Akademikerbarometer 3-2005

Akademikerbarometer 3-2005 "Sveriges akademiker om arbete..." Jonas Bengtsson November 2005

Innehåll Sammanfattning 1. Akademikerbarometern om undersökningen 2. Sveriges akademiker om arbete 3. Sveriges akademiker om valet 2006 4. Sveriges akademiker Jonas Bengtsson 3-2005 2(21)

Sammanfattning SACO har under året presenterat en serie kortare rapporter, Akademikerbarometern, i syfte att belysa akademikernas situation. Deras arbetssituation och deras värderingar rörande lönebildning, tillväxt, utbildning samt de fackliga organisationerna. Ambitionen är att kontinuerligt presentera nya, aktuella och intressanta uppgifter för den som vill införskaffa information om den snabbt växande gruppen akademiker i Sverige. I denna rapport, Akademikerbarometer 3-2005, koncentrerar vi oss på akademikernas syn på arbete kompletterat med ett kortare avsnitt om valet 2006. Rapporten bygger på nästan 1 200 svar från akademiker 1 inom Temos webbpanel. Resultaten visar bland annat; Stor erfarenhet av omorganisationer Sex av tio akademiker har själva varit berörda av större omorganisationer på sin arbetsplats under de senaste tre åren. Vanligast är detta bland de statligt anställda. som sällan inneburit förbättringar Genomgående vittnar de som varit berörda av omorganisationer att de sällan bidrar till att akademikerna fått mer stimulerande arbetsuppgifter, utför mindre onödigt arbete och att organisationen blivit mer effektiv. Den tydligaste effekten har istället varit att arbetsbördan har ökat. Ledarskapet viktigast för en förbättrad arbetssituation Ledarskapet är det område som akademikerna anser vara det viktigaste att förbättra på jobbet. Detta gäller såväl kvinnor som män. Det finns sedan en tydlig skillnad mellan könen när det gäller det näst viktigaste området. För kvinnorna är det stressen som är näst högst prioriterat. För männen däremot är det arbetsorganisationen. Egenföretagarna trivs bäst med sitt arbete Egenföretagande akademiker är betydligt mer nöjda med sina arbetsvillkor än sina anställda kollegor. 89 procent av egenföretagarna känner att de har goda möjligheter att påverka hur deras arbetsuppgifter ska utföras. Motsvarande siffra för de landstingsanställda är 66 procent. 78 procent av egenföretagarna tycker att de får utnyttja hela sin kompetens i sitt arbete, medan endast 56 procent av de statligt anställda upplever detsamma. Fler i arbete - viktigaste valfrågan för Sveriges akademiker De två av de åtgärder fler i arbete och bättre villkor för företagande- som Sveriges akademiker med egna ord lyfter fram som de viktigaste åtgärderna för ökad tillväxt lyser också igenom när akademikerna prioriterar viktiga frågor för deras ställningstagande i riksdagsvalet 2006. regeringen får underkänt Vi har även ställt frågan om hur Sveriges akademiker ser på regeringens insatser för att råda bot på akademikerarbetslösheten. Betyget blir icke-godkänt. 8 av 10 akademiker ger regeringen underkänt i den fråga som anses viktigast inför riksdagsvalet 2006. SACO - en växande akademikerorganisation SACO växer! Många nya medlemmar söker sig till SACO: s förbund varje år. Under 2004 tillkom 13 000 nya. I december 2004 hade vi 569 000 medlemmar! Många blir medlem i ett SACO-förbund redan under studietiden. Med 97 200 medlemmar är SACO Studentråd idag den i särklass största frivilliga studentorganisationen. 1 högskole- universitetsutbildning som högsta avslutade utbildning. Jonas Bengtsson 3-2005 3(21)

som borde vara större. Till stor del förklaras dock medlemsökningen av att en betydande och ökande- andel av befolkningen skaffar sig en högskoleutbildning och därmed KAN bli medlemmar. Antalet presumtiva medlemmar har ökat kraftigare än antalet förbundsmedlemmar. SACO-förbunden har varit mycket framgångsrika med att locka till sig den växande skaran studenter på landets högskolor och universitet. Ofta med hjälp av billigt medlemskap kombinerat med fullt utbyggd medlemsservice. Det är istället vid övergången från student till yrkesverksam som problemen visar sig. Det är vid övergången till yrkesverksam medlem som man får betala den högre medlemsavgiften samtidigt som man faller ur det relativt välorganiserade nätverket för studerandemedlemmar som finns inom förbunden. Man känner inte alltid igen sig i de frågor de lokala föreningarna på olika arbetsplatser arbetar med. Allt fler yngre akademiker kommer dessutom till mindre arbetsplatser där det helt saknas en facklig kontaktperson för akademiker. Den kritiska frågan att besvara är hur SACO och förbunden på bästa sätt kan erbjuda stöd till akademiker i början av sin yrkeskarriär. Jonas Bengtsson 3-2005 4(21)

