Som grupp röner ungdomar ofta uppmärksamhet. En förklaring kan vara den

Unga värderingar är de annorlunda? Unga värderingar är de annorunda? Susanne Johansson Som grupp röner ungdomar ofta uppmärksamhet. En förklaring kan vara den allmänt förekommande uppfattningen att i ungdomar ser vi framtiden. Ungdomsgruppen betraktas således som sesmografer (Carle 2000). En typ av frågor där det ofta antas att kommande vuxengenerationers uppfattningar slår fullt ut är i deras värderingar, det vill säga individens mer grundläggande uppfattningar och föreställningar. Värderingar är en typ av frågor där vi dessutom antar att den tidiga socialiseringen har stor betydelse och att i takt med att individen blir äldre tar hon med sina ungdomsperspektiv in i vuxenlivet. Därför är det också intressant att undersöka hur ungdomar ställer sig i olika värderingsrelaterade frågor. Går ungdomars uppfattningar på tvärs med andra åldersgruppers, de mer konventionella skiljelinjerna i samhället och kanske främst, det politiska systemets? I följande kapitel kommer ungdomars uppfattningar i värderingsfrågor att stå i fokus och frågan som ställs: Unga värderingar är de annorlunda? Är ungdomar speciella? Innan vi ger oss i kast med hur ungdomar ställer sig i olika värderingsfrågor krävs svar på vad det innebär att vara ung. Frågan är i sig spännande. Under de senaste decennierna har det skett en förskjutning i uppfattningen om och innebörden av att vara ung. Större möjligheter att resa, välja utbildning och en förändrad arbetsmarknad resulterar i att alltfler unga etablerar sig senare och därmed också blir vuxna senare. Ungdomsstyrelsen menar att det finns två aspekter av vuxenblivande, en formell och en existentiell. Den formella aspekten innefattar att flytta hemifrån, ha avslutat sin utbildning och att försörja sig själv. Den existentiella delen av vuxenblivandet handlar om att individen vet vad hon vill, har funnit sin identitet och kan ta ansvar för sig själv (Ungdomsstyrelsen 1998). Ungdomsstyrelsen menar att det skett en förskjutning i det formella såväl som i det existentiella vuxenblivandet. Definitionen ger utrymme för individuella variationer när en individ är att betrakta som vuxen. En konsekvens av att ungdomstiden blivit längre är att ungdomsgruppen också blir allt mer heterogen. Ungdom är en 15-åring i niondeklass, men likaväl en 27-åring som just avslutat sin högskoleutbildning (jfr diskussion i Johansson 2007). Tanken om ungdomar som seismografer innebär också en föreställning om att unga är annorlunda, att de inte beter sig som vuxna, eller som dagens vuxna gjorde när de var i motsvarande ålder. Föreställningen om de annorlunda ungdomarna kan 137

Susanne Johansson till del undersökas empiriskt, men börjar vi skrapa lite på ytan reses en rad frågetecken. Ser vi till vilka sakfrågor ungdomar respektive vuxna betraktar som viktiga finns det skillnader, men också stora likheter. Bilden som framträder, kanske något förvånade, är istället att det finns en överraskande stor korrespondens mellan vad ungdomar respektive vuxna bedömer och anser som centralt i dagens Sverige. De skillnader som finns i vad ungdomar och vuxna betraktar som viktigt kan bland annat relateras till i vilken livsfas individen är i. Uppfattningen om livsfasens betydelse står i motsättning till argumentet om generationstillhörighetens betydelse och ungdomar som seismografer. Medan generationstanken förutsätter att socialisation sker när individen är ung och de erfarenheter man får under ungdomstiden resulterar i en viss typ av generationsspecifika värderingar, attityder och beteendemönster, uppfattas livsfaserna som ett uttryck för mer speciella uppfattningar och beteendemönster. Som ung befinner man sig i en etableringsfas, där är frågor om möjligheten att få jobb och bostad är betydligt viktigare än för äldre, medan yngre vuxna som oftare har barn i förskole- och skolåldern bedömer skola och barnomsorgsfrågor