Sammanträde med Instans

Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Instans Tid: mötesdatum, kl 00 Plats: plats Information och överläggningar Ajournering av mötet för gruppvisa överläggningar Ärendelista Val av justerare och tid för justering listaärenden Namn på ordförande Ordförande Skapadav Sekreterare Tel: skaparetel E-post: skaparemejl Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 67 30 E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

Ärende 1 Statistik 2014

Ärende 2 Förfrågningsunderlag för ny upphandling av kost på äldreboende

Datum: 14-05-27 Vård och äldreomsorgsnämnden Handläggare: Catharina Johansson Direktnr: Beteckning: förvaltningschef Förfrågningsunderlag för ny upphandling av kost på äldreboende Ärendebeskrivning Sedan 2010 har de kommunalt drivna äldregårdarnas kök drivits i extern regi. Detta efter att kommunens dåvarande serviceenhet lades ut på entreprenad, och ISS tog över kostverksamheten i ett avtal om fyra år med möjlighet till förlängning med två år. Upphandlingen omfattade all kostverksamhet i kommunen - barn och ungdom, utbildning och vård- och äldreomsorg. Vård och äldreomsorgsnämnden fick i samband med att avtalet tecknades en kompensation med ca 5mnkr för de merkostnader som uppstod för förvaltningen i samband med förändringen. Vid samma tidpunkt organiserades också en ny kostenhet för att följa upp avtalet. Enheten placerades under Barn och ungdoms nämnden. Det gällande avtalet löper ut 2016-06-30 och kommunens kostenhet har tillsammans med förvaltningarna och kommunens upphandlingsenhet startat upp processen för att förbereda en ny upphandling. Vård och äldreomsorgsnämnden har i april haft en föredragning i ärendet och partierna har lämnat synpunkter till förvaltningen. Sedan den nuvarande upphandlingen gjordes, har en del förändringar skett. Antalet platser i äldreboendena har minskat, fler platser drivs i extern regi, gruppboendena är fler, servicelägenheterna färre och fler trygghetsboenden har tillkommit. Nämnden har fastställt ett måltidprogram för särskilt boende och förvaltningen beställer, följer upp och kontrollerar verksamheten på ett mer systematiskt sätt. Ett nytt måltidskoncept i hemtjänsten har införts som innebär att fler köper mat från äldreboendena. Idag vet vi inte om maten i äldreomsorgen är kostsam i förhållande till andra kommuner, eftersom det inte finns denna typ av jämförelser. Vi vet bara att den för äldreomsorgens del, i samband med förändringen 2010, blev mer kostsam. Upphandlingen medförde även kvalitetsförbättringar, såsom exempelvis möjlighet att välja mellan två rätter. Från att ha legat lågt i ranking i jämförelser med andra kommuner, har kosten på de här åren gått till ett medelvärde. Alingsås kommun, Vård och äldreomsorgsförvaltningen Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 våning 2 Telefon: 0322-61 60 00, Fax: 0322-124 58 vard.aldreomsorg@alingsas.se, www.alingsas.se 1 (3)

Överväganden I de diskussioner som förts har följande punkter lyfts fram som särskilt viktiga ur ett äldreomsorgsperspektiv, att tas hänsyn till under framtagningen av ett förfrågningsunderlag: Äldreomsorgens kostverksamhet för de kommunalt drivna äldreboendena ska även fortsättningsvis upphandlas. Upphandlingen ska ske separat och med eget förfrågningsunderlag där pris och kvalitetsparametrar ingår. Det av nämnden fastställda måltidsprogram för äldreboende samt gemensamt måltidprogram för hemtjänst och särskilt boende, ska utgöra underlag för de kvalitetskrav som ställs. Det är också viktigt att maten lags från grunden och att kunskap om äldre och nutrition finns. Köken ska ge service till äldregårdarna men även till trygghetsboenden och äldre med hemtjänst. Förvaltningen ska utreda vilken/vilka av äldregårdarnas restauranger som ska öppnas för en bredare grupp. Inriktningen är Brunnsgårdens restaurang men även Bjärkegården och Hagagårdens restauranger ska utredas. Befintliga kök ska fortsätta att laga varm mat med hänsyn tagen till i jämförelselser god ekonomisk effektivietet. I förfrågningsunderlaget ska de förändringar som kan bli aktuella under perioden vägas in och underlaget ska utformas så att förutsättningarna finns att genomföra förändringar och kvalitetsförbättringar, tillsammans med utföraren, under löpande avtalsperiod. Erfarenheter av kravställande på kvalitet samt uppföljning av avtal som finns inom nämndens verkamhetsområde ska användas. Uppföljning och kontroll ska anpassas till äldreomsorgens övriga uppföljningsrutiner. Underlaget tas fram under hösten 2014 och nämnden ska hållas informerad om resutat av överväganden, förändringar och nya omständigheter under arbetets gång. Förslag till beslut Vård och äldreomsorgsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förfrågningsunderlag för upphandling av kost på nämndens äldreboenden i egenregi, med föreslagen inriktning. VÅRD OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Catharina Johansson Förvaltningschef Alingsås kommun, Vård och äldreomsorgsförvaltningen Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 våning 2 Telefon: 0322-61 60 00, Fax: 0322-124 58 vard.aldreomsorg@alingsas.se, www.alingsas.se 2 (3)

Alingsås kommun, Vård och äldreomsorgsförvaltningen Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 våning 2 Telefon: 0322-61 60 00, Fax: 0322-124 58 vard.aldreomsorg@alingsas.se, www.alingsas.se 3 (3)

