22 Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna
Målsättning Planförslaget skall skapa förutsättningar för en tät och levande stadsdel som länkar samman det homogena verksamhets- och handelsområdet med bostäder, nya arbetsplatser och evenemangsanläggningen Event Resort Ullna. Viktiga grönområden och parkmark Ny bebyggelse Befintligt verksamhetsoch handelsområde Eventuellt framtida utbyggnadsområde Ny dragning Roslagsbanan g Befintlig dragning Roslagsbanan g Reservat för pendeltåg/tunnelbana Områdesgräns FÖP Arninge-Ullna ligger bra placerat i regionen med god tillgänglighet från E18. En viktig förutsättning för stadsdelens utveckling och attraktivitet som bostadsort är en utökad kollektivtrafik. I fördjupningen av översiktsplanen redovisas en upprustad Roslagsbana med ändrat läge och station i Arninge-Ullna och ett reservat för framtida pendeltåg/tunnelbana som löper genom planens södra del. I anslutning till den punkt där reservatet korsar E18 placeras i förslaget ett resecentrum. Resecentrum är områdets kommunikativa nod och utformas som en karaktärsbyggnad som annonserar Arninge-Ullna mot E18. Byggnaden bildar entré till området för trafikanter som reser kollektivt och fungerar som omstigningsplats mellan olika trafikslag. Resecentrum kopplar samman Arninge- Ullnas kommersiella centrum med stationer för Roslagsbana, tunnelbana/pendeltåg och en terminal för busstrafiken i norrort. Resecentrum kan även omfatta en infartsparkering för att underlätta byte mellan bil- och kollektivtrafik, samt lämpligen goda möjligheter för cykelparkering. I anslutning till resecentrum utreds möjligheterna till att anlägga ett stationstorg där besökare kan byta till lokalbuss för att nå andra delar av stadsdelen. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 23
Ett tydligt strukturerat gatunät kombinerat med en genomgående allégata/diagonalstråk knyter samman Arninges/Ullnas olika delar. Diagonalstråket löper genom bebyggelsen från stationstorget vid resecentrum och leder ned mot Ullnasjön och kvarteren vid Event Resort Ullna. Längs med diagonalstråket och vid resecentrum förtätas kvartersstrukturen för att ge plats åt centrumfunktioner av olika slag. I förslaget skapas en stadsdel som är attraktiv även för gående och cyklister med tydliga grönstråk som leder mellan bostäderna, parkerna och verksamheterna ut till omgivande naturmark och landsbygd. Grönstråken byggs upp av parker och naturparker men även av allégator och gröna gångoch cykelstråk. Befintlig tippverksamhet, hästverksamheten vid Hägerneholm och motorcrossbanan vid Jaktvillan avvecklas enligt förslaget och de befintliga kraftledningarna söder om Ullnasjön markförläggs. Med hänsyn till den förväntade befolkningsutvecklingen behöver även stadsdelens nuvarande kapacitet och ställning som verksamhets- och handelsområde förstärkas. Den verksamhet och storhandel som idag finns utbyggd behålls där så är möjligt inom stadsdelen och ges möjlighet att expandera inom ramen för planen. En väl utbyggd service samt skola och barnomsorg är en annan viktig förutsättning för att göra Arninge- Ullna till en attraktiv stadsdel att bo i. Kontakt med vattnet, Tranebergs strand. Befintligt vägnät ska i möjligaste mån användas även i fortsättningen och ligga till grund för den framtida strukturen. Dagens anslutningar till Arningevägen kompletteras i förslaget med två nya anslutningar. En av dessa är en omlokalisering av den befintliga utfarten från Ullnavägen som förläggs så att den bildar en fyrvägskorsning tillsammans med utfarten från Löttingelundsvägen. Detta blir stadsdelens entré i nordväst och närmaste infart till Kanalkvarteren och Hägerneholmskvarteren. En andra infart föreslås i diagonalstråkets förlängning som ansluter till de kommersiella kvarteren och resecentrum. 24 Illustration diagonalstråket/allégatan. Längs med diagonalstråket förtätas kvartersstrukturen och ger plats för centrumfunktioner av olika slag. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna
Integrering av bostäder i befintlig bebyggelse Ny bostadsbebyggelse Områdesgräns FÖP Möjliga lägen för bostäder i Arninge-Ullna. Bebyggelse Bostäder Planförslaget redovisar en möjlighet att bygga ut Arninge-Ullna med ca 3 000 bostäder. Huvuddelen av bebyggelsen föreslås bli i genomsnitt 3-5 våningar, men i centrala lägen kan en högre bebyggelse vara tänkbar. Antalet boende beräknas i snitt till 2,4-2,6 per bostad. Med ca 3 000 nya bostäder kommer det framtida Arninge-Ullna att husera ca 7 500 nya invånare. Centrumfunktioner och service Den kraftiga utbyggnaden av Arninge-Ullna medför att offentlig och kommersiell service måste byggas ut. Arninge-Ullnas kommersiella centrum föreslås ligga i anslutning till resecentrum och den eventuella nya stationen för Roslagsbanan och pendeltåg/tunnelbana. Där finns redan idag en kommersiell verksamhet med externhandel som uppgraderas till en mer tilltalande utformning. Tillgängligheten blir god både för resande med bil och kollektivtrafik likväl som för cyklister. Butikerna kan integreras med bostäder som placeras ovanpå handeln. Här blandas storhandel med en småskalig handels- och serviceverksamhet. Det innebär förutsättningar för en större aktivitet i stadsdelen som gör handelsområdet mer levande under dygnets alla timmar. BOSTÄDER BUTIKER Illustration plan, bostadskvarter ovanpå handelskvarter. Illustration sektion, bostäder intill och ovanpå handelskvarter. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 25
Idag finns ingen kommunal service i Arninge- Ullna. Det ställer krav på en genomtänkt etapputbyggnad som tar hänsyn till kostnader för den kommunala servicen, vars utbyggnad är en förutsättning för stadsdelens utveckling. Efterfrågan på skola och förskola blir stor. Skola, förskola och idrott placeras i förslaget centralt i bostadskvarteren i den första utbyggnadsetappen och med fördel i anslutning till grönstrukturen kring Hägerneholm. När hela stadsdelen Arninge-Ullna är utbyggd kommer ytterligare en skola behövas någonstans inom området. Dess exakta placering studeras vidare i kommande detaljplanearbete. Fler förskolor föreslås i senare utbyggnadsetapper. Totalt planeras ca 6-9 förskolor i hela området på strategiska platser i stadsdelen. och att mera personintensiva och miljövänliga verksamheter premieras. De nya verksamheterna ska inte vara störande för omgivningen och ska med fördel kunna integreras i bostadsbebyggelse. Omvandlingen av det befintliga verksamhetsområdet ses som en möjlighet på längre sikt. Kommande studier behöver belysa hur detta delområde kan utvecklas. I förslaget integreras småskaliga verksamheter i bebyggelsen längs diagonalstråket och längs kanalen vid Ullnasjöns strand men även vid centrala hållplatstorg dvs. vid torgbildningar kring hållplatser för den lokala kollektivtrafiken inom kvartersbebyggelsen. Längs med E18 och Arningevägen förslås ny kontorsbebyggelse med tillräcklig täthet och volym för att skydda innanförliggande bostäder mot buller. Övrig service lokaliseras lämpligen vid stationstorget intill resecentrum, vid Kanalkvarteren vid Ullnasjöns strand och längs med diagonalstråket där flexibel användning av bottenvåningarna för handel, service och bostäder föreslås. Verksamheter Huvudsyftet med planen är att använda den struktur som finns och att i så hög grad som möjligt behålla befintliga icke störande verksamheter. Omvandlingen av området kommer på sikt att medföra att störande verksamheter flyttar 26 Handel och kommersiell service Områdesgräns FÖP Möjliga lägen för centrumfunktioner och service. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna Befintliga verksamheter Nya verksamheter Områdesgräns FÖP Möjliga lägen för nya verksamheter och lägen för befi ntliga verksamheter.
