Forskning och utveckling i Göteborgsregionen

Forskning och utveckling i Göteborgsregionen - omfattning, inriktning och kopplingar till den övriga lokala ekonomin Martin Andersson*#, Olof Ejermo*, John Källström* * Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy (CIRCLE), Lunds universitet # Institutionen för Industriell Ekonomi (TIEK), Blekinge Tekniska Högskola 1

2

FÖRORD Göteborg är en av Europas FoU-tätaste regioner (Forskning och Utveckling), mycket tack vare vår avancerade tillverkningsindustri och en medveten satsning på att bygga broar mellan näringsliv, politik och akademi. I fler talet rankingar över konkurrenskraft ser vi att Göteborgsregionen placerar sig högt jämfört med andra regioner i världen. Gemensamt för dessa rankingar är ofta en indikator över hur mycket regionen satsar på FoU, till exempel rankas Göteborgsregionen som nummer 17 av över 270 regioner i Europa när vi sätter FoU-utgifterna i relation till storleken på ekonomin. Uppdraget för Business Region Göteborg (BRG) är att bidra till att skapa fler arbetstillfällen och därigenom åstadkomma en hållbar tillväxt i Göteborgsregionens näringsliv. Vi är stolta över vårt näringsliv och de många världsledande företag som finns här. Samspelet mellan näringsliv, politik och akademi är unikt och bidrar med all säkerhet till vår starka position inom FoU-området. Tillsammans med forskare från Lunds universitet har vi undersökt om fattningen, inriktningen och kopplingen till den övriga lokala ekonomin. Rapporten kommer fram till många intressanta resultat, som till exempel vilka branscher det är som bidrar till de höga FoU-utgifterna och hur FoU-aktörerna påverkar Göteborgsregionens arbetsmarknad, genom bland annat arbetskraftsrörlighet och kunskapsspridning. Vår förhoppning är att rapporten kan vara ett diskussionsunderlag för hur vi stärker Göteborgsregionen ytterligare som ett världsledande centrum för FoU-intensiva företag. Rapporten har skrivits av Martin Andersson, Olof Ejermo och John Källström. De policyslutsatser som förs fram är rapportförfattarnas egna. För BRG:s räkning har Mårten Andersson och Henrik Einarsson varit projektledare. 3

SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 1. Sammanfattning Göteborgsregionen en strategiskt viktig FoU-region i Sverige Rapporten visar med befintliga data att Göteborgsregionen är en strategiskt viktig FoU-region i Sverige: Regionens FoU-verksamhet uppgick 2011 till över 25 miljarder kronor, vilket innebär att regionen ensamt svarar för över en femtedel (> 20 %) av Sveriges samlade investeringar i FoU. Göteborgsregionen har en speciellt framskjuten roll i tre sektorer: (1) Motorfordon och Transportmedelsindustri, (2) Kemisk industri, Livsmedel och Läkemedel och (3) Företags - tjänster. Inom dessa sektorer svarade man 2009 för 52, 32 respektive 33 procent av Sveriges totala investeringar i FoU. Göteborgsregionen har också en förhållandevis hög andel av Sveriges patent, mätt baserat på uppfinnare, dvs. personerna bakom patent, med arbetsställe i regionen. Regionens betydelse är betydande i kategorierna kemisk industri, livsmedel och läkemedel och transport medelindustri. Inom transportmedel står Göteborgsregionen för nästan hälften av alla patentansökningar i Sverige. Lokala FoU-företag bidrar till utvecklingen av arbetsmarknad för kvalificerad arbetskraft Internationell forskning pekar på att lokal förekomst av stora FoU-aktörer i en region ofta är avgörande för utvecklingen av en lokal arbetsmarknad för FoU-relaterad verksamhet. Stora kunskaps- och teknologintensiva företag, så kallade anchor-tenants, bidrar till att kompetens och kunskaper som annars inte efterfrågats och utvecklats blir tillgängliga i de ekonomier där de är lokaliserade. I enlighet med regionens stora FoU-investeringar återfinns en stor del av den högutbildade arbets kraften inom naturvetenskap och teknik (NT) i Göteborg: 4

Regionen utgör en väsentlig arbetsmarknad för individer med hög utbildning inom NT. Till exempel står Göteborgsregionen för omkring en fjärdedel av alla forskarutbildade NTarbetare i varuproducerande sektorer i Sverige och omkring en femtedel av alla anställda inom tjänsteproducerande sektorer. Inom transportmedelsindustrin är denna siffra hela 44% och över 30 % inom läkemedel och kemisk industri. Inom gruppen övriga företags tjänster är samma siffra omkring 20 %. Antalet högutbildade NT-anställda med arbetsställe i Göteborgs regionen har dessutom utvecklats klart starkare än i övriga Sverige sedan början av 1990-talet. Det sker en betydande rörlighet av NT-arbetare i regionen. Huvuddelen av denna rörlighet sker mellan företag och arbetsställen inom regionen. Detta innebär att vi kan tala om regionen som ett kluster som bildar en integrerad lokal arbetsmarknad för NT-arbetare. Lokala spridningseffekter från FoU via arbetskraftsrörlighet Rörlighet av arbetskraft pekas ofta ut som en central mekanism för lokal kunskapsspridning. När arbetstagare med erfarenhet från stora FoU-företag i en region byter arbetsgivare och börjar jobba på andra lokala företag bär de med sig ackumulerade kunskaper som kommer den nya arbets givaren till godo. Våra analyser av kopplingarna mellan de stora FoU-utförarna i Göteborgsregionen och det övriga näringslivet visar att: Det sker ett betydande utbyte i termer av arbetskraftsrörlighet från de 10 största FoUutförarna till övrigt näringsliv i regionen. Rapportens beräkningar visar att ungefär 200 personer med NT-utbildning lämnar dessa företag till övriga företag årligen. Detta flöde motsvarar omkring 5 % av den totala inomregionala rörligheten av NT-arbetare. Om varje flöde av NT-arbetare från de stora FoU-utförarna innebär att värdefulla kunskaper och erfarenheter om FoU sprids i regionen, betyder detta att ett årligt flöde på över 200 personer över tid kan ge betydande avtryck i ekonomin och gynna övrigt näringsliv. De 10 största företagen attraherar starkt specialiserade FoU-arbetare såsom forskar - utbildade och uppfinnare. 5

