. Reningsprocessen sker i flera steg. På inkommande vatten kommer det att sättas ett UV-filter för att minska risken för att patogener tar sig in i anläggningen. Alla produktionstråg för fisk kommer att utrustas med så kallade eco traps som redan i trågen fångar upp 98 % av allt foder spill och 91 % av fiskens fekalier. Spillvatten från trågen pumpas sedan vidare till så kallade microscreen filter med en filtrerings effektivitet på 85-95% på partiklar ner till 0,060 millimeter. Därefter pumpas 95-99% av allt vatten till biofilter där bakterier omvandlar ammonium och nitrit till nitrat och kvävgas. Från biofiltret syresätts vattnet med syrgas innan det åter pumpas tillbaka till fisktankarna. Ca 1-5 % av vattnet från microscreen filtret pumpas till ett proteinskimmer/ozongenerator där vattnet renas ytterligare från de minsta partiklarna och desinficeras innan det passerar genom ett UV-filter och åter ut i Kallsjön.
Med RAS menas att vattnet recirkuleras och återanvänds, i det här fallet återanvänds 95-99% av vattenflödet i anläggningen. Av den totala volymen vatten i anläggningen byts ca 20 % ut varje dag. Vattnet till fiskodlingen kommer att tas från varierande djup (beroende på temperatur) ca 50-100 meter ut från land utanför anläggningen från Kallsjön. 6. Förutsedd miljöpåverkan Energi Att producera fisk i RAS är energikrävande, vattnet måste pumpas upp från sjön, värmas till 12 grader och sedan pumpas runt i anläggningen, detta sammantaget gör att den totala mängden energi som förbrukas per kilo fisk kommer att ligga vid 2 ca kwh. För att kunna tillgodose anläggningen med el kommer ett ställverk att uppföras på området. På sikt har Cold lake för avsikt att minska beroendet av el genom att bygga egen biogas anläggning för bearbetning av slam och fiskrens men det är en senare fråga och även använda sig av solceller. Utsläpp till vatten Cold lake AB anläggning i Kall kommer att vid full produktion på 4000 ton fisk att släppa ut mindre än 14 kg fosfor och 45 mg/l nitrat per dag i Kallsjön, eller mindre än 5000kg fosfor om år. Utsläpp till luft och lukt Anläggningen kommer förmodligen att släppa ifrån sig en svag lukt av fisk eller inte att lukta alls. Den kommer inte att ha några utsläpp till luft förutom en viss mängd koldioxid och kvävgas från biofiltren. Kemikalier De kemikalier som kommer att användas är främst myrsyra för ensilering av fiskrens. Slakteriet kommer att rengöras med biologiskt nedbrytbara rengöringsmedel och ånga. Avfallshantering Vid 4000 tons produktion kommer det att produceras ca 500-800 ton fiskrens från anläggningens slakteri, renset kommer att malas och ensileras och sedan pumpas ut till rostfri tank tillsammans med allt blod och sköljvatten från slakteriet. Avfallet kommer sedan att köras med lastbil till Scanbio i Trondheim där det kommer att processas vidare till fiskolja mm. Slam (foderrester och fiskfekalier) klassas av jordbruksverket som ett ej reglerat klass 3 avfall. Slammet kommer att pumpas ut från anläggningen till en gödsel lagun (se bild) som töms en gång i veckan. Detta kan och kommer förmodligen att transporteras till någon av länets krav gårdar med biogas reaktorer. När avfallet är rötat är det godkänt att använda som gödsel på ett kravjordbruk.
Gödsellagun, kan byggas på många olika sätt och även täckas eller överbyggas. Slakteri Slakteriet kommer att rengöras varje dag. Tvättvatten och rengöringsrester kommer att kopplas till kommunalt avlopp. Transporter Anläggningen kommer att slakta ca 15 ton fisk om dagen vid full produktion, vilket innebär att det kommer att gå en lastbil om dagen med fisk. Foder kommer att levereras med bil men inte varje dag utan i perioder och fyllas i fodersilos. Ca 4400 ton foder kommer att förbrukas årligen vilket innebär att ca 110 transporter om år med långtradare kommer att lämna foder vid anläggningen. Anläggningen kommer att producera mellan 400-600 ton 100 % TS slam varje år. Realistiskt kommer slammet att innehålla ca 25 % TS vilket gör det pumpbart, det innebär att ungefär 2500 ton slam skall transporteras från anläggningen. Slamtransporterna kommer att ske en gång i veckan, totalt 50 transporter med slam. 500-800 ton fiskrens kommer att transporteras till Scanbio detta kommer att ske ungefär var annan vecka. Det totala antalet transporter blir ca 270 transporter med fisk, 110 med foder, 50 med slam och 25 transporter med fiskrens eller ca 455 transporter om år. Buller Anläggningen kommer inte att bullra alls däremot kommer man att märka av den ökade aktiviteten av lastbilarna. Totalt kommer det att passera ca 2 lastbilar mer om dagen än vad det gör i dag på väg 336. Förhoppningsvis kan transporterna synkroniseras så att den bil som lämnar något vid anläggningen även hämtar något, detta skulle minska mängden transporter. Lukt Anläggningen kommer förmodligen att släppa ifrån sig en mycket svag doft av fisk. Doften av fisk kommer enbart att kännas i anläggningens direkta närhet. Smittskydd All rom kommer att så långt det är möjligt att vara garanterat BKD fri. All rom kommer att köpas från Vattenbrukscentrum Norr AB i Kälarne Jämtland. Rommen kommer att badas i ett Jod preparatet bufodin när rommen lämnar Kälarne och innan inläggning i Kall.
Inkommande vatten kommer att behandlas med Uv-ljus för att förhindra att smitta kommer in i anläggningen från Kallsjön. Utgående vatten kommer att behandlas med Ozon och Uv-ljus för att förhindra att smitt kommer från anläggningen ut till Kallsjön. Död fisk Självdöd fisk kommer att plockas ur tankarna dagligen och frysas in. Den infrysta självdöda fisken kommer sedan att transporteras till destruktion. Rennäringen Vi har i dagsläget svårt att se hur rennäringen skulle kunna påverkas av en etablering. 7. Miljökvalitetsnormer vatten Med ett maximalt utsläpp om 5 ton fosfor om år kommer odlingen att öka fosforhalten i utloppet från Kallsjön till ca 3,9 mikrogram per liter vatten. Beräkningarna är i dagsläget inte helt korrekta då vi inte har det exakta värdet på vattenvolymen i området nedströms odlingslokalen. Men vi bedömer ändå att gränsvärdet för hög status som ligger på 5,87 mikrogram fosfor per liter vatten kommer att klaras utan problem.