Kursplan för kurs på grundnivå Samhällsorienterande ämnen med didaktisk inriktning I Social Science with an Educational Perspective I 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: UH03ÄL Gäller från: HT 2010 Fastställd: 2008-08-22 Ändrad: 2010-08-16 Institution Institutionen för etnologi religionshistoria och genusvetenskap (ERG) Ämne Utbildningsvetenskap med inriktning mot kultur och samhälle Beslut Denna kursplan är fastställd av prefekten för Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap i samråd med studierektor 2008-08-22. Kursplanen är reviderad 2009-08- 27, 2009-11-10, 2010-08-16. Godkänd av Lärarutbildningsnämnden 2009-10-27 att ingå i lärarexamen. Diarienummer SU118-21-0267-08. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Svenska/Svenska 2B, Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik A. Sökande med fullständigt avgångsbetyg från treårig teoretisk linje med 2 åk engelska, lägst betyg 3, medges dispens från kravet på engelska B Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng SAM1 Samhällsorienterande ämnenas didaktik och VFU 12 SAM2 Samhället och miljön 3 SAM3 Historia 7.5 SAM4 Geografi 7.5 Kursens innehåll Delkurs 1: Samhällsorienterande ämnenas didaktik, 12 högskolepoäng, varav 4,5 hp VFU. Part 1: Civics and Education, 7.5 ECTS Delkursen utgör dels en introduktion till inriktningen och dels fungerar det som den röda tråden under hela kursen. Inom detta moment ingår en sammanhängande VFU-del. Delkursen behandlar: - Kärnor i SO-undervisningen - Språk och tänkande i SO-undervisningen. - Begrepp i undervisningen. - SO-ämnen och styrdokumenten. - Berättelsens betydelse i SO-undervisningen - Exempel på innehållsliga dimensioner i momentets olika ämnen: - historia: perspektivbyte och inlevelseförmåga i tid och rum, studera förändring människans problemlösningar och konsekvenser. - geografi: förståelse för problemet att förenkla verkligheten kartstudier, studier av regioner med hjälp av geografiska begrepp som läge, klimat, natur etc. - samhällskunskap: individ och samhällsperspektiv och överföring av värderingar - religionskunskap: att gå från det konkreta till det abstrakta; se det yttre och det inre i religiösa urkunder Sidan 1/5
Under den verksamhetsförlagda delen studeras barnens begreppsliga tänkande och studenten ska observera hur undervisning kan organiseras. Studenten skall pröva att själv undervisa i något so-moment. Delkurs 2: Samhället och miljön, 3 högskolepoäng Part 2: Society and sustainable environment, 3 ECTS Långsiktigt hållbart nyttjande av naturresurser studeras utifrån samhälleliga, beteendevetenskapliga, naturvetenskapliga, ekonomiska och etiska utgångspunkter. Miljöfrågorna diskuteras ur globalt, regionalt och lokalt perspektiv. Synen på miljö och natur under olika tidsepoker studeras. Delkurs 3: Historia, 7,5 högskolepoäng Part 3: History, 7.5 ECTS Under delkursen studeras några av huvudlinjerna i den historiska utvecklingen, främst gällande svensk och nordisk historia. Tyngdpunkten ligger på tiden före industrialismen, kompletterat med några exempel från nutidshistoria. Förmågan att källkritiskt granska och analysera övas parallellt med att grundläggande kunskap i historisk metod och teori studeras. Delkurs 4: Geografi, 7,5 högskolepoäng Part 4: Geography, 7.5 ECTS Under delkursen studeras jordens olika geografiska miljöer, processer som bygger upp och förändrar naturlandskapet, naturresurser, resurskonflikter, resursutnyttjande och miljökonsekvenser, levnadsbetingelser, olika typer av kulturlandskap och deras föränderlighet genom människans verksamhet. Förväntade studieresultat Delkurs 1 Efter genomgången kurs förväntas studenten ha förmåga att: - identifiera undervisningskärnor i respektive SO-ämne d.v.s. övergripande tankestrukturer och bärande begrepp, - förklara vad ett begrepp är och hur det har skapats och hur vetenskapliga begrepp kan återskapas hos eleverna, - redogöra för hur sagor och berättelser