Överföringsfunktioner, blockscheman och analys av reglersystem



Relevanta dokument
Reglerteknik 6. Kapitel 10. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

Reglerteknik M3. Inlämningsuppgift 3. Lp II, Namn:... Personnr:... Namn:... Personnr:...

Reglerteknik 1. Kapitel 1, 2, 3, 4. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

Reglerteknik Z2. Kurskod: SSY 050 och ERE080. Tentamen

Processidentifiering och Polplacerad Reglering

Övningar i Reglerteknik

LABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK. Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS

A

Datorövning Matlab/Simulink. Styr- och Reglerteknik för U3/EI2

Tentamen i Systemteknik/Processreglering

Tentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2

2. Reglertekniska grunder

G(s) = 5s + 1 s(10s + 1)

Signaler och reglersystem Kapitel 1-4. Föreläsning 1, Inledning Reglerteknik

Reglerteknik, TSIU 61

Kompletterande anteckningar för Mät- & Reglerteknik 1

Reglerteknik 7. Kapitel 11. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

REPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN

Reglerteknik M3, 5p. Tentamen

Reglerteknik, TSIU 61

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

TSIU61: Reglerteknik. Regulatorsyntes mha bodediagram (1/4) Känslighet Robusthet. Sammanfattning av föreläsning 7

Reglerteknik AK, FRTF05

Tentamen i Styr- och Reglerteknik, för U3 och EI2

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 7. Framkoppling Koppling mellan öppna systemets Bodediagram och slutna systemets stabilitet

Lösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!)

Reglerteknik 7. Kapitel 11. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

INLÄMNINGSUPPGIFT I. REGLERTEKNIK I för STS3 & X4

Tillämpningar av fysik och dynamik i biologiska system , kl. 09:00-15:00

Tentamen i reglerteknik SSY310/ERE091. Torsdagen den 4 juni 2015 kl. 14:00

Temperaturreglering. En jämförelse mellan en P- och en PI-regulator. θ (t) Innehåll Målsättning sid 2

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

ERE 102 Reglerteknik D Tentamen

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

2. Reglertekniska grunder

Reglerteknik AK, FRTF05

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 5 (2/4) Stabilitet Specifikationer med frekvensbeskrivning

Tentamen i Styr- och Reglerteknik, för U3 och EI2

Tentamen i Reglerteknik, 4p för D2/E2/T2

Praktisk ProcessAutomation. Göran Malmberg Kim Nyborg

Reglerteknik Z / Bt/I/Kf/F

8.2.2 Bodediagram System av första ordningen K =, antages K > 0

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Frekvenssvaret är utsignalen då insginalen är en sinusvåg med frekvens ω och amplitud A,

Reglerteknik AK, FRT010

1. Inledning. 1. Inledning

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet

Tentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 7

Liten MATLAB introduktion

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 3. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts.

EL1000/1120 Reglerteknik AK

Tentamen i Reglerteknik. 7,5 hp varav tentamen ger 4,5 hp

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Innehåll. Vad är reglerteknik? Forskning inom processtyrning - Resurseffektiv avloppsvattenrening genom reglerteknik

TSIU61: Reglerteknik. de(t) dt + K D. Sammanfattning från föreläsning 4 (2/3) Frekvensbeskrivning. ˆ Bodediagram. Proportionell }{{} Integrerande

Kretsformning och känslighet

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 8

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

KO-pos positionsstyrning. Andreas Rönnqvist

TENTAMEN REGLERTEKNIK TSRT15

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden!

Nyquistkriteriet, kretsformning

REGLERTEKNIK Laboration 5

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av kursen. Gustaf Hendeby.

4:4 Mätinstrument. Inledning

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Lösningar till tentamen i Industriell reglerteknik TSRT07 Tentamensdatum: Martin Enqvist

TSIU61: Reglerteknik. Frekvensbeskrivning Bodediagram. Gustaf Hendeby.

Tentamen i Tillämpningar av fysik och dynamik i biologiska system, 7p

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Regulator. G (s) Figur 1: Blockdiagram för ett typiskt reglersystem

Tentamen i Reglerteknik. 7,5 hp varav tentamen ger 4,5 hp

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Undersökning av inställningsmetoder för PID-regulatorer

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 3 (2/4) ˆ PID-reglering. ˆ Specifikationer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 3.

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

EL1010 Reglerteknik AK

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06)

Reglerteknik, TSIU61. Föreläsning 1

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

] så att utflödet v( t) Vattennivån i tanken betecknas h(t) [m]. Nivån h är tankprocessens utsignal. u h Figur: Vattentank

F13: Regulatorstrukturer och implementering

Transkript:

Övning 3 i Mät- & Reglerteknik 2 (M112602, 3sp), MT-3, 2013. Överföringsfunktioner, blockscheman och analys av reglersystem Som ett led i att utveckla en autopilot för ett flygplan har man bestämt följande överföringsfunktioner (se även schematiskt blocksschema i Fig. 1): W (s) R(s) + G r (s) U(s) G v (s) + G + p (s) Y (s) G m (s) Figur 1: Blockschema för en med (negativ) återkoppling reglerad process G p (s) som utnyttjar styrdonet G v (s). Vidare illustreras börvärde R(s), styrsignal U(s), störning W (s) som kommer in efter styrdonet men före processen, ärvärdet Y (s), mätinstrument G m (s) och regulator G r (s). Horisontgyron (mätinstrumentet som visar lutningen av ett flygplans längd- och tväraxlar i förhållande till horisonten) kan beskrivas som statisk med förstärkningen ett: G m (s) = 1 (1) Skevroder-motorn kan beskrivas som ett första ordningens system med den statiska förstärkningen 1 och tidskonstanten 0.1 sekunder: G v (s) = 10 s + 10 I avseende på skevroderutslaget kan flygplanets dynamik beskrivas som en integrator kopplad i serie med ett första ordningens system med den statiska förstärkningen 8.1 och tidskonstanten 0.71 sekunder: G p (s) = 11.4 s 2 (3) + 1.4s Vidare har man dimensionerat en PI och en PD regulator (med filter på derivataingången) för att få en önskad fasmarginal för det slutna systemet (för mera information se (Thomas, 2008): 11.3 Dimensionering med Bodediagram). Man har då fått följande överföringsfunktioner för regulatorerna: (2) 1