Akademikerbarometern om undersökningen Syftet med Akademikerbarometern SACO har under året presentera en serie kortare rapporter, Akademikerbarometern, som belyser akademikernas situation. Deras arbetssituation och deras värderingar rörande lönebildning, tillväxt, utbildning samt de fackliga organisationerna. Syftet är att kontinuerligt presentera nya, aktuella och intressanta uppgifter för den som vill införskaffa information om den växande gruppen akademiker i Sverige. Från och med denna rapport kommer Akademikerbarometern också att spegla vad Sveriges akademiker anser vara de viktigaste frågorna inför valet 2006. Om undersökningen Undersökningen genomförs i form av en webbenkät riktad till högskole- och universitetsutbildade inom Temos webbpanel. Temos webbpanel består idag av sammanlagt c:a 26 000 deltagare. Rekryteringen sker via Temos omnibussar. Dels en postal omnibuss som går fyra gånger per år och skickas ut till ett riksrepresentativt urval av svenskar. Dels en telefonomnibuss med ett riksrepresentativt urval. Det betyder att rekryteringsbasen för Temos Internetpanel är riksrepresentativ. Frågorna i Akademikerbarometern utformas i samarbete mellan SACO och Temo. Till denna undersökning har också ett samarbete skett med tidningen Du & Jobbet som deltagit i framtagandet av de frågor som rör akademikernas arbetsliv. Frågeformuläret innehåller totalt 21 frågor om arbete, utbildning och vilka frågor som är viktigast inför valet 2006. Alla som ingår i panelen har dessutom svarat på en basundersökning med ett omfattande formulär med frågor om kön, ålder, sammanboende, utbildning, sysselsättning, sektor, boendeform, ortstyp etc. Tabell 1; Beskrivning av urvalet, Sveriges Akademiker KVINNA MAN TOTALT Antal genomförda intervjuer 553 566 1 119 Ålder -29 år 30-44 år 45-59 år 60+ år Geografi Norrland Mellansverige Stockholm Västsverige Småland och öar Sydsverige 22 % 39 % 31 % 8 % 10 % 26 % 18 % 18 % 11 % 16 % 23 % 39 % 27 % 11 % 8 % 25 % 25 % 19 % 8 % 14 % 23 % 39 % 29 % 10 % 9 % 26 % 21 % 19 % 9 % 15 % Vilka slutsatser kan man dra Undersökningens resultat redovisas löpande i tabell- och diagramformat tillsammans med kommentarer kring resultaten. Vid undersökningar genomförda med hjälp av stickprov finns det alltid inbyggda osäkerhetsmarginaler. För resultaten i denna undersökning ligger det sanna procenttalet med 95 % sannolikhet inom intervallet +/- det procenttal som framgår i nedanstående tabell. Jonas Bengtsson 3-2005 5(21)

Tabell 2; Osäkerhetsmarginaler (rekommenderade vid 1 000 intervjuer) Osäkerhetsmarginal Procenttal nära 10 +/-2 Procenttal nära 20-80 +/-3 Procenttal nära 90 +/-2 Jonas Bengtsson 3-2005 6(21)

Sveriges akademiker om arbete 4 av 10 akademiker nöjda med sitt jobb Av resultaten i Akademikerrapporten framgår att de allra flesta akademiker är nöjda med sina arbetsuppgifter och att fyra av tio på det stora hela är nöjda med sitt jobb. Men det framgår också att många anser att deras jobb blivit allt mer krävande de senaste åren och att många upplever sin arbetssituation som alltför stressande. Det framgår också att de som anser sig ha hög grad av egenkontroll över sina arbetsuppgifter i lägre grad upplever stress. Tabell 3; Sveriges akademiker om sin arbetssituation Instämmer Helt Till stor del Något Inte alls Min arbetssituation känns alltför ofta 29 % 16 % 15 % 40 % stressande Jag är mycket nöjd med mina 53 % 18 % 5 % 24 % arbetsuppgifter Mitt arbete under senare år blivit allt 35 % 26 % 13 % 25 % mer krävande Jag kan prata öppet med min chef om 38 % 33 % 8 % 20 % det blir problem i arbetet Jag har goda möjligheter att påverka 42 % 34 % 6 % 18 % hur mina arbetsuppgifter ska utföras Jag har goda möjligheter till 24 % 36 % 31 % 9 % kompetensutveckling i arbetet Min arbetsgivare låter mig utnyttja hela 24 % 39 % 26 % 11 % min kompetens Mina akademiska studier har varit 32 % 33 % 26 % 9 % relevanta för det jobb jag gör idag Jag är nöjd med den vidareutbildning 16 % 33 % 33 % 18 % jag får på min arbetsplats Min arbetsplats är en jämställd 27 % 38 % 25 % 12 % arbetsplats I det stora hela har jag ett bra jobb 40 % 46 % 11 % 3 % De anställdas möjligheter till inflytande och delaktighet är en viktig förutsättning för att må bra och kunna utvecklas i arbetslivet. En bra arbetsmiljö handlar både om möjligheter att kunna påverka till exempel sin arbetstid, att känna samhörighet samt att ha en rimlig arbetsbelastning och en bra fysisk miljö. Stor erfarenhet av omorganisationer Arbetslivet har förändrats under det senaste årtiondet. Förändring har numera blivit till ett normaltillstånd på det stora flertalet arbetsplatser och omorganisationer i syfte att rationalisera och effektivisera har allt mer tagit sig formen av en fortlöpande process. Jonas Bengtsson 3-2005 7(21)

