Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Rapport nr 39/2010 Mars 2011 Richard Norberg, certifierad kommunal revisor, revisionskontoret
Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Fullmäktiges mål... 4 3. Granskning av redovisad måluppfyllelse... 4 3.1 Visionen om världens bästa hälsa och friskaste befolkning... 5 3.2 Bättre och jämlik hälsa... 5 3.3 Trygg och säker vård... 6 3.4 God hushållning... 7 3.6 Ökat medborgarinflytande... 8 3.7 Hälsofrämjande och utvecklande arbetsplatser... 9 Sidan 2 av 9
1 Sammanfattning Granskningen visar att landstingsstyrelsen utvecklat redogörelsen i förvaltningsberättelsen av sin måluppfyllelse i förhållande till tidigare år. En del i denna utveckling är att fullmäktige beslutat att landstingsstyrelsen ska konkretisera fullmäktiges övergripande mål i syfte att förbättra återrapportering tillbaka till fullmäktige. Som ett led i detta arbete har landstingsstyrelsen beslutat om ett 70-tal indikatorer för uppföljning av fullmäktiges mål. Landstingsstyrelsen bedömer att man uppnått tre av fullmäktiges sex övergripande mål. Resterande mål är delvis uppfyllda enligt landstingsstyrelsen. I en tabell i förvaltningsberättelsen sammanfattar landstingsstyrelsen sina bedömningar för respektive mål. Styrelsen anger i tabellen att indikatorerna uppfylls i mycket stor utsträckning eller till vissa delar. Samtliga indikatorer finns redovisade i en bilaga till årsredovisningen. Vi rekommenderar landstingsstyrelsen att i texterna till förvaltningsberättelsen ta mer hjälp av sina indikatorer. Endast i begränsad utsträckning kommenterar landstingsstyrelsen i förvaltningsberättelsen resultatet för de olika indikatorerna. I huvudsak är texterna i förvaltningsberättelsen beskrivande och inte värderande i förhållande till mål. En svaghet med de beskrivande texterna är att de inte ger ett tillräckligt underlag för att man ska kunna verifiera landstingsstyrelsens samlade bedömningar av måluppfyllelsen. Av texterna förstår man att landstingsstyrelsen under året genomfört en omfattande verksamhet. Av texterna framgår också att landstingsstyrelsens sammantaget bedömer att fullmäktiges mål är uppfyllda eller delvis uppfyllda. För att kunna verifiera styrelsens bedömningar måste emellertid en läsare av förvaltningsberättelsen i stor utsträckning söka sig till bilagan till årsredovisningen och själv gå igenom styrelsens 70-tal indikatorer. Vi ser gärna att landstingsstyrelsen i förvaltningsberättelsen tar mer hjälp av sina indikatorer och i ökad grad analyserar, kommenterar och värderar sitt resultat i förhållande till mätbara mål. Granskningen visar att landstingsstyrelsen för två av fullmäktiges övergripande mål gör analyser och avstämningar i förhållande till mätbara mål. För övriga mål behöver styrelsen utveckla redovisningen ytterligare för att vi ska anse att återrapporteringen till fullmäktige är tillräcklig. Fullmäktiges mål i landstingsplanen Bättre och jämlik hälsa Trygg och säker vård God hushållning Ökad tillväxt och regional kraftsamling Ökat medborgarinflytande Hälsofrämjande och utvecklande arbetsplatser Landstingsstyrelsens redovisning i förvaltningsberättelsen Saknar avstämning och analys i förhållande till mätbara mål Saknar avstämning och analys i förhållande till mätbara mål Finns avstämning i förhållande till mätbara mål Saknar avstämning och analys i förhållande till mätbara mål Saknar avstämning och analys i förhållande till mätbara mål Finns avstämning i förhållande till mätbara mål Sidan 3 av 9