Högt utbyte mellan FoU-verksamheten och kunskapsintensiva tjänstebranscher Utbytet mellan regionens stora FoU-utförare och övrigt näringsliv är koncentrerat till två sektorer, Övriga företagstjänster och Databehandling, telekommunikation m.m. Nästan 60 % av all rörlighet från de 10 största FoU-företagen av NT-arbetare går till företag i dessa sektorer. Tillika kommer omkring 60 % av all arbetskraft till de 10 största FoU-företagen från övriga regionen från samma sektorer. Ingen av dessa sektorer har stora egna FoU-investeringar. Rörligheten från de stora FoU-utförarna kommer i huvudsak från FoU-företag inom Transportmedelsindustrin och Metall- och maskinindustri samt elektronik. Det är ett begränsat utbyte mellan Kemisk industri, livsmedel och läkemedel och övriga lokala ekonomin. Tecken på låg arbetskraftsrörlighet från akademins forskningsverksamhet till näringslivet Rörligheten av personal från akademins forskningsverksamhet i Göteborg till det lokala näringslivet är låg. Den vanligaste typen av rörlighet består av doktorander. Hela 65 % av de totala flödena utgörs av denna kategori, och här gäller att rörlighet till näringslivet är en naturlig följd av avslutad doktors - utbildning. FoU-verksamheten ger vissa avtryck i nyföretagandet Nyföretagande genom spinoff är särskilt högt inom tillverkningsindustrier klassade som medium högteknologi. Inom dessa branscher återfinns flera FoU-intensiva företag i Göteborgs regionen. Detta kan ses som ett avtryck av regionens FoU-verksamhet i nyföretagande genom spinoffs. Göteborgsregionens FoU-företag en drivande kraft för framväxt av kunskapsintensiva tjänster En tolkning av de starka banden mellan de stora FoU-företagen och de kunskapsintensiva tjänste sektorerna i termer av rörlighet av NT-arbetare är att FoU-företagen i Göteborgsregionen driver fram och stärker en lokal pool av kunskapsintensiva konsultbolag inom teknik genom att säkerställa lokal tillgänglighet till FoUerfaren arbetskraft. En livskraftig och kunskapsintensiv lokal industrisektor med högt kunskaps innehåll, som FoU, kan på detta sätt skapa ett lokalt rekryteringsunderlag för kunskapsintensiva företag inom företagstjänster och stimulera framväxten av denna sektor. Dessa konsultbolag kan i sin tur ses som mellanhänder som ser till att kompetens och erfarenhet sprids i det lokala näringslivet genom konsultbolagens vid sträckta nätverk av kundföretag. Samtidigt visar analyserna också på att nyföretagandet genom spinoffs inom kunskapsbaserade privata tjänstebranscher är något lågt i Göteborgsregionen. 6

2. Policyslutsatser Vilka faktorer gör Göteborgsregionen till en attraktiv region att investera FoU i? Företagens val att bedriva FoU är en komplex funktion av konkurrenssituationen inom branchen, hur snabb teknologiutvecklingen är, samt vilka alternativ företaget har för att placera sina FoU- satsningar i regionen respektive i andra regioner. Starka FoU-regioner har dock den fördelen att de tenderar att vara själv förstärkande över tid. En fördel i Göteborgsregionen tycks vara att antalet FoU-utförare stiger över tid. Samtidigt är FoU koncentrerat till ett fåtal utförare, vilket gör regionens FoU sårbar och som har illustrerats av nedläggningar och tvära kast i FoU-verk samheten hos SAAB, AstraZeneca, Ericsson och Sony m fl i andra regioner. Modern internationell forskning lyfter fram att FoU-verksamheten i företag blir allt mer internationaliserad. FoU-företag gör strategiska val med avseende på lokalisering och expansion av sin FoU, och dessa val styrs i stor utsträckning av tillgången till relevanta kunskaps resurser och miljön för FoU som olika platser erbjuder. Lokal förekomst av FoU- och kunskaps intensiva företag i Göteborgsregionen ställer med andra ord krav på Göteborg som värdregion. Viktiga lokala omgivningsfaktorer för FoU-företag är normalt tillgång till kompetent personal och samarbetsmöjligheter med universitet och andra strategiska verksamheter. Ur detta perspektiv är det ofta en fördel om en region redan har ett kluster av företag inom relaterade branscher, eftersom det säkerställer ett rekryteringsunderlag och tillika en potential för samverkansmöjligheter. Regioner med en kritisk massa av FoU och relaterade verksamheter har därför generellt goda möjligheter att utveckla och kunna erbjuda en konkurrenskraftig FoU-miljö. I ett längre perspektiv är miljön av relaterade omgivningsföretag ett attraktionsvillkor för FoU-verksamhet. Till exempel framkommer i en analys av AstraZenecas FoU-verksamhet i Sverige av Andersson m.fl. (2008) att nya företag i Göteborgs regionen särskilt skulle gynna den historiskt framgångsrika FoU-verksamheten i Mölndal, och att en mångfaldsmiljö för läkemedelsforskning för närvarande saknas i regionen. Detta ligger i linje med analyserna i denna rapport som just visar att den sektor som inbegriper läkemedel har ett lågt utbyte med övriga näringslivet i Göteborg. Vi menar att de kartläggningar av relaterade branscher till FoU-verksamheten i Göteborg som presenteras i denna rapport utgör värdefullt informations- och beslutsunderlag i arbeten med policystrategier för att stärka regionala kluster. Policyåtgärder på regional nivå inbegriper nästan alltid prioriteringar gällande vilka branscher och områden som är föremål för stöd i olika former från det offentliga såväl som från privata näringslivsorganisationer. Empiriskt underlag avseende kopplingar mellan branscher utgör grundvalar för diskussioner kring vilka verksamheter som kan gynnas av (eller gynna) FoU-verksamhet. Detta är också ett centralt perspektiv i den moderna policylitteraturen kring regional utveckling, inte minst i EUs nuvarande satsning på smart specialisering (cf. McCann och Ortega-Argilés 2013). 7