Diagram 1; "Har större omorganisationer som du varit berörd av genomförts på arbetsplatsen de senaste tre åren?" (andel som svarat "ja") Egen företagare 38 Privat anställd 59 Kommunalt anställd 62 Landstingsanställd Statligt anställd 65 65 Totalt 58 0 10 20 30 % 40 50 60 70 Sex av tio akademiker har själva varit berörda av större omorganisationer på sin arbetsplats under de senaste tre åren. Vanligast är detta bland de statligt anställda. För den statliga sektorn förklaras de höga siffrorna till del av att statliga arbetsplatser i hög utsträckning flyttats runt i landet som en del av kompensation till orter som drabbats av försvarsneddragningar mm. Genomgående vittnar de som varit berörda av omorganisationer att de sällan bidrar till att akademikerna fått mer stimulerande arbetsuppgifter, utför mindre onödigt arbete och att organisationen blivit mer effektiv. Den tydligaste effekten har istället varit att arbetsbördan har ökat. Tabell 4; Upplevda effekter av omorganisation Instämmer Helt Till stor del Något Inte alls Jag gör mindre onödigt arbete nu 6 % 23 % 38 % 33 % Jag har fått mer stimulerande 9 % 29 % 27 % 35 % arbetsuppgifter Jag har fått fler rutinartade 4 % 19 % 40 % 37 % arbetsuppgifter Jag har fått mer inflytande 12 % 26 % 32 % 30 % Organisationen är nu allmänt mera 6 % 25 % 37 % 32 % effektiv Jag har hamnat i en bättre 9 % 24 % 32 % 35 % fungerande arbetsgrupp Arbetsbördan har allmänt ökat 24 % 36 % 23 % 17 % Sjukskrivningar har ökat som en följd av förändringarna 7 % 15 % 28 % 50 % Ledarskapet viktigast för en bra arbetssituation Många av de diskussioner som rör förhållandet i arbetslivet återförs till ledarskapet och dess betydelse för såväl framgångar som problem. Det är också ledarskapet som akademikerna anser vara det viktigaste området att förbättra på jobbet. Detta gäller såväl kvinnor som män. Det finns sedan en tydlig skillnad mellan könen när det näst viktigaste området ska tas fram. För kvinnorna är det stressen som är näst högst prioriterat. För männen däremot är det arbetsorganisationen. Jonas Bengtsson 3-2005 8(21)

Diagram 2; "Vilket av följande områden är viktigast att förbättra på ditt jobb?" Ledarskapet 25 26 Arbetsorganisationen 15 21 Stressen 14 20 Möjligheten att utvecklas 13 12 Den fysiska miljön Relationerna i gruppen 5 7 10 9 Kvinna Man Inflytandet 4 Vet ej 6 8 0 10 20 % 30 40 Ett bra arbetsresultat förutsätter en organisation och ledning som tar tillvara, anpassar och utvecklar varje medarbetares förutsättningar och förmåga. En god arbetsorganisation uppmuntrar lärande genom att erbjuda medarbetarna att ta på sig nya arbetsuppgifter. Chefer och ledare har nyckelroller på varje arbetsplats, men behöver också stöd och materiell ersättning när de tar ett större ansvar. Den svenska modellen med platta organisationer är omtalad. Men nu börjar nackdelarna ta över. Dagens chefer hinner sällan vara ledare. De tyngs under allt möjligt annat, SACO inledde för fem år sedan ett projekt om chefers och arbetsledares villkor. Av det framgick att över hälften hade det så stressigt på jobbet att de inte hann föra ett vanligt socialt samtal med sina medarbetare, eller ens tänka på något annat än jobbet. Varannan anser att arbetsplatserna misshushåller med kompetens Varannan akademiker anser att de har en outnyttjad kompetens som, om den användes på rätt sätt, skulle öka arbetsplatsens lönsamhet. Andelen är högre bland männen (52 %) än bland kvinnorna (45 %). Om detta speglar bilden av hur mäns respektive kvinnors kompetens används fullt ut i arbetslivet eller att männen skattar sin förmåga högre än kvinnorna låter vi vara osagt. Diagram 3; "Har du outnyttjad kompetens som -om den användes- skulle kunna bidra till arbetsplatsens lönsamhet?" Vet ej 26% Ja 49% Nej 25% Jonas Bengtsson 3-2005 9(21)