2 Inledning Utifrån fullmäktiges beslut om inriktning och budget har landstingsstyrelsen som verkställande politisk ledning ansvar att leda och samordna landstingets angelägenheter. Som driftsnämnd ska styrelsen också ha kontroll så att verksamheterna inom styrelsens ansvarsområde håller sig till mål och de ekonomiska restriktioner som fullmäktige beslutat. Enligt kommunallagen (1991:900) kan inte styrelsen som driftsnämnd delegera ärenden som avser verksamheternas mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Styrelsen har med andra ord ansvar att utforma en fungerande styrning och kontroll över verksamheterna. Med hjälp av delårsrapport och årsredovisning ska styrelsen återrapportera resultatet till fullmäktige. Enligt kommunallagen ska styrelsens förvaltningsberättelse i årsrapporten innehålla en utvärdering om målen uppnåtts. Granskningen är inriktad mot hur landstingsstyrelsen i sin förvaltningsberättelse för år 2010 redogör för sitt resultat i förhållande till fullmäktiges mål. 2.1 Fullmäktiges mål Landstingsfullmäktiges vision är att Västerbotten år 2020 har världens bästa hälsa och friskaste befolkning. Utifrån visionen har fullmäktige beslutat om sex övergripande mål: Bättre och jämlik hälsa Trygg och säker vård God hushållning Ökad tillväxt och regional kraftsamling Ökat medborgarinflytande Hälsofrämjande och utvecklande arbetsplatser Landstingsfullmäktige har beslutat att landstingstyrelsen ska konkretisera, mäta och följa upp och redovisa resultatet för samtliga sex mål. Som ett led i detta arbete har landstingsstyrelsen beslutat om ett 70-tal indikatorer som styrelsen ska ta hjälp av vid återrapporteringen till fullmäktige. I landstingsplanen 2010 2012 beslutade fullmäktige att landstingsstyrelsen även ska mäta hälsoläget bland befolkningen i syfte att följa utvecklingen mot visionen om världens bästa hälsa och friskaste befolkning år 2020. Fullmäktige beslutade att mätningarna ska göras i de fyra perspektiven: Morbiditet och mortalitet Upplevd hälsa Levnadsvanor Hälso- och sjukvårdsinsatser I sin verksamhetsplan 2010 2012 beslutade landstingsstyrelsen om 11 indikatorer för att mäta utvecklingen. 3. Granskning av redovisad måluppfyllelse I förvaltningsberättelsen bedömer landstingstyrelsen att landstinget uppnått tre av fullmäktiges sex övergripande mål. Resterande mål är delvis uppfyllda enligt landstingsstyrelsen. En genomgång av förvaltningsberättelsen visar att landstingsstyrelsen för sina bedömningar av måluppfyllelsen tar hjälp av sina indikatorer. I en tabell i förvaltningsberättelsen sammanfattar landstingsstyrelsen sina bedömningar för respektive mål. Styrelsen anger i tabellen att Sidan 4 av 9
indikatorerna uppfyllts i mycket stor utsträckning eller till vissa delar. Resultatet för indikatorerna finns i detalj redovisade i en bilaga till årsredovisningen. 3.1 Visionen om världens bästa hälsa och friskaste befolkning Med hjälp av statistik redogör landstingsstyrelsen för hälsoläget i Västerbottens län i förhållande till riksgenomsnitt (medellivslängd, fysisk och psykisk hälsa, barn vid 4 månaders ålder som ammas osv.). Landstingsstyrelsen bedömer sammanfattningsvis att befolkningen i Västerbottens län i flera avseenden har ett bra hälsoläge jämfört med övriga riket. Vi kan se att landstingsstyrelsen följer hälsoläget bland befolkningen i länet. Mot bakgrund av att det saknas mätbara delmål är det svårt att uttala sig om hälsoläget bland befolkningen är tillfredställande för att år 2020 uppnå visionen om världens bästa hälsa och friskaste befolkning. Vi rekommenderar landstingsstyrelsen att ta fram delmål som möjliggör kontroller av måluppfyllelsen tiden fram till år 2020. 3.2 Bättre och jämlik hälsa För målet Bättre och jämlik hälsa anger fullmäktige att man vill uppnå världens bästa hälsa och friskaste befolkning år 2020. Fullmäktige anger också att det ska vara jämlikhet i hälsa mellan könen och mellan sociala grupper. Detta ska landstinget nå genom att: Systematiskt arbete för att förbättra befolkningens hälsa. Hälso- och sjukvården präglas av hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt. Arbeta med särskilda riskgrupper och stödja goda levnadsvanor. Utveckla samverkan med kommuner och andra samhällsaktörer. Arbeta med ett medvetet genus- och likvärdighetsperspektiv i all verksamhet. Landstingsstyrelsen har beslutat om 15 indikatorer för att följa upp målet Bättre och jämlik hälsa. En genomgång av de 15 indikatorerna visar att 8 av indikatorerna har målvärden med innebörden öka eller minska. Av landstingsstyrelsens beslut framgår inte hur mycket resultatet ska öka eller minska för att målen för dessa indikatorer ska vara uppfyllt. För sex indikatorer har styrelsen beslutat