Anlagd park med bevarad naturmarkskvalité. Vattenmagasinen blir ett stort mervärde som integrerad del i stadsparken. Grönstruktur I förslaget redovisas att ädellövskogen och fornlämningarna kring Hägerneholm bevaras och blir del av den stadspark och det grönstråk som når från stadsdelen in i naturreservatet Rönninge by-skavlöten. Stadsparken föreslås innehålla dagvattenpark, planteringar, lugna vistelseytor med sittplatser och goda möjligheter till lek- och aktivitetsutbud för barn i alla åldrar. Den planskilda korsningen med gång- och cykelväg under Arningevägen, norr om infarten på Leverantörsvägen, vidgas och förstärks så att den blir en tydlig förlängning av stadsparken vid Hägerneholm till Rönninge by-skavlöten. Kring Jaktvillan utvecklas naturmarken till en grannskapspark, med lek- och aktivitetsytor, grönska och lugnare vistelseytor, ett tydligt parkrum med Jaktvillan i centrum. I de nya bostadskvarteren bevaras så mycket som möjligt av de fornlämningarna som finns utpekade. Fornlämningarna används för att skapa gröna avbrott i kvartersstrukturen. Diagonalstråket, andra större gator och parkeringsplatser planteras med träd som ger stadga åt gaturummet. På så vis blir de en del av grönstrukturen. Diagonalstråket, med gröna gångoch cykelstråk sammanlänkar parker, naturparker och omgivande strövområden. Området som omfattas av strandskydd vid Ullnasjön, öster om Ullnatippen i det som tidigare tillhörde Österåkers kommun, bevaras som naturmark med strandvegetation. En strandpromenad med omväxlande park-, natur-, och torgmiljöer föreslås längs Ullnasjöns strand. Den sammanbinder naturområdena vid golfbanan med naturen i Österåker kommun. Två av De Geer-moränerna sparas i nordöstra hörnet av planområdet. De övriga två bör bevaras inom kvartersmarken genom anpassning av den nya bebyggelsen. För att göra den fysiska miljön inom befintligt verksamhets- och handelsområde mer attraktiv är en målsättning att trädplanteringar ska ske på vissa gator. Var inom området och i vilken omfattning detta är möjligt får studeras vidare. Bland annat är vägområdets bredd av avgörande betydelse. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 27
Rekreation och idrott Nya grönstråk skapas som kopplar samman kringliggande naturreservat, grönkilar och strandzonen vid Ullnasjön. På så vis blir tillgängligheten mellan den nya bebyggelsen och omgivande natur och landsbygd god och förutsättningar för rekreation och motion i enlighet med kommunens målsättningar uppnås. Ullnasjön Den planerade stadsparken vid Hägerneholm och grannskapsparken vid Jaktvillan utgör ytor för spontan lek och aktivitet, för promenader och vila. Mindre grönytor inom bebyggelsen är en annan viktig resurs för möjlighet till samvaro, rekreation och lek i bostadsmiljön. De kan med fördel skapas inom bostadskvarteren då kvarteren görs tillräckligt stora för att tillåta detta. Anläggningar för organiserade fritids- och idrottsaktiviteter kommer att planeras in på lämplig plats i bebyggelsen. De planerade skolornas behov av friytor utöver skolgård gör att de lämpligast placeras i närheten av eller med goda kopplingar till stadsparken vid Hägerneholm. Skolidrottens ytbehov skall dock kunna tillgodoses inom respektive skolas tomt. Evenemangsanläggningen Event Resort Ullna, med sina skidbackar och skidtunnel, kan även den ses som en tillgång i rekreationssammanhang. Rönninge by - Skavlöten naturreservat Gröna länkar Kopplingar ut i omgivande strövområden Viktiga grönområden och parkmark Åkermark, odling Områdesgräns FÖP Grönstruktur Arninge-Ullna 28 Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna
Strandzonen Med tydliga och tillgängliga promenadstråk längs vattnet ska allmänhetens åtkomst till strandzonen förbättras. I bebyggelsen vid Kanalkvarteren föreslås ett mindre strandtorg och husen placeras nära vattnet, utan att bryta den strandpromenad som tidigare nämnts. Badplatsen nedanför Ullnatippen föreslås växa och utvecklas. Illustration, strandpromenad vid Ullnasjön med hårdgjord strandkant. Brygga längs vattnet. Illustration, strandpromenad vid Ullnasjön med naturlig strandkant. Exempel på ytor för spontan lek- och aktivitet. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 29
Sumpskogen längst i norr ska i huvudsak bevaras. Eventuellt kan strandpromenaden här utgöras av någon typ av stig, spång eller brygga Dagvatten Dagvatten ska synliggöras och omhändertas lokalt och utnyttjas som en tillgång i stadsmiljön där så är möjligt. Dagvattenhantering har goda förutsättningar att utformas som centralt belägna och vackra vattenparker. Dammar kan t.ex. utformas med ena sidan som en brygg- och kajkant och den andra sidan med planteringar. Användandet av regn- och dagvatten för bevattning ger många önskade ekologiska funktioner. Med grönska och vatten skapas engagerande och inspirerande miljöer. För att möjliggöra lokalt omhändertagande av dagvatten föreslås andelen hårdgjorda ytor hållas nere. Lokalt omhändertagande i dammar och liknande ger en reningseffekt innan dagvattnet når ut i befintliga sjösystem. Exempel på omsorgsfull dagvattenhantering där material och växtlighet valts för att bli en del av den kringliggande miljön. Förslag till lämplig placering av dagvattendammar (ur MKB). 30 Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna
Trafik Det befintliga vägnätet byggs ut till ett större och tätare rutnätssystem. I så stor utsträckning som möjligt utnyttjas befintligt vägsystem som en stomme i stadsdelsutbyggnaden. Upprustning av befintliga gator inom verksamhetsoch handelsområdet sker där så är möjligt. Var inom området och i vilken omfattning detta är möjligt bör studeras vidare. Ny dragning Ullnavägen Diagonal/Allégata Lokalgata, bred Lokalgata, smal Nya anslutningar Arningevägen Ny dragning Roslagsbanan Befintlig dragning Roslagsbanan Reservat för pendeltåg/tunnelbana Resecentrum omstigning kollektivtrafik Befintlig vägstruktur Områdesgräns FÖP Trafikstrukturen i Arninge-Ullna följer silningsprincipen dvs. att gatusektioner ges måttlig bredd och gaturummen utformas för att inbjuda till ett kontrollerat körbeteende. Flöden fördelas på flera stråk. Trädgrupperingar framhäver sekvenser i gaturummet. Silning av trafiken gör det möjligt att förändra strukturen över tid. Det är en viktig avvägning för att få livgivande men inte barriärskapande trafikrörelser. Avstängning av gator bör undvikas. För att stadsdelen ska generera det liv och de kommersiella betingelser som planen syftar till är det viktigt att silningen upprätthålls genomgående i strukturen. Två nya väganslutningar, en i söder och en vid Löttingelundsvägens förlängning föreslås. I Löttingelundsvägens förlängning, där Ullnavägens får sin nya utfart, föreslås också en trafikplats som bildar stadsdelens entré i nordväst. Den gamla anslutningen från Ullnavägen till Arningevägen stängs. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 31