Att döma av analyserna i rapporten är det tydligt att de kunskapsintensiva tjänstebranscherna är betydande både som destination för FoU-relaterad arbetskraft från de stora FoU-företagen i regionen och tillika som rekryteringsbas för FoU-företagen. Strategier för att stärka miljön för FoU i Göteborgsregionen bör därför inbegripa en översyn av utvecklingsmöjligheter och synergier med de kunskapsintensiva tjänstebranscherna i regionen. Det finns tydliga mönster för särskilt FoU-verksamheten inom Transport medelsindustrin och Metall- och maskinindustri samt elektro nik. Det förhållandevis låga nyföretagandet genom spinoffs i kunskapsbaserade tjänster ger extra skäl att närmare studera utvecklingen och dynamiken i tjänstebranscherna. Samtidigt är det en självklarhet att de generella institutionella villkoren och lokala regelverken för entreprenörskap är essentiella för framväxt av omgivningsföretag. För läkemedelssektorn är som poängterats ovan kopplingarna till övriga näringslivet i termer av arbetskraftsrörlighet svag och det har i andra studier också framkommit att omgivningsmiljön för FoU inom läkemedel i Göteborg är begränsad. Samtidigt pekar en stor litteratur om läkemedels forskning om den ökande vikten av interaktion med omgivningsföretag, speciellt bioteknik företag, som kan utgöra kunskapskällor och samarbetspartners för forskningen i de etablerade läkemedelsföretagen. 1 Befintlig kunskap pekar på att det för de mindre bioteknikföretagen finns en uppgift för politiken att skapa en infrastruktur och incitament för expansion och kluster bildning. Maryann Feldman (2003, s. 765) m.fl. drar t ex följande slutsats om utvecklingen av bioteknikklustret i Washington, USA: 2 The Capitol region biotechnology cluster, in essence, is the result of three reinforcing sets of factors: pre-existing resources, entrepreneurship and the incentives and infrastructure provided by government. Utvecklingen av ett stort kluster i Washingtonregionen under de senaste 10 åren illustrerar ett förlopp där offentliga beställningar och närhetsbaserad samverkan mellan många små och medelstora bioteknikföretag lett till förnyelse och expansion av en delvis ny industri med starka kopplingar till läkemedelsområdet som stimulerar FoU i läkemedel. Resultaten i denna och andra rapporter tyder på att det finns skäl för Göteborgsregionen att i samverkan med forsknings verksamheterna inom Kemisk industri, livsmedel och läkemedel göra fördjupade analyser av miljön för forskningsverksamheten i Göteborgsregionen och kopplingarna till övriga ekonomin. 1 Se t ex Frank T. Rothaermel (2001), Complementary Assets, Strategic Alliances and the Incumbent s Advantage: an empirical study of industry and firm effects in the biopharmaceutical industry, Research Policy, 30, 1235-1251 och Oliver Gassmann m.fl. (2008), Leading Pharmaceutical Innovation trends and drivers for growth in the Pharmaceutical industry, Springer, Berlin 8 2 Maryann Feldman och Johanna Francis (2003), Fortune Favors the Prepared Region the case of entrepreneurship and the capitol region Bio - technology cluster, European Planning Studies, 11, 765-788

Avslutningsvis är det viktigt att notera att policy måste hantera två regionbegrepp när de gäller miljön för FoU: För företagen ska regionen i vilken FoU-verksamheten är lokaliserad vara en bas för interaktion med forskare vid universitet, underleverantörer, kunder och omgivningsföretag. Ur detta perspektiv inbegriper Göteborg som FoU-region inte endast regionen själv, utan även dess länkar och kommunikationsinfrastruktur till andra regioner i Sverige och i utlandet. Den andra typen av region är avsevärt mer lokal och handlar om livsmiljön för svenska såväl som utländska FoU-arbetare som har Göteborg som arbets- och bostadsort. Regionen måste vara attraktiv både ur företagens och arbetskraftens perspektiv. Klart är att policy inte bör vara ensidig. Det finns ett betydande samspel mellan miljön för företag och miljön för individer. Välutbildade individer söker dynamiska lokala arbetsmarknader och goda livsvillkor, företagen söker kompetent och erfaren arbetskraft. 9

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Introduktion 1.1. Bakgrund...11 1.2. Disposition...14 2. Varför FoU? 2.1. Företagens motiv för FoU...15 2.2. Spridningseffekter av FoU och konsekvenser för regional utveckling...16 3. FoU i Göteborgsregionen 3.1. Att mäta FoU...21 3.2. Egen FoU i Västsveriges privata näringsliv...24 3.3. FoU inom universitets- och högskolesektorn...28 3.4. Utveckling av arbetskraft i Göteborgsregionen...29 4. Kopplingar och spridningseffekter till övriga ekonomin 4.1. Arbetskraftsrörlighet, relaterade verksamheter och spridningseffekter från FoU...36 4.2. Kort om metod och dataunderlag...37 4.3. Generell arbetskraftsrörlighet i Göteborgsregionen...38 4.4. Rörlighet mellan sektorer inom Göteborgsregionen...41 4.5. Rörlighet av FoU-personal till och från de största FoU-företagen...42 4.6. Rörlighet av forskande personal från akademin i Göteborgsregionen...47 4.7. Spinoffs i Göteborgsregionen...50 10

1. INTRODUKTION Denna rapport syftar till att belysa betydelsen av Forskning och Utveckling (FoU) i Göteborgs regionen. Rapporten kartlägger omfattningen och inriktningen på FoU-verksamheten i regionen, och analyserar verksamhetens lokala kopplingar och spridningseffekter. Analyserna av spridnings effekter fokuserar dels på flöden av kvalificerad arbetskraft mellan regionens FoU-verksamhet och övrigt näringsliv och akademi, dels på frekvensen av avknoppningsföretag (så kallade spinoffs ) som kan kopplas till FoU. De empiriska analyserna ligger till grund för ett resonemang kring regionala strategier för att behålla och stärka FoUinvesteringar i Göteborgsregionen. Diskussionen om policystrategier för FoU tar också avstamp i den inter nationella forskningslitteraturen kring bestämningsfaktorer för FoU-verksamheters lokalisering och betydelsen av synergieffekter och kopplingar mellan FoU och övriga verksamheter i regionen. 1.1 Bakgrund Det finns flera skäl att studera FoU. Internationell forskningslitteratur placerar till exempel FoU och innovation i centrum för ekonomisk tillväxt och utveckling. Empiriska undersökningar ger överlag stöd för att FoU bidrar positivt till ekonomisk tillväxt. En del studier knyter hela 40-50 procent av produktionsresultatets tillväxt i de större OECD-ekonomierna till FoU-tillväxt (se Mohnen 1996). Ett skäl till detta är att FoU-investeringar inte bara ger en privat avkastning till de verksamheter som står för investeringarna. FoU ger också upphov till spridningseffekter (så kallade spillovers ) till övriga ekonomin. Uppskattningar av den samhälleliga avkastningen på FoU visar att de med råge överstiger den privata (Wieser 2005, Hall m.fl. 2010). Det är dessa spridningseffekter som normalt lyfts fram som motiv för offentligt stöd till FoU-verksamhet. 3 Spridningseffekter från FoU kan ta flera former. Stora FoU-intensiva företag har till exempel ofta en dominerande roll i vertikala och horisontella värdekedjor och innovationssystem, och fungerar som noder för kunskap och teknologier. Dessa företag fungerar som fönster mot omvärlden både genom egen utveckling och genom att hålla sig à jour med den senaste teknologin och de senaste metoderna från omvärlden. Detta sprids vidare inom ekonomin. Genom handel och samverkan med underleverantörer, kunder, forskarteam inom universitet och institut, konsulter och deltagande i formella och informella nätverk inom och mellan branscher bidrar de till att kunskaper och teknologier förknippade med FoU sprids inom ekonomin. De medverkar också till att bygga upp en lokal arbetsmarknad med en utökad bredd av kunskaps- och kompetens profiler i de regioner de är lokaliserade. FoU-verksamheten skapar efterfrågan på kvalificerad och högutbildad arbetskraft och bidrar följaktligen till regionens attraktivitet som arbetsort för denna kategori av arbetskraft. Vidare kan företag med stora FoU-investeringar beskrivas som plantskolor för arbetskraft med erfarenheter och kunskaper om FoU. 3 Det finns många exempel på där det offentliga stöder FoU, direkt eller indirekt: t ex offentligfinansierad FoU och undervisning vid universitet, subventionerat riskkapital och skatterabatter för privat FoU. 11