som mer centrala. I gruppen medelålders och äldre prioriteras frågan om äldreomsorg högre jämfört med i ungdomsgruppen. Skillnader i hur viktigt olika (ålders)grupper bedömer en sakfråga är intressant i sig men också ett argument för varför det är intressant att studera ungdomar och åldersgrupper rent generellt. Tanken om den annorlunda ungdomsgruppen knyts ofta till föreställningen om den allmänt ökande/tilltagande individualiseringen i samhället. Inglehart (1977) argumenterade för att individualiseringen är en följd av den allmänna och tilltagande välståndsökningen främst i västvärlden. När enskilda individer inte längre behöver fokusera på att skydda liv och hälsa, kan hon istället ägna tid åt att vårda och utveckla andra intressen (Inglehart & Welzel 2005). Levinsen (2002) ser individualiseringen i termer av sociala förändringsprocesser som får följdverkan på individnivån. Levinsen menar vidare att individualisering handlar om hur vi ser på och betraktar kulturella auktoriteter och sociala institutioner i samhället som syftar till att upprätthålla normer och värderingsmönster. Individualisering blir således en benämning eller en positivare omskrivning på frigörelse från tidigare auktoriteter. En ökad fokusering på individuella värden handlar om att värdesätta individuell frihet och autonomi samt möjliggöra för individen att handla i överrensstämmelse med egna personliga önskningar och intentioner. Den ökande individualiseringen i samhället och speciellt i ungdomsgruppen handlar om att ungdomar idag prioriterar och värdesätter andra saker relativt dagens vuxengrupper. I SOM-institutets mätningar framgår också att ungdomar har värderingsuppfattningar som inte helt går i linje med äldre gruppers. Unga prioriterar frihet, kärlek, lycka och njutning och är mindre av kollektivister som prioriterar landets säkerhet, en värld i fred och hälsa. Unga är, precis som resten av befolkningen, inte särskilt benägna att anse att teknisk utveckling, socialt anseende, rikedom och makt är viktigt. Till en del är ungdomar mer av individualister jämfört med äldre grupper (Oscarsson 2005; Johansson 2007). Även om ungdomars värderingar inte går helt i linje med äldre ål- 138

Unga värderingar är de annorlunda? dersgruppers, visar analyser att det finns en sammanhängande värderingsstruktur även i ungdomars värderingar. För att kunna bedöma och se huruvida ungdomar är speciella eller annorlunda krävs systematiska jämförelser med andra åldersgrupper, men också analyser inom en och samma åldersgrupp. Genom SOM-undersökningarnas breda urval finns möjlighet att göra både och. Nya och gamla värderingar Sedan början på 2000-talet har SOM-institutet i sin nationella undersökning ställt frågor i försök att fånga medborgarnas uppfattningar i olika moralfrågor och samhällsvärderingar (Holmberg & Weibull 2007). Frågorna är genomgående formulerade som påståenden och respondenten får för respektive förslag ange huruvida man anser att det är ett mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåligt, ganska dåligt eller mycket dåligt förslag. Det finns också möjlighet att ange att man saknar uppfattning. Frågetekniken innebär att vi genom att ställa frågor om människors uppfattningar i mer eller mindre specifika sakfrågor kan översätta svaren till mer generella värderingar som finns i befolkningen (Dalton 2002:97; Johansson 2007:135ff). Av figur 1 framgår hur befolkningen i allmänhet ställer sig i ett antal värderingsrelaterade påståenden. Frågorna handlar bland annat om synen på genmanipulerad mat, öka tillgängligheten till alkohol och stärka djurens rätt. Mönstret som framträder är att det för flera av frågorna skett betydande förändringar i uppfattningarna, medan det för andra inte skett någon åsiktsförskjutning alls. De frågor där medborgarnas uppfattningar är konstanta avser abortfrågan, införa dödstraff för mord samt begränsa utvecklingen av genmanipulerad mat. För övriga frågor finns