Mötesanteckningar från Användarrådet för befolkning, demografi och utbildning 2013-04-16

Avd/Enhet/Ort Dokument Sida Mötesanteckningar 1(7) Datum BV/BE, BV/PI, BV/UA 2013-04-16 Utfärdare Anna Andersson, Johan Tollebrant Mötesanteckningar från Användarrådet för befolkning, demografi och utbildning 2013-04-16 Närvarolista Närvarande Anders Björklund, Stockholms universitet (ordförande) Gunnar Andersson, Stockholms universitet Thomas Eisensee, Finansdepartementet Håkan Gustavsson, Arbetsförmedlingen Annika Haglund, Skolverket Kjell Nyman, Utbildningsdepartementet Thomas Pettersson, Socialdepartementet Cecilia Sjölander, Barnombudsmannen Björn Öckert, IFAU Inger Eklund, SCB Eiwor Höglund-Dávila, SCB Kajsa Swenson, SCB Anna Andersson, SCB Åsa Berg-Alinski, SCB Johan Tollebrant, SCB Ann-Charlott Larsson, SCB(punkt 2) Frånvarande Annika Pontén, Universitetskanslersämbetet Jenny Karlsson, SCB Mikael Schöllin, SCB Dagordning 1. Öppnande av mötet 2. Information om nuläge i PIAAC, den internationella undersökningen av vuxnas kunskaper och färdigheter 3. Inledning/ information från SCB 4. Vad innebär det att var ledamot i användarråd? 5. Hur används statistiken som SCB framställer? Information från Finansdepartementet 6. Lägesrapporter från externa ledamöter 7. Inför nästa möte 8. Övriga frågor Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506 940 00 08-661 52 61 701 89 ÖREBRO Klostergatan 23 019-17 60 00 019-17 70 80 www.scb.se E-post: scb@scb.se Organisationsnummer: 20 21 00-0837 Momsregnummer: SE202100083701

2(7) 1. Öppnande av mötet Ordföranden förklarade mötet öppnat. 2. Information om nuläge i PIAAC, den internationella undersökningen av vuxnas kunskaper och färdigheter Ann-Charlott Larsson från enheten för statistik om utbildning och arbete vid SCB presenterade det pågående arbetet med undersökningen PIAAC. PIAAC (Programme for the International Assessment of Adult Competencies) är en internationell undersökning som syftar till att mäta den vuxna befolkningens (16 64 år) grundläggande färdigheter och kompetens. Undersökningen sker i samarbete mellan OECD, regeringar och ett internationellt konsortium. De 25 deltagandeländerna finns främst inom OECD. Frankrike har ännu inte genomfört undersökningen. Undersökningen innehåller direkta mätningar av kunskaper inom tre områden: läsförståelse, räknefärdigheter och problemlösningsförmåga via dator. Det är även en del med bakgrundsfrågor, exempelvis om utbildning, arbetslivserfarenhet, födelseland med mera. Senast en liknande undersökning gjordes om vuxnas kunskaper och färdigheter var undersökningen IALS (The International Adult Literacy Survey) som senast genomfördes 1994 med en uppföljning av vissa grupper 1998. Jämförbarheten mellan de olika länderna är viktig och som ett kvalitetssäkringssteg har det internationella konsortiet till exempel granskat alla länders översättningar och samma datainsamlingsverktyg används i alla länder. Planeringen av undersökningen påbörjades år 2008 och datainsamlingen ägde rum under 2011 och 2012. I genomsnitt tog bakgrundsfrågorna 45 min och mätningarna av färdigheterna tog i snitt en timme. Hur lång tid blocken tog registrerades vid alla intervjuer men det fanns ingen tidsbegränsning. Först skedde kartläggning av kompetens samt bakgrundsfrågor via en intervju. De med tillräckliga datorkunskaper fick sedan göra övningarna direkt på datorn och om datakunskaperna var otillräckliga fick uppgiftslämnaren istället göra övningarna på papper. De som genomförde undersökningen på papper gjorde en förkortad variant där endast läsförståelse och räknefärdigheter ingick. 