Sveriges akademiker behöver alternativa arbetsgivare Idag arbetar drygt en av tre akademiker inom stat, landsting eller kommun. Fyra av tio arbetar in privat sektor och ca fem procent är egenföretagare. Om Sveriges akademiker fick möjligheten att fritt välja skulle de vara anställda i ett privat företag. Allra helst i ett företag med färre än 50 anställda. På frågan vad akademikerna tror sig göra om tio år är det istället de offentliga arbetsgivarna som anses mest troligt alternativ. Endast en av tio tror sig arbeta inom ett privat företag med färre än 50 anställda. Noterbart är också att så många som 15 procent tror sig arbeta som egen företagare en möjlighet och utmaning för såväl beslutsfattare som fackliga organisationer att bejaka. Diagram 4; "Akademikerna om framtida arbetsgivare?" Anställd av kommun, landsting eller stat 21 29 Anställd i privat företag med färre än 50 anställda 11 28 Anställd i privat företag med 50 eller fler anställda 23 23 Egen företagare 15 21 Annat 7 22 0 5 10 15 % 20 25 30 35 Tror att jag kommer göra om 10 år.. Om jag själv fick välja.. Såväl egenföretagare som de med anställning i privata företag förefaller relativt nöjda med sin arbetssituation och skulle välja just denna arbetsform även om de fritt fick välja. Bland anställda i offentlig sektor däremot är det endast en tredjedel som skulle valt att vara offentliganställd om de gavs möjligheten att välja fritt. Missnöje med löne- och arbetsvillkor ligger troligen bakom denna låga siffra. Flera av de missnöjda har däremot svårt att föreställa sig att de inom en tioårsperiod är något annat än just offentliganställd. Konkurrens mellan olika arbetsgivare skapar en bättre fungerande arbetsmarknad och kommer att ställa krav på rimligare arbetsvillkor och löneläge inom yrken där det idag råder ett arbetsgivarmonopol. Bättre arbetsvillkor och löneläge ökar onekligen förutsättningarna att locka unga till dessa yrken samtidigt som de äldre väljer att stanna kvar. Möjligheten att bryta den offentliga sektorns produktionsmonopol kan slutligen också bli ett sätt att minska skillnaderna mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden. Den stora offentliga sektorn utgör ett hinder för kunskapsföretagande, inte minst bland kvinnliga akademiker. Kvinnor väljer i högre grad än männen att utbilda sig inom vård, skola och omsorg. Att underlätta för företagande inom dessa verksamhetsområden är därför av avgörande betydelse för att vidga arbetsmarknaden för kvinnor. Sveriges akademiker om sina arbeten en sammanfattning Avslutningsvis har vi sammanställt resultaten av elva (11) variabler som beskriver hur Sveriges akademiker, anställda i offentlig- eller privat sektor samt egenföretagare, upplever sin arbetssituation. Jonas Bengtsson 3-2005 10(21)

I spindeldiagrammen (diagram 5-7) framgår i vilken grad akademikerna instämmer i följande påståenden; Jag har goda möjligheter till kompetensutveckling i arbetet Min arbetsgivare låter mig utnyttja hela min kompetens Mina akademiska studier har varit relevanta för det jobb jag gör idag Jag är nöjd med den vidareutbildning jag får på min arbetsplats Min arbetsplats är en jämställd arbetsplats Jag är mycket nöjd med mina arbetsuppgifter Jag kan prata öppet med min chef om det blir problem i arbetet Jag har goda möjligheter att påverka hur mina arbetsuppgifter ska utföras I det stora hela har jag ett bra jobb Min arbetssituation känns alltför ofta stressande Mitt arbete har under senare år blivit allt mer krävande Variablerna för respektive anställningsform (offentlig-/privatanställd/egenföretagare) jämförs med snittet för samtliga som är index 100. Att presentera dem på detta sätt underlättar en jämförelse där det går att se likheter och olikheter i diagrammens mönster samt i vilken grad de avviker från genomsnittet. Den blå cirkeln i spindeldiagrammen visar de sammanlagda värdena för samtliga akademiker som index 100. De färgade ytorna motsvarar värdena för offentlig-, privatanställda samt egenföretagare relaterat till index. När den färgade ytan går utanför den blå cirkeln är värdena högre än genomsnittet och när den färgade ytan går innanför den blå cirkeln är värdena lägre. De nio första variablerna är att betrakta som positiva variabler, dvs. det är bra med ett högt värde samt att ligga över snittet. De två sista variablerna är istället negativa variabler vilket innebär att det är bra att ha ett lågt värde och ligga under snittet. Jonas Bengtsson 3-2005 11(21)