Gatusektioner - förslag på utformning av gatorna i Arninge-Ullna. Lokalgata, smal Lokalgata, bred Diagonalstråket Ullnavägen 32 Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna
Kollektivtrafik Resecentrum, en kommunikativ nod för alla trafikslag, planeras i anslutning till Arninge-Ullnas kommersiella centrum vid E18. Resecentrum fungerar som omstigningsplats för trafikanter från bil-, buss- och spårbunden trafik och kopplar samman det regionala nätet med det lokala. Planeringen av den lokala kollektivtrafiken skall öppna upp för hållbara moderna lösningar. Roslagsbanan har i planförslaget flyttats närmre E18 för att möjliggöra ett framtida resecentrum. Gång och cykeltrafik Gång- och cykelnätet integreras huvudsakligen i det övriga gatunätet. Samtliga nya gator ska ha gångbanor på bägge sidor av gatan. Bredare gator inom stadsdelen planeras för separata gång- och g g Ny dragning Roslagsbanan Befintlig dragning Roslagsbanan Reservat för pendeltåg/tunnelbana Nya anslutningar Arningevägen GC-vägar Resecentrum Områdesgräns FÖP Utredningsområde för resecentrum, handel, kontor, infartsparkering, bussar, parkering, omstigning etc Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 33
cykelbanor på båda sidor av gatan, se gatusektioner sidan 32. Grönstråken används som gång- och cykelstråk och kopplingarna mot Rönnige by-skavlöten förtydligas och görs tillgängliga i rekreationssyfte. Bristen på en koppling mot Hägernäsviken och Hägernäs strand i sydost och vidare mot Bogesundskilen tydliggör behovet av nya förbättrade kommunikationsmöjligheter för gångoch cykeltrafikanter i anslutning till den delen av planområdet. Blå leden, vandringsleden som idag går längs Ullnasjöns strand, ligger kvar och integreras som del i den nya strandpromenaden. Den blir en viktig länk för den nya grönstruktur som skapats. Parkering Varje kvarter tar hand om sin egen parkering, antingen i form av gemensamma mindre garage/ carportgårdar, eller i form av parkering inom den egna fastigheten. Parkeringarna avgränsas mot gata och gård med häck, plank eller mur. En viss mängd besöksparkering kan finnas i fickor mellan träd på gatan. Parkering i trädkvarter för storhandel. 34 Omsorgsfullt utformad parkering och miljö för handel. Parkering för storhandel sker i så kallade trädkvarter. Parkeringsytorna ska vara omsorgsfullt utformade och väldefinierade även utan bilar. Trädkvarteren ska vara utformade så att det i ett senare skede går att bebygga marken, då med parkering i garage under husen. Området bygger idag på extensiv markparkering. Med en ökad stadsmässighet i stadsdelen innebär det bland annat att så stor andel av parkeringsytorna som möjligt bör samlokaliseras i parkeringshus eller garage. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna Teknisk försörjning Uppdaterade och långsiktigt hållbara tekniklösningar ska eftersträvas vid beslut som berör områdets tekniska försörjning. Det kan gälla t.ex. val av energi- och uppvärmningssystem, vatten- och avloppssystem och återvinning/ hantering av avfall etc. Området har möjligheter att anslutas till fjärrvärmenätet. För att ansluta Hägerneholmskvarteren, Skogskvarteren, Kanalkvarteren, Kvarteren vid Ullnabacken och Event Resort Ullna till det befintliga kommunala VA-systemet måste nya vatten- och spillvattenledningar utföras norr och söder om verksamhets- och handelsområdet. Handelskvarteren bör kunna anslutas till befintligt VA-system. Inom befintligt verksamhets- och handelsområde kan det utbyggda VA-systemet samt dagvattensystemet klara framtida nybebyggelse under förutsättning att hårdgjorda ytor minimeras och dagvattenledningarna kompletteras med fördröjningsmagasin, samt att det vid Arningetunnelns utlopp i Hägernäsviken anläggs någon typ av sedimenteringsanläggning Vissa spillvattenledningar behöver dock sannorlikt bytas ut. Ett sätt att minska andelen hårdgjorda ytor i området är att förse byggnaderna med absorberande takvegetation. En utbyggnad av ledningar för el, tele och fjärrvärme krävs för att försörja nytillkommande
bebyggelse. För uppvärmning och eventuell kylning av ny bebyggelse ska vattenburna system användas. Kontor som skydd mot buller för innanförliggande bostäder. Områdesgräns FÖP Orienteringsfi gur Handelskvarteren. Kvarterens utformning Handelskvarteren Kvarteren kring stationstorget innehåller förutom bussterminal och resecentrum butiker i stor och liten skala. Byggnaderna mot E18 föreslås vara i 1-4 våningar beroende på innehåll. De bör utformas på ett sådant sätt att de skyddar innanförliggande bostäder mot buller. Butiksgallerior eller kontorsbyggnader ges plats i dessa kvarter. Kvarteren längre in har bostäder i 3-4 våningar på ett terrassplan över de stora butikerna. Längs diagonalstråket ligger bostadsbebyggelse i 3-5 våningar med plats för småskalig handel i bottenvåningarna mot diagonalstråket. Handelskvarteren föreslås kunna omfatta ca 700-1 000 lägenheter och ca 170 000 kvm BTA (bruttoarea/våningsyta) för kontor/verksamheter. Illustration, parkering i trädkvarter och bostäder på ett terrassplan över handelsbyggnader. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 35
Kvarteren vid Ullnabacken och Event Resort Ullna Vid Ullnabacken föreslår Frösundaviksparken Ullna Resort AB att uppföra och driva en rekreations- och evenemangsanläggning. Förslaget innehåller en alpin inomhusskidbacke på 400 meter, ett upplevelsebad, längdskidtunnel m.m. Här föreslås även ett hotell och ett antal andelslägenheter. Centralt i anläggningen ligger ett stort evenemangstorg, Eventtorget, kring vilket anläggningens byggnader är organiserade. Torget kantas av butiker med bostäder ovanpå. Torget har en direkt koppling till övriga Arninge-Ullna genom diagonalstråket som löper mot resecentrum vid E18. Kommunens stadsbyggnadsutskott beslutade i februari 2006 att ställa sig positiv till anläggningen. En avsiktsförklaring har träffats mellan markägaren TFAB och Frösundaviksparken Ullna Resort AB i vilken TFAB avser att överlåta mark inom det markerade området till Frösundaviksparken Ullna Resort AB för anläggningen när detaljplan för området har upprättats. TFAB avser vidare att överlåta kvartersmark till Frösundaviksparken Ullna Resort AB för upp till 600 lägenheter varav högst 350 andelslägenheter när detaljplanemässiga förutsättningar föreligger. Områdesgräns FÖP Orienteringsfi gur för kvarteren vid Ullnabacken och Event Resort Ullna. Idéförslag Event Resort Ullna, Arkitektbyrån AB. 1 Pir-restaurang 2 Lägenheter 3 Eventtorget 4 Event/entrébyggnad 5 Hotell 6 Äventyrsbad/spa 7 Inomhusskidbacke 8 Utomhusskidbacke 9 Längdskidtunnel Event Resort Ullna kan berika stadsdelen, kommunen och hela regionen. Anläggningen ska användas för både sommar- och vinteraktiviteter. 36 Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna
Badet vid Ullnabackens fot expanderar i sitt nuvarande läge och kopplas till Event Resort Ullna med ett utökat program med vattenaktiviteter för alla åldrar. Bland annat rymmer förslaget en vattenkabelpark, dvs. en anläggning för vattenskidåkning utan båt, marina etc. För gestaltning av Event Resort Ullna skall en arkitekttävling genomföras. Perspektiv från kanalen i Kanalkvarteren. Områdesgräns FÖP Orienteringsfi gur Kanalkvarteren. Kvarteren vid Ullnabacken och Event Resort Ullna föreslås kunna omfatta ca 1 000 lägenheter och ca 10 000 kvm BTA lokaler/verksamheter. Kanalkvarteren Vid Ullnasjöns sydvästra strand förslås bostadskvarter i 2-4 våningar, som når ända ut i vattnet. Diket som finns där idag utvidgas till en mindre kanal. Kanalen binder samman Ullnavägen med sjön och strandtorget som föreslås nere vid Ullnasjön. Småskaliga verksamheter, caféer och vistelseytor med sittplatser planeras in längs kanalen och vid strandtorget. Ett promenadstråk i omväxlande park, natur och torgmiljö föreslås löpa längs med Ullnasjöns södra strand. Detta område föreslås kunna omfatta ca 500 lägenheter och ca 5 000 kvm BTA lokaler/ verksamheter. Sektion kanalen. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 37
Skogskvarteren I planens nordvästra del i skogsbackarna upp mot golfbanan föreslås kvarter med gruppbyggda småhus och mindre flerbostadshus. Kvarteren anpassas till terrängen och utformas med en storlek så att de får en inre gemensam yta för lek och rekreation. En skyddande trädridå avgränsar mot golfbanan. Bebyggelsens möte med golfbanan och säkerhetsavstånd mellan bostäder och golfverksamheten studeras vidare i den kommande detaljplaneringen. Skogskvarteren föreslås kunna omfatta ca 200 lägenheter och ca 2 000 kvm BTA lokaler/ verksamheter. Områdesgräns FÖP Orienteringsfi gur Skogskvarteren. Exempelbilder för bebyggelsen i Skogskvarteren. Understenshöjden, (HSB). Apotekaren, (Arken arkitekter AB). Viken, (Vandkunsten). 38 Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna
Hägerneholmskvarteren Vid Hägerneholm föreslås en bebyggelse i form av gruppbyggda hus och mindre flerbostadshus i 2-5 våningar. Bostadshusen anpassar sig till terrängen och till värdefulla träd som bevaras. Bostäderna formar kvarter runt Hägerneholm och åkerholmarna. Kvarteren utformas så stora så att kvarterens inre blir lummiga oaser. I mitten av gården formas en gemensam yta för lek och rekreation. Bostäderna i den här delen av Arninge ligger placerade innanför en rad av kvarter med högre hus för ickestörande verksamheter och kontor som bildar en skärm mot bullret från Arningevägen. Hägerneholmskvarteren föreslås kunna omfatta ca 500 lägenheter och ca 4 000 kvm BTA för kontor/ verksamheter. Centralt i stadsdelen lämnas ett stort öppet landskapsrum, en stadspark, där omhändertagandet av dagvatten kan ske. Stadsparken med sina dammar kan bli en mötesplats med rekreation och lek för hela stadsdelen. Områdesgräns FÖP Orienteringsfi gur Hägerneholmskvarteren. Illustration fasader mot Stadsparken vid Hägerneholm. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 39
Företagskvarteren Inom det befintliga verksamhetsområdet föreslås att bostäder placeras in där det är möjligt. Mängden bostäder och boende måste bli tillräckligt stor för att kvarteren ska befolkas även helg- och nattetid. Huvudstråken mot centrum och resecentrum är särskilt viktiga. Här kan också ges möjlighet att etablera småskalig service och verksamhet i bottenvåningarna. Framtida studier behöver vidare belysa möjligheterna att gradvis utveckla området till ett blandat bostads- och verksamhetsområde. Områdesgräns FÖP Orienteringsfi gur Företagskvarteren. Stadsradhus med möjlighet till verksamheter i bottenvåningen. Dalen Borlänge, Arken arkitekter. Idéskiss för infi ll av bostäder i Företagskvarteren från parallellt uppdrag 2006. 40 Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna
Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 41
MILJÖKONSEKVENSER 42 Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna
MILJÖKONSEKVENSER Planens miljöpåverkan Miljökonsekvenserna av förslaget i fördjupning av översiktsplanen för Arninge-Ullna redovisas i en separat upprättad miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 2009-01-12. Sammanfattningsvis konstateras i MKB följande. Naturmiljö Det finns flera naturvärden inom Arninge inom de områden som är tänkta att bebyggas med bostäder och/eller verksamheter. De riskerar därmed att försvinna. Förbindelsen mellan Angarnkilen och Bogesundskilen försvagas när avståndet mellan kilområde och grön länk ökar. Intill Ullnasjön gäller idag strandskydd vilket måste upphävas om planen ska genomföras. För att ett upphävande skall bli aktuellt krävs särskilda skäl. Skälen skall vara formulerade utifrån strandskyddets syfte. De potentiella nyckelbiotoper som Skogsstyrelsen redovisar ligger delvis inom områden som ska bebyggas enligt den fördjupade översiktplanen. Ädellövskogen kommer att bevaras enligt utbyggnadsförslaget och blir en del av stor park som utgör en länk från stadsdelen in i Rönninge naturreservat. De Geermoränerna öster om Event Resort Ullna kommer att bevaras. Delar av de identifierade naturvärden som finns utmed Ullnasjöns södra strand kommer att påverkas negativt av exploateringen, medan andra delar kommer att kunna bevaras. Etableringen av Kanalkvarteren innebär att höga kommunala och lokala naturvärden försvinner. Rekreation De boende i området för den fördjupade översiktsplanen kommer att få god tillgång till stora sammanhängande naturområden. De har nära till skogsområden, bad och en stor