I internationella jämförelser har Sverige en stark ställning som FoU-nation. År 2011 uppgick Sveriges FoUutgifter som andel av bruttonationalprodukten (BNP) till omkring 3,4 % (SCB 2013). Därmed ligger Sverige en bra bit över genomsnittet för länderna inom EU27 (1,94 %) och OECD (2,4 %). Av länderna i Norden är det endast Finland som med sina 3,8 % har högre FoU-utgifter i förhållande till ekonomins storlek än Sverige. I OECD:s ranking av länder efter FoU-utgifter som andel av BNP 2011 hamnar Sverige på plats fyra, efter Israel, Finland och Sydkorea (OECD MSTI 2012). FoU-verksamheten är dock i Sverige liksom i andra länder mycket skevt fördelad i geografin. Sveriges totala investeringar i FoU är kraftigt koncentrerade till ett fåtal regioner. 4 Stockholm, Göteborg och Skåne län står tillsammans för över 70 % av landets totala FoU-utgifter. I dessa tre län utfördes FoU under 2011 för drygt 83 miljarder kronor (SCB 2013). 5 Göteborgsregionen, dvs. den del av Västra Götaland där den absoluta majoriteten av länets FoU-verksamhet återfinns, är i ett svenskt sammanhang en nyckelregion för FoU, särskilt för tillverkningsindustrin. Under 2011 uppgick regionens FoU-verksamhet till över 25 miljarder kronor, vilket innebär att regionen ensamt svarar för över en femtedel (> 20 %) av Sveriges samlade investeringar i FoU. I en europeisk kontext placerar sig även Västsverige högt, sett till FoU-utgifter som andel av BRP var regionen enligt Eurostats regionala statistik rankad på trettonde plats 2009 och på en sjuttonde plats 2011 jämfört med övriga 271 regioner i EU. Den geografiska koncentrationen av FoU-verksamhet kan ses som en återspegling av att starka regioner med goda villkor och förutsättningar för FoU spelar en betydande roll för länders förmåga att attrahera, utveckla och behålla FoU-verksamhet inom dess gränser. Lokal tillgång till arbetskraft, forskningskompetens och samverkansmöjligheter med lokala universitet och andra aktörer spelar stor roll för företagens strategiska val av lokalisering och expansion av FoU-verksamhet (Florida 1997, Kummerle 1999, Andersson m.fl. 2008). Olika regioner jämförs utifrån ett globalt perspektiv, vilket innebär att miljön för FoU i svenska regioner som Göteborg och Stockholm jämförs med regioner internationellt, t.ex. Boston-området eller Silicon Valley i USA, Montreal i Kanada och regioner i Kina och Indien. Det regionala perspektivet är väsentligt i diskussioner kring Sveriges attraktionskraft som värdland för FoU och annan kunskapsintensiv verksamhet. Ur denna synvinkel är studier av FoU-verksamheten i en av Sveriges största koncentrationer av FoU-investeringar, dvs. Göteborgsregionen, inte endast en angelägenhet för regionen som sådan, utan även för Sverige som helhet. 4 Detta mönster är inte unikt för Sverige utan gäller för samtliga OECD-ekonomier. 12 5 Samma bild återkommer om man studerar ett vanligt mått på resultatet av FoU, dvs. patent. Ejermo (2009) visar att patent verksamheten är starkt koncentrerad till de största regionerna i Sverige, särskilt när vi tar hänsyn till patentens kvalitet.

Tabell 1. Topp 10 företag sett till antal anställda i FoU-verksamhet enligt Ahlbom (2012) Företag FoU-anställda 2012 1. Ericsson 9300 2. Volvo Personvagnar* 4050 3. Volvo* 4000 4. Saab, försvar 4000 5. Scania 3400 6. Astra Zeneca* 2165 7. ÅF 2000 8. Sony Mobile 2000 9. Sandvik 1200 10. ABB 1000 *Huvuddelen av sin FoU-verksamhet i Göteborgsregionen. Notera att detta inte utesluter att övriga företag kan ha FoU-verksamhet i regionen. I Tabell 1 framgår att regionen är rikt representerad bland landets viktigaste FoU-utförare och med en imponerande industriell bredd. Uppgifterna i tabellen är hämtade från Ahlboms (2013) genomgång av de 30 viktigaste FoU-utförarna i Sverige och bygger på företagens egna uppgifter. Tabellen är något missvisande då företagens FoU-verksamhet enbart är geografiskt fördelad till den ort företagen har sin största FoUverksamhet. Ett tydligt exempel på detta är Ericsson som har betydande FoU-verksamhet i Göteborg men huvuddelen belägen i Kista. Andra stora FoU-utförare med lejonparten av sin FoU-verksamhet i Göteborg är, enligt Ahlbom: SCA (plats 15 med 520 FoU-anställda) och Akzonobel (plats 26 med 325 anställda). Samtidigt har FoU-verksamhet självklart potentiellt stora regionala effekter. Till exempel gäller att flera viktiga spridningseffekter av FoU är av sin natur lokala och avtar med avstånd, vilket innebär att de i stor utsträckning är begränsade till de regioner i vilka FoU-verksamheten är förlagd. Tillika pekar internationell forskning på att lokal FoU-verksamhet bidrar positivt till förmågan att attrahera nya FoU-företag, dvs. utvecklingen av FoU i en region är ofta kumulativ. Skälet är enkelt: FoU-företag söker kompetens och kunskapsresurser. Den lokala tillgången till dessa faktorer är av naturliga skäl ofta bättre i regioner som redan har FoU-verksamhet. Deras lokalisering till starka FoU-regioner bidrar ytterligare till attraktionskraften för regionen och viljan för ytterligare företag att lokalisera sig dit. Silicon Valley i Kalifornien i USA är ett typexempel på förekomsten av globalt konkurrenskraftiga kluster av FoU-intensiv och innovationsdriven verksamhet, där kumulativa fördelar byggts upp över tid. 13

14 1.2 Disposition Vår introduktion följs av en kort litteraturöversikt i kapitel 2 som belyser betydelsen av FoU i termer av konsekvenser för ekonomisk tillväxt och utveckling, och lyfter även fram de viktiga mekanismerna bakom dessa. I kapitel 3 används senaste tillgängliga data för att beskriva omfattningen och inriktningen på FoU-verksamheten i Göteborgsregionen såväl i näringslivet som i akademin. I kapitel 4 studerar vi rörlighet av olika kategorier av arbetskraft mellan företag och mellan akademin och företag. Detta kapitel har ett särskilt fokus på de stora FoU-aktörerna i regionen, och vi särstuderar rörligheten av kvalificerad arbetskraft till och från de 10 största FoU-utförarna i regionen. I kapitlet redovisar vi även frekvensen av avknoppningsföretag som kan kopplas till regionens FoU-verksamhet. Analyserna i denna del syftar till att belysa utbytet mellan FoU-verksamheten och den övriga ekonomin och vad de stora FoU-enheterna betyder för regionens utvecklingsmöjligheter och långsiktiga kompetensuppbyggnad.