88 procent av respondenterna svarade via dator. I Sverige var det ett urval på 10 000 personer. Totalt 130 fältintervjuare från SCB arbetade med undersökningen, datainsamling skedde mellan augusti 2011 och maj 2012. För att höja svarsfrekvensen förlängdes bland annat insamlingstiden och flera bortfallsuppföljningar gjordes. En bortfallsanalys genomfördes för att hitta specifika grupper att rikta in sig på. Störst bortfall var det i Stockholm och bland utrikes födda. De mest erfarna intervjuarna användes sedan i de riktade bortfallsuppföljningarna med urvalspersoner i Stockholm och utrikes födda. I Sverige blev svarsfrekvensen till slut 45 procent. Bortfallet utgörs av både personer som ej gått att få kontakt med och de som inte velat medverka i undersökningen. Leverans till OECD av de svenska resultaten skedde i juli 2012. Publicering av rapporter och upprättandet av en databas sker under 2013. I oktober kommer både en internationell och en nationell rapport. Den nationella rapporten ska beskriva grundläggande färdigheter i den svenska befolkningen, samt skillnader mellan grupper. Jämförelse görs med IALS 94/98 då vissa länkningar finns mellan undersökningarna vad gäller läsförståelse och räkneövningar. Vissa internationella jämförelser ingår också. Sverige är även med i ett Nordiskt samarbete tillsammans med Norge, Finland, Danmark och Estland. Målet är att skapa en nordisk databas som är tänkt att bestå

3(7) av data från PIAAC, liksom registervariabler om bland annat utbildning och sysselsättning från de deltagande länderna. Registervariablerna kommer vara från 2008 och sedan uppdateras vart tredje år. Det finns juridiska problem med databasen för Sveriges del, utredning om vad som kan levereras pågår fortfarande. Databasen ska offentliggöras i november 2013 i Norge och en nordisk rapport, med syfte att titta på skillnader och likheter mellan de nordiska länderna, är tänkt att publiceras hösten 2014. 3. Inledning/ information från SCB Då det är några nya ledamöter denna mandatperiod hölls först en presentationsrunda bland de närvarande. Fyra nya rapporter delades ut. Bland annat har SCB:s årsredovisning för 2012 kommit, Riksrevisionen var nöjda med SCB:s redovisning 2012 och SCB har levt upp till det vi var ålagda att göra. SCB har även tagit fram en arbetsplan för 2013 som levererats till Regeringskansliet. Den berör de förändringar i statistiken som överstiger 100 000 kronor. Dessutom har budgetunderlag för 2014 2016 tagit fram. Det har även tagits fram en rapport med sammanställning av Sveriges officiella statistik avseende 2012. Samordningen av den officiella statistiken är en av SCB:s uppgifter och publikationen beskriver vad som gjorts inom systemet och vilka resurser som gått åt. SCB tar även fram en intern publikation med verksamhetsplan. Den tar upp vilka konkreta mål samt vilka områden SCB ska fokusera på under 2013. Ett nytt nummer av SCB:s tidning Välfärd har kommit. Tidningen är nu gratis att prenumerera på och kan beställas till exempelvis arbetsplatser. SCB har lämnat in ett remissvar på statistikutredningen, som SCB i huvudsak stödjer, men har några invändningar. De invändningar SCB har handlar om: - förtydliganden av ansvar och uppgift för Rådet för den officiella statistiken - att en ny instruktion för SCB inte bör innehålla sådant som redan regleras i andra lagar och förordningar - att SCB:s anslagssparande ska beräknas utöver det som behöver användas till intermittenta undersökningar. Det är även en ny utredning tillsatt som ska undersöka förutsättningarna för registerbaserad forskning. Liksom för statistikutredningen är Bengt Westerberg utsedd att leda utredningen. SCB siktar på att under 2013 helt leva upp till ISO-standard, i och med att medlyssningen vid telefonintervjuer implementerats. ISO står för international standard organisation och SCB valde att gå med i ISO-projektet tidigt och har varit med och tagit fram standarden ISO 20252. Standarden vänder sig främst till företagsundersökningar, men SCB har valt att använda den även på individundersökningar och då anpassa den till detta. Hela produktionen behöver vara anpassad om någon del ska använda standarden. Det finns ett fåtal certifieringsinstitut som kan certifiera och som även går igenom vad som gjorts. Utvärdering sker sedan hela tiden för att svagheter i produktionen ska kunna upptäckas och följas upp. Rådet för den officiella statistiken (ROS) har en konferens den 25 26 april. Programpunkter är bland annat förbättrad tillgång till registerdata för forskare, statistikutredningen, hur samordningen av statistiken ska kunna förbättras, riktlinjer för Code of practice samt parallella seminarier om röjandekontroll och bortfall.