Ärende 3 Verksamhetsuppföljning 2014

Datum: 2014-05-27 Handläggare: Christine Sjökvist Kvalitetsuppföljning inom särskilda boenden, Vård och äldreomsorg Alingsås kommun Ärendebeskrivning Inom vård och äldreomsorgsförvaltningen finns det rutiner för uppföljning av kvalitet i verksamheten. Uppföljningen omfattar verksamheter i kommunens egen regi, privata hemtjänstföretag samt boenden som drivs på entreprenad. Under våren 2014 har kvaliteten på de särskilda boendena och korttidsboendet följts upp. Beredning Kvalitetsuppföljningen omfattar samtliga äldreboenden och ett korttidsboende. Genomförandet sker med personal på olika nivåer. Kvalitetsuppföljning genomförs med enkät till enhetschefer, samtal med chefer och personal samt genom observationer på boendet. Extra fokus har lagts på att följa upp följsamheten till förvaltningens måltidsprogram som nämnden fastställde 2013-06-18 samt samverkan mellan dag och nattpersonal för att samordna insatserna runt den enskilde. Förslag till beslut Vård och äldreomsorgsnämnden godkänner kvalitetsuppföljningen 2014. VÅRD OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Catharina Johansson Förvaltningschef Alingsås kommun, Vård och äldreomsorgsförvaltningen Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 våning 2 Telefon: 0322-61 60 00, Fax: 0322-124 58 vard.aldreomsorg@alingsas.se, www.alingsas.se

Rapport verksamhetsuppföljning 2014 Bakgrund Inom vård och äldreomsorgsförvaltningen finns det rutiner för uppföljning av kvalitet i verksamheten. Uppföljningen omfattar verksamheter i kommunens egen regi, privata hemtjänstföretag samt boenden som drivs på entreprenad. Under våren 2014 har kvaliteten på de särskilda boendena och korttidsboendet följts upp. Under hösten 2014 ska en kvalitetsuppföljning inom hemtjänsten samt hemsjukvården genomföras. Genomförande av kvalitetsuppföljning Kvalitetsuppföljningen omfattar samtliga äldreboenden och ett korttidsboende. Genomförandet sker med personal på olika nivåer. En enkät har lämnats ut till respektive enhetschef. Samtal har förts med chefer på enhetschefsnivå samt med företrädare för personal inom varje enhet utifrån enkätsvaren och fastställda samtalspunkter. Där ges även utrymme för personal att framföra synpunkter. Syftet med samtalen var att nå en högre kvalitativ nivå. Fokus har varit att följa upp insatta åtgärder utifrån de brister som identifierades 2013 samt identifiera brister och förbättringsområden. Extra fokus har lagts på att följa upp följsamheten till förvaltningens måltidsprogram som nämnden fastställde 2013-06-18 samt samverkan mellan dag och nattpersonal för att samordna insatserna runt den enskilde. Observationer av måltider har genomförts i samtliga boenden Avvikelser samt synpunkter och klagomål har följts upp. Resultatet från enkäter och det som kommer fram i samtal och observationer är inte alltid överensstämmande. Det som framkommit i samtalen och vid observationer har dock inte föranlett att enkätsvaren ändrats. Varje enhetschef erhåller efter genomförd uppföljning en skriftlig rapport där eventuella brister och förbättringsområden redovisas, även det som är bra i verksamheten lyfts fram i rapporten. Rapporten är inte heltäckande vare sig det gäller brister, förbättringsområde eller det som är bra i verksamheten. Enhetschefen upprättar utifrån rapporten en handlingsplan där det redovisas hur brister ska åtgärdas samt en plan för förbättringsarbete. Resultatet av kvalitetsuppföljningen redovisas utifrån de fastställa kvalitetskraven för särskilt boende. Samtliga enkätsvar redovisas i en bilaga.

Sammanfattning av resultat från enkäter, samtal och observationer Säker vård och omsorg Riskförebyggande arbete Det är känt i verksamheten hur och när sjuksköterska ska kontaktas och hur personal ska agera i akuta situationer. Vårdpersonalen bedömer i de flesta fall på egen hand när sjukgymnast och arbetsterapeut behöver kontaktas utan att först kontakta sjuksköterska. Delegeringar Alla känner till riktlinjer för läkemedelshantering och endast en chef svarar att personalen sällan får utbildning i samband med delegering. Trots det har ett stort antal läkemedelsavvikelser rapporteras under året. Några arbetsgrupper uppger att det finns brister i informationen i samband med delegering särskilt när det gäller ny utrustning ex vid insulingivning och hjälpmedel som används sällan. Nattpersonalen uppger att de sällan får information om nya hjälpmedel. Det finns som regel alltid personal som kan utföra delegerade uppgifter och cheferna har kännedom om att personalen delegeras, med några få undantag. Vård i livets slut Alla verksamheter har ett klart definierat arbetssätt vid vård i livets slut och individuella bedömningar av personalbehov görs Biståndshandläggning - beställning Beslut om särskilt boende följs aldrig upp. Enligt vård och äldreomsorgsförvaltningens riktlinjer ansvarar enhetschefen för bedömning av den enskildes behov av hjälp och stöd i det särskilda boendet. Det framkommer brister på några enheter där chefen överlämnar ansvaret för behovsbedömning till vårdpersonalen. Hälso- och sjukvårdsinsatser förs inte alltid över till genomförandeplanen det har dock skett en klar förbättring från tidigare år. I många arbetslag arbetar de efter underscheman och genomförandeplanerna blir inte ett arbetsredskap i det dagliga arbetet. Det finns en risk att den enskildes önskemål och behov inte tillgodoses fullt ut. Ett nytt arbetssätt s.k. mappsystem införs på några avdelningar vilket bland annat innebär arbetet under dygnet utgår från genomförandeplanen.