Mitt arbete har under senare år blivit allt mer krävande Diagram 5; "Offentliganställda akademiker om sitt arbete" Index samtliga=100 Jag har goda möjligheter till kompetensutveckling i arbetet 150 100 Min arbetsgivare låter mig utnyttja hela min kompetens Min arbetssituation känns alltför ofta stressande 50 Mina akademiska studier har varit relevanta för det jobb jag gör idag I det stora hela har jag ett bra jobb 0 Jag är nöjd med den vidareutbildning jag får på min arbetsplats Jag har goda möjligheter att påverka hur mina arbetsuppgifter ska utföras Jag kan prata öppet med min chef om det blir problem i arbetet Min arbetsplats är en jämställd arbetsplats Jag är mycket nöjd med mina arbetsuppgifter En jämförelse mellan de offentlig-/privatanställda visar på stora likheter, men att offentliganställda i högre grad anser sina studier i högre grad varit relevanta för det jobb de gör idag. Samtidigt upplever de i högre utsträckning att deras arbete under senare år har blivit allt mer krävande och att arbetssituationen alltför ofta känns stressande. Mitt arbete har under senare år blivit allt mer krävande Diagram 6; "Privatanställda akademiker om sitt arbete" Index samtliga=100 Jag har goda möjligheter till kompetensutveckling i arbetet 150 100 Min arbetsgivare låter mig utnyttja hela min kompetens Min arbetssituation känns alltför ofta stressande 50 Mina akademiska studier har varit relevanta för det jobb jag gör idag I det stora hela har jag ett bra jobb 0 Jag är nöjd med den vidareutbildning jag får på min arbetsplats Jag har goda möjligheter att påverka hur mina arbetsuppgifter ska utföras Jag kan prata öppet med min chef om det blir problem i arbetet Min arbetsplats är en jämställd arbetsplats Jag är mycket nöjd med mina arbetsuppgifter Jonas Bengtsson 3-2005 12(21)

Den tydligaste skiljelinjen går dock mellan de som är anställda och de som är egenföretagare. Egenföretagarna; Anser i lägre grad att deras akademiska utbildning har varit relevant för det jobb de gör idag. Upplever i lägre utsträckning sin arbetssituation som alltför stressande. Får i högre grad användning av hela sin kompetens. Är mer nöjda med den vidareutbildning de får på sin arbetsplats. Anser sig i högre grad ha möjlighet att påverka hur de ska utföra sina arbetsuppgifter. Anser sig också ha bättre möjligheter till kompetensutveckling i arbetet. Mitt arbete har under senare år blivit allt mer krävande Diagram 7; "Egenföretagande akademiker om sitt arbete" Index samtliga=100 Jag har goda möjligheter till kompetensutveckling i arbetet 150 100 Min arbetsgivare låter mig utnyttja hela min kompetens Min arbetssituation känns alltför ofta stressande 50 Mina akademiska studier har varit relevanta för det jobb jag gör idag I det stora hela har jag ett bra jobb 0 Jag är nöjd med den vidareutbildning jag får på min arbetsplats Jag har goda möjligheter att påverka hur mina arbetsuppgifter ska utföras Jag kan prata öppet med minchef om det blir problem i arbetet Min arbetsplats är en jämställd arbetsplats Jag är mycket nöjd med mina arbetsuppgifter Many people in industrialized societies feel time-pressured. The problem isn t how much time we have, but rather how we use it. Watchout (Saxat ur the Futurist) Jonas Bengtsson 3-2005 13(21)