4(7) 4. Vad innebär det att var ledamot i användarråd? Under hösten 2012 genomförds en enkätundersökning till dåvarande ledamöter samt SCB:s chefer i samtliga SCB:s nio användarråd. Det gjordes även intervjuer med sekreterarna och synpunkter togs in från avdelningscheferna inför utvärderingen. Resultaten från enkäten presenterades på förra mötet, den 5 december 2012. I stort var både rådsledamöter och SCB:s chefer nöjda med användarrådens arbete. Användarrådens ledamöter ansåg i något större grad att arbetet i råden fungerade bra och att det varit bra engagemang, jämfört med SCB:s chefer. Samtidigt ansåg SCB:s chefer i något högre utsträckning att rådens synpunkter tas tillvara, jämfört med rådens ledamöter. Råden ska enligt instruktionerna ha en rådgivande funktion, vilket SCB:s chefer inte är lika nöjda med hur det stämmer. Råden ska ta ställning till omprioriteringar och neddragningar. Även här är ledamöterna nöjdare än SCB-cheferna. Råden ska följa upp planer och verksamheten och synpunkter dokumenteras. Ledamöterna tycker att det stämmer i högre grad än cheferna. Hittills har det ofta varit presentationer från SCB på mötena. Detta är uppskattat och efterfrågas även i fortsättningen. Det är även intressant för SCB att få veta hur statistiken används, vilket har betydelse för prioriteringar och förbättringar. På detta möte presenterar Finansdepartementet hur de använder SCB:s statistik. Detta planeras bli en stående punkt där en ledamot per möte presenterar hur de använder statistiken. En fråga som diskuterades var vilken typ av extern information som ska tas upp vid den återkommande punkten lägesrapporter från externa ledamöter. Ska det som tas upp vara kopplat till statistik och SCB:s verksamhet? Denna punkt ses som omvärldsbevakning och det som tas upp kan således vara rent allmänt vad som händer. Samverkan föreslås ske med andra användarråd. Enligt instruktionerna ska rådet ha 2 4 möten per år. Något av dessa möten skulle kunna samordnas med ett annat användarråd. Användarrådet för arbetsmarknadsstatistik samt användarrådet för välfärdsstatistik ligger nära till hands. Även hushålls- och boendestatistiken täcker flera råd och där sker publicering senare i år och skulle kunna vara aktuellt under ett av höstmötena eller i början av nästa år. En fråga uppkom om det skulle vara intressant för rådet att träffas någon gång i Örebro eftersom hälften av verksamheten sker där. Det ska i så fall ske av en anledning, så man kombinerar det med något särskilt som finns i Örebro. Ett annat förslag som kom upp var att hålla en introduktionsträff för nya ledamöter med information om hur råden fungerar och vilka förväntningar som finns från SCB:s sida. Några ledamöter påpekar att ett syfte med användarråden är att samla information och föra den vidare till den interna organisationen. Lägesrapporter skickas i andra råd in tidigare och är då mer omfattande. Det har fungerat så tidigare år även i detta råd, men det upplevdes då som betungande arbete och rann ut i sanden. Frågan tas med vid planeringen av kommande möten. En fråga om lägenhetsregistret ska ligga samkört med andra register kom upp under punkten. Tanken med lägenhetsregistret är att det inte ska ligga samkört med andra register, vilket är en integritetsfråga. Folkbokföringen på lägenhet i RTB har däremot lägenhetsregistret som bas, så i registren kommer lägenheten vara kopplad till individerna som bor i den. Detta är den information som är mest intressant för forskare och kommer kunna användas för forskning. Lägenhetsregistret avser själva boendet, vilken typ av lägenhet det är och detta kommer ej ligga lagrat samkört.