en påtaglig förändring i opinionen. Den fråga där den största opinionsförskjutningen skett är synen på homosexuellas pars rätt att adoptera barn. Ser vi närmare på resultaten framgår att av de svarande uppger 54 procent att det är bra eller ett mycket bra förslag att stärka djurens rätt. Fram till år 2006 var förändringen i uppfattningar relativt liten, år 2006 sjönk andelen positiva betydligt för att 2007 öka igen. Sett över hela mätperioden, 2001 till 2007, är mer än hälften av befolkningen positivt inställda till förslaget. Tillåta försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelsbutiken är cirka en tredje del av befolkningen positivt inställd till. Opinionen har förändrats sedan början av 2000-talet när nära nog hälften av befolkningen instämde i att detta är ett bra förslag. Ytterligare en fråga där det skett (betydande) förändring i opinionen är hur man ställer sig till förekomsten av embryonala stamceller i forskning. I 2007 års Riks-SOM-undersökning uppger 17 procent att de tycker att det är ett bra eller mycket bra förslag att förbjuda forskning där stamceller används. Motsvarande andel år 2001 var 39 procent. En fråga som varit föremål för debatt är huruvida homosexuella par ska ha rätt att adoptera barn eller inte. Under 2000-talet har skett en positiv förskjutning i opinionen och 2007 uppger 30 procent av befolkningen att de tycker att det är ett bra eller mycket bra 139

Susanne Johansson förslag att låta homosexuella par adoptera barn. Sedan år 2000 är det en förändring med 12 procentenheter. Ett antagande bakom värderingsforskningen är att vi har att göra med grundläggande, djupt rotade och trögrörliga uppfattningar hos individen. En tänkbar förklaring till några av förändringsmönstren i figur 1 är att frågorna inte mäter djupbottnade värderingsuppfattningar, utan snarare fångar mer lättrörliga attityduppfattningar. De frågor där det skett en betydande förändring i opinionen har exempelvis förekommit flitigt i den politiska debatten. Moralfrågor kan betraktas som ständigt aktuella. Till en del kan dessa och liknande frågor betraktas som ungdomsfrågor. Under 1960- och 70-talen utnyttjade ungdomar denna typa av frågor för att testa samhällets normer och uppfattningar. Och motsvarande sker även idag. Jämför vi de allmänna attityduppfattningarna några decennier tillbaka i tiden i dessa och liknande frågor har toleransnivån i samhället ökar generellt. En förklaring kan vara att sekulariseringen tagit fart och många av de moral- och etikfrågor som tidigare hade en religiöskoppling idag värderas utifrån andra grunder (Dalton 2002:112-114). Figur 1 Uppfattningar i värderingsfrågor andel bra eller mycket bra förslag (procent) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 85 62 64 64 50 54 39 37 33 20 20 18 13 13 17 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Förbjuda kloning av människor Begränsa utvecklingen av genmanipulerad mat Stärka djurens rätt Tillåta försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelsbutiker Tillåta homosexuella par att adoptera barn Förbjuda forskning som använder embryonala stamceller Tillåta aktiv dödshjälp i Sverige Införa dödsstraff för mord Begränsa rätten till fri abort Kommentar: Frågan är formulerad som: Här återfinns ett antal förslag hämtade från den svenska samhällsdebatten. Vilken är din uppfattning om vart och ett av dem? Frågan har sex svarsalternativ: mycket bra förslag; ganska bra förslag; varken bra eller dåligt förslag; ganska dåligt förslag; mycket dåligt förslag; ingen uppfattning. I figuren redovisas andelen som anser att respektive fråga är ett bra eller mycket bra förslag. Andelen avser dem som besvarat frågan. Källa: Riks-SOM 2001-2007. 140