Hygien Hygienriktlinjer är kända i verksamheterna av såväl chefer som personal. Följsamheten till riktlinjerna varierar något mellan de olika avdelningarna. I jämförelse med tidigare enkäter där både hemtjänst och särskilt boende ingick har det skett en tydlig förbättring det senaste året. De flesta enheterna har ett systematiskt kontrollsystem för uppföljning av följsamhet till hygienriktlinjerna. Hygienrond har däremot endast genomförts på två boenden. Det finns inget krav på att hygienrond ska genomföras. Rehabiliterande arbetssätt Delegering och instruktion för habiliterande och rehabiliterande insatser följs inte alltid. Flera avvikelser har rapporterats gällande insatser som inte utförts. Detta bedöms som en brist. Självbestämmande och integritet Värdegrund Det finns brister gällande de boendes självbestämmande, delaktighet samt individanpassning som ett exempel kan måltiden lyftas fram. Observationer av måltiden visar att det oftast är rutiner som styr istället för individens önskemål, på de allra flesta boendena äter t.ex. alla frukost samtidigt istället för när de kommer upp. Observationer visar också och de boendes egna resurser inte tillvaratas som exempel är det få av de boende som själva tar sin mat eller brer sin smörgås trots att förmågan finns. På flera avdelningar lägger de boende sig innan nattpersonal tar över, det är oklart varför men i samtal framkommer att det blir lång väntan om nattpersonalen ska hjälpa de boende i säng då de är få som arbetar. Att inte tillvarata den enskildes egna resurser bedöms som en brist som en risk. Förbättringsarbete för att sätta värdegrunden i fokus pågår på i stort sett alla avdelningar. Aktivitet och samvaro Alla boenden erbjuder gemensamma aktivterer i varierande grad och alla samverkar med frivilligorganisationer och föreningar. Promenad erbjuds som regel flera gånger i veckan på många boenden och minst en ggr i veckan på övriga. Individuella aktiviteter erbjuds inte på alla boenden vilket bedöms som en brist. Genomförandeplan social dokumentation - delaktighet Verksamheterna har ett arbetssätt som säkerställer att genomförandeplanen ska Upprättas i rätt tid. Mindre brister förekommer. En del avvikelser gällande brister i upprättandet av genomförandeplan har också rapporterats under året. De allra flesta boende erbjuds att vara delaktiga i upprättandet och/eller vid revidering av genomförandeplanen. Uppföljning av genomfröandeplanen enligt riktlinjerna görs på de allra flesta enheterna. I det stora hela är kvaliteten bra. En separat dokumentationsgranskning av den sociala dokumentationen ska genomföras under året.

Helhetssyn och samordning Överlämnande av information inom enheten fungerar bra, det finns tid avsatt och bra rutiner finns. Generellt på boendena efterfrågas strukturerad samverkan runt de boende där även nattpersonal ingår. Några boenden har detta. Överlämnande av information mellan olika enheter exempelvis när en person flyttar från sitt hem eller korttidsboende eller kommer från sjukhus till ett boende/ byter boende har brister. Det bedöms som en stor brist och risk. Det finns inget systematiskt kvalitetssäkrat arbetssätt för att ta tillvara och behålla den rehabiliteringsnivå som uppnås för den enskilde vårdtagaren efter en rehabiliteringsperiod. Tolk Vid behov av tolk använder boendet sig oftast av närstående eller personal. Legitimerad tolk bör användas i samband med upprättandet, revidering av genomförandeplan och i samtal för inhämtande av den enskildes synpunkter eller önskemål. Detta bedöms som en brist och risk. Samverkan I enkäten finns ett antal frågor gällande hur chef och personal upplever samarbete, tillgänglighet, informationsöverföring, bemötande, återkoppling, samarbete i enskilt ärende mellan olika yrkeskategorier. Sett över samtliga yrkeskategorier så är samverkan ett förbättringsområde. I samtal med olika personalgrupper oavsett yrkeskategori framkommer det också en upplevd brist i samverkan och återkoppling. Samverkan med den kommunövergripande nattpatrullen/sjuksköterskor fungerar mycket bra. Trygghet och säkerhet Avvikelsehantering Chefer och personal uppger att de känner till riktlinjerna för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sara. I samtal framkommer att kunskapen och följsamheten i avvikelsehanteringen har brister. Som en orsak anges att verksamhetssystemet där avvikelser rapporteras och hanteras är komplicerat. Genomgång av avvikelser och återkoppling till verksamheten samt analys och riskbedömning på övergripande nivå brister. Flera personalgrupper uppger att de inte rapporterar avvikelser i tillräcklig grad utifrån det som inträffar i verksamheten. Det finns tydliga riktlinjer och god kännedom om hur information om klagomål och synpunkter skall ges till den enskilde och dess närstående. Nyckelrutiner Nyckelhanteringen är i stort sett säker men brister förkommer på ett boende.