om målvärden där det framgår vilka värden som ska uppnås för att målet ska vara uppfyllt. För en indikator (andelen screenande för bröstcancer) hänvisar fullmäktige till att landstinget ska uppnå Socialstyrelsens riktlinjer. I förvaltningsberättelsen för år 2010 bedömer landstingsstyrelsen att styrelsen uppfyllt målet Bättre och jämlik hälsa. I förvaltningsberättelsen beskriver styrelsen med hjälp av löpande text verksamhet som är genomförd under året. Förvaltningsberättelsen saknar resonemang och analys av resultat i förhållande till mätbara mål. I förvaltningsberättelsen finns inga kommentarer till de15 indikatorer som styrelsen beslutat man ska använda för uppföljningen av målet Bättre och jämlik hälsa. I en bilaga till årsredovisningen har landstingsstyrelsen följt upp indikatorerna. För 8 av indikatorerna där det saknas fastställda målvärden anger styrelsen att resultatet ökat eller minskat. I ett fall (andel rökare bland blivande mödrar) anger styrelsen hur mycket målvärdet förändrats (från 4,0 procent år 2009 till 3,8 procent år 2010). I övrigt anger inte styrelsen hur mycket värdena för de 8 indikatorerna har ökat eller minskat. För fem av indikatorerna redogör landstingsstyrelsen för sitt resultat i förhållande till mätbara mål. För en indikator (andelen screenande för bröstcancer) uppger styrelsen målet inte nås och att en handlingsplan ska tas fram för att nå målet år 2012. För en indikator (andel screenade för livmoderhalscancer) saknas uppgifter om måluppfyllelsen. Styrelsen anger att man senare ska komplettera med uppgifter om måluppfyllelsen för denna indikator. Sidan 5 av 9
Vår uppfattning är att landstingsstyrelsen kan utveckla sin redogörelse av måluppfyllelsen i förvaltningsberättelsen genom att i högre grad kommentera, analysera och värdera uppnådda resultat och i mindre grad beskriva genomförd verksamhet. I förvaltningsberättelsen finns ingen tydlig koppling till de indikatorer som är redovisade i bilaga ett till årsredovisningen. Vi rekommenderar landstingsstyrelsen att i förvaltningsberättelsen ta bättre stöd av indikatorerna i bilagan och redogör för genomförd verksamhet i förhållande till mätbara mål. 3.3 Trygg och säker vård I anslutning till det övergripande målet Trygg och säker vård har landstingsfullmäktige beslutat att man vill uppnå säker vård, vård i rimlig tid, patientfokuserad vård och vård som är kunskapsbaserad, effektiv, jämlik, jämställd och ändamålsenlig. Detta vill fullmäktige uppnå genom att: Kvalitets- och säkerhetsarbetet utvecklas. Den nationella vårdgarantin uppfylls. Patienterna får bättre information om inflytande och bemötande inom vården. Vården ges på rätt nivå. Vården är evidensbaserad. Ett förändringsarbete bedrivs kontinuerligt. Tillämpar handlingsplan för jämställdhet och jämställd vård. Ett prioriteringsarbete bedrivs kontinuerligt. I landstingsplanen uppger fullmäktige att man ska följa målen med hjälp av statistik om avvikelser, tillgänglighet, patientnöjdhet, förekomst av klagomål och anmälningar, undvikbar sluten vård samt uppgifter om hur nationella riktlinjer m.m. tillämpas. Landstingsstyrelsen har beslutat om 27 indikatorer kopplade till målet Trygg och säker vård. 18 av indikatorerna har fastställda målvärden. Med hjälp av beskrivande texter och statistiska uppgifter redogör landstingstyrelsen i förvaltningsberättelsen för genomförd verksamhet under året. I några fall tar styrelsen i förvaltningsberättelsen hjälp av sina indikatorer för uppföljning. Landstingsstyrelsen bedömer att målet Trygg och säker vård delvis är uppfyllt. Texterna i förvaltningsberättelsen innehåller endast i begränsad utsträckning avstämningar i förhållande till mätbara mål. I en bilaga till årsredovisningen redogör styrelsen för sina 27 indikatorer. En genomgång visar att landstingsstyrelsen bedömer att målvärden är uppfyllda för 9 av indikatorerna och delvis uppfyllda för en indikator. För två av indikatorerna uppger styrelsen att det saknas mått eller underlag för att mäta måluppfyllelsen. För 8 av indikatorerna framgår inte om styrelsen bedömer att målvärdena uppnåtts. För 7 av indikatorerna