kan användas i SO-undervisning, där det dualistiska tänkandet står i centrum, - ge exempel på hur tänkandet kan synliggöras i undervisningen, - redogöra för vad läraren vill att eleverna ska förstå och konsekvenser för planering av den egna undervisningen. - redogöra för hur IKT används i so-undervisningen - under VFU-perioden tillämpa förvärvade ämnesteoretiska och ämnesdidaktisk kunskaper och reflektera över gjorda erfarenheter. Förväntade studieresultat för VFU: Efter genomgången kurs som är placerad tidigt i utbildningen ska studenten kunna agera i enlighet med skolans värdegrund och demokratiuppdrag reflektera över yrkesval, undervisning och lärande utifrån teoretiska perspektiv och gjorda erfarenheter i undervisningssituationer etablera kontakt med elever och visa engagemang och intresse för deras villkor och behov i kommunikation med elever uttrycka sig tydligt såväl muntligt som skriftligt leda arbete i grupp/klass och reflektera över hur ett demokratiskt och kommunikativt ledarskap kan förverkligas samarbeta med verksamhetens personal Undervisning Kursen genomförs i form av föreläsningar, seminarier, litteraturstudier, självstudier, studiebesök och verksamhetsförlagd utbildning. Kursen är indelad i delkurser där ämnesdidaktik och VFU-förberedelser sker på Campus Konradsberg. Kursinnehållet bearbetas och redovisas digitalt i delkursens kurssajt på lärplattformen Mondo. Ämnesstudier under delkurs 2, 3, och 4 sker på Campus Frescati. Delkurs 2 genomförs dessutom i form av caseseminarier, studiebesök och exkursioner. Delkurs 3 genomförs också via museibesök och fördjupningsarbeten. Under delkurs 4 används kartor, flyg- och satellitbilder som informationskällor. Exkursioner genomförs. Uppläggningen av den verksamhetsförlagda delen planeras och följs upp av kurslärare, verksamhetsföreträdare och student och anpassas till det arbete som pågår i verksamheten. Närvaro under VFU är obligatorisk. Sidan 2/5
Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras genom individuella skriftliga tentamina och inlämningsuppgifter samt redovisningar vid seminarierna. Ett av underlagen för examination utgörs av den bedömning av studentens VFU-arbete som lämnats av verksamhetsföreträdare (examinerad lärare) i upprättad VFU-rapport. Den verksamhetsförlagda utbildningen sker i partnerområdet. Närvaro under VFU är obligatorisk och en förutsättning för examination. b. Betygsättning på hela kursen samt på delkurserna sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt Betyg på kursen sätts genom en sammanvägning av betygen på samtliga delkurser. För att få slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E (G) på samtliga delkurser. För att få A respektive B på kursen krävs A respektive B på två delkurser där delkurs 1 måste vara ett av dem. För de resterande två kurserna krävs C resp G. Betygen C och D ges genom en sammanvägning av delkursbetygen. Godkänd VFU krävs för godkänt betyg på kursen och VFU bedöms med en tvågradig betygsskala. c. Betygskriterier delas ut vid respektive delkursstart. d. Vid underkännande av prov gäller att studerande som fått betyget Fx eller F har rätt att genomgå fyra ytterligare prov så länge kursen ges. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Antalet provtillfällen för VFU är begränsat till två. Studerande som har fått betyget Fx eller F på prov två gånger av en och samma examinator har rätt att få en annan examinator utsedd för att bestämma betyg på provet, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan härom ska göras till prefekten/institutionsstyrelsen. Övergångsbestämmelser När kursen inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan. Övrigt Kursen ingår i ingång A3 inom lärarprogrammet. Kursen är främst avsedd för studenter som ämnar avlägga lärarexamen om 240 högskolepoäng och riktar sig till studenter som vill arbeta i förskoleklass, grundskolans tidigare år, särskola och specialskola. Kursansvarig institution är Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap som även ansvarar för genomförande och administration. Samverkande institutioner är Historiska institutionen, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Religionshistoriska institutionen och Statsvetenskapliga institutionen. Kurslitteratur Obligatorisk litteratur: Delkurs 1: Samhällsorienterande ämnenas didaktik Arevik, Sten & Hartzell, Ove (2007). Att göra tänkande synligt: en bok om begreppsbaserad undervisning. Stockholm: HLS förlag (251 s.) Egan, Kieran (1995). Berätta som en saga!. 1. uppl. Stockholm: Runa (130 s). Marton, Ference (2009). Inlärning och omvärldsuppfattning: en bok om den studerande människan. 3. uppl. Stockholm: Norstedts (168 s.) Pramling Samuelsson, Ingrid & Mauritzson, Ulla (1997). Att lära som sexåring [Elektronisk resurs]: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk (95 s.) http://www.skolverket.se/publikationer?id=50 Sidan 3/5
Smith, Frank (2000). Läsning. 3., [dvs 2.] [omarb. och utvidgade] uppl. Stockholm: Liber (191 s.) Utöver detta tillkommer en antologi om cirka 300 sidor, läroböcker i SO samt aktuella styrdokument. Delkurs 2; Samhället och miljön, 3 högskolepoäng Bergil, Calle (red.) (1998). Mark, människa, miljö. 3., rev. uppl. Göteborg: Avd. för tillämpad miljövetenskap, Univ. (174 s.) (sid 1345, 97119 och 169 läses) Nordström, Anders (2000). Jordens vattenresurser. 3., aktualiserade och utök. uppl. Vällingby: Vattenvärnet (93 s.) Nordström, Anders (2001). Vattnet och miljön. (ca. 50 s.) Nordström, Anders (2001). Luften och miljön. (ca. 50 s.) Nordström, Anders (2002). Samhället och miljön. (ca. 30 s.) Stenciler: ca. 50 sidor. Delkurs 3: Historia, 7,5 högskolepoäng Berggren, Lars & Greiff, Mats (2000). En svensk historia från vikingatid till nutid. Lund: Studentlitteratur (300 s.) Bruchfeld, Stéphane & Levine, Paul A. (1998). -om detta må ni berätta-: en bok om förintelsen i Europa 1933-1945. Stockholm: Regeringskansliet (80 s.) Dahlbäck, Göran (1988). I medeltidens Stockholm. 1. uppl. Stockholm: Stockholms medeltidsmuseum (190 s.) Gräslund, Bo (200x). Perspektiv på vår äldsta historia ett fortbildningsmaterial för historielärare. *) (40 s.) Hadenius, Stig (1994). Riksdagen: en svensk historia. Stockholm: Sveriges riksdag *) (30 s.) Sandberg, Robert (red.) (1999). Epos: historia : för gymnasieskolans kurs A och B. 2. uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell *) (300 s.) eller: Graninger, Göran, Tägil, Sven & Carlsson, Kjell-Åke (red.) (1990). Vägar till nuet: från forntiden till våra dagar : historia för gymnasieskolan. [Ny utg.] Solna: Almqvist & Wiksell läromedel *) (300 s.) Svanberg, Ingvar & Tydén, Mattias (1999). I nationalismens bakvatten: om minoritet, etnicitet och rasism. Lund: Studentlitteratur (100 s.) Metodövningar, Stencilkompendium: Material till olika metodövningar i källkritik m.m. *) (60 s.) Valfri litteratur: Egen vald litteratur i samband med projektarbete ca. 200 s.totalt: ca. 1300 s. *) tillhandahålles på Historiska institutionen Delkurs 4; Geografi, 7,5 högskolepoäng Bydén, S. (ed) 1998: Mark, människa, miljö. Göteborgs universitet och Stockholms universitet. Göteborg, 3:e upplagan. 174s (Sid 13-45, 97-119, 169 läses.) Hall, Ola (2000). Introduktion till kartografi. Rev. 1998 Stockholm: Kulturgeografiska institutionen (78 s.) Perhans, Karl-Erik (2001). Våra vanligaste stenar i urval: ett geologiskt-geografiskt studiematerial om mineral och bergarter. 4. uppl. Sollentuna: Geo läromedel (44 s.) Sveriges Nationalatlas 1996: Sveriges geografi. (176 s.) (läses efter anvisningar) Strömberg, Bo (1994). Naturgeografi. [1], Grundkurs 1. 2. uppl. Stockholm: Stockholms universitet, Naturgeografiska inst. (96 s.) (läses efter anvisningar) Sidan 4/5
Yrgård, Anders (2001). Väder och klimat. (15 s.) Kartbok. Valfri kartbok (atlas) innehållande även tematiska kartor (klimat, vindar, befolkning, produktion av olika varor etc) Sidan 5/5