Social dokumentation Det finns tydliga skriftliga riktlinjer för hur dokumentation skall föras i all verksamhet. Dessa är kända i verksamheten Antalet vikarie inom vård och äldreomsorgsförvaltningen som har tillgång till verksamhetssystemet har ökat under senaste året, för de som inte har tillgång till verksamhetssystemet finns det olika lokala lösningar för att säkerställa att information finns tillgänglig och dokumentation förs. Tillgång till de dokument som styr verksamheten är bristfällig för de som inte har tillgång till verksamhetssystemet. Detta bedöms som en brist och en risk. Kunskapsbaserad verksamhet Fortbildning Flera enheter har inte genomfört fortbildning i bemötandefrågor. Introduktion Rutiner för introduktion av nyanställda finns men följs inte alltid. Tillgänglighet Skriftligt informationsmaterial om verksamheten saknas på flera enheter. Det är inte säkerställt att de boende får en trygg och säker vård nattetid på samtliga demensboenden då de inte är bemannade hela natten. Brister kvarstår. Några demensboenden har personal på plats dygnet runt. Största delen av demensboendena är låsta. Synlig kod finns på samtliga demensboenden. Långa stunder främst på morgonen lämnas de boende utan tillsyn i dagrum och matrum. Det bedöms som en brist och en risk. Övrigt som framkommit i samtal På Brunnsgården framför många att de mår dåligt på grund av luften och lukter, de beskriver att de får utslag, blir trötta, får ta extra allergimedicin. Någon tvingas byta arbetsplats på grund av detta. På Brunnen uppger personalen att telefonen fungerar dåligt på natten det är ingen täckning. På flera boenden säger personalen att de saknar tid för att reflektera och prata sig samman hur de bäst ska genomföra och lägga upp arbetet. De upplever att det är stressigt och arbetsglädjen försvinner. Några boenden uppger att det är mycket som ska göras i datorn och det tar tid ifrån dem de saknar papper o penna.

Personal framför att nattpersonal sällan erbjuds att delta på samverkansmöten och aldrig deltar på något Senior Alert möte. Särskild granskning av måltiden genom observation 30 observationer av måltiden frukost och lunch har genomförts vilket innebär att det inte genomförts på samtliga avdelningar. Sammanfattning av måltidsobservation Av samtal och observation framkommer att det finns gott om mat att tillgå, alla kan äta sig mätta och mellanmål kan serveras dygnet runt. På de flesta avdelningar serveras gemensam frukost cirka 9 00 eller senare. Många får något att dricka eller äta när de vaknar och på en avdelning finns det en kaffevagn dukad tidigt på morgonen. Vid observationerna kan man se många som sitter vid frukostbordet och väntar långt mer än 1 timme, som längst 1 timme och 45 minuter, under den tiden finns det ingen personal som ser vad som händer. Det är brist på tillsyn vilket innebär att det inte är tryggt och säkert för de boende detta bedöms som en allvarlig risk. På några avdelningar finns det en person i köket och de boende äter då frukost allt eftersom de kommer upp. I stort sett all mat serveras av personalen direkt från kantiner som står på en bänk utom synhåll från de boende och läggs upp en tallrik som sedan ställs fram. På några få avdelningar erbjuds de boende att själva ta mat och bre smörgåsar. Det finns lokala lösningar för att göra de boende mer delaktiga. Personalen upplever att det avsätts tid så att alla kan äta i lugn och ro. Ett undantag finns. Matsedel finns tillgängliga för alla. De flesta avdelningar har listor där det framgår vem som ska ha avvikande kost. Det dukas fint på helger och storhelger uppmärksammas på olika sätt på de flesta avdelningar. Det finns kunskaper hos personal om vikten av att fördela måltider över dygnet men det ser olika ut. På vissa avdelningar är det tätt mellan måltiderna 9 00 16 30 under 7 och en halv timme serveras frukost, lunch, kaffe/mellanmål och kvällsmat. Några avdelningar serverar kvällsmat 17 30. Samtliga avdelningar serverar något på kvällen till de som är uppe och vakna. Nattfastan kan bli lång. Rutiner för att säkerställa att den ofrivilliga nattfastan inte överstiger 11 timmar saknas. Detta bedöms som en risk. De flesta måltider är en stund av trevlig gemenskap med samtal och ibland lite sång. Det är tyvärr inte så på alla avdelningar. Bland personalen råder det osäkerhet om vad som gäller, får man servera maten i karotter som står på bordet, får man ställa fram bröd, smör och pålägg på bordet. Ska man ha plastförkläde och handskar på sig i köket? Det finns en osäkerhet om vad som är godkänt av miljö och hälsa. Det ser mycket olika ut hur och när de boende får välja vad de vill äta. Några boenden måste skicka beställning till köket två veckor i förväg. I enkäten framkommer att Måltidsprogrammet inte är känt i verksamheten.

Observation av måltid Följande observerades Är det lätt för de boende att komma fram utan att behöva flytta möbler? Ja samtliga lokaler är bra Är miljön anpassad till individens behov, är det lätt att se tallriken, är det lätt att se maten kontraster? Miljön är delvis anpassad, kontraster används sällan, namnskyltar används aldrig Finns det möjlighet att sitta avskilt om man vill? Nej det finns ingen möjlighet i köket med undantag från någon avdelning. Däremot erbjuds de som vill äta i sin lägenhet Sitter de boende bra? Ja Är TV/radio på? Nej, alltid avstängd. På många avdelningar var TV på men den stängdes av i samband med måltiden Är diskmaskinen igång? Nej Är lokalen inbjudande, är det hemtrevligt inrett, blommor, dukar mm? Ja lokalerna är trevliga och på bordet finns som regel duk eller underlägg, blommor och frukt på bordet Stör larm/telefon? Nej, endast på en avdelning Presenterar personalen måltiden, vad som serveras? Det varierar mycket. På några avdelningar presenterar personalen måltiden alldeles utmärkt och på några avdelningar varsågod gröt eller en tallrik ställs fram utan att någon berättar vad det är på tallriken