bedömer styrelsen att målen inte har uppnåtts. Vi konstaterar att det är svårt att verifiera landstingsstyrelses bedömning av måluppfyllelsen med hjälp av texterna i förvaltningsberättelsen. Endast i liten utsträckning utgår styrelsens redovisning i förvaltningsberättelsen ifrån de indikatorer som finns redovisade i bilagan till årsredovisningen. En genomgång av bilagan visar att flera av indikatorerna saknar tydliga bedömningar av måluppfyllelsen. Vi rekommenderar landstingsstyrelsen att i förvaltningsberättelsen ta hjälp av indikatorerna. Genom att redogöra för och värdera indikatorernas resultat kan landstingsstyrelsens utveckla redovisningen av måluppfyllelsen i förvaltningsberättelsen. Sidan 6 av 9
3.4 God hushållning Landstingsfullmäktige har beslutat att landstinget ska ha en stark ekonomi, etisk och rättvis resursfördelning och effektiv och hållbar användning av resurser. Detta ska landstinget nå genom att: Under planeringsperioden nå ett positivt resultat på minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Alla basenheter håller budgeten. Arbeta med öppna prioriteringar utifrån en etisk plattform. Fullmäktige har i landstingsplanen 2010 2012 beslutat om följande finansiella mål: Landstinget ska ha ett positivt ekonomiskt resultat år 2010 som uppgår till minst 0,4 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Landstingets pensionsåtagande ska vid utgången av år 2012 vara finansierat till minst 25 procent. Landstingets investeringar ska finansieras utan extern upplåning. Målet God ekonomisk hushållning ska fullmäktige följa upp med statistik om ekonomiskt resultat totalt och per basenhet, produktivitet inom vården, jämförelser av kostnader med övriga riket samt uppgifter om prioriteringsarbetets process och resultat. I sin verksamhetsplan har landstingsstyrelsen beslutat om indikatorer för att följa upp fullmäktiges övergripande mål. I förvaltningsberättelsen bedömer landstingsstyrelsen att målet för God hushållning delvis är uppnått. I förvaltningsberättelsen redogör styrelsen måluppfyllelsen för de finansiella målen. Styrelsen redogör också för verksamheternas nettokostnader. För ytterligare redovisning hänvisar landstingsstyrelsen till årsredovisningens ekonomiavsnitt. Landstingsstyrelsens redovisning av måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning har granskats vid revisorernas granskning av årsbokslut och årsredovisning (nr 38/2010). Av den granskningen framgår att förvaltningsberättelsen till vissa delar är otydlig och svårt att förstå. Vi instämmer i denna bedömning. När det gäller landstingsstyrelsens uppföljning av de finansiella målen kan vi se att förvaltningsberättelsen innehåller en avstämning i förhållande till mätbara mål. I denna del bedömer vi att redovisningen av resultatet är ändamålsenligt. 3.5 Ökad tillväxt och regional kraftsamling I anslutning till det övergripande målet Ökad tillväxt och regional kraftsamling har fullmäktige beslutat att landstinget ska uppnå: En gemensam regionkommun i norra Sverige. Fortsatt tillväxt i länet och regionen där alla människors resurser tas tillvara. Att NUS är ett starkt universitetssjukhus i ett nationellt perspektiv. En god livsmiljö och ett utvecklat kulturliv. Ändamålsenlig kollektivtrafik. Ökat internationellt samarbete. Landstingsfullmäktige ska följa upp målet Ökad tillväxt och regional kraftsamling genom: Arbeta för bildandet av en regionkommun. Sidan 7 av 9
Vidareutveckla NUS som centrum för den högspecialiserade vården i regionen och för vissa riksspecialiteter. Utveckla vård och omsorg i glesbyggd. Aktivt verka för Region Västerbotten. Främja goda uppväxtvillkor och ett mångsidigt kulturliv. Främja en effektiv kollektivtrafik. Vidareutveckla EU-samarbete och övriga internationella engagemang. För att följa upp fullmäktiges mål har landstingsstyrelsen beslutat om 11 indikatorer. Tre av indikatorerna har kvantifierade målvärden. Resterande indikatorer har målvärdet öka eller följa över tid. I förvaltningsberättelsen beskriver landstingsstyrelsen den verksamhet som är genomförd under året. I två fall tar styrelsen i