Unga värderingar är de annorlunda? Ytterligare ett antagande när vi analyserar frågor vi benämner som nya värderingar är att de inte i särskilt hög grad samvarierar med den traditionella vänsterhögerskalan. Medborgarnas sorterar således inte in sina uppfattningar i denna typ av frågor längs med den traditionella dimensionen i svensk politik (Holmberg & Weibull 2007). En sambandsanalys visar däremot att kopplingen mellan åsikterna som redovisas i figuren är höga, det vill säga att en positiv uppfattning i en fråga innebär att individen också är positivt inställd till en annan. Även om det inte finns ett tydligt samband med vänster-höger fångar frågorna något annat. Allra högst är sambandet mellan uppfattningen att tillåta försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelsbutiker och att förbjuda forskning med embryonala stamceller. Analyseras sambanden mellan vänster-högeruppfattning och nya värderingar per åldersgrupp framträder däremot ett annat mönster. Genomgående är kopplingen mellan vänsterhögerskalan och åsikterna som redovisas i figur 1 tydligare än vad som är fallet med övriga åldersgrupper. Så även om frågorna inte tydligt samvarierar med vänsterhöger sorterar ungdomar ändå även dessa uppfattningar i relation till denna väletablerade politiska dimension. Sakfrågor som kan placeras längs den traditionella vänster-högerskalan samvarierar i lägre grad med de nya värderingsfrågorna. Tolerans och etik är således en sak, vänster-höger en annan (Johansson 2007). Yngst och äldst sticker ut! Frågan i fokus för kapitlet är om ungdomar är annorlunda, det vill säga har andra värderingar jämfört med resterande befolkningen. Finns det åsiktsskillnader i värderingsfrågor som kan förklaras med ålderstillhörighet? Förutom antagandet att unga är mer av individualister, antas ungdomar också vara mer liberala men samtidigt också mer radikala i sina uppfattningar. De tycker annorlunda och de tycker mer, annorlunda uttryckt. Ser vi till värderingsfrågorna som redovisas i figur 1 finns det skäl att anta åldersskillnader för flera av sakfrågorna, exempelvis frågan om att stärka djurens rätt. I tabell 1 redovisas fem värderingsfrågor där skillnaderna mellan åldersgrupper lyfts fram. I redovisningen används genomgående en fyrdelad åldersindelning, 15-29, 30-49, 50-64 och 65-85 år. Att stärka djurens rätt är en fråga som ungdomar i högre grad än övriga befolkningen tycker är ett bra eller mycket bra förslag. Frågan har ställts vid sex tillfällen under 2000-talet. År 2007 anger 61 procent av ungdomarna att det är ett bra eller ganska bra förslag att stärka djurens rätt, mot 56 procent av dem i den äldsta åldersgruppen 65 år och över och cirka 50 procent i övriga befolkningen. Även sett över tid är ungdomar mer positiva till förslaget, även om det skett förändringar även i ungdomsopinionen. Ytterligare en fråga där det finns tydliga åldersskillnader är uppfattningen om homosexuella pars rätt att adoptera barn. Ungdomar är betydligt mer positivt inställda till förslaget, relativt övriga befolkningen. I 2007 års SOMundersökning menar 59 procent av ungdomsgruppen (15-29 år) att det är ett bra eller ganska bra att tillåta homosexuella par att adoptera barn. Det kan jämföras 141

Susanne Johansson med den äldsta åldersgruppen 65 85 år, där endast 16 procent anser att det är ett bra eller ganska bra förslag att låta homosexuella par adoptera barn. En jämförelse över tid visar att gapet mellan åldersgruppernas uppfattningar ökat från 25 procentenheter år 2001 till 43 procentenheter år 2007. Frågan om man bör embryonala stamceller i forskning har återkommande diskuterats och framstegen inom forskningen har aktualiserat den etiska debatten. Av figur 1 framgår att det skett en förskjutning i den allmänna opinionen kring syn på användning av embryonala stamceller. Andelen som anser att det är ett bra förslag att förbjuda användningen av embryonala stamceller har minskat från 39 till 17 procent. Ungdomsgruppen är genomgående mer positivt inställd till forskning där embryonala stamceller används. Men som framgår av tabell 1 är det i den äldsta åldersgruppen som den största opinionsförskjutningen skett. Äldre personer är generellt mer positivt inställda idag jämfört med för några år sedan. För frågan om att tillåta försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelbutiker är åldersbilden mer splittrad jämfört med övriga åldersgrupper. Ett åldersmönster som återkommer är att den yngsta och äldsta åldersgruppen åsiktsmässigt är mer samsynta och står emot de två övriga åldersgruppernas uppfattningar. Ungdomar har varierat i sina uppfattningar om att tillåta alkoholförsäljning i livsmedelsbutiker. I 2007 års mätning är ungdomsgruppen de som är mest skeptiska. 