2. VARFÖR FoU? Detta kapitel presenterar en kort översikt av betydelsen av FoU för ekonomisk tillväxt och utveckling. Vi inleder med att diskutera varför företag investerar i FoU, och går sedan över till en diskussion av vad lokal förekomst av FoU-verksamhet kan betyda för en regions utveckling och potential. 2.1 Företagens motiv för FoU Företagens motiv för FoU-investeringar är enkelt uttryckt att stärka eller behålla sin konkurrenskraft och lönsamhet. Det kan handla om att ta fram nya eller förbättrade produkter för att möta tilltagande konkurrens eller som ett medel för att ta sig in på nya marknader och ta marknads andelar. Det kan också handla om att utveckla nya eller förbättra/effektivisera existerande produktionsmetoder som ett led i att sänka kostnader. FoU behövs också för att förstå och imitera andra företags redan förvärvade kapacitet. Generellt fyller FoU två viktiga funktioner: Utveckling och applicering av nya kunskaper och rutiner för framtagning av nya och bättre produkter, tjänster och processer (produkt- och processinnovationer) Utveckling av absorptionsförmåga (Cohen and Levinthal 1990), dvs. företagets förmåga att hämta in, avkoda och tillgodogöra sig information och kunskap från omgivningen (extern kunskap) Ovanstående punkter klargör att FoU-processer inom ett företag inte bara leder till nya produkter och tekniska lösningar, utan också medför kunskap i form av rutiner och absorptions förmåga. Flera studier lyfter fram absorptionsförmåga som ett centralt resultat av FoU. Argumentet bygger på att företagens innovationer i grund och botten ofta baseras på imitation eller små förändringar av existerande tekniska lösningar, produkter eller tjänster som utvecklats av andra, snarare än genuint egna uppfinningar (Griffith m.fl. 2004, von Hippel 1988). Att fånga upp och tillgodogöra sig extern kunskap är långt ifrån gratis, utan kräver normalt egna FoU-ansträng ningar. 6 Stora FoU-investeringar i en region kan ur detta perspektiv ses som en indikation på lokal förmåga hos företag och dess arbetskraft att utveckla egna innovationer liksom en förmåga att hämta in och tillgodo göra sig kunskaper och teknologier som utvecklats i andra delar av världen. FoU skapar således förutsättningar för spridningseffekter från omvärldens FoU- och innovationsansträngningar in till företag i en region och bidrar till att skapa fönster mot omvärlden. Det finns också starka argument och empiriska 6 Ett exempel ges av en klassisk analys av Mansfield (1981). Han samlade in data över imitationskostnader för 48 innovationer från företag inom kemi-, läkemedel-, elektronik- och maskinindustri i USA. Imitationskostnader definierades som alla kostnader associerade med utveckling och introduktion av den imiterade produkten. Resultatet visade att kostnaden för att imitera en produkt i genomsnitt uppgick till cirka 65 procent av kostnaden för den ursprungliga innovationen. 15

resultat till stöd för förekomsten av spridningseffekter från FoU-verksamheten i en region till övrigt lokalt näringsliv. 2.2 Spridningseffekter av FoU och konsekvenser för regional utveckling I den moderna tillväxtteorin som betonar just kunskap och FoU är kunskapsspridning och så kallade FoU-spillovers viktiga beståndsdelar (Romer 1986 och 1990, Lucas 1988). 7 I Romers (1986) klassiska modellansats har till exempel varje företag en produktionsfunktion där produktions resultatet inte endast är avhängigt företagets egna resurser. Det är också avhängigt ekonomins samlade kunskapsstock. Denna modellformulering bygger på idén att ett företag som verkar i en miljö med stora investeringar i kunskap påverkas positivt av den kunskap som genereras i ekonomin som helhet. Kunskap framtagen utanför företaget självt antas spilla över till företaget och bidra till dess produktivitet. Hur sker denna typ av kunskapsspridning? Litteraturen lyfter fram flera olika typer av effekter, och listan nedan utgör endast exempel: Företag kan studera varandras patentdokumentation. Patentdokumentation är offentliga handlingar. Företag kan använda så kallad omvänd ingenjörskonst (eng: reverse engineering), dvs. utifrån en färdig produkt producerad av andra företag ta fram detaljerade ritningar och specifikationer över teknologin. De insatsvaror ett företag använder i produktionen kan på grund av FoU-ansträngningar hos leverantörerna innehålla kvalitetsförbättringar, samtidigt som det pris företaget betalar inte fullt ut avspeglar nyttan för företaget. Avsiktligt eller oavsiktligt utbyte av information mellan företag på tekniska konferenser, mässor och andra mötesplatser. Rörlighet av kvalificerad arbetskraft förknippad med FoU mellan företag Nya företag i form av avknoppningar från FoU-företag. FoU-verksamhet genererar ny kunskap och idéer som kan ligga till grund för nya företag. Detta är ett centralt antagande i det teoretiska ramverk som går under namnet the knowledge spillover theory of entrepreneurship (Acs m fl 2009) Exemplen ovan tydliggör att spridningseffekter av FoU är av olika natur och har olika geo grafisk utsträckning. Kunskapsspridning som går via studier av officiell patentdokumentation är till exempel global i den meningen 16 7 Kunskap antas vara icke-exkluderbar och användningen av kunskap av en aktör förväntas inte reducera möjligheten för andra aktörer att använda kunskapen (så kallade icke-rivalitet).