förvaltningsberättelsen hjälp av de indikatorer som finns redovisade i bilagan till årsredovisningen. Det handlar i det ena fallet om indikator för utvecklingen av antalet sysselsatta i länet. I det andra fallet rör det sig om energiförbrukningen i landstingets fastigheter. Landstingsstyrelsens bedömning i förvaltningsberättelsen är att målet Ökad tillväxt och regional kraftsamling delvis är uppfyllt. Landstingsstyrelsens beskrivande texter i förvaltningsberättelsen är svåra att värdera. Det är även svårt att värdera redovisningen i bilagan av måluppfyllelsen för indikatorer. Orsaken till det är att indikatorerna i stor utsträckning saknar kvantifierade målvärden. Vi rekommenderar landstingsstyrelsen att i högre grad tar hjälp av kvantifierade målvärden. Genom att redogöra och värdera resultat i förhållande till mätbara mål kan redovisningen i förvaltningsberättelsen utvecklas. 3.6 Ökat medborgarinflytande För detta mål vill fullmäktige uppnå en aktiv dialog med länsbor och intresseföreningar om folkhälsoarbete och hälso- och sjukvård. Fullmäktige vill uppnå större delaktighet genom fler mötesplatser. I landstingsplanen anger fullmäktige att man avser följa upp målet Ökat medborgarinflytande genom: Att regelbundet mäta allmänhetens bedömning av sitt inflytande. Att regelbundet redovisa nämndernas kontaktytor mot allmänheten och intresseorganisationer. Följa hur folkhälsonämndernas underlag får genomslag i landstingets styrdokument. Landstingsstyrelsen har beslutat att följa upp målet Ökat medborgarinflytande med hjälp av fyra indikatorer. För två av indikatorerna har landstingsstyrelsen fastställt kvantifierade målvärden. För de andra två indikatorerna har styrelsen bestämt att målvärdet är följa över tid. I förvaltningsberättelsen beskriver landstingsstyrelsen den verksamhet som är genomförd under året och folkhälsonämndernas aktiviteter. Landstingsstyrelsen bedömer att målet Ökat medborgarinflytande är uppfyllt. Landstingsstyrelsen tar i förvaltningsberättelsen hjälp av statistik från Vårdbarometern som är ett enkätverktyg för att fånga upp medborgarnas uppfattning om hälso- och sjukvården. Landstingsstyrelsen redogör för statistik från Vårdbarometern och konstaterar att medborgarna i länet har högt förtroende för hälso- och sjukvården. Sidan 8 av 9
Resultatet för indikatorerna redovisar styrelsen i bilagan till årsredovisningen. För de två indikatorer där det finns kvantifierade målvärden är det enkelt för en läsare av bilagan att se att målen för år 2010 är uppnådda. För det två indikatorer där det saknas kvantifierade målvärden saknas underlag som verifierar styrelsens bedömning om att målen är uppfyllda. Vi rekommenderar landstingsstyrelsen att i förvaltningsberättelsen värdera den verksamhet som är genomförd i förhållande till mätbara mål. I förvaltningsberättelsen bör landstingsstyrelsen ange de mätbara mål som styrelsen satt upp för verksamheten och redovisa sitt resultat i förhållande till de mätbara målen. 3.7 Hälsofrämjande och utvecklande arbetsplatser Det övergripande målet Hälsofrämjande och utvecklande arbetsplatser vill fullmäktige uppnå genom attraktiva arbetsplatser och framtidsinriktad kompetensförsörjning. Fullmäktige ska följa upp målet med hjälp av nyckeltal, medarbetarundersökningar och analys av förutsättningar för kompetensförsörjning. Landstingsstyrelsen har beslutat om 9 indikatorer för att följa upp målet. 7 av indikatorerna har kvantifierade målvärden. I förvaltningsberättelse tar landstingsstyrelsen hjälp av flera av de indikatorer som finns redovisade i bilagan till årsredovisningen. I förvaltningsberättelsen anger landstingsstyrelsen resultat av genomförd verksamhet i förhållande till mätbara mål. Vi bedömer att landstingsstyrelsen har en bra metod för att följer upp målet Hälsofrämjande och utvecklande arbetsplatser. I förvaltningsberättelsen värderar styrelsen resultat i förhållande till mätbara mål. Vi ser gärna att styrelsen i ökad grad sätter värden på sina indikatorer så att fler indikatorer blir användbara i uppföljningen. Umeå den 31 mars 2011 Richard Norberg Certifierad kommunal revisor Sidan 9 av 9