En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset
Ohälsan skiftar karaktär Infektionssjukdomar Vällevnadssjukdomar Förslitningssjukdomar Psykiska ohälsa
Andel som uppger att de har besvär av ängslan, oro eller ångest? Kvinnor 27 % Totalt 21% Män 16 % 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)
Andel som uppger att de har sömnbesvär Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)
Andelen långvarigt sjukskrivna med psykisk sjukdom har ökat kraftigt. De vanligaste besvären utgörs av depressioner, ångesttillstånd och stressreaktioner. Bland kvinnor är nu psykisk sjukdom den allra vanligaste sjukdomsorsaken med 33 % av sjukskrivningarna jämfört med 25 % bland männen. (FK redovisar 2007:6)
De ökade utgifterna för sjukförsäkringen blir ett politiskt problem. Sjukförsäkringen finansieras via sociala avgifter när färre arbetar minskar intäkterna samtidigt som utgifterna ökar
Insatser för att minska sjukfrånvaron Försäkringskassan SBU Hårdare tillämpning av regler (både gentemot patienter och sjukskrivande läkare) Attitydundersökningar (SKA-rapporten 2006, fusk-debatt) PILA-projektet, 2006-2007 (utredning av arbetsförmåga) Sjukskrivning orsaker, konsekvenser, praxis, 2003 Socialstyrelsen Nationella sjukskrivningsriktlinjer, 2007
Insatser för att minska sjukfrånvaron Arbetsförmågeutredningen, 2009 (Anna Hedborg) Hur skall sjukdomsbegreppet tolkas. Hur skall arbetsförmåga tolkas? Sveriges Kommuner och Landsting Landstingsmiljarden En reformerad sjukskrivningsprocess. Tidsbegränsning för sjukersättning. Rehabiliteringskedjan Arbetsförmågan skall testas mot hela arbetsmarknaden
Gemensam nämnare: Minska inflödet + öka utflödet i sjukförsäkringen
45 Ohälsotalets utveckling Riket senaste data: 201008 40 35 30 25 29,0 Etappm ål för 2010 20 200212 200306 200312 200406 200412 200506 200512 200606 200612 200706 200712 200806 200812 200906 200912 201006 201012 Ohälsotal = Alla dagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk/aktivitetsersättning under 12 månader utslaget på befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år).
2010 2004
2010 2004
2010 2004
Juli 2010 % av juli 2005 Tumörer 7 835 86 Psykiska sjukdomar 29 536 43 Sjukdomar i nervsystemet 3 336 55 Cirkulationsorganens sjukdomar 4 789 47 Matsmältningsorganens sjukdomar 1 337 36 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet 21 239 31 Sjukdomar i urin- och könsorganen 849 57 Graviditet, förlossning och barnsängstid 1 743 52 Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd 1 853 23 Skador, förgiftningar 6 642 44 Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälso- och sjukvården 903 18 Saknas/Okänd 5 366 38 Samtliga 89 464 40
Hur långt skall siffrorna sjunka?
Hur långt skall siffrorna sjunka? En sjukförsäkring skall vara Rättvis Försäkringsmässig Rättsäker Förutsägbar Diagnos Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning
Hur långt skall siffrorna sjunka? En sjukförsäkring skall vara Rättvis Försäkringsmässig Rättsäker Förutsägbar Diagnos Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Vilken grad av aktivitetsbegränsning som skall krävas för sjukskrivning är inte en medicinsk fråga. Det krävs politisk normering.
En sjukförsäkring i förändring Också en för ändring i hur vi ser på Att vara sjukskriven Konsekvenserna av sjukskrivning Och vad som bör göras (rehabilitering/behandling)
En sjukförsäkring i förändring Också en för ändring i hur vi ser på Att vara sjukskriven (av psykisk ohälsa) Offer för exponering eller dålig coping? Sjukskrivningsstatus ett stigma
Sjukskrivning - konsekvenser Avhandling: Thorne Wallman, 2008 Följde12 000 personer under 20 år, av dessa blev 1900 förtidspensionärer på grund av hälsoskäl. Den som är sjukskriven i 250 dagar har 50 % risk att inte återvända till arbetslivet 360 dagar 80 % risk
Sjukskrivning Personer som av hälsoskäl inte arbetat på lång tid: har ett högre sjukvårdsnyttjande 3-4 gånger mer sjukhusvårdade 8 gånger mer primärvårdsbesök har sämre livskvalitet och lägre grad av fritidsaktiviteter har 2-3 gånger högre dödlighet än för människor i arbete
Sjukskrivning Personer som av hälsoskäl inte arbetat på lång tid: har ett högre sjukvårdsnyttjande 3-4 gånger mer sjukhusvårdade 8 gånger mer primärvårdsbesök har sämre livskvalitet och lägre grad av fritidsaktiviteter har 2-3 gånger högre dödlighet än för människor i arbete Efter justering för orsaken till sjukpensionering!!!
Långtids sjukfrånvaro Ju tidigare, desto farligare De som blir förtidspensionärer i tidig yrkesverksam ålder (25-30 års ålder) har cirka 7-8 gånger högre risk att dö i förtid än icke förtidspensionerade jämnåriga. Det är mindre farligt att röka 20 cigaretter om dagen än att bli förtidspensionär.
En sjukförsäkring i förändring Också en för ändring i hur vi ser på Att vara sjukskriven Konsekvenserna av sjukskrivning Och vad som bör göras (rehabilitering/behandling)
En sjukförsäkring i förändring Och vad som bör göras Olika praxis, vid stress, ångest, nedstämdhet Sjukskriv, för att ta bort exponering och minska påfrestning Sjukskriv inte, sjukskrivning = undvikandebeteende, det är en kortsiktigt fungerande strategi med långsiktigt påtagliga risker (jmf beteendeterapi).
En sjukförsäkring i förändring Och vad som bör göras Överge uppfattningen att medicinsk utredning/behandling/rehabilitering måste ske och avslutas före arbetsmarknadsmässig rehabilitering Om jag bara blir bra kan jag arbeta Målgruppen kommer aldrig bli friska. Att inte arbeta är en del av problematiken, arbete är en metod för att må bättre.
En sjukförsäkring i förändring Dramatiska förändringar i regelsystem och utnyttjande det senaste decenniet bra eller dåligt? Låt en komplex fråga vara komplex Det pågår ett skifte i synsätt Sjukskrivning kan vidmakthålla och skapa ohälsa Det går att komma tillbaka Arbete är en metod för att förbättra hälsa
Tack för att ni lyssnat Per Lytsy per.lytsy@pubcare.uu.se