att den är oberoende av lokalisering. Det finns också goda skäl att anta att så kallad teknologisk närhet mellan företag underlättar denna spridnings mekanism. Ett företag har lättare för att ta till sig av kunskaper och teknologi från andra företag som är verksamma inom samma bransch eller använder liknande teknologier (se t.ex. Orlando 2004, Autant-Bernard, 2001, Ejermo, 2005). Detsamma gäller omvänd ingenjörskonst. Marknader är globala och ett företag i Kina eller Indien kan importera produkter från i stort sett vilka länder som helst och studera dess tekniska lösningar och design, men verkligt effektivt lärande från en sådan strategi kräver sannolikt att företagen är verksamma inom liknande branscher eller produktområden. 8 Var i geografin och mellan vilka branscher spridningsmekanismer via kunder och leverantörer sker är också självklart avhängigt kundernas och leverantörernas lokalisering och branschtillhörighet. Många FoUintensiva företag är globala i den mening att de har viktiga kunder och leverantörer i flera olika länder, vilket talar för att FoU-spillovers via kunder och leverantörer också är globala. Frågan blir då i vilken utsträckning FoU-verksamhet genererar spridningseffekter i de regioner de är lokaliserade. Påverkar FoU-företag de regioner de är verksamma i på ett betydande sätt givet att flera typiska mekanismer för kunskapsspridning från FoU inte har en tydlig geografisk dimension? Spelar geografisk närhet någon roll? En stor internationell forskningslitteratur visar att svaret på dessa frågor är ja. På ett generellt plan gäller att framgångsrika regioner som växer är regioner som förmår attrahera och utveckla FoU- och kunskapsintensiv verksamhet. I boken The New Geography of Jobs utgiven 2012 påvisar Enrico Moretti, professor vid Berkeley University of California, betydelsen av en lokal innovationssektor för regioners utveckling och välstånd. Verksamheter med högt inslag av FoU, högutbildad och välbetald arbets kraft karaktäriseras som en bassektor som driver lokal tillväxt samt utvecklingen av lokala tjänstenäringar som normalt inte förknippas med FoU. Välbetald arbetskraft i innovationssektorn efterfrågar lokala tjänster som frisörer, restauranger och kulturverksamhet. Moretti och Thulin (2013) presenterar en analys för Sverige där de visar att högteknologisk och FoU-intensiv industri just har en markerat högre sysselsättningsmultiplikator än övriga industrisektorer. Ett nytt jobb inom högteknologisk industri verksam inom en region leder till ytterligare jobb i den lokala tjänstesektorn i samma region. Dessutom visar deras empiriska analyser att ett nytt jobb i industrin förknippat med lång universitetsutbildning (minst tre år) i en region resulterar i en expansion av den lokala tjänstesektorn med ca tre jobb. För lågteknologisk industri är multiplikatorn däremot mycket liten. Dessa skattade multiplikatoreffekter bygger på ökat ekonomiskt utbyte genom ökad efterfrågan och har inget att göra med FoU-spillovers i traditionell mening, men illustrerar vad en FoU-intensiv verksamhet kan betyda för en regions utveckling. Samtidigt är flera viktiga spridningseffekter förknippade med FoU-verksamhet lokala. Moretti (2012) exemplifierar hur utvecklingen av Seattle förändrades när Microsoft beslutade sig för att flytta sin huvud- 8 Inom litteraturen kring innovation management pekar man exempelvis på den gradvisa omvandlingen företag i öst-asiatiska länder gått igenom från OEM (Own Equipment Manufacturing) som underleverantör till ODM (Own Design Manufacturing) vidare till OBM (Own Brand Manufacturing) (Tidd m fl, 2005). 17

kontorsverksamhet från Albuquerque till Seattle i slutet av 1970-talet. Moretti menar att Seattle vid denna tid inte alls var någon region som var känd för avancerad data- och mjukvaruutveckling. Ett skäl till omlokaliseringen var istället att Seattle var Bill Gates hemort. Microsofts lokalisering hade dock en väsentlig effekt på regionens utveckling. Den blev attraktiv som arbets- och bostadsort för kvalificerad arbetskraft inom data och IT vilket hjälpte till att bygga upp en lokal pool av arbetskraft. Microsoft skapade också en lokal efterfrågan för kunskapsintensiva tjänstebranscher och stimulerade utvecklingen av stödjande branscher för FoU- och teknologiintensiv verksamhet. Båda faktorerna bidrog till att stärka Seattles attraktionskraft för kvalificerad och högutbildad arbetskraft såväl som för teknologiintensiva företag. Lokal tillgång till kvalificerad arbetskraft och kunskap spelar stor roll för företagens strategiska val av lokalisering och expansion av FoU-verksamhet (Florida 1997, Kummerle 1999, Andersson m.fl. 2008). Detta återspeglar hur stora FoU-intensiva företag kan vara drivande i lokal utveckling och initiera och/eller stärka kumulativ utveckling som ofta präglar regioners tillväxt. Man kan säga att Microsofts lokaliseringsval banade vägen för ett kluster av högteknologisk och FoU-intensiv verksamhet i Seattle. Den grundläggande principen är enkel. Företag söker kompetent arbetskraft, och den tenderar att finnas där det redan finns företag som efterfrågar och sysselsätter denna kompetens. Högutbildad arbetskraft söker en bred arbetsmarknad för deras erfarenheter och utbildning, och sådana arbetsmarknader finns i första hand i regioner där det redan finns en ansamling av FoU- och kunskapsintensiva företag. Den moderna forskningslitteraturen kring spridningseffekter av FoU tenderar att lyfta fram arbetsmarknadsaspekter. Ett vanligt argument är att lokal förekomst av stora forskningsintensiva företag, så kallade anchor-tenants, bidrar till att kompetens och kunskaper som annars inte efterfrågats och utvecklats blir tillgängliga för näringslivet i de lokala ekonomier där de är lokaliserade. I en välciterad artikel skriver t.ex. Agrawal och Cockburn (2003, s. 1230, fritt översatt): stora anchor-tenant företag förtätar faktormarknader på ett annat sätt än många små företag med samma totalstorlek som anchor- tenant företagen. Skalekonomi och vidd i verksamheterna (scope economies) möjliggör för stora företag att anställa personal med högt specialiserade färdigheter vilka bl a inbegriper erfarenheter inom storskalig produktion, att ta företag till aktiemarknaden och kunskaper om hur man tar sig in på utländska marknader. Närvaron av personal med sådana färdigheter inom den lokala arbetsmarknaden möjliggör för mindre företag att få tillgång till sådan kompetens. 18