PI-regulator: PD-regulator: ( U(s) E(s) = 0.11 1 + 1 ) 6.2s ( U(s) E(s) = 1.9 1 + 0.35s ) 0.01s + 1 (4) (5) Schematiskt kan reglersystemet beskrivas med blockschemat i Fig. 1. Räkneövningen går ut på att simulera och jämföra reglersystemen för dessa två regulatorer. 1. (4p) Simulering: Använd Simulink för att simulera systemen med de två olika regulatorerna för en: (a) Stegformad börvärdesförändring, (b) rampformad börvärdesförändring, (c) stegformad störning (W (s))som kommer in efter rodermotorn G v (s) och före flygplanets dynamik G p (s). (d) Utvärdera simuleringarna genom att undersöka reglerkvalitet (snabbhet, storleken på reglerfel, kvarstående fel, etc.) och styrsignalaktivitet. Vilken regulator skulle du välja på basen av dessa simuleringar? 2. (3p) Statisk noggrannhet: Man har med analytiska metoder bestämt de kvarstående fel de två regulatorerna ger upphov till. En stegformad börvärdesförändring av storleken 1 ger med PI-regulatorn kvarstående felet e = 0 och med PD-regulatorn kvarstående felet e = 0. En rampformad börvärdesförändring med lutningen 1 ger med PI-regulatorn kvarstående felet e = 0 och med PD-regulatorn kvarstående felet e 0.06. En stegformad störning med storleken 1 som kommer in efter rodermotorn G v (s) och före flygplanets dynamik G p (s) ger med PI-regulatorn kvarstående felet e = 0 och med PDregulatorn kvarstående felet e 0.5. Jämför detta med simuleringarna och avgör för vilka fall simuleringarna verkar överensstämma med dessa svar. Tips: För mera information se (Thomas, 2008): 10.2 Statisk noggrannhet. 2

3. (1p) Stabilitetsanalys: Man har ritat Bode-diagram för kretsöverföringarna med de två olika regulatorerna och bestämt amplitud- och fasmarginaler, se Fig. 2 och 3. Utnyttja figurerna för att verifiera att de återkopplade systemen är stabila enligt Nyquist förenklade stabilitetskriterium. Tips: För mera information se (Thomas, 2008): 9.1 Sinusformade signaler i lineära system, 9.2 Bodediagram Inledning och 10.1 Stabilitet. Figur 2: Bode-diagram för kretsöverföringen med PI-regulatorn. Figur 3: Bode-diagram för kretsöverföringen med PD-regulatorn. 3

4. (2p) Störningsdämpning: Man har för de två regulatorerna ritat amplitudförstärkningen som funktion av frekvensen för överföringsfunktionen från störningen (W (s)) som kommer in efter rodermotorn G v (s) och före flygplanets dynamik G p (s) till ärvärde (Y (s)) och dessa ges i Fig. 4 och 5. Figur 4: Amplitudförstärkningen för överföringsfunktionen från W (s) till Y (s) med PI-regulatorn. Figur 5: Amplitudförstärkningen för överföringsfunktionen från W (s) till Y (s) med PD-regulatorn. Försök tolka figurerna och simulera systemen med en sinusformad störning. Använd åtminstone en frekvens som verkar dämpas mycket av systemet och en frekvens som dämpas mindre. Tips: För mera information se (Thomas, 2008): 10.4 Störningsdämpning. 4

5. (4p) Styrsignalaktivitet: Man har för de två regulatorerna ritat amplitudförstärkningen som funktion av frekvensen för överföringsfunktionen från: Börvärde (R(s)) till styrsignal (U(s)) och från störningen (W (s)) som kommer in efter rodermotorn G v (s) och före flygplanets dynamik G p (s) till styrsignal (U(s)). Se Fig. 6 9 Försök tolka figurerna och simulera systemen för de två olika regulatorerna med (a) ett sinusformat börvärde (R(s)) av olika frekvenser: En frekvens som verkar dämpas mycket av systemet och en frekvens som dämpas mindre. (b) sinusformad störning (W (s)) av olika frekvenser: En frekvens som verkar dämpas mycket av systemet och en frekvens som dämpas mindre. Tips: För mera information se (Thomas, 2008): 10.5 Styrsignalaktivitet. 6. (1p) På basen av hela uppgiften, vilken regulator skulle du välja och varför? Referenser Thomas, B. (2008). Modern Reglerteknik. Liber. Ljubljana. 5

Figur 6: Amplitudförstärkningen för överföringsfunktionen från R(s) till U(s) med PI-regulatorn. Figur 7: Amplitudförstärkningen för överföringsfunktionen från R(s) till U(s) med PD-regulatorn. 6

Figur 8: Amplitudförstärkningen för överföringsfunktionen från W (s) till U(s) med PI-regulatorn. Figur 9: Amplitudförstärkningen för överföringsfunktionen från W (s) till U(s) med PD-regulatorn. 7