5(7) 5. Hur används statistiken som SCB framställer? Information från Finansdepartementet Thomas Eisensee från Finansdepartementet presenterade hur de använder SCB:s statistik. Som en stående punkt på kommande möten kommer en ledamot per möte presentera hur de använder SCB:s statistik. Först ut på detta möte är Finansdepartementet. Presentationen är inte en heltäckande beskrivning av vilken statistik de använder på Finansdepartementet utan inriktar sig på det som ingår i detta användarråds ämnesområde. Fokus ligger här på demografistatistiken, befolkningsstatistik och befolknings framskrivningar och tar inte upp så mycket om utbildningsstatistiken, även om den också används. Presentationen tar framförallt upp två områden som Finansdepartementet arbetar med, finanspolitikens långsiktiga hållbarhet samt prognoser på offentliga finanser och arbetsmarknaden. Prognosen är viktig och används när departementet gör budget och bestämmer hur mycket pengar som ska avsättas. Långsiktig hållbarhet handlar om att primära inkomster och utgifter ska gå ihop. Skillnaden mellan primära utgifter och primära inkomster brukar kallas tax gap. Prognoser görs för att hålla koll på hur mycket de primära inkomsterna behöver förbättras för att uppnå hållbarhet. För många länder har bruttoskulderna under senare år dragit iväg, dock ej för Sverige. Det är viktigt att vara ute i god tid och kunna förutse problem. Hållbarhet är också en förutsättning för en trovärdig finanspolitik. Något som till stor del påverkar den finansiella hållbarheten är kommande demografiska förändringar, exempelvis fler äldre i befolkningen, detta förväntas påverka de offentliga finanserna. Utgångsläget är prognosen för svensk ekonomi fram till 2017. Ett oförändrat beteende inom exempelvis arbetsmarknad antas samt samma konsumtionsmönster för välfärdstjänster som idag förutsätts. Det är ingen prognos, utan ska ses som en effektberäkning. Flera olika källor av SCB:s statistik används för dessa beräkningar, bland annat STAR(Statistiskt analysregister), HEK(Hushållens ekonomi), AKU (Arbetskraftsundersökningarna), NR (nationalräkenskaper) samt, som tidigare nämnts, befolkningsprognosen. En fråga uppkommer från SCB om det i och med hushålls- och boendestatistiken kommer vara intressant med hushållsprognoser framöver. Finansdepartementet samt även Socialdepartementet tar med sig frågan. Det informeras om att en ny befolkningsprognos kommer dagen efter mötet, den 17 april. Denna ska presenteras på Finansdepartementet samma dag. 6. Lägesrapport från externa ledamöter Arbetsförmedlingen: Tre nya rapporter kommer innan sommaren: - Sveriges framtida befolkning i ett regionalt perspektiv. Publiceras i slutet av april. - Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden en registerstudie. Publiceras under mitten av maj. - Arbetslösa och möjligheten till arbete hur stor del får arbete under ett år? En studie av Arbetslösa inskrivna vid Arbetsförmedlingen åren 2007 2009. Publiceras planeras under slutet av april. I början av maj kommer även en ny arbetsmarknadsrapport, detta är en av flera obligatoriska återrapporter som görs till Regeringen och i mitten av juni publiceras den återkommande riksprognosen samt alla länsprognoser.