Serveras maten på ett positivt sätt? Det varierar mycket. Det är vanligt att maten finns i kantiner som placeras på en bänk/diskbänk även frukostmat ställs på en bänk/diskbänk och därifrån hämtar personalen mat. De boende kan då inte se maten Det finns flera positiva sätt som maten serveras på. Dels i karotter på bordet eller på en vagn eller köksö där de boende kan ta själva. På några avdelningar placeras maten på en vagn som körs fram till bordet så de boende kan se när personalen lägger upp mat På någon avdelning dricker alla samma dryck och den finns redan i glaset när man sätter sig Är det spring eller sitter personalen ner? Personalen rör sig lugnt men det blir lite spring de går mellan borden och den plats där maten står. Däremot är det ovanligt att personalen sitter ner med de boende. På två boenden äter personalen tillsammans med de boende, pedagogisk måltid, då sitter de med vid bordet Lägger personalen egna tyckande åt sidan? Ja Erbjuds man att välja vilken mat man vill ha? Det ser olika ut, på några demensboenden väljer inte de boende alls det är personalen som beställer det den boende tycker om och väljer bort det de inte tycker om. Många väljer två veckor i förväg På flera avdelningar har man som aktivitet att gå igenom matsedeln och välja vad man vill äta. Några avdelningar beställer lite av både maträtterna vilket ger de boende möjlighet att välja vid bordet. Det förkommer också att den ena maträtten serveras som förrätt och den andra som huvudrätt. Vilket innebär att det blir en trerätters middag! Erbjuds de boende att få mer mat? På samtliga avdelningar erbjuds de boende mer mat I de stora matsalarna där det inte finns personal har de boende ingen möjlighet att få mer mat Har personalen tid att hjälpa den enskilde att äta, hjälper hon/han flera samtidigt? Ja det finns tid måltiderna får ta tid. I samtal säger all personal förutom på ett boende att det finns tid avsatt så de boende kan äta i lugn och ro. Ibland kan de få hjälpa två att äta samtidigt beroende på hur många som behöver denna hjälp

Ger personal hjälp/stöd/uppmuntran? Både och på vissa avdelningar alldeles föredömligt och vissa avdelningar är personalen mindre delaktig i måltiden Pratas det över huvudet på de boende? Nej Är personalen uppmärksam på den enskildes signaler ex vill ha dryck, mer mat? Ja men det förkommer brister, eftersom personalen inte sitter med vid bordet så ser de inte alltid vad som händer vid bordet Hinner alla äta upp innan avdukning påbörjas? Ja När dukas det? Lite olika, ibland kvällen innan men oftast i samband med måltiden Vem dukar? Personalen Har personalen olika uppgifter? Det ser olika ut är de två som arbetar så hjälps de åt men på vissa avdelningar har man olika uppgifter Finns det karotter på bordet.? Finns det bröd smör pålägg på bordet? Ytterst sällan endast två avdelningar erbjuder detta Kryddor saknas på borden Kvalitetsuppföljningen är genomförd av Christine Sjökvist Utredare Eva Gustavsson MAS

Webbenkät Särskilt boende 2014 Redovisning av enkätsvar per kvalitetsområde, beroende av två olika svarsformuleringar redovisas enkätsvaren från svarsalternativen. Helhetssyn och samordning 1 Namn Antal % A. Alltid 17 65,4 B. Ofta 7 26,9 C. Sällan 2 7,7 D. Aldrig 0 0 Total 26 100 Helhetssyn och samordning 1 Namn Antal % A. Ja 117 90 B. Nej 13 10 Total 130 100

Självbestämmande och integritet 1 Namn Antal % A. Ja 174 92,6 B. Nej 14 7,4 Total 188 100 Självbestämmande och integritet 1 Namn Antal % A. Alltid 39 60 B. Ofta 26 40 C. Sällan 0 0 D. Aldrig 0 0 Total 65 100

Säker vård och omsorg 1 Namn Antal % A. Alltid 29 74,4 B. Ofta 10 25,6 C. Sällan 0 0 D. Aldrig 0 0 Total 39 100 Säker vård och omsorg 1 Namn Antal % A. Ja 141 97,2 B. Nej 4 2,8 Total 145 100

Trygghet och säkerhet 1 Namn Antal % A. Alltid 13 100 B. Ofta 0 0 C. Sällan 0 0 D. Aldrig 0 0 Total 13 100 Trygghet och säkerhet 1 Namn Antal % A. Ja 285 93,4 B. Nej 20 6,6 Total 305 100

Kunskapsbaserad verksamhet 1 Namn Antal % A. Ja 178 89,4 B. Nej 21 10,6 Total 199 100 Tillgänglighet 1 Namn Antal % A. Ja 57 73,1 B. Nej 15 19,2 C. Delvis 6 7,7 Total 78 100