evenemangsanläggning om Event Resort Ullna byggs. Allmänhetens tillgänglighet till strandområdet förbättras också. Överlag bedöms rekreationsmöjligheterna för boende inom området bli mycket goda Kulturmiljö Planen innebär att en stor del av det gamla odlingslandskapet i väster tas i anspråk för bebyggelse, vilket ger negativa konsekvenser för kulturmiljövärdet lokalt. Kvarvarande ytor kan bli svåra att hålla öppna om hästverksamheten med bete försvinner. Ett antal fornlämningar måste undersökas och sannolikt grävas ut när planen genomförs. Markföroreningar Med tanke på de verksamheter som idag finns i området är det stor risk för att markföroreningar kan förekomma på en del platser. Vägarna innehåller också troligen stenkolstjära vilket måste hanteras speciellt om arbeten utförs i vägkroppen. För att få ett grepp om föroreningsbilden föreslås i MKB:n en översiktlig kartläggning av verksamheterna och markprovtagning med stickprov. Det är viktigt att tidigt säkerställa att inga befintliga föroreningar kan spridas till de nu oexploaterade områden som först ska bebyggas. Mer specifik provtagning inom verksamhetsområdet kan genomföras i senare skede av planeringen. Vad gäller markföroreningar från Ullnatippen kommer tippen enligt föreslagen avslutningsplan att täckas med ett tätande lerlager och lakvattnet renas i damm vilket minskar påverkan på omgivningen. Vid byggande av Event Resort Ullna genomför man dock schakter och annat i tippen vilket kan innebära risk för spridning av föroreningar. Samlokalisering verksamheter - bostäder Planområdet består idag av dels oexploaterade områden och dels områden som idag har verksamheter av olika slag. Vissa delar av planområdet ligger inom riskavståndet för någon industriell verksamhet och för dessa måste man beakta hur bostäder och verksamheter kan fungera ihop. Bostäder kan byggas i den mån som verksamheterna runtom inte blir störande. Det kan innebära att kommunen måste ställa krav på att vissa verksamheter skall förändras. Området i nordvästra delen av Arninge industriområde har utretts gällande skyddsavstånd för samlokalisering med bostäder. Fyra verksamheter identifierades som bedöms kunna innebära störning för bostäder. Fortsatt uppföljning är nödvändig för att bedöma påverkan och om avsteg kan göras från Boverkets rekommendationer. Hästverksamheten vid Hägerneholm är inte förenlig med föresla- Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 43
MILJÖKONSEKVENSER gen utbyggnad i nordvästra delen av planområdet. Hästverksamhet innebär störningar för den delen av planområdet i form av buller, lukt, flugor och spridning av allergen. Om man ska klara riskavståndet på 200 meter från stall och vistelseytor kan inte skolan byggas på den plats som föreslagits. Motocrossbanan ger upphov till höga ljudnivåer i samband med evenemang och övning. Bostäder kan, om banan är kvar, inte byggas i den östra delen som föreslås i planen. Risk och säkerhet Risk för brand och explosion finns främst vid transport av farligt gods på E18 och Arningevägen som är primära transportleder för farligt gods, vid bensin stationer samt vid de verksamheter som hanterar drivmedel. Därför behövs fördjupade riskutredningar utföras i kommande detaljplaneläggning. En riskutredning måste också genomföras för Jackon och en spridningsberäkning för brand i däckupplag hos Storstockholms Däck. Buller För att klara riktvärdena för buller skall bostäder antingen byggas på ett visst avstånd från de högtrafikerade vägarna alternativt skärmas med kontorsbebyggelse. Vid E18 klaras riktvärden på några hundra meters avstånd från vägen. För Arningevägen och Ullnavägen är avståndet drygt 100 meter. Vid vissa vägar kan avstegsfall från riktvärden bli aktuella. Verksamheten vid Event Resort Ullna kan förväntas ge upphov till störningar till omgivningen i form av buller från högtalare, transporter, eventuella snökanoner med mera. Luftkvalitet Halterna av kvävedioxid och partiklar ligger långt under miljökvalitetsnormen idag och riskerar inte att överskridas genom att utbyggnadsförslaget genomförs. Vissa av de verksamheter som finns inom Arningeområdet kan dock släppa ut ämnen som är hälsofarliga på lång sikt. Det gäller exempelvis lösningsmedel. I de fall bostäder placeras inom riskavståndet för dessa verksamheter måste en särskild riskanalys genomföras. Dagvatten Den totala föroreningsbelastningen och avrinningen i planområdet blir större vid genomförandet av översiktplanen än i nuläget. Det finns dock förutsättningar att i samband med utbyggnad samtidigt ta fram dagvattenlösningar som förbättrar dagvattenhanteringen i det södra avrinningsområdet. Under förutsättning att fördröjande och renande åtgärder genomförs inom det norra området kan den ökade belastningen på Ullnasjön minimeras. Trots reningsåtgärder kan en påverkan på recipienten, främst av ämnen som finns lösta i vatten, dock aldrig helt uteslutas. Vattenkvalitet Ullnasjön är en naturligt näringsrik sjö som inte bör belastas med mer näringsämnen. Planförslaget innebär bland annat att skogsmark inom Ullnasjöns avrinningsområde görs om till bebyggd mark med hårdgjorda ytor. Detta innebär en viss försämring för sjön. Då de hårdgjorda ytorna är små i förhållande till hela avrinningsområdets storlek bör detta inte innebära en risk för Ullnasjöns status. Dock är det viktigt att fungerande dagvattenrening finns. Om fortsatta utredningar av Ullnadeponin visar på förhöjda halter av förorenande ämnen kan det finnas behov av lakvattenrening. Vid en eventuell anläggning av Event Resort Ullna med byggande i förorenade massor på deponin är omhändertagande av lak- och dagvatten under byggfasen nödvändigt. Översvämningsrisk Delar av det planlagda området ligger i anknytning till Ullnasjön. Med hänsyn till detta, och framtida ökning av nederbörd och häftiga regn, bör en säkerhetsmarginal finnas till Ullnasjöns högsta vattennivåer. Event Resort Ullna är enligt förslaget etablerat på högre marknivåer varför ingen risk för översvämning från Ullnasjön föreligger. 44 Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna
MILJÖKONSEKVENSER Hushållning med naturresurser Ur hushållningssynpunkt är planen bra. Förslaget innebär till en relativt stor del en förtätning av befintlig bebyggelse alternativt byggande på mark som redan är exploaterad. Det finns redan vägar runt området som kan nyttjas. Inga jord- eller skogsbruksintressen skadas. Det finns goda möjligheter att området kan försörjas med bra kollektivtrafik. Det kommer att finnas möjlighet att försörja området med fjärrvärme. Byggandet av Event Resort Ullna innebär att den avslutade tippen får ett högt rekreativt värde för hela regionen av ett slag som inte finns i dagsläget. Planen med eller utan Event Ullna resort Generellt kan sägas att alternativet utan Event Resort Ullna inte skiljer sig avsevärt från alternativet med Event Resort Ullna. Den största skillnaden är att verksamheten vid Event Resort Ullna kan förväntas ge upphov till störningar till omgivningen i form av buller från högtalare, transporter, eventuella snökanoner med mera. En vidare utredning av vilken omfattning störningar från anläggningen kan få bör göras inför detaljplaneskedet. Vid byggande av Event Resort Ullna genomför man också schakter och annat i tippen vilket kan innebära risk för spridning av föroreningar. Dessutom tar Event Resort Ullna naturmark i anspråk och gör den mindre tillgänglig för boende i närområdet. Å andra sidan skapas ett stort rekreativt värde för hela regionen av ett slag som inte finns i dagsläget. Bedömning av risk för betydande miljöpåverkan BMP Delområde 1 Med hästverksamhet bedöms BMP uppkomma eftersom bostäder och skola planeras i området. Kommunen har dock fattat beslut om att hästverksamheten ska flyttas till annan plats. Även intrång i naturmiljöerna i strandzonen och närheten till störande verksamheter ska vägas in i bedömningen om BMP. Delområde 2 BMP kan antas uppkomma vid byggande av bostäder eftersom det finns många miljöstörande verksamheter i området. Även hästverksamheten påverkar bedömningen om BMP, se dock ovan planerad flytt. Delområde 3 Motocrossbanan bedöms med hänsyn till störningar för bostäder medföra risk för BMP. Även intrång i naturmiljöerna i strandzonen och närheten till störande verksamheter ska vägas in i bedömningen om BMP. Delområde 4 En utbyggnad bedöms ge risk för BMP med anledning av verksamheten vid Event resort. Även intrång i naturmiljöerna i strandzonen ska vägas in i bedömningen om BMP. Delområde 5 Ingen BMP bedöms uppstå trots närhet till större trafikleder eftersom enbart verksamhet och handel planeras. Däremot kan resecentret ge risk för BMP med anledning av den trafikalstring som centret förväntas ge upphov till. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 45
GENOMFÖRANDE 46 Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna
GENOMFÖRANDE Allmänt Fördjupningen av översiktsplanen visar inriktningen för den framtida markanvändningen i Arninge- Ullna. Genomförandet av fördjupningen av översiktsplanen kommer att ske successivt och under lång tid. Vissa delar av planområdet kommer dock att omvandlas redan i tidigt skede. Genomförandet kommer att se olika ut i planområdets olika delar beroende på det specifika områdets förutsättningar. Utbyggnadstakten påverkas av faktorer som kommunen inte direkt kan styra över, t.ex. framtida efterfrågan på nya bostäder och arbetsplatser, omläggning av kraftledningarna, ändring av stationsläget för Roslagsbanan och skyddsavstånd från befintliga miljöstörande verksamheter. Den första utbyggnadsetappen föreslås omfatta området norr om Ullnavägen. Detta område kommer att delas in i två eller fler detaljplaner. Då det är viktigt att volymen av bostäder som tillskapas i ett inledande skede är tillräcklig för att ge underlag för skola och kollektivtrafik kommer den första detaljplanen att omfatta ett område av sådan storlek att en fungerande stadsdel kan etableras. En skola ska ingå i den första detaljplanen och utbyggnadsetappen. Utbyggnad av nya bebyggelseområden Vid genomförandet av de områden som idag är obebyggda kommer tre fastighetsägare beröras, TFAB, KF Fastigheter AB och Douglas/von Essen. Detaljplaneläggning och utbyggnad inom dessa delar kommer att ske på initiativ av fastighetsägarna. Förutsättningar för utbyggnad av kvarteren norr om Ullnavägen är att befintliga luftburna kraft ledningar läggs om. Kommunen utreder tillsammans med ledningsägarna Vattenfall och Fortum Distribution AB möjligheten att kablifiera kraftledningarna på berörda sträckor. Utbyggnaden av området förutsätter vidare att länsstyrelsen upphäver strandskyddet i berörda delar samt att de skyddsavstånd som finns för de befintliga verksamheterna som gränsar till områdets planerade bostäder utreds och eventuella skyddsåtgärder vidtas. En utbyggnad av kvarteren vid Ullnabacken och Event Resort Ullna förutsätter att tippverksamheten avvecklas. Markföroreningar kan förekomma inom tippområdet varför den ändrade markanvändningen måste föregås av noggranna markundersökningar. Vidare behöver även arrendeförhållandet med motorcykel klubben upphöra samt två klubbstugor flyttas eller rivas. Enligt en genomförd geoteknisk undersökning för del av Kanalkvarteren behöver marken runt den blivande kanalen förstärkas både ur stabilitets- och sättningssynpunkt för att möjliggöra bebyggelse inom detta område. Område för ny bebyggelse Eventuellt framtida utbyggnadsområde Områdesgräns FÖP Ny bebyggelse Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 47
GENOMFÖRANDE Förutsättningar för utbyggnad av Hägerneholmskvarteren är att hästverksamheten avvecklas, att erforderliga arkeologiska utredningar genomförs för de fasta fornlämningarna samt att kontor byggs som en bullerskärm mot Arningevägen så att innanförliggande bostäder inte ska bli bullerstörda. Utbyggnaden i denna del styrs således även av efterfrågan på arbetsplatser och kontor. Utbyggnaden av bostäder i Handelskvarteren förutsätter att bullerskärmande kontor och verksamheter byggs mot E18. Befi ntligt verksamhets- och handelsområde. 