Sveriges akademiker om valet 2006 Ett år kvar till valet. Det enda som är helt säkert är att vi kommer få bevittna en oviss valrörelse. Vi kan också anta att ju jämnare opinionsmätningarna blir mellan de två huvudalternativen, desto fler politiska utspel kommer vi få ta del av i syfte att locka marginalväljare att rösta rätt. Falsk reklam i politiken kan inte förbjudas Anders Wettergren (Göteborgs-Posten 19/8-05) För SACO finns inget rätt parti då vi till skillnad från andra större fackliga organisationer står fria från partipolitiska bindningar. För SACO är det istället viktigast att de viktigaste frågorna för Sveriges akademiker ges det utrymme de förtjänar. SACO kommer under valåret på olika sätt, bla genom Akademikerbarometern, lyfta fram och belysa de frågor som Sveriges akademiker anser vara de viktiga frågorna att diskutera under valrörelsen. Vi kommer dessutom att bidra med våra förslag på lösningar kring dessa frågor. Vi vet sedan tidigare att arbetslösheten, eller snarare fler människor i arbete, är en viktig fråga för Sveriges akademiker. Därför har vi också frågat hur de ser på regeringens arbete med just denna fråga. Jobben viktigaste valfrågan I tidigare undersökningar 2 har Sveriges akademiker med egna ord fått svara på vad som är den viktigaste åtgärden för att öka tillväxten i Sverige. Två av de åtgärder som har stuckit ut fler i arbete och bättre villkor för företagande - lyser också igenom när akademikerna prioriterar viktiga frågor för deras ställningstagande i riksdagsvalet 2006. Diagram 8; "Hur viktiga är följande frågor när du ska ta ställning till hur du ska rösta i riksdagsvalet 2006?" Fler människor i arbete 76 19 Bättre förutsättningar för små företag att anställa 53 35 Minskad ohälsa i arbetslivet 50 34 Ökad kvalitet i det svenska utbildningssystemet 44 38 Minskade löneskillnader mellan kvinnor och män 39 30 Bättre integration av invandrare på svensk arbetsmarknad 31 37 Sänkta skatter på arbete Kortare arbetstid 13 32 24 32 Mycket viktigt Ganska viktigt 0 10 20 30 40 50 % 60 70 80 90 100 2 Se Akademikerbarometer 1-2005 och Akademikerbarometer 2-2005 Jonas Bengtsson 3-2005 14(21)

Dessutom kommer frågan om en minska ohälsa i arbetslivet samt ökad kvalitet i utbildningssystemet ha stor betydelse för hur Sveriges akademiker kommer rösta. 8 av 10 ger regeringen underkänt med all rätt Vi har även ställt frågan om hur Sveriges akademiker ser på regeringens insatser för att råda bot på akademikerarbetslösheten. Betyget blir icke-godkänt. 8 av 10 akademiker ger regeringen underkänt i den fråga som anses viktigast inför riksdagsvalet 2006. Endast 8 procent ger regeringen godkänt för arbetet med att åtgärda akademikerarbetslösheten. Diagram 9; "Vilket betyg skulle du sätta på regeringens arbete så här långt med att komma till rätta med arbetslösheten bland Sveriges akademiker?" Vet ej 14% Godkänt 8% Underkänt 78% 2004 var sysselsättningsgraden för samtliga (20-64 år) med eftergymnasial utbildning 82 procent. Även om akademikerna inte är den mest outnyttjade gruppen på arbetsmarknaden idag är det faktum att nästan var femte person med eftergymnasial utbildning idag går utan sysselsättning ett klart underbetyg åt det svenska samhällets förmåga att tillgodogöra sig de investeringar som såväl samhället som enskilda individer gjort. Det finns onekligen saklig grund för akademikernas missnöje med regeringens arbete inom detta område. Tabell 6; Reguljär sysselsättningsgrad 2004 (årsmedeltal) Eftergymnasial utbildning, Eftergymnasial utbildning, Forskarutbildning Samtliga kortare än 3 år 3 år eller mer (oavsett utbildningsnivå) 77,7 % 86,7 % 91,7 % 73,4 % Källa: SCB Jonas Bengtsson 3-2005 15(21)

Sveriges akademiker Sysselsättning 75 procent av dem som svarat är anställda, 7 procent studerar och 5 procent driver eget företag som huvudsaklig sysselsättning. Bland de manliga akademikerna är det klart vanligast att vara privatanställd eller egenföretagare, medan det bland de kvinnliga är vanligare att vara kommunal- och landstingsanställd. Tabell 7; Akademikernas huvudsakliga sysselsättning HUVUDSAKLIG SYSSELSÄTTNING KVINNA (%) MAN (%) TOTALT (%) Eget företag 3 8 5 Privat anställd 25 43 34 Statligt anställd 12 11 12 Landstingsanställd 11 3 7 Kommunalt anställd 29 16 22 Studerande 7 8 7 Arbetslös 4 3 4 Annan 9 8 9 Andelen företagare är högst bland de äldre (45+ år). Att andelen egenföretagare är högre i de äldre åldersgrupperna beror dels på att egenföretagare mindre ofta än anställda lämnar arbetskraften före ordinarie pensionsålder, men också på att benägenheten att starta eget stiger med åldern då man ofta byggt upp ett specialkunnande och stödjande nätverk. Fler manliga chefer De manliga akademikerna arbetar betydligt oftare åt privata arbetsgivare, medan de kvinnliga oftare arbetar inom den kommun- och landstingssektorn. Den privata sektorn är mindre hierarkisk. De akademiker som har privata arbetsgivare delar oftast sin chef med färre kollegor särskilt jämfört med de kommunal- eller landstingsanställda. Det är en bidragande orsak till att färre av de kvinnliga akademikerna är chefer med underställda. Men förklaringen räcker inte. Även bland de kommunal- och landstingsanställda akademikerna är det vanligare att män är chefer med underställda än att kvinnor är det. Diagram 10; "Vad har du för befattning?" Kvinna 26 8 6 61 Man 33 13 4 50 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Chefsbefattning med personalansvar Chefsbefattning utan personalansvar Chefsbefattning utan personal- eller ledningsansvar Högre tjänsteman utan ledningsansvar Jonas Bengtsson 3-2005 16(21)