Svarsjournal Publikationsnamn Webbenkät Särskilt boende Namn Datum 1. Jag är ansvarig för följande enhet 2. Den personal du ansvara för känner till riktlinjer för läkemedelshantering och följer dem 3. Den personal du ansvar för får utbildning för att utföra delegerade arbetsuppgifter 4. Utföraren samverkar med andra yrkeskategorier när de efterfrågar det 5. Det finns personal i tjänst som kan utföra delegerade arbetsuppgifter 6. Chefen skriver under personliga delegeringar 7. Det finns ett klart definierat arbetssätt vid vård i livets slut 8. Individuella bedömningar av personalbehovet, antal personal, görs vid vård i livets slutskede 9. Den personal du ansvara för får utbildning i att använda hjälpmedel 10. Den personal du ansvarar för har kunskap om vad som gäller när ett hjälpmedel ska tas ur drift av säkerhetsskäl 11. Den personal du ansvarar för känner till rutinerna för uppsökande tandvård 12. De enheter du ansvarar för deltar/samverkar i det riskförebyggande arbetet 13. Vårdhygiens riktlinjer är kända av den personal du ansvarar för 14. Den personal du ansvarar för följer riktlinjer för basala hygienrutiner 15. Systematisk uppföljning av följsamheten till hygienriktlinjer genomförs och dokumenteras 16. Hygienrond har genomförts under året tillsammans med hygiensjuksköterska från Vårdhygien 17. Den personal du ansvarar för informeras regelbundet om basala hygienrutiner 18. Verksamheten tillhandahåller arbetskläder 19. Ange var arbetskläderna tvättas 20. Den personal du ansvarar för har kortärmade kläder i omvårdnadsarbetet 21. Händer och underarmar är fria från smycken och klocka vid omvårdnadsarbete 22. Alkogel/handsprit används i samband med omvårdnadsarbete 23. Den personal du ansvarar för har tillgång till tvål och pappershanddukar 24. Skyddskläder används vid orent arbete 25. Ansvarig chef beslutar om de individuella insatser som ska genomföras i boendet 26. Rutin finns för hur ny beställning av insatser tas emot och hanteras, rutinen är känd och följs 27. Enheten har ett arbetssätt som säkerställer att den enskildes resurser tillvaratas 28. Enheten har ett arbetssätt som säkerställer att genomförandeplan alltid upprättas 29. Arbetssättet är känt bland den personal du

ansvarar för och följs 30. Den enskilde/företrädare erbjuds att vara delaktig i planeringen av hur och när hjälpen ska ges 31. Genomförandeplanen är upprättad inom två veckor 32. Enheten har ett arbetssätt som säkerställer att beslutade insatser enligt SOL och Hälso och sjukvårdsinsatser överförs till genomförandeplanen 33. Enheten har ett arbetssätt som säkerställer att den enskilde har stort inflytande över hur insatserna ska utföras 34. Av genomförandeplanen framgår det hur personal ska förhålla sig i den enskildes hem 35. Enheten har ett arbetssätt som säkerställer att den enskilde undertecknar genomförandeplanen 36. Enheten har ett arbetssätt som säkerställer att genomförandeplanen följs upp minst var tredje månad och revideras en gång per år och vem som ansvarar för det 37. Enheten har ett arbetssätt som säkerställer att den enskilde och/eller deras företrädare erbjuds att delta vid revidering av planen 38. Genomförandeplanen finns tillgänglig för berörd personal och används i det dagliga arbetet 39. Arbetsplatsen har ett uttalat arbetssätt som säkerställer att den enskildes synpunkter och önskemål beaktas 40. Individuell hänsyn tas till den enskildes behov och önskemål 41. De enskilde som så önskar vet vilken dag och tid olika insatser ska utföras 42. Den enskilde har möjlighet att välja när han/hon vill lägga sig och stiga upp 43. Arbetsplatsen har ett uttalat arbetssätt som värnar den enskildes möjlighet att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande 44. Hur ofta erbjuds utevistelse 45. Den enskilde har möjlighet att dagligen delta i någon aktivitet utifrån sina intresseområden 46. Ett aktivitetsschema finns uppsatt och är synligt för de boende 47. Individuella aktiviteter erbjuds och dokumenteras i genomförandeplanen 48. Personal i boendet följer vid behov med den enskilde till sjukhus, läkare, frisör etc 49. Samverkan sker med andra yrkeskategorier inför upprättandet av genomförandeplanen 50. Rutiner för informationsöverföring inom arbetslaget finns och är kända 51. Rutiner för informationsöverföring mellan personal dag/kväll/natt samtliga yrkeskategorier finns och är kända 52. Enheten har en känd rutin/arbetssätt för hur nya vårdttagare tas emot 53. Det finns utsedd kontaktperson för varje vårdtagare 54. Kontaktperson har ett tydligt skriftligt uppdrag som följs 55. Kontaktperson har ett tydligt skriftligt

uppdrag som är känt för den enskilde och anhörig 56. Ansvarig chef arbetar för att uppnå kontinuitet dvs minimerar antalet personer hos den enskilde 57. Minst en ordinarie personal är alltid i tjänst Ordinarie: månadsavlönad, varit i tjänst på enheten minst 6 mån 58. Skriftliga riktlinjer för när sjuksköterska ska kontaktas finns tillgängliga, är kända och följs 59. Skriftliga riktlinjer för när arbetsterapeut ska kontaktas finns tillgängliga, är kända och följs 60. Skriftliga riktlinjer för när sjukgymnast ska kontaktas finns tillgängliga, är kända och följs 61. Den personal du ansvarar för har kännedom om kommunens anhörigstöd 62. På enheten finns ett arbetsätt där anhörigas kunskaper tillvaratas och där anhöriga ses som en resurs. 63. Kommunens mål görs kända för den personal du ansvar för 64. På den enhet du ansvarar för finns forum för kvalitets- och utvecklingsfrågor 65. Skriftliga riktlinjer finns gällande avvikelsehantering 66. Den personal du ansvarar för känner till riktlinjerna och följer dem 67. Enheten har ett arbetssätt som säkerställer att inträffade avvikelser tas upp i personalgruppen 68. Alla avvikelser dokumenteras i den enskildes journal 69. Den personal du ansvar för känner till hur och när missförhållande eller risk för missförhållande rapporteras enligt lex Sarah 70. Vårdtagarna och anhöriga informeras alltid om hur de kan lämna synpunkter och klagomål 71. Riktlinjer finns för dokumentation 72. Enheten har ett arbetssätt som säkerställer att löpande dokumentation i ärendet förs enligt gällande riktlinjer 73. Arbetssättet en är känt och följs av den personal du ansvarar för 74. Dokumentationen förvaras på ett säkert sätt 75. Rutiner finns för vad som gäller vid brand 76. Den personal du ansvarar för har kunskap om gällande brandrutiner 77. Den enhet du ansvarar för har rutiner för brandsyn och utbildning av personal 78. Den personal du ansvarar för har kännedom om tystnadsplikt och sekretess och följer den 79. Den personal du ansvarar för undertecknar en försäkran om att följa tystnadsplikten 80. Rutiner finns för att följa upp att sekretess och tystnadsplikt följs 81. Riktlinjer för hantering av den enskildes egna medel följs 82. Den enskildes egna medel och läkemedel förvaras i olika skåp. 83. Riktlinjer för hantering och förvaring av nycklar följs 84. Enheten har ett arbetssätt som säkerställer

