Hannah Ryggen: Världen i väven

Lärarhandledning till utställningen Hannah Ryggen: Världen i väven 31 oktober 2015-6 mars 2016 Moderna Museet Malmö Hannah Ryggen, Mors hjerte (1947) Hannah Ryggen/Bildupphovsrätt 2015

Hannah Ryggen, Henders bruk (1949). Foto: Jaques Lathion VÄRLDEN I VÄVEN EN INTRODUKTION Hannah Ryggen (1894-1970) växte upp i Malmö och studerade måleri och teckningslära på kvällarna samtidigt som hon arbetade som småskolelärare på dagarna. På 1920-talet överger hon måleriet och börjar väva. Ryggens stora socialt engagerade bildvävar var ofta direkta reaktioner på händelser och konflikter i världen. Hon reagerade starkt mot den fascism, nazism och andra destruktiva krafter som fanns i hennes samtid. Verken diskuterar våld, lidande och övergrepp men också existentiella frågor, kärlek och poesi. Hannah Ryggens levde större delen av sitt liv som småbrukare på Örlandet i Norge där hon tillverkade sitt material själv och vävde sina bildvävar. På håll betraktade Ryggen sitt forna hemland Sverige. Hon var mycket kritisk till hur Sverige påstod sig vara neutralt under andra världskriget samtidigt som tyska soldater tilläts resa genom landet med järnvägen till det naziockuperade Norge. Utställningen Världen i väven är en guldgruva för arbete i såväl för- och grundskola som i gymnasiet i en rad olika ämnen. Förutom starka historiska kopplingar berör Ryggens konstnärskap även ämnen som bl. a. samhällskunskap, slöjd, bild, religion, livsåskådning och naturvetenskap. Moderna Museet Malmös pedagogiska program är förslag på hur du som pedagog kan