48 Befintliga verksamheter Områdesgräns FÖP Mark som ägs av TFAB kommer successivt, vartefter områdena detaljplaneläggs och utvecklas, att säljas till enskilda byggherrar som kommer att genomföra bostads- och byggnadsprojekten på marknadens villkor. Omvandling av befintligt verksamhets- och handelsområde Omvandlingen av verksamhetsområdet till ett integrerat bostads- och arbetsområde kommer att ske successivt och under lång tid på grund av den pågående markanvändningen och många olika fastighets ägare. Omvandlingen avses ske på initiativ av nuvarande och framtida fastighetsägare genom att de själva väljer att utveckla och förändra markanvändningen eller att flytta befintlig verksamhet och sälja sina fastigheter till intresserade byggherrar. Detta innebär att nya bostäder kan komma att byggas medan befintliga verksam heter finns kvar i andra delar av området. En annan faktor som kan väcka intresse för omvandling hos befintliga fastighetsägare inom verksamhets- och handelsområdet är den nybyggnation av bostäder som kommer att ske i omgivningarna. En del av de verksamheter som finns inom dagens verksamhetsområde är miljöstörande framför allt med avseende på buller, lukt och tunga transporter. Dessa verksamheter kan medföra restriktioner för bebyggelse i närheten då olika verksamheter i planeringssammanhang har olika riktvärden för Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna skyddsavstånd till bostadsbebyggelse, förskolor m.m. Omvandlingen innebär att verksamheter som är störande för boende successivt avvecklas. Behovet av skyddsavstånd utgår från försiktighetsprincipen dvs. att den som bedriver miljöfarlig verksamhet ska förebygga både tänkbara och möjliga skador och olägenheter för människors hälsa eller miljö. Det är därför viktigt att inför en framtida omvandling bedöma de faktiska skyddsavstånd som krävs för de olika verksamheterna. Kommunen har låtit göra en utredning gällande skyddsavstånd från befintliga miljöstörande verksamheter utmed Ullnavägen. För vissa av verksamheterna kan särskilda säkerhetshöjande åtgärder vidtas. Ett fåtal verksamheter måste lokaliseras på annan plats. Skyddsavstånden kan även komma att minska i framtiden genom att verksamheternas inriktning förändras och utvecklas mot mer miljöriktiga tekniker som innebär mindre miljöpåverkan och mindre risker för hälsa och miljö. Markföroreningar kan förekomma inom dagens verksamhetsområde. Detta innebär att all ändrad markanvändning måste föregås av noggranna markundersökningar och eventuell sanering. De i området nu gällande detaljplanerna fortsätter att gälla tills de ändras eller upphävs. Kommunen har inte för avsikt att ändra detaljplaner så att det finns byggnader och verksamheter inom detaljplaneområdet som i olika hänseenden strider mot den
GENOMFÖRANDE nya detaljplanen. En förutsättning för att kunna integrera bostäder inom befintligt verksamhets- och handelsområde är dock att verksamheterna inte ändras till att bli mer störande för omgivningen. För att förhindra att nya miljöstörande verksamheter etableras inom området har kommunen möjlighet att ändra en gällande detaljplan inom två år från det att en bygglovansökan inkommit. Under genomförandetiden får detaljplaner inte ändras utan synnerliga skäl. Detaljplaner gäller även efter genomförandetidens utgång men kan då ändras eller upphävas utan att de rättigheter som uppkommit genom planen behöver beaktas. Kommunen ansvarar för upprustning och förändringar av allmän platsmark. Målsättningen är att lyfta standarden för befintligt verksamhets- och handelsområde i sin helhet, stärka verksamheters och servicestråks funktion samt för att skapa en lugnare biltrafik och säkrare förhållanden för gående och cyklister. Takten för upprustningen avgörs bl.a. av tillgängliga resurser samt av vilka åtgärder som erfordras med hänsyn till den nya bebyggelsen. I den sydöstra delen av det befintliga verksamhetsoch handelsområdet äger KF Fastigheter AB och Rodamco Arninge KB en stor del av marken. De vill utveckla och förändra sitt fastighetsinnehav. Detta område är således en annan prioriterad del av stadsdelen att genomföra. I planeringen för områdets utbyggnad är det dock väsentligt att en lösning för Roslagsbanans nya stationsläge kommer till stånd, samt att idéerna för det blivande resecentrum med angöring för buss konkretiseras. Ett reservat ska avsättas så att handlingsfriheten behålls för lokalisering av pendeltåg/tunnelbana. En arbetsgrupp med representanter för kommunen, SL, KF Fastigheter AB, Rodamco Arninge KB och Vägverket har tillsatts för att utreda förutsättningarna för områdets utveckling. Ekonomiska, fastighetsrättsliga och ansvarsfrågor Inför den planerade nybebyggelsen i Arninge-Ullna och omvandlingen av det befintliga verksamhetsoch handelsområdet kommer nya detaljplaner att tas fram. Under planprocessen kommer det att klargöras vilka åtgärder som måste utföras och vem som ska bekosta dem. De rättsliga och ekonomiska konsekvenserna kommer att redovisas bl.a. med avseende på kommande fastighetsbildning, utförande och deltagande i gemensamhetsanläggningar, ersättningsfrågor, kostnader och byggande. Avsikten är att kommunen ska vara huvudman för allmän platsmark inom de kommande detaljplaneområdena. Kommunalt huvudmannaskap innebär att kommunen äger och svarar för utbyggnad, drift och underhåll av gatu- och parkmarken. Kommu- nen är också huvudman för allmänna VA-anläggningar inom området. Byggande inom kvartersmark genomförs och bekostas av respektive fastighetsägare. En översiktlig ekonomisk bedömning har gjorts för planområdet. Utbyggnaden av Arninge-Ullna kommer att kräva stora kommunala investeringar i allmänna anläggningar såsom gator, gång- och cykelvägar, parker, VA-anläggningar, skolor, förskolor och eventuella markförvärv. I ett inledande skede av utbyggnaden kommer dessa kostnader bli omfattande. Men med den exploateringsgrad som anges i fördjupningen av översiktsplanen bedöms den totala kommunala ekonomin klara de kostnader som planen innebär trots att intäkterna bedöms komma i ett senare skede. Ekonomiska kalkyler avses upprättas i samband med kommande detaljplanearbeten. Kostnaderna för utbyggnad och ombyggnad av allmänna anläggningar (gator, parker m.m.) kan finansieras på olika sätt i olika delar av Arninge-Ullna. I de delar där utbyggnad av allmänna anläggningar föranleds av exploatering inom kvartersmark bekostas dessa av exploatören. I andra delar, företrädesvis där fastighetsinnehavet är splittrat på flera fastighetsägare, kan kommunen ta ut gatukostnader enligt plan- och bygglagen. I dessa fall kommer Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 49