26 procent anser att det är ett bra eller mycket bra förslag jämfört med cirka 36 procent i grupperna 30-64 år. Uppfattningen om vikten att satsa på ökad jämställdhet mellan män och kvinnor, uppvisar inga åldersskillnader. Unga som äldre är i hög grad benägna att instämma i denna fråga. Frågan om ungdomar är annorlunda, kan så här lång besvaras med delvis (jfr Oscarsson 2005). De fem frågor som exemplifierat diskussionen visar att det finns skillnader mellan åldersgrupper, frågan är om skiljelinjen går mellan att vara ung, medelålders eller äldre? Således, när det sker förändringar i opinionen får det följdverkan i alla åldersgrupper, men det finns skillnader mellan åldersgrupper som också kan förklaras av annat, en sådan är förmodat inställningen till homosexuella pars rätt att adoptera barn. Skillnader mellan generationer snarare än mellan åldersgrupper När åldersgrupper jämförs finns alltid någon form av livsfaseffekt inbyggd. En förklaring är att olika frågor är varierande viktiga för en individ i olika skeenden av livet. Ett annat perspektiv att analysera ålderns betydelse är därför att jämföra generationer med varandra. I grunden avser frågan om generationstillhörigheten betydelse om individer tar med sig de värderingar som de socialiseras in i tidigt i livet är viktiga livet ut. Förändring sker långsamt och genom att en generation ersätter en annan. I analyser av ålderstillhörighetens betydelse är det även centralt att beakta typ av fråga som analyseras. För vissa frågor är generationseffekterna 142

Unga värderingar är de annorlunda? Tabell 1 Ålderskillnader i värderingsfrågor andel bra förslag (procent) 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Stärka djurens rätt 15-29 år 66 62 66 61 * 60 61 30-49 år 57 57 59 58 * 48 52 50-64 år 60 57 58 60 * 46 49 65-85 år 70 62 58 61 * 44 56 Totalt 62 59 60 60 * 48 54 Tillåta homosexuella par att adoptera barn 15-29 år 35 41 * * * 49 59 30-49 år 21 21 * * * 33 34 50-64 år 14 15 * * * 23 28 65-85 år 10 11 * * * 11 16 Totalt 20 22 * * * 28 33 Förbjuda forskning som använder embryonala stamceller 15-29 år 40 * * 33 * 26 18 30-49 år 41 * * 36 * 30 18 50-64 år 44 * * 33 * 24 13 65-85 år 40 * * 33 * 26 18 Totalt 39 * * 32 * 26 17 Tillåta försäljning av vin, sprit och öl i livsmedelsbutiker 15-29 år 47 41 42 30 37 35 26 30-49 år 51 49 47 40 43 40 36 50-64 år 56 52 50 44 41 38 37 65-85 år 42 37 34 35 28 28 28 Totalt 50 46 44 38 38 36 33 Satsa på ökad jämställdhet mellan män och kvinnor 15-29 år 84 82 82 84 81 82 85 30-49 år 80 79 81 80 78 80 84 50-64 år 81 78 82 82 78 81 86 65-85 år 80 81 80 79 77 82 80 Totalt 81 80 81 81 78 81 84 Kommentar: Frågan är formulerad som: Här återfinns ett antal förslag hämtade från den svenska samhällsdebatten. Vilken är din uppfattning om vart och ett av dem? Frågan har sex svarsalternativ: mycket bra förslag; ganska bra förslag; varken bra eller dåligt förslag; ganska dåligt förslag; mycket dåligt förslag; ingen uppfattning. Observera att frågan om jämställdhet endast har fem svarsalternativ, ingen uppfattning utgörs där av dem som valt att hoppa över frågan. I tabellen redovisas andelen som svarat mycket eller ganska bra förslag fördelat per åldersgrupper. *) anger att frågan inte ställts detta år. Andelarna avser dem som besvarat frågan, förutom frågan om jämställdhet. Källa: Riks-SOM 2001-2007. 143