Etableringen av starka FoU-företag i en region ändrar spelreglerna för lokalisering av FoU-verksamhet i en region. De långsiktiga effekterna innebär en relativt lägre sökkostnad för andra företag som önskar etablera FoU i regionen och gör det billigare generellt att bedriva FoU. De stärker med andra ord den lokala rekryteringsbasen för FoU-verksamhet och utgör plantskolor för arbetskraft med erfarenheter och kunskaper om FoU. Genom rörlighet av denna arbetskraft från FoU-företagen till övriga näringslivet sprids kunskap som stärker näringslivets utveckling. Detta förklarar också varför en ansamling av FoU-företag i en region kan attrahera ytterligare FoU-verksamhet. Studier av löner och avkastning på humankapital visar också att det finns en storföretagspremie. Arbetstagare som förefaller vara identiska i alla bemärkelser förutom storleken på arbetsgivaren har olika lön, där ett robust resultat är att arbetstagare i stora företag har högre lön än anställda i mindre företag (Idson och Oi 1999). Ett vanligt argument för att förklara detta typiska mönster är att det råder komplementaritet mellan kapital och humankapital, där stora kapitalintensiva företag har en större efterfrågan på personal med hög kompetens ( high-ability workers ). Gordanier (2006) använder mikrodata från USA och visar att individer med tidigare anställning på ett stort företag har högre lön än sina kollegor utan samma arbets erfarenhet. Storleksordningen på denna lönepremie för storföretagserfarenhet ökar dessutom med individens utbildning och IQ. 9 Författaren förklarar detta mönster med att stora företag erbjuder större möjligheter för specialisering och att specialiserad arbetskraft har snabbare kunskaps ackumulation inom sitt område. Vidare antas denna lärandeeffekt öka med utbildning. Forskningslitteraturen visar också att rörlighet av ingenjörer, FoU-personal och andra kunskapsarbetare är en väsentlig mekanism för hur kunskap förknippad med FoU sprids i en lokal ekonomi. Många överspillnings mekanismer har en stark geografisk dimension. Jaffe m.fl. (1993) visar i en välkänd studie att citeringar till patent, som utgör en indikator på över spillningseffekter, är starkt geografiskt lokaliserad och sker snabbare inom den region patenten tas fram för att senare spridas i vidare cirklar. Senare studier har visat att rörlighet av individer gör att sådana citeringar sprids över större geografiska avstånd (Agrawal m fl, 2006). Amerikanska studier i slutet på 1990-talet kunde peka på stjärnforskares betydelses för överföring av kunskap inom amerikansk bioteknologi och betydelsen av rörlighet av ingenjörer för lokal spridning av kunskaper och information om teknologier och tekniska lösningar (Zucker m fl, 1998a, Zucker m fl, 1998b, Almeida och Kogut, 1999). Ahlin m.fl. (2013) använder svenska data och studerar företag som initierar FoU-verksamhet, dvs. går från att inte investera i FoU till att investera i FoU under en längre tid. Resultaten visar att innan ett företag påbörjar FoU-verksamhet tenderar de att rekrytera kvalificerad personal med erfarenhet från etablerade FoU-intensiva företag. Detta tyder på att erfaren arbetskraft är en viktig resurs för företagens utveckling. Dock gäller att etablerad FoU-verksamhet i en region är en förutsättning för att sådan arbetskraft ska finnas tillgänglig. Ahlin och Ejermo (2014) studerar hur uppfinnare påverkas av rörlighet. De finner att individer som är rörliga på arbetsmarknaden ökar sin kunskapsproduktion mätt i patent. Denna effekt kan framförallt härledas till att individer som inte tidigare patenterat ökar sin patentering. Däremot får individer som tidigare uppvisat patentering inte högre patentproduktivitet. Tolkningen är att rörligheten 9 IQ för individer mäts enligt deras testvärde på det amerikanska Armed Forces Qualification Test (AFQT). 19

framförallt påverkar de individer positivt som latent har en möjlighet att bli patenterare. Eftersom rörligheten är större i FoU-intensiva regioner, så är det framförallt i dessa regioner som arbetskraftsrörlighet kan bidra till att frigöra en högre kreativitet och i förlängningen till en högre innovativitet. En speciell form av arbetskraftsrörlighet som är en direkt mekanism för spridningseffekter av FoU-verksamhet är avknoppningsföretag, dvs. så kallade spinoffs (Andersson 2013, Andersson och Klepper 2013). Spinoffs kännetecknas av att arbetskraft på ett företag väljer att lämna sin anställning för att starta ny verksamhet, ofta baserad på en idé man fått genom deltagande i FoU-verksamheten hos sin tidigare arbetsgivare. Forskningslitteraturen pekar på att denna form av avknoppningsprocesser spelar stor roll för utvecklingen av starka industriella kluster och bidrar till att bredda näringslivsbasen i regioner (jfr. Andersson och Henrekson 2014). Steven Klepper (2010, 2011) har visat hur framväxten av bilindustrin i Detroit, däckklustret i Akron Ohio och det högteknologiska klustret Silicon Valley till stor del kan förklaras av avknoppningar från företag med ursprung i samma region. Klepper menar till exempel att Silicon Valleys framväxt delvis förklaras av att ett par stora FoU-intensiva företag etablerades tidigt i regionen, exempelvis Fairchild Semiconductors, och som gav upphov till en rad avknoppningsföretag ( Fairchildren ) som stärkte klustret. Många framgångsrika avknoppningsföretag härstammar från lokala FoU-intensiva företag, och avknoppningsföretagen lokaliserar sig normalt i samma region som företaget de kommer ifrån är lokaliserat. Ett uttalande av Gordon Moore, grundare av Intel och bland annat vida känd för Moore s law, sammanfattar en vanlig uppfattning: successful startups almost always begin with an idea that has ripened in the research organization of a large company (or university). Any region without larger companies at the technology frontier or research organizations of large companies will probably have fewer companies starting or spinning off (citerad i Auerswald and Branscomb 2003, s. 236). Sammanfattningsvis finns det flera argument för att FoU-intensiv verksamhet spelar en betydande roll för de regioner de är lokaliserade i. I de empiriska analyserna av spridnings effekter i denna rapport fokuserar vi på arbetskraftens rörlighet mellan de stora FoU-utförarna i Göteborgsregionen och regionens övriga näringsliv. Omfattningen av denna rörlighet ger en indikation på utbytet av kompetens mellan FoU-verksamheten och övrigt näringsliv. En förutsättning för spridningseffekter från FoU till andra aktiviteter via arbetskraftsrörlighet är trots allt att vi kan observera ett reellt sådant flöde av arbetskraft i regionen. Vi tittar också på mellan vilka sektorer detta utbyte är stort respektive litet. Rapporten studerar även frekvens av av knoppningsföretag i branscher relaterade till FoU i syfte att belysa i vilken utsträckning FoU- verksamheten i regionen ger avtryck i avknoppningsföretag. 20

3. FoU i GÖTEBORGSREGIONEN 3.1 Att mäta FoU I SCBs undersökningar och statistiska meddelanden är FoU definierat enligt de riktlinjer som utarbetats av OECD och publicerats i den så kallade Frascati Manual 2002 (Proposed Standard Practice for Surveys of Research and Experimental Development). 10 Här definieras forskning (F) och utvecklingsverksamhet (U) enligt Box 1. Box 1: Definition av FoU enligt OECDs Frascati manual 2002 Forskning: ett systematiskt arbete för att söka efter ny kunskap eller nya idéer med eller utan en bestämd tillämpning i sikte. Utvecklingsverksamhet: ett systematiskt arbete som utnyttjar forskningsresultat, vetenskaplig kunskap eller nya idéer för att åstadkomma nya material, varor, tjänster, processer, system, metoder eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana. En grundläggande karaktäristika för FoU-arbete är med andra ord ett nyhetselement. Rutinartat konstruktions- eller undersökningsarbete räknas inte till FoU. Normalt skiljer man på utlagd och egen FoU. Utlagd FoU avser utgifter för FoU-uppdrag eller bidrag till andra organisationer som utför det faktiska FoU-arbetet. Detta kan avse uppdrag/bidrag till andra företag inom samma region, i Sverige eller i utlandet. Egen FoU avser istället FoU-verksamhet i vilket företaget självt och dess personal varit direkt involverad. Definitionen av egen FoU är: Företagen har bedrivit FoU-verksamheten i Sverige med företagets egen personal eller av konsulter i FoU-projekt som letts av företaget och där företagets personal arbetat tillsammans med konsulterna, oavsett om resultatet har avsett företagets egna produkter/tjänster eller gjorts på beställning från andra företag. (SCB 2009a, s108) 10 FoU-undersökningarna genomförs vartannat år i samtliga EU-länder enligt regleringen från 2004, se EU-kommissionens genomförandeförordning (nr 753/2004). 21