6(7) Barnombudsmannen: Den 19 mars publicerades årsrapporten Från Insidan Barn och ungdomar om tillvaron i arrest och häkte. Har fått i uppdrag att vidareutveckla uppföljningssystemet avseende barnkonventionens genomförande i Sverige, Max18. Statistikdatabasen med olika indikatorer publicerades under sommaren 2012, nu ska den byggas på med fler indikatorer. SCB levererar statistiken. Finansdepartementet: Jobbar framförallt med budgetpropositionen. Har gjort en hållbarhetsrapport till Europakommissionen som publicerades i december 2012. IFAU: Arbetar med ett uppdrag tillsammans med SCB om en enkät angående lärares undervisning i matematik. Denna ska användas för att utvärdera matematiklyftet. Arbetar även med ett uppdrag om de samlade effekterna av de stora utbildningsreformerna samt ett annat som fokuserar på hur resursfördelning skett av skolor inom kommunerna. Institutet för social forskning vid Stockholms universitets: En samlingsbok är på gång om Levnadsnivåundersökningarna (LNU). Undersökningen har genomförts sedan 1968 och senast den gjordes var 2010. Nu är en samlingsbok på gång som på ett populärvetenskapligt sätt presenterar resultat från 2010 men även med ett historiskt perspektiv. I undersökningarna som genomfördes år 2000 och 2010 gjordes en egen Barn-LNU där barnen i hushållen mellan 10 och 18 år intervjuades. De som var med år 2000 följdes upp 2010. Det har även genomförts en speciell LNU för utrikesfödda och även där är en samlingsbok på gång. Skolverket: Den 27 mars publicerades en rapport om undervisningstid, Att fånga undervisningstiden med målen i fokus. Undervisningstid på minst 6 665 timmar ska ges i grundskolan, men studien visar att kontroll på detta saknas på skolorna. En rapport utifrån en enkätundersökning om lärarnas tidsanvändning, Lärarnas yrkesvardag, publicerades 15 april. Studien visar att mycket ensamarbete förekommer bland lärare. En annan rapport som publiceras 16 april, It-användning och itkompetens i skolan, visar att tillgången till datorer har ökat kraftigt för både elever och lärare men allt fler datorer i skolan utgör också ett ökat behov av kompetensutveckling för lärarna. I maj publiceras Skolverkets lägesbedömning och i juni kommer rapport om attityder till skolan samt, för första gången, attityder till vuxenutbildning. I oktober publiceras även en rapport om kommunernas resursfördelning. Har även fått ett nytt regeringsuppdrag, Skolor för särskilda, om fristående grundoch gymnasieskolor som erbjuder utbildningar inriktade mot elever som är i behov av särskilt stöd eller vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för. Uppdraget ska bland annat kartlägga utbildningarnas omfattning och inriktning samt följa dess effekter sett till elevernas måluppfyllelse. Uppdraget ska redovisas senast i augusti 2014.

7(7) Socialdepartementet: Slutbetänkande från pensionsåldersutredningen kom den 9 april. Underlag till utredningen fortsätter att tas fram. Arbetar även med en utredning om AP-fondernas utveckling samt en översyn av premiepensionssystemet. Stockholms universitets demografiska avdelning: Har precis skickat in en ny ansökan om forskningsbidrag för ett forskningsprogram för att fortsätta registerbaserad demografisk forskning. En viktig utveckling är hushållsregister, bland annat finns ett avsnitt om hushållsprognoser med i ansökan. Ett EU-projekt kallat Families and societies som SUDA koordinerar och samordnar involverar fler länder. Handlar om forskning om bland annat familjedynamik. Var uppstartsmöte i Stockholm i mars. Utbildningsdepartementet: Slutrapporten från OECD:s projekt om bedömning och utvärdering inom skolans område har kommit. Rapporten, Synergies for Better Learning, bygger på erfarenheter från alla de 28 länder som deltagit i projektet samt sammanställningar av det aktuella forskningsläget inom de olika delområden som berörs. I december arrangerades tillsammans med Finansdepartementet en konferens om samhällsekonomiska kalkyler och analyser av olika insatsers kostnadseffektivitet inom utbildningsområdet. Nu planeras en uppföljningskonferens i större skala tillsammans med EU och OECD. Inför konferensen kommer bland annat en kartläggning att göras av samhällsekonomiska kalkyler och analyser av kostnadseffektiviteten som genomförts i Europa. I den ekonomiska vårpropositionen har Regeringen föreslagit att yrkesvux byggs ut med 7 000 helårsplatser. Dessutom byggs sjuksköterskeutbildningen och ingenjörsutbildningarna inom högskolan ut med sammanlagt 1 400 platser. 8. Inför nästa möte Upplägget med presentationer om hur SCB:s statistik används av ledamöterna fortsätter. SCB lämnar förslag på vem som presenterar på nästa möte. Under nästa möte bör verksamhetsplaneringen inför 2014 samt nästa års budgetunderlag tas upp. Nästa möte blir efter sommaren. Datum för höstens två möten kommer via e-post. 9. Övriga frågor Inga övriga frågor togs upp. Vid protokollet Justeras Johan Tollebrant Anders Björklund