Susanne Johansson större, relativt andra frågor. Politiska sakfrågor styrs inte enbart av individens värderingar utan är också beroende av externa faktorer. En extern faktor är om frågan funnits med på den politiska dagordningen eller inte. Om en fråga diskuteras får individen möjlighet att inte bara ta ställning, utan också tillfälle att applicera sina värderingar i den specifika frågan. Att uttala sig om generationsmönster, eller effekter av generationstillhörighet, kräver data insamlad över en längre tidsperiod. Det empiriska material som används som underlag för kapitlet är den nationella SOM-undersökningen 1999 2007. Det som vi kan testa är om det är skillnader mellan generationer. Jag kommer här att visa på två exempel på frågor där vi kan se huruvida det finns skillnader mellan generationer och huruvida generationsklyftorna ökat. Att under denna relativt korta tidsperiod sluta sig till generationseffekter är inte givet, men materialet ger ändå en indikation om generationstillhörighetens betydelse. Av denna anledning har jag valt att även analysera frågan om hur man ställer sig till om ökad jämställdhet mellan män och kvinnor är något man bör satsa på eller inte. Frågan har ställts i SOM-undersökningen sedan 1993 och lämpar sig därmed bättre för generationsanalyser. Analysen visar att skillnaden i uppfattningen om huruvida man ska satsa på ökad jämställdhet mellan män och kvinnor är relativt små. Inte heller över tid finns några tydliga skillnader mellan generationer. Skillnader i uppfattningen är således inte generationsbundna. Även om det inte finns några tydliga generationsmönster framgår det av Riks-SOM-undersökningen 2007 att ungdomar (15-29 år) i högre grad än andra åldersgrupper tycker att jämställdhet är ett viktigt samhällsproblem. Det andra exemplet, som tydligare visar effekter av generationstillhörighet, är hur man ställer sig till frågan om homosexuella pars rätt att adoptera barn. Som framgår av figur 2 finns det tydliga skillnader i uppfattningar mellan generationer, individer födda på 1920-talet till 1980-talet. Tydligt är att de äldsta generationerna är minst positiva, och de yngsta allra mest. Som synes finns det en effekt av att tillhöra en viss generation. Det finns ingen anledning, även om tidsspannet för mätningen bara är nio år, att tro att generationsmönstren plötsligt skulle komma att vika av. Successivt kommer det att ske en förändring, i mer positiv riktning, i den allmänna uppfattningen i frågan. Viktigt att hålla minnet när man tittar på skillnader mellan generationer är också att politik idag i grunden är mer liberal (Dalton 2002). Det finns betydligt mer att välja på och det är lättare att skaffa sig en egen åsikt, det vill säga få information och bilda sig en uppfattning. 144

Unga värderingar är de annorlunda? Figur 2 Tillåta homosexuella par att adoptera barn generationsskillnader, andel bra förslag (procent) 70 60 50 40 30 20 10 0 26 23 14 10 8 4 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 57 43 31 30 24 16 14 1920-1929 1930-1939 1940-1949 1950-1959 1960-1969 1970-1979 1980-1989 Kommentar: Av figuren framgår andelen som tycker att det är ett bra eller mycket bra förslag att tillåta homosexuella par att adoptera barn per generation. Källa: Riks-SOM-undersökningen 1999-2007. Är alla ungdomar lika? Att undersöka skillnader mellan åldersgrupper eller generationer innebär en form av stereotypisering. Skillnader söks i syfte att hitta utmärkande drag just för en specifik (ålders)grupp. Men likaväl som det finns skillnader mellan finns det även skillnader inom (ålders)grupper (Johansson 2007). Idag när utvecklingen går allt snabbare vill vissa hävda att skillnaderna inte alltid finns mellan utan inom en åldersgrupp, exempelvis mellan ungdomar. I de frågor jag redovisat har äldre ungdomar, 25-29 år, tydligt och mer åsikter är övriga delar av ungdomsgruppen. En förklaring är att många av värderingsfrågorna är svåra och kräver såväl kunskap