Detta innebär att om företag A betalar ett annat företag B i Göteborgsregionen för att utföra FoU räknas detta inte som egen FoU i företag A. Däremot finns utgiften med som egen FoU för företag B, och tillfaller således Göteborgsregionen. På samma sätt gäller att FoU som finansieras av företag i Stockholmsregionen men utförs av företag i Göteborgsregionen tillfaller den senare regionen (och omvänt). I detta kapitel redovisar vi siffror för egen FoU i Göteborgsregionen. Utgifter för egen FoU mäts i termer av driftskostnader och investeringar. Här ingår arbetskraftskostnader, konsultarvoden, övriga driftkostnader samt investeringar i fastigheter och maskiner (se t.ex. SCB 2009a). Som för all annan statistik är även FoU-statistiken förknippad med mätproblem. Till exempel gäller att gränsdragningarna mellan FoU och annan verksamhet kan vara svåra för företag som svarar på SCB:s FoU- enkäter. I många företag är FoU-verksamheten integrerad med annan verksamhet. I vissa fall kan lokaler och utrustning användas för både FoU och andra funktioner, och personalen kan dela sin tid mellan forskning och mer rutinartade arbetsuppgifter. Man kan därmed tänka sig en viss osäkerhet i hur olika företag tolkar definitionen av FoU då de lämnar in uppgifter till SCB (Enflo 2006). På samma sätt gäller att mindre företag som saknar formella FoU-avdelningar kan underrapportera egen FoU. I rapporten Utveckling av Innovationsstatistiken del 1 (SCB 2013), uppger SCB följdriktigt att tre generella kvalitetsproblem med FoU-statistiken är: (1) de stora svarsbortfallen, (2) undertäckningen vad gäller små företag (företag med mindre än 10 anställda) samt (3) förekomsten av mätfel på grund av svåra begrepp och definitioner. 11 Det finns därför skäl att komplettera uppgifterna på egen FoU från SCB med andra indikatorer som baseras på individdata, eftersom dessa inte är behäftade med svarsbortfall. Vi har i detta kapitel valt att komplettera FoU-statistiken med fyra indikatorer: 1. Anställda med minst treårig universitets- eller högskoleutbildning inom naturvetenskapliga eller tekniska ämnen (NT) 2. Anställda med forskarutbildning inom NT 3. Anställda med yrket FoU-chef 4. Anställda med dokumenterad erfarenhet av att utveckla ny patenterbar teknologi, som benämns uppfinnare Dessa grupper är relevanta som komplement till FoU-statistiken av flera skäl. För det första motsvarar de utbildnings- och kompetensprofiler som normalt är förknippade med FoU-verksamhet, och möjliggör analys av FoU-verksamhet inte bara på företags- utan också individuell nivå. 22 11 De skriver också att en europeisk kvalitetsrapport fastslagit att i dagens läge är det undertäckningen som är den största felkällan.

Dessutom gäller att förekomsten av arbetskraft med för FoU-verksamhet relevanta utbildnings- och kompetensprofiler i en region kan attrahera FoU-intensiva företag. Forskning visar till exempel att den lokala tillgången till kvalificerad arbetskraft är en kritisk faktor för multinationella företags val av lokalisering av FoU-verksamhet. 12 En generell fördel med att använda data över anställda är också att dessa är direkt kopplade till arbetsställen, dvs. var de jobbar. Vi vet med säkerhet att individerna jobbar på arbets ställen i Göteborgsregionen, och kringgår därmed potentiell problematik som uppstår som en konsekvens av att ett och samma företag kan ha arbetsställen i flera olika regioner. Dessutom finns data över anställda tillgängligt över en längre tidsperiod (1990-2009) och på årsbasis, snarare än vartannat år vilket är fallet med FoU-statistiken. Ett generellt drag hos företag med FoU-verksamhet är att de har en hög andel anställda med lång universitetseller högskoleutbildning, i synnerhet inom NT-ämnen. Utvecklingen av sysselsatta i kategori 1 och 2 kan därmed ses som ett komplement till FoU-statistiken. Anställda med lång utbildning inom NT i privat sektor jobbar sannolikt med uppgifter som ligger nära FoU. Den tredje kategorin anställda avser personer som har FoU-chef som yrkestitel på det företag (eller arbetsställe) de jobbar på. Internationella arbetsorganisationen (engelska International Labour Organization, ILO) definierar FoU-chefer på följande sätt: 13 Research and development department managers plan, direct and coordinate the research and development activities of the enterprise or organization, under the broad guidance of the directors and chief executives, and in consultation with managers of other departments or sections. Ett stort (ökande) antal FoU-chefer i det privata näringslivet i en region kan därför ses som en indikation på en stor (växande) FoU-verksamhet. Den fjärde och sista kategorin avser anställda i privat sektor i Göteborgsregionen som varit med och sökt ett patent, antingen själva eller tillsammans med andra. Detaljer kring metoden för denna identifikation redovisas i Jung och Ejermo (2013). I korta drag har individer som står som uppfinnare på patentan sökningar till EPO (European Patent Office) identifierats, vilket gör det möjligt att se i vilka företag (eller arbets ställen) de är anställda. Dessa uppfinnare kan ses som en indikation på FoU-verksamhet av två skäl: (1) i flera branscher och företag är det vanligt att man tar patent på den teknologi och tekniska lösningar som tas fram i FoU-arbetet och (2) personer med kompetens och intresse av att utveckla ny teknik och tekniska lösningar kan antas dra sig till branscher och företag med aktiv FoU-verksamhet. 12 Kummerle (1999) analyserar vilka faktorer som ökar sannolikheten att ett företag investerar i FoU i ett land eller region och skriver; it rises with the relative commitment to R&D of private and public entities in the target country, as well as with the quality of the human resource pool and with the level of scientific achievement in relevant sciences (Kummerle 1999, p.18). 13 (http://www.ilo.org/public/english/bureau/stat/isco/isco88/1237.htm): 23