GENOMFÖRANDE en gatukostnadsutredning tas fram parallellt med detaljplanen. Så kallade generalplaneanläggningar, dvs. allmänna anläggningar som är till nytta för fler än enbart boende i området, avses till största delen bekostas av TFAB. Utbyggnad av kommunal service såsom skolor och förskolor ansvarar kommunen för och finansieras i huvudsak genom ett ökat skatteunderlag p.g.a. fler invånare i kommunen. Inför genomförandet av omlokalisering av Roslagsbanans stationsläge avses avtal träffas mellan berörda parter avseende ansvars- och kostnadsfördelning. Anläggande av nya gator och parker som ska bli allmänna samt ombyggnad av befintliga allmänna platser kan medföra att mark behöver förvärvas av kommunen och finansieras via gatukostnader eller exploatörer. De fastighetsbildningsåtgärder som erfordras inom kvartersmark för genomförandet av kommande detaljplaner söks och bekostas av respektive fastighetsägare. Bildandet av tredimensionella fastigheter inom stadsdelen kan bli ett viktigt verktyg för att underlätta genomförandet av påbyggnadsprojekt. Även vid nybyggnation kan tredimensionella fastig heter bildas då olika funktioner inom en byggnad är önskvärda t.ex. handelslokaler i bottenvåning på bostadshusen, bilparkering under mark och bostäder ovanpå verksamhetslokaler. Inom eller i anslutning till stadsdelen finns befintliga servitut, ledningsrätter och gemensamhetsanläggningar. Dessa kan i vissa fall behöva ändras eller upphävas inför genomförandet av detaljplanerna. Kommunens kostnader för utbyggnaden av de allmänna VA-anläggningar som ska försörja den nya bebyggelsen kommer initialt att bli omfattande men beräknas allt eftersom Arninge-Ullna byggs ut täckas genom intäkter från anläggningsavgifter. Eventuell utbyggnad av annan teknisk försörjning i form av ledningar för el, tele och fjärrvärme utförs av respektive ledningsägare. Kostnaderna för att kablifiera den luftburna 70 kv-ledningen som ägs av Vattenfall kommer att bäras av TFAB. 50 Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna
UNDERLAGSMATERIAL Källförteckning Stockholm Nordost en vision. 2005-09-01 UNO. RUFS 2001 (Regional utveckling för Stockholmsregionen). RUFS 2010 samrådshandling 2008. Översiktsplan för Täby kommun 1992. Halva Täby grönt grönplan för Täby kommun. 2005-02-15. Angarnskilen, upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar. 3:2004. Ädellövskogsinventering. 2006-06-22. Ekologigruppen AB. Naturinventering av Arninge, Täby kommun. 2007-10-23. Ekologigruppen AB. MKB för fördjupning av översiktsplan Arninge-Ullna. 2009-01-28. Tyréns. Roslagsbanan, Idéstudie rörande framtida utveckling sträckan Täby C Åkersberga, 2003-08-06. SL och Scc Scandiakonsult. Bullerutredning av vägtrafikbuller inför utbyggnad Täby/Arninge. 2007-12-12. Acoustic Control. Trafikmätningar Täby kommun. Hösten 2007. Vägverket konsult. Geoteknik rapport och PM Arninge Ullna. Del av fördjupning av översiktsplan 2007-12-14. Bjerking AB. Programskiss Event Resort Ullna. 2007-10-11. Frösundaviksparken Ullna Resort AB/Arkitektbyrån AB. Utredning gällande skyddsavstånd från verksamheter i del av Arninge industriområde. 2008-11-21 Tyréns. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 51
MEDVERKANDE MEDVERKANDE Handlingen är framtagen av Tekniska kontoret med hjälp av anlitad konsult, ALMA arken arkitekter AB (fd Arken arkitekter AB). I arbetet har följande personer medverkat: Tekniska kontorets stadsbyggnadsenhet: Tommy Jägenstedt, stadsbyggnadschef Hans Göran Edbom, plan- och utredningschef Leif Norling, infrastrukturchef Ludvig Lundgren, planarkitekt och projektledare Jonas Jernberg, planarkitekt Paula Sund, planarkitekt Sara Wernersson, exploateringsingenjör Aino Virta, kartingenjör Sören Edfjäll, miljöplanerare Gerhard Makowsky, näringslivskonsult Tekniska kontorets VA-enhet: Håkan Söderberg, VA-projektör Tekniska kontorets gatu- och parkenhet: Poa Collins, landskapsarkitekt ALMA arken arkitekter AB Lena Pålsson, arkitekt SAR/MSA Maya Mårtensson, arkitekt SAR/MSA Lukas Ljungkvist, arkitekt SAR/MSA Sanna Jonsson, landskapsarkitekt Flygfoto som visar del av planområdet med sitt attraktiva strandnära läge vid Ullnasjön och närheten till Rönninge by-skavlöten och Hägernäsviken. 52 Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna
BILAGA GÄLLANDE DETALJPLANER BILAGA GÄLLANDE DETALJPLANER Inom stadsdelen finns följande detaljplaner och stadsplaner: D001 Detaljplan för Kv. Tumstocken m fl. fastställd 1987-11-20. Områdesbestämmelse Industri samt transformatorstation. Planens genomförandetid slutade gälla 1997-12-31. D013 Detaljplan för Kv. Linjalen m fl. fastställd 1989-02-13. Områdesbestämmelse kontor, industri och transformatorstation. Planens genomförandetid slutade gälla 1997-12-31. D047 Detaljplan för fastigheten Lodet 7 fastställd 1991-01-09. Anger område för industri-, kontors-, hantverks- och lagerändamål (dock ej livsmedel), transformatorstation får uppföras. Planens genomförandetid slutade gälla 2006-01-08. D132 Detaljplan för del av fastigheterna Smygvinkeln 1 och Vinkelhaken 1 och 2 fastställd 1997-06- 20. Anger område för industri, kontor och lager. Planens genomförandetid slutar gälla 2012-06-19. D143 Detaljplan för Lodet 5 och 6 fastställd 1999-02-23. Anger område för industri-, kontors- hantverks- och lagerlokal (dock ej livsmedel). Planens genomförandetid slutar gälla 2014-02-22. D155 Detaljplan för fjärrvärme- och kraftvärmeverk (fastigheten Arninge 4:1) fastställd 2000-06- 21. Planens genomförandetid slutar gälla 2015-06- 20. D171 Detaljplan för fastigheterna Vinkelhaken 2 och del av Vinkelhaken 1 fastställd 2002-02-19. Anger område för lager. Planens genomförandetid slutar gälla 2017-02-18. D208 Detaljplan för fastigheten Vattenpasset 1 fastställd 2005-03-16. Anger område för handel. Planens genomförandetid slutar gälla 2010-03-15. S-98 Förslag till stadsplan för Kv. Besmanet. Fastställd 1972-06-30. Anger som huvudsaklig markanvändning handel, vars utbyggnad till viss del är genomförd. I övrigt är mark utlagd för Arninge trafikplats och park. S177 Förslag till ändring av stadsplan för Kv Tumstocken m fl. fastställd 1978-1207. Anger område för industri, småindustri, kontors-, hantverks-, lager- och handelsändamål. Plats för park och transformatorstation finns i kvarteret. S184 Förslag till stadsplan för Kv. Vinkelhaken m fl. fastställd 1980-03-06. Anger område för industriändamål, småindustriändamål, industri-, kontors-, hantverks-, lager- och handelsändamål. Angränsande till området för fördjupning av översiktsplanen finns följande detaljplaner: D139 Detaljplan för fastigheterna Rönninge 3:1 och 3:2, fastställd 1998-07-14. Anger inom berört område industrigata och natur, i övrigt järnvägstrafik och industri. Planens genomförandetid slutar gälla 2013-07-13. D055 Detaljplan för del av Vågsjöområdet fastställd 1990-06-20. Anger område för golfbana, Ullnasjöns strand anges som naturområde. Planens genomförandetid slutade gälla 2006-06-19. Detaljplanelagt område Områdesgräns FÖP Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 53