en säker larmhantering 85. Riktlinjer för begränsningsåtgärder är kända och följs 86. Ingen vårdtagare har ofrivilligt haft en nattfasta som överstiger 11 timmar 87. Den personal du ansvarar för känner till Måltidsprogrammet 88. Enheten har ett arbetssätt som säkerställer att Måltidsprogrammet följs 89. Enheten har ett arbetssätt som säkerställer att den ofrivilliga nattfastan inte överstiger 11 timmar 90. Den personal du ansvar för vet vad de ska göra när den enskilde inte tillgodogör sig näring 91. Egenkontrollprogram för kost finns 92. Den personal du ansvarar för har genomgått utbildning i livsmedelshygien 93. De boende kan välja mellan minst två olika maträtter 94. Chef i beredskap finns 95. Namngiven ersättare finns vid din frånvaro 96. Kompetenskravet undersköterska uppfylls vid rekrytering av tillsvidareanställd vårdpersonal 97. Samtliga med titeln undersköterska har motsvarande omvårdnadsutbildning 98. Skriftlig rutin finns för introduktion av nyanställd personal och följs 99. Fortbildning i bemötandefrågor har genomförts de senaste 12 månaderna 100. Den personal du ansvarar för har tillräcklig kunskap i svenska språket för att kunna kommunicera med vårdtagaren 101. Den personal du ansvarar för har tillräcklig kunskap i svenska språket för att kunna dokumentera skriftligt 102. Demensboendet är bemannat hela natten 103. Enheten har arbetssätt som säkerställer att den enskilde informeras om förändringar och rättigheter 104. Tolk har använts under året 105. Enheten har ett arbetssätt som säkerställer att insatser utförs i rätt tid 106. Vårdtagare och anhöriga vet hur och när man når chefen 107. Personalen kan identifiera sig och vårdtagarna informeras om hur identifikationen ser ut 108. Vårdtagare och anhöriga vet hur och när man når chefen 109. Hur upplever du och din personal samarbetet med planeringsavdelningen? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Tillgänglighet 109. Hur upplever du och din personal samarbetet med planeringsavdelningen? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Informationsöverföring 109. Hur upplever du och din personal samarbetet med planeringsavdelningen? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Återkoppling 109. Hur upplever du och din personal

samarbetet med planeringsavdelningen? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Bemötande 109. Hur upplever du och din personal samarbetet med planeringsavdelningen? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Samarbete i enskilda ärenden 110. Hur upplever du och din personal samarbetet med kommunens biståndshandläggare? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Tillgänglighet 110. Hur upplever du och din personal samarbetet med kommunens biståndshandläggare? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Informationsöverföring 110. Hur upplever du och din personal samarbetet med kommunens biståndshandläggare? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Återkoppling 110. Hur upplever du och din personal samarbetet med kommunens biståndshandläggare? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Bemötande 110. Hur upplever du och din personal samarbetet med kommunens biståndshandläggare? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Samarbete i enskilda ärenden 111. Hur upplever du och din personal samarbetet med kommunens sjuksköterskor? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Tillgänglighet 111. Hur upplever du och din personal samarbetet med kommunens sjuksköterskor? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Informationsöverföring 111. Hur upplever du och din personal samarbetet med kommunens sjuksköterskor? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Återkoppling 111. Hur upplever du och din personal samarbetet med kommunens sjuksköterskor? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Bemötande 111. Hur upplever du och din personal samarbetet med kommunens sjuksköterskor?

1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Samarbete i enskilda ärenden 112. Hur upplever du och din personal samarbetet med kommunens sjukgymnaster? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Tillgänglighet 112. Hur upplever du och din personal samarbetet med kommunens sjukgymnaster? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Informationsöverföring 112. Hur upplever du och din personal samarbetet med kommunens sjukgymnaster? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Återkoppling 112. Hur upplever du och din personal samarbetet med kommunens sjukgymnaster? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Bemötande 112. Hur upplever du och din personal samarbetet med kommunens sjukgymnaster? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Samarbete i enskilda ärenden 112. Hur upplever du och din personal samarbetet med kommunens sjukgymnaster? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Ej aktuellt 113. Hur upplever du och din personal samarbetet med kommunens arbetsterapeuter? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Tillgänglighet 113. Hur upplever du och din personal samarbetet med kommunens arbetsterapeuter? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Informationsöverföring 113. Hur upplever du och din personal samarbetet med kommunens arbetsterapeuter? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Återkoppling 113. Hur upplever du och din personal samarbetet med kommunens arbetsterapeuter? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Bemötande 113. Hur upplever du och din personal samarbetet med kommunens arbetsterapeuter? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Samarbete i enskilda ärenden 113. Hur upplever du och din personal samarbetet med kommunens arbetsterapeuter? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Ej aktuellt 114. Hur upplever du och din personal samarbetet med den kommunövergripande nattpatrullen? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Ej aktuellt 114. Hur upplever du och din personal samarbetet med den kommunövergripande nattpatrullen? 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra - Eventuell övrig kommentar