3 av 10 akademiker planerar utlandsarbete Allt fler svenskar väljer att arbeta en tid utomlands. Det är framförallt de yngre akademikerna som planerar för utlandsarbete. Globaliseringen har intensifierats kraftigt under det senaste decenniet, vilket inte minst återspeglas i de förändrade förutsättningar som ungdomar har när det gäller att resa, studera och arbeta utomlands. Inte minst Sveriges medlemskap i EU har öppnat nya möjligheter. Intresset har också ökat genom att många studerar en tid vid utländska universitet. Dessutom är det, av naturliga skäl, lättare att flytta för utlandsarbete innan man bildat familj. Utöver skillnaden beroende på ålder finns det också en tydlig skillnad mellan könen som förstärker bilden av männen som de rörliga på arbetsmarknaden. 34 procent av männen har idag planer på att arbeta utomlands. Motsvarande siffra för kvinnorna är 22 procent. Diagram 11; "Har du idag planer på att arbeta utomlands?" 60+ år 3 2 95 45-59 år 4 10 86 30-44 år 10 24 66-29 år 18 26 56 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja, inom ett eller två år Ja, men senare Nej SACO - akademikerorganisationen SACO är den fackliga organisationen för Sveriges akademiker. Var tredje akademiker är medlem i något av SACO:s medlemsförbund. Var femte akademiker är medlem i TCOförbund. Till detta kommer en liten (fem procent) grupp som medlemmar i något LOförbund. Att nästan var femte akademiker säger sig vara medlem i fackförbund som inte ingår i LO, SACO eller TCO förklaras till stor del av att den enskilde medlemmen troligen inte gör någon koppling mellan det egna medlemsförbundet och centralorganisation. % 35 30 25 20 15 20 18 Diagram 12; "Är du medlem i något fackförbund som är anslutet till LO, TCO, SACO eller liknande?" 34 13 26 16 15 22 28 20 30 21 SACO TCO LO Annat Ej medlem 10 5 0 5 5 4 3 1-29 år 30-44 år 45-59 år 60+ år 7 6 8 Jonas Bengtsson 3-2005 17(21)

Yngre akademiker den stora utmaningen På kongressen i november ska SACO lägga upp sina strategier för perioden fram till år 2009. Vi står inför många utmaningar och stora förändringar på arbetsmarknaden. Därför har SACO:s kongress temat: Nya strategier för en ny framtid! "Om facket bara kör på i gamla banor i framtiden missar man en ny generation som inte tycker att det kollektiva har något värde i sig. Jag tror att den rätta strategin är att släppa kollektivet och bli mer individorienterat. Arbetslivet i övrigt fokuserar på individen, med individuella arbetstider, avtal, lönesättning etc. Då måste även facket kunna skräddarsy individuella lösningar för sina medlemmar." Johnny Hellgren psykolog som forskar om organisationsförändringar och attityder i arbetslivet på Stockholms universitet Den svenska fackliga rörelsen har en framgångsrik historia. Ingen annanstans har fackföreningsrörelsen haft en så stor inverkan på arbetsmarknad och samhällsbyggnad. Tills inte för särskilt länge sedan var det fackliga medlemskapet näst intill en självklarhet. Än idag har svenska arbetstagare en relativt stark position i förhållande till sin motpart. Till skillnad från LO och TCO har SACO-förbunden haft en mycket positiv medlemsutveckling den senaste 10-års perioden. 1995 hade SACO-förbunden tillsammans 399 192 medlemmar. Motsvarande siffra 2004 var 569 308. En ökning med 43 procent! Det finns flera skäl till att SACO växer. För det första har förbunden varit framgångsrika i sitt arbete med att tydliggöra den fackliga uppgiften utan att blanda in politiska bindningar eller att binda medlemskapet till en särskild sektor av arbetsmarknaden. För SACO:s medlemsförbund är det professionsfrågorna som är viktiga och det är också för detta arbete de fått medlemmarnas mandat. Samtidigt har den snabba utbyggnaden av antalet utbildningsplatser på Sveriges högskolor och universitet bidragit till att SACO-förbunden erbjudits en breddad rekryteringsbas. Det är också bland studerandemedlemmar som medlemsutvecklingen varit mest positiv. 150 Diagram 13; Relationen medlemmar/potentiella medlemmar 1995-2004 1995 = Index 100 År 1995 = Index 100 125 100 75 Studerandemedlemmar/Registrerade studenter Yrkesverksamma medlemmar/antal (20-64 år) med minst 3 års eftergymnasial utbildning 50 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 år Källa: SACO och SCB Jonas Bengtsson 3-2005 18(21)