som erfarenhet. En sambandsanalys visar att det finns signifikanta ålderseffekter mellan yngre och äldre ungdomar för nästan samtliga de frågor som redovisas i figur 1. De största effekterna finns för att begränsa utvecklingen av genmanipulerad mat (-.21) och tillåta försäljning av vin och sprit i livsmedelbutiker (-.14), det vill säga att yngre ungdomar är mer positiva till förslagen. Effekten ska dock ses i ljuset av att det skett förändringar i opinionen sedan början av 2000-talet. I tabell 2 redovisas hur olika delar av ungdomsgruppen (skillnader avseende kön, utbildningsnivå, 145

Susanne Johansson subjektiv klasstillhörighet samt placering på vänster-högerskalan) uppfattar de olika värderingsförslagen. Tabell 2 Uppfattningar i värderingsfrågor inom ungdomsgruppen 15-29 år andel bra förslag (procent) Tillåta Tillåta Förbjuda försäljning homo- forskning av starköl, sexuella som Stärka vin och sprit par att använder Införa djurens i livsmedels- adoptera embryonala dödsstraff rätt butiker barn stamceller för mord Samtliga 61 26 59 16 21 Kön Kvinna 66 20 72 17 16 Man 53 36 37 14 29 Utbildning 1 Låg/medel 63 28 54 15 26 Medelhög/hög 58 22 68 18 9 Subjektiv klass Arbetare 62 30 52 15 25 Ej arbetare 63 25 70 22 14 Vänster-höger position Vänster 70 18 70 14 11 Varken vänster eller höger 56 26 50 17 24 Höger 54 37 54 17 28 Kommentar: Av tabellen framgår andelen som 1) Utbildningsvariabeln är kategoriserad som låg/ medel= grundskola samt ej fullgjort grundskola, examen eller studier vid gymnasium, folkhögskola etc., medelhög/hög = Studier vid högskola/universitet och annan eftergymnasial utbildning samt examen från forskarutbildning eller examen från högskola/universitet. Källa: Riks-SOM-undersökningen 2007. Kön visar sig vara en viktig faktor avseende hur man ställer sig i värderingsfrågor. Unga kvinnor är genomgående mer positiva till att stärka djurens rätt, tillåta homosexuella par att adoptera barn jämfört med unga män. Motsvarande könsskillnad finns även för att tillåta försäljning av öl, vin och sprit i livsmedelsbutiker samt införa dödstraff för mord, men här är unga män mer positiva än kvinnor. Vad gäller uppfattningen om att förbjuda forskning som använder embryonala stamceller finns ingen tydlig skillnad mellan unga kvinnor och mäns uppfattningar. Skillnaderna inom ungdomsgruppen återfinns även i den resterande befolkningen, även om skillnaderna mellan kvinnor och mäns uppfattningar är betydligt mindre här. Det genomgående mönstret är att den procentuella skillnaden mellan kvinnors och 146

Unga värderingar är de annorlunda? mäns uppfattningar minskar med stigande ålder. I den äldsta åldersgruppen är skillnaderna allra minst. I ungdomsgruppen är det alltid svårt att uttala sig om effekter av utbildning. Främst för att det finns åldersmässiga skillnader som omöjliggör för delar av ungdomsgruppen att exempelvis ha genomgått en högskole- eller universitetsutbildning. Det finns således en inbyggd ålderseffekt. Ungdomar med högre utbildning visar sig vara mindre positiva till att öka tillgängligheten på alkohol, och något mer tveksamma relativt lägre utbildade ungdomar att stärka djurens rätt. Högutbildade ungdomar är betydligt mindre benägna att instämma i att dödstraff för mord bör införas, likaså är de mer positivt inställda till att låta homosexuella par adoptera barn. Även avseende utbildningen är de skillnader som framträder bland unga återkommande även i övriga befolkningen. Minst är åsiktsskillnaderna mellan högoch lågutbildade i åldersgruppen 50-64 år. Subjektiv klasstillhörighet visar sig också ha betydelse för uppfattningar i värderingsfrågor. Ungdomar i arbetarklassen är i högre grad benägna att instämma i att det är ett bra förslag att öka tillgängligheten till alkohol, att införa dödsstraff för mord men däremot inte till att förbjuda forskning som använder embryonala stamceller. Ungdomar som inte tillhöra arbetarklassen är däremot mer positiva