115. Känner du att du har förutsättningar att bedriva en god och säker vård och omsorg? Om nej, beskriv vad du saknar. 116. Vilka är enhetens främsta styrkor? 117. Vilka områden behöver ni utveckla på enheten? 118. Hur ser planerna ut för det närmaste året? 119. Hur upplever du samarbetet med Alingsås kommun som helhet? Gäller endast externa utförare 5 1 = Inte alls bra, 5 = Mycket bra

Fyra öppna frågor finns i enkäten. Samtliga svar redovisas nedan Känner du att du har förutsättningar att bedriva en god och säker vård och omsorg? Om nej, beskriv vad du saknar. Ja. Vi bedriver fortfarande en god vård och omsorg men personalen blir allt mer sliten vi har en högre medelålder på personalen. Vi behöver anställa fler utbildade unga. Vårdtagarna är äldre och sjukare när de flyttar in på särskilt boende. De är nödvändigt att se över förrutsättningarna för att bibehålla god vård och omsorg. Inte alltid. För att kunna leva upp till de krav som ställs på vårdpersonalen idag då räcker inte den bemanning som tilldelas oss, då vårdtyngden framförallt på serviceavdelningen verkar vara konstant hög. Vi har arbetat mycket med att göra rätt saker på rätt tid Ok Jag saknar tid att dokumentera och följa upp saker ordentligt. Pga detta tvekar jag ibland på hur god och säker vården är. Saknar tid att vara närvarande ledare med närhet till de äldre. Ja det tycker jag men med ganska knappa resurser. Vilka är enhetens främsta styrkor? Skulle vilja ha lite mer tid för personalen för reflektion, att ha möjlighet att arbeta med ex värdegrunden. Personal erbjuds kompetenshöjande utbildning inom eget verksamhetsområde. Ett salutogent och rehabiliterande synsätt. En förmåga att hela tiden ta emot nya människor Min trygga och ytterst kompetenta personal. Bemötandet av de gamla och deras anhöriga samt att vi har väldigt få långtidssjuka. Vi har också gemensamma aktiviteter som anordnas av resp. avdelning. Att se individen och dess behov. Vår personal Kompetent personalgrupp med stor

samstämmighet i vårdarbetet Samarbetet i personalgruppen Att alltid ha vårdtagarna i centrum. Vi arbetar för att ha ett gott klimat i arbetsgruppen och ett gott bemötande mot vårdtagare och anhöriga. Personalen Engagerande, vilja arbeta för utveckling Småskaligheten Att ta vara på givna resurser på bästa sätt med de boende i centrum. Vilka områden behöver ni utveckla på enheten? Bra bemötande, bra rykte Fortsatt arbete med tidigare uppstartade FAMNA-projekt, inre och yttre miljö, matsituationen, aktiviteter- så mycket mer än att ut och gå. Arbetet med BPSD register. Volontärverksamhet. Mer utbildning till att möta framtiden gällande demenssjukdomar, hur bemöter vi vårdtagare som är utåtagerande på bästa möjliga sätt? Genomförandeplanerna och aktiviteterna Att behålla entusiasmen att fortsätta vara stolt över att man gör ett bra jobb. Att välja göra aktiviteter och "kärleksfullt" omvårdnadsarbete framför arbete som kan mätas med ögat, som bedöms som rejält arbete, men som dock ska utföras. Att både våra gamla och personal ska känna trygghet i vardagen. Dokumentation, uppföljning av genomförandeplaner. Olika områden/avd. Värdegrundsarbete pågår samtliga. Först dokumentation och revideringar kring genomförandeplanerna. Struktur, värdegrundsarbetet Vi behöver utveckla samarbetet mellan avdelningarna och implementera BPSD- samt värdegrundsarbetet Dokumentation och på demensavdelningarna " hela människan" (senior alert och BPSD) Informationsflödet och vissa av rutinerna

Hur ser planerna ut för det närmaste året? Musikpedagog och vårdhundsprojekt. Fortsatt arbete med Alzheimers café. Ansökt att stå som anordnare för FAS 3. Arbeta med det vi behöver bli bättre på. Vi har påbörjat arbetet med värdegrunden och BPSD som naturligtvis hänger ihop med fråga 117. Att stärka arbetsgrupperna och gemensamt hitta vägar, att våga ta till sig nya arbetsuppgifter och se dessa som utmaningar, att våga pröva innan man säger nej det går inte. Att hitta det positiva och skratta tillsammans. Att få arbetet att flyta bättre med hjälp av mappsystem Arbeta med Värdegrunden. Fortsätta med arbetet med bättre genomförandeplaner. Arbeta med värdegrund och bpsd för att höja kvaliteten Dokumentation och på demensavdelningarna " hela människan" (senior alert och BPSD) Arbeta med värdegrunden/ mål/handlingsplan Arbeta med BPSD Arbeta med genomförandeplaner Att jobba mer intensivt med förbättringsområden. Vi kommer att arbeta med systemet optimal bemanning för att fördela tiden så att vi kan använda den så effektivt som möjligt för vårdtagarnas bästa. Systemet innebär också en ökad rörlighet ab personalen i huset och att vi kan minska vikarierekryteringen. Vi har numer också utbildade BPSD-ombud som skall introducera BPSD-metoden i huset Arbeta med den nationella värdegrunden och att hitta hur vi kan utveckla vår verksamhet efter de behov som finns.

Ärende 4 Organiserande av en gemensam bemanningsenhet

Ärende 5 Kommunernas hjälpmedelsförsörjning från 2015-10-01