På 10 år har antalet studerandemedlemmar i SACO-förbunden fördubblats! En ökning som delvis förklaras av högskolans utbyggnad, men också av att SACO i högre grad lyckats attrahera de svenska studenterna. Ett försök att mäta SACO:s marknadsandelar (medlemmar/potentiella medlemmar) visar att SACO-förbunden har varit mycket framgångsrika med att locka till sig den växande skaran studenter på landets högskolor och universitet. Ofta med hjälp av billigt medlemskap kombinerat med fullt utbyggd och god medlemsservice. Andelen studenter som är medlem i något av SACO-förbunden har på 10 år ökat med 45 %. Ser vi istället till SACO:s marknadsandelar (yrkesverksamma medlemmar/antal personer med minst tre års eftergymnasial utbildning) har utvecklingen istället varit negativ de senaste 10 åren 3. Utvecklingen förklaras inte av att yrkesverksamma akademiker i högre grad valt att tillhöra en annan facklig organisation. Istället är det allt vanligare att Sveriges yrkesverksamma akademiker väljer att stå utan fackligt medlemskap. Ofta kombinerat med direktanslutning till a-kassan. Den kritiska frågan att besvara är hur SACO och förbunden på bästa sätt kan erbjuda stöd till akademiker i början av sin yrkeskarriär. Med nästan 100 000 medlemmar är SACO Studentråd idag den i särklass största frivilliga studentorganisationen. Det är ett bra utgångsläge för ett fortsatt växande SACO, men det finns ingen automatik i att studentmedlemmar blir yrkesverksamma medlemmar. Det finns flera tänkbara förklaringar till att medlemsutvecklingen inte varit fullt lika positiv bland de yngre yrkesverksamma som bland studenterna. Några av dem skulle kunna vara; Det är vid övergången till yrkesverksam medlem som man får betala den högre medlemsavgiften samtidigt som man faller ur det relativt välorganiserade nätverket för studerandemedlemmar som finns inom förbunden. Även om det fortfarande är långt kvar tills vi i Sverige har en polariserad arbetsmarknad av amerikansk modell går det tydligt att urskilja en tendens till uppdelning av den svenska arbetskraften i; En kärna av fast anställda med relativt goda utvecklingsmöjligheter. En grupp av tillfälligt anställda som går ut och in i företagen beroende på konjunktur och företagens behov. Denna grupp saknar i högre utsträckning möjlighet att utvecklas i sitt arbete. De yngre akademikerna är överrepresenterade i den andra gruppen med tillfälligt anställda. I avsaknad av fast anställning förefaller det naturligt att inte ett fackligt engagemang känns särskilt relevant. Det finns dessutom många vittnesmål om att denna grupp inte ens kontaktas av de fackliga representanterna på arbetsplatsen. Det är hög tid att ställa sig frågan för vem och vad facket är till för. SACO och dess medlemsförbund har med sin positiva medlemsutveckling en unik möjlighet att stärka sina positioner, men framgång är inget som kommer gratis. Det kommer krävas fortsatta förnyelse och en genomtänkt strategi för att möta de yngre akademikernas intåg på svensk arbetsmarknad. Ingen organisation kan stå helt opåverkad av vad som sker i dess omvärld. Dagens huvudtrend med ökad individualism i arbetslivet är tydlig. Samtidigt finns (i Sverige) en trend i motsatt riktning med fortsatt starkt stöd för facket, inte minst som garant för tryggheten vid sämre tider. Vi kan med viss säkerhet konstatera att de storskaligt kollektiva lösningarna tids nog kommer att ersättas av betydligt mer diversifierade system. 3 Utbildningsnivån ökade kraftigt (16-74 år) år 2000, vilket till stor del förklaras av ändrad klassificering med nya uppgiftskällor till Utbildningsregistret. Även med denna justering borträknad kvarstår faktum att index för yrkesverksamma medlemmar/antal med eftergymnasial utbildning minst 3 år långsamt faller under perioden 1995-2004. Jonas Bengtsson 3-2005 19(21)

Den fackliga utmaningen handlar om att kombinera de individuella behoven med storskalighetens fördelar. Ska den kommande generationen akademiker välja fackligt medlemskap i samma utsträckning som de tidigare ställs stora krav vid övergången från student till yrkesverksam. Sannolikt krävs annorlunda former för det fackliga medlemskapet vid övergången från student till yrkesverksam medlem kombinerat med insatser för akademiker utan fast förankring på svensk arbetsmarknad. Jonas Bengtsson 3-2005 20(21)