till att tillåta homosexuella par att adoptera barn. Effekten av klasstillhörighet i ungdomsgruppen går ganska väl i linje med uppfattningarna i resterande delar av befolkningen. Som tidigare diskuterats är sambanden mellan det som vi kallat nya värderingar och den traditionella vänster-högerskalan relativt svaga. Det finns dock vissa skillnaderna i uppfattningar beroende var på om man placerar sig till vänster eller till höger på den politiska skalan. I ungdomsgruppen är det inställningen till dödsstraff som uppvisar ett annorlunda mönster relativt övriga åldersgrupper. Unga som placerar sig till höger på vänster-högerskalan är betydligt mer benägna att instämma i att införa dödsstraff för mord är ett bra förslag jämfört med övriga åldersgrupper. Är ungdomar speciella? Är ungdomsgruppens värderingar speciella? I kapitlet har frågan undersökts med utgångspunkt i ett antal förslag som förekommit i den politiska debatten. Ungdomar är mer positiva till, jämfört med äldre grupper, att tillåta homosexuella par att adoptera barn, använda stamceller i forskning men däremot inte öka tillgängligheten till alkohol. Analyserna visar att det finns skillnader mellan ungdomars och äldres åsikter, men samtidigt framkommer också att det finns skillnader inom ungdomsgruppen. Likaså visar en generationsanalys av frågan hur man ställer sig till homosexuella pars rätt att adoptera barn att ungdomars uppfattningar skiljer sig ifrån såväl medelålders- som pensionärsgruppen. Den centrala frågan är vilken betydelse ungdomars uppfattningar har för det politiska systemet idag och kanske främst kan ha i framtiden. En inte alltför vågad gissning är att den allmänna opinionen kommer att fortsätta att utvecklas och 147

Susanne Johansson förändras, men förändringen kommer inte enbart ske utifrån att yngre generationer träder in på den politiska arenan. Ett argument som stödjer att det inte enbart är unga som driver på utvecklingen är att det finns skillnader även i ungdomars värderingsuppfattningar. Även i ungdomsgruppen reproduceras skillnader i åsikter som kan hänföras till kön, utbildningsnivå och klasstillhörighet. Den tilltagande individualiseringen som antas finnas i ungdomsgruppen kan och bör problematiseras vidare. Slutsatsen blir att visst finns det annorlunda värderingar i ungdomsgruppen men de är inte alltid så annorlunda som vi tror och alla unga är inte lika! Litteratur Carle, J. (2000) Aktion och opinion. Göteborg: Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet. Dalton, R. J. (2000) Value Change and Democracy, i Pharr, S. J. & Putnam, R. D. (red), Dissaffected Democracies. What s troubling the trilateral countries? Princeton: Princeton University Press. (2002) Citizens Politics. New York: Chatham House Publishers. Holmberg, S. & Weibull, L. (2007) Det nya Sverige i Holmberg, S. & Weibull, L. (red), Det nya Sverige: trettiosju kapitel om politik, medier och samhälle: SOMundersökningen 2006. Göteborg: SOM-institutet Göteborgs universitet. Inglehart, R. (1977) The Silent Revolution. Princeton: Princeton University Press. Inglehart, R. & Welzel, C. (2005) Modernization: Cultural Change and Development: The human development sequen. Cambridge: Cambride University Press. Johansson, S. (2007) Dom under trettio, vem bryr sig och varför? Ungdomars värderingar och politiska deltagande. Göteborg: Cefos och Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet. Levinsen, K. (2002) Individualisering og politiske værdier, i Gundelach, P. (red), Danskernes værdier 1981-1999. Køpenhavn: Hans Reitzels Forlag. Oscarsson, H. (2005) Långsiktiga värdetrender, i Holmberg, S. & Weibull, L. (red), Lyckan kommer, lyckan går: trettio kapitel om politik, medier och samhälle: SOMundersökningen 2004. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Ungdomsstyrelsen (1998) Ny tid nya tankar. Ungdomars värderingar och framtid. Stockholm: Ungdomsstyrelsen (Ungdomsstyrelsens utredningar no 10). 148