Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund Utifrån olika inventeringar som gjorts i Sverige räknar man med att det finns mellan 40 000-46 000 personer med psykiska funktionshinder som har kontakt med psykiatri eller socialtjänst. Av dessa beräknar man att endast 8 procent har arbete på den öppna marknaden och nästan 60 procent saknar meningsfull daglig sysselsättning. Grovt räknat skulle detta innebära att det i regionen -Grums-Hammarö- Kristinehamn finns ca 450 personer med psykiska funktionshinder som har kontakt med psykiatri eller socialtjänst, men endast ett 40-tal som idag har arbete på den öppna arbetsmarknaden. För personer med psykiska funktionshinder fyller arbete och meningsfull sysselsättning en viktig funktion för bibehållande av självkänsla, social funktion och ekonomiskt oberoende. Undersökningar har visat att arbete och meningsfull sysselsättning förbättrar livskvaliteten och minskar psykiatriska symtom hos personer med psykiska funktionshinder. Trots denna kunskap och insikt är arbetslöshet och brist på meningsfull sysselsättning ett omfattande problem bland personer med allvarliga psykiska funktionshinder. Flera undersökningar visar också att det bland de psykiskt funktionshindrade finns en stor önskan om arbete meningsfull sysselsättning, en önskan som också anhöriga i olika sammanhang framfört som det mest angelägna otillfredsställda behovet bland personer med psykisk sjukdom. Traditionellt har den svenska arbetsrehabiliteringen ofta fungerat så att personer i en skyddad miljö har fått träna på sina färdigheter enligt en trappstegsmodell. Arbete med bistånd (Supported Employment - SE) vänder radikalt upp och ner på detta synsätt och utgår från att den enskilde vill och är motiverad för arbete och därför snabbt behöver komma ut på en arbetsplats och att det stöd som ges ska ske utifrån den enskildes behov. Den forskning som i Sverige gjorts på metoden SE baseras i huvudsak på studier rörande arbetslivsinriktad rehabilitering för personer med schizofreni och bipolär sjukdom. Det arbetet har bedrivits i enlighet med IPS (Individual Placement and Support) som är en standardiserad och manualbaserad utveckling av SE. Studierna påvisar att SE i jämförelse med andra metoder ger fler tillträde till anställning på den 1A 652 26
2(10) öppna arbetsmarknaden, fler arbetstimmar per månad och därmed ökade inkomster och metoden visar sig också vara mer kostnadseffektiv än andra traditionella insatser. Det finns mycket som tyder på att metoden är än mer effektiv när den generellt riktas till personer med funktionsnedsättning som ofrivilligt befinner sig utanför den ordinarie arbetsmarknaden. I Sverige återfinns metoden hos bl.a. arbetsförmedlingens SIUSkonsulenter, hos stiftelsen Actíva i Örebro och företaget MISA i Stockholm. Lite förenklat kan man säga att man traditionellt arbetar med att genom träning och övning stegförflytta individen mot en arbetsmarknad. Tanken med SE är att man först stegförflyttar arbetsmarknaden mot individen, sedan påbörjas träningen på en befintlig arbetsplats. Metoden rekommenderas numera av Socialstyrelsen i de nya nationella riktlinjerna för 2010. Följande beskrivning är ett utdrag ur riktlinjerna som finns att hämta hem i sin helhet på socialstyrelsen hemsida, http://www.socialstyrelsen.se Faktaruta kring Arbetslivsinriktad rehabilitering och Supported Employment se BILAGA 1 Syfte Att med nytänkt arbetssätt och nytänkande i anställningsformer stödja personer med funktionsnedsättning mot ett inträde på arbetsmarknaden. Målgrupp Målgruppen är personer med psykisk funktionsnedsättning vilka ofrivilligt befinner sig utanför den öppna arbetsmarknaden. Personerna ska vara anvisningsbara av arbetsförmedlingen i kommunerna, Hammarö, Grums och Kristinehamn och ska ha bedömts vara i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering inom ramen för projektets uppdrag. Antal deltagare beräknas till cirka 125 personer projekttiden, 3 år. Mål Samverkansmål/Effektmål Förbundets uppdrag är bl a att verka för att samhällets samlade resurser används på ett effektivt sätt för att bryta eller förhindra långvarigt beroende av offentlig försörjning. Att förhindra vandring mellan myndigheter och dess insatser. Projektet ska eftersträva en tydlig linje mot egen försörjning genom att samordna alla instanser under arbetslinjen med insatsen arbetslivsinriktad rehabilitering och metoden Supported Employment. Deltagarmål/Projektmål Varje deltagare skall:
3(10) - erhålla en 12 månaders utvecklingsanställning med arbetsuppgifter på den öppna arbetsmarknaden. - i mån av behov under pågående anställning komma i åtnjutande av kompetensutvecklande insatser. - i mån av behov under pågående anställning komma i åtnjutande av nödvändiga rehabiliteringsinsatser. - senast efter 12 månaders anställning ha en klarlagd arbetsförmåga så till vida att arbetsutbudet är fastställt och nödvändiga rehabiliteringsinsatser är prövade. - så snart som möjligt ges möjlighet att gå över i anställning på den öppna arbetsmarknaden. - 45 % av deltagarna ska efter 1 år erhålla en anställning på den öppna arbetsmarknaden alternativt ha börjat studera. Organisation Organisationen bemannas i projektstart med en projektledare/samordnare samt en jobbcoach båda med heltidsanställningar. Om behov av utökade resurser uppkommer under projekttidens gång kommer detta att kommuniceras med styrgruppen, då parterna har möjlighet att tillskjuta egna resurser. Om ytterligare finansiering behövs från förbundet tas beslut i styrelsen efter sedvanlig utredning i beredningsgruppen. Det bör hos varje medverkande part finnas möjlighet att ge andra medarbetare möjlighet att i vissa ärenden, vissa grupper, medverka i projektet för att på så sätt skapa en naturlig implementering av metoder och kunskap. Projektledare/samordnare En projektledare/samordnare rekryteras på heltid utifrån krav på kompetens om metoden Supported Employment samt att, i ett team, hålla ihop och leda deltagare, och därmed projektet, mot satta mål. Det finns en tydlig linje i projektet mot egen försörjning genom samordning av olika insatser mellan förbundets partners och näringslivet där målet är att deltagarna, genom att delta i arbetslivet ska öka sin hälsa och sitt välbefinnande. Samordnarens uppgift är även att samordna stödjande åtgärder för varje deltagare där samordningen ska utgå från planeringen på arbetsplatsen och även gälla samordning av stödinsatser i dagliga livet så att den generella arbetsförmågan successivt kan utökas. Jobbcoach En jobbcoach rekryteras på heltid med uppdraget att stötta deltagaren i att hitta lämplig arbetsplats och att kontinuerligt följa upp deltagaren ute på arbetsplatsen samt se till att överenskommen planering leder till att den anställdes arbetsförmåga ökar. Jobbcoachen skall arbeta för att det naturliga stödet på arbetsplatsen byggs upp så att deltagaren på sikt blir oberoende av stödet från projektet och att arbetsgivaransvaret förs över till arbetsplatsen. Jobbcoachen skall samverka med handläggare på arbetsförmedlingen avseende uppföljning, och planering i enlighet med det regelverk som omgärdar en utvecklingsanställning.
4(10) Verksamhetsbeskrivning/ Arbetssätt Supported Employment bygger på följande sex principer Målsättningen är konkurrensutsatt arbete i reguljära arbetsmiljöer. Klienterna ska erhålla riktigt arbete mer eller mindre direkt, utan föregående faser av arbetsträning i skyddade miljöer. Arbetsrehabiliteringen ses som en integrerad del av det samhällsbaserade psykiatriska stödsystemet och inte som en separat stödform. Detta innebär att samordnaren bör ingå i vårdteamet eller att det åtminstone är ett nära och kontinuerligt samarbete mellan olika insatsområden. Arbetsrehabiliteringen är uttryckligen baserad på individens val och önskemål. Under rehabiliteringen genomförs kontinuerliga bedömningar som utgår från klientens arbetserfarenheter och upplevelser. Stödet till klienten är behovsbaserat och inte begränsat i tid. All personal som arbetar i projektet och som saknar erfarenhet eller utbildning i metodiken skall på sikt utbildas i metoden Supported Employment och IPS. 1. Part som har person (klient, arbetssökande eller patient) vilken anses vara i behov av - och som kan tillgodogöra sig - insatsen i projektet, skall tillse att klienten, arbetssökande eller patienten, blir anvisningsbar via arbetsförmedlingen. Ansvarig handläggare på arbetsförmedlingen drar ärendet för samrådsgruppen som beslutar om medverkan. 2. Person som är aktuell för medverkan i projektet skall själv ansöka om en plats i projekten. 3. Personen intervjuas av personal i projektet utifrån de i ansökan angivna önskemålen. 4. I arbetet med att hitta en lämplig arbetsplats som matchar personens önskemål och behov ansvarar coachen för att samverkan sker mellan projektet, arbetsförmedlingen och kommunernas respektive arbetsmarknadsenhet. När lämplig arbetsplats hittats skrivs personen in i projektet och anställningen påbörjas. kommun (IFA) står som arbetsgivare den första tiden och personen lånas ut till arbetsplats på den öppna arbetsmarknaden där möjlighet ges till en långsiktig anställning. Om parterna och personen är överens om planeringen kan anställningen påbörjas på en skyddad arbetsplats i avvaktan på att arbetsplats på den öppna arbetsmarknaden iordningsställs. Denna tid på skyddad arbetsplats skall dock vara hårt tidsbegränsad och fortlöpande följas upp med täta intervaller. 5. Under anställningen påbörjas träning på arbetsplatsen med stöd från coach. Samordnare ansvarar för att rehabiliteringsplan utformas utifrån personens behov av stödinsatser och att respektive instans tar sitt ansvar för att insatser genomförs som stödjer utvecklingen av personens arbetsförmåga.
5(10) Under utvecklingsanställningen har personen tillgång till stöd från arbetsförmedlingen rörande vägledning, att prova ut arbetshjälpmedel om det behövs, utbildningsinsatser och hjälp med att finna ett lämpligt arbete efter tiden i utvecklingsanställning. 6. Kommunens arbetsgivaransvar (IFA) skall flyttas över till arbetsgivare på den öppna arbetsmarknaden när det naturliga stödet på arbetsplatsen fungerar och den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är avslutad. Profilen på projektet skall vara tydlig mot arbetslinjen. SE planeras i förhållande till klientens livsstil i övrigt, till de vardagsrutiner, sociala och rekreativa aktiviteter som klienten behöver engageras i för att kunna arbeta. Till skillnad från en lönebidragsanställning är utvecklingsanställningen i sig är en arbetsmarknadspolitisk insats som innebär en möjlighet att ha ett arbete och samtidigt få del av utvecklingsinsatser som ökar möjligheter till arbete och/eller utbildning och där ingår bl.a. vägledningsinsatser via arbetsförmedlingen. Personer skrivs inte in i projektet förrän lämplig arbetsplats har hittats. I dagsläget finns det ingen aktivitet inplanerad i projektet som fungerar som värmestuga eller aktiveringsfas där klienten får vara i avvaktan på att vi hittar lämplig arbetsplats. Om det finns önskemål eller behov av detta får arbetsförmedlingen i så fall gå in med insatsen Förberedande Insatser som är en aktivitet inom ramen för arbetslivsinriktad rehabilitering, det vill säga insatser till personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga eller andra skäl behöver extra stöd och hjälp för att få ett fotfäste på arbetsmarknaden, och som ger deltagaren rätt till aktivitetsstöd under tiden man är inskriven. Tidsplan Projektet bedöms kunna starta genom annonsering av tjänster direkt efter styrelsebeslut och att anställning kan ske i juni 2010. Flera personer med behov av Samverkstan finns redan kända hos parterna. Därför kan intag av deltagare ske redan under sommaren 2010 men med hänsyn till deltagaren utifrån beviljade semestrar. I september 2010 beräknas cirka 40 personer vara identifierande och av dem kan ett 20- tal vara i verksamhet beroende på tillgång till arbetsplatser. Projekttid Projektet är 3-årigt och målsättningen är att projektet på sikt skall vara självfinansierat och att verksamheten därmed senare ska kunna implementeras hos en eller flera ordinarie parter i förbundet.
6(10) Projektägare kommun, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, avdelningen för Integration, Försörjning och Arbete (IFA). Projektplats Verksamheten skall bedrivas nära deltagarna och arbetsplatserna i respektive kommun. Där så är möjligt skall samverkan skapas med befintliga verksamheter som redan idag bedrivs på hemorten. Syftet med rehabiliteringsinsatsen är att uppnå en ökad arbetsförmåga på arbetsplatsen och då man bör eftersträva en naturlig koppling mellan arbetesrehabilitering, fritid och boende. Den arbetsplats som medverkar eller berörs av projektet skall ges möjlighet att påvisa sitt engagemang i arbetet mot utanförskap. Plakat, skyltar eller annat informationsmaterial skall tas fram och överlämnas till de arbetsplatser som berörs. Samspelet ansvarar för att köpa in användbart informationsmaterial kring projektet. Genom att medverka i projektet kommer arbetsgivare att få ökad insikt kring hur personer med olika former av funktionsnedsättningar mycket väl kan utgöra en resurs för företaget. Man får en ökad kunskap kring hur arbetslivsinriktad rehabilitering kan genomföras och förhoppningsvis kan man lägga en god grund för ett fortsatt samarbete rörande rekrytering och rehabilitering. Projektet skall vid ett antal tillfällen per år i samarbete med t.ex. Företagarna samla alla medverkande aktörer till gemensamma träffar och genom intressanta föreläsningar och seminarier lyfta frågor som rör rehabilitering och funktionsnedsättning ute på arbetsplatserna.
7(10) Det är projektledaren som ansvarar för att dessa aktiviteter under projekttiden skapar ett medvetande kring dessa frågor och en kännedom om projektet ute på företagen i regionen. Processägare Ansvarig tjänsteman har processansvaret. Projektstyrning - Styrgrupp Samordningsförbundets utsedda ur beredningsgruppen utgör styrgruppen för Samverkstan. Ansvarig tjänsteman ingår i styrgruppen och har processansvar. Rapportering till styrgruppen sker via Samspelets tjänsteman och/eller projektledaren. Beredningsgruppen har ansvar för att underlätta de kontakter som behövs inom den egna organisationen. Referensgrupp /referensarbetsgrupp Handläggargruppernas Samrådsgrupp är referensgrupp där projektsamordnaren deltar. Rapportering till övriga handläggargrupper sker från och till via dess representant. Uppföljning och utvärdering, Rapportering Projektledaren ansvarar för att löpande rapportera resultat till ansvarig tjänsteman som i sin tur rapporterar till styrelsen. Förutom SUS och DIS rapportering skall projektets ekonomiska resultat redovisas för att tydliggöra projektets kostnadseffektivitet. Det ligger dock inte på projektet eller projektledaren att ta fram referensgrupp eller mätmetoder. Utvärdering på projektnivå och deltagarnivå Projektet kommer utvärderas av extern utvärderare. Johanna Gustafsson, doktorand vid Institutet för handikappvetenskap vid Örebro Universitet har sitt forskningsområde inom området arbetsmarknad och funktionsnedsättning med speciellt intresse för Supported Employment. Hon har även arbetat som arbetskonsulent vid Actíva som driver liknande arbete som är tänkt i Samverkstan.
8(10) Budget på årsbasis Projektledare heltid Jobbcoach heltid Resor (personal) Projektkostnader via kommun Köp av deltagarverksamhet Kompetenshöjning Drift ( IT, tele, lokaler, förbrukning, iordningsställande) Kostnad för utvärdering PR/Marknad Totalt 550 000 kr 525 000 kr 75 000 kr 1 000 000 kr 650 000 kr 20 000 kr 75 000 kr 100 000 kr 75 000 kr 3 070 000 kr
9(10) BILAGA 1 Förtydliganden angående arbetslivsinriktad rehabilitering och Supported Employment Arbetslivsinriktad rehabilitering Personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd har ofta kognitiva funktionshinder och symtom som allvarligt försvårar integrationen i samhället. De har därmed svårigheter att få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Att ha ett arbete är inte enbart en möjlighet till försörjning utan innebär en tillhörighet till en grupp som är viktig för identitet och självkänsla. Det är därför särskilt viktigt med arbetsrehabiliterande insatser som kan ge ökad möjlighet för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd att få ett arbete. Det är även viktigt att erbjuda annan sysselsättning för de personer som saknar motivation eller förmåga till arbete. Ansvaret för att utveckla, driva och stödja arbetslivsinriktad rehabilitering ligger hos flera olika myndigheter i Sverige. Socialtjänsten och hälso- och sjukvården har visst ansvar för området, men inte det huvudsakliga. Socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens ansvar innebär att utveckla och stödja de metoder inom området som ger bäst effekt för den här gruppen i kontakt med andra berörda myndigheter. Supported employment Grundtanken i supported employment är att hjälpa personer att skaffa sig ett reguljärt arbete med lön och att ge det stöd som krävs för att lyckas på arbetsplatsen. En utveckling av supported employment är individual placement and support- modellen (IPS) som är en standardisering och manualbaserad form av supported employment. IPS-modellen bygger inte på några mer omfattande bedömningar av personens arbetsförmåga utan syftar till att ge stöd åt alla som vill ha ett arbete. Insatsen föregås inte heller av arbetsträningsprogram i olika skyddade former. Fördelar Arbetslivsinriktad rehabilitering med supported employment enligt IPSmodellen är bättre än arbetsförberedande träningsmodeller eller sedvanlig behandling när det gäller att skaffa personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd arbete på den reguljära arbetsmarknaden och att stanna kvar i arbetet. Arbetslivsinriktad rehabilitering med supported employment enligt IPSmodellen ger för genomsnittet personer med insatsen fler arbetstimmar per månad och högre inkomst än arbetsförberedande träningsmodeller. Arbetslivsinriktad rehabilitering med supported employment enligt IPSmodellen
10(1 0) har bedömts som en kostnadseffektiv insats jämfört med arbetsförberedande träningsmodeller. Rekommendation Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör inom ramen för sitt ansvar och i kontakt med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan erbjuda supported employment enligt IPS-modellen till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som står utanför arbetsmarknaden och som har en vilja och motivation till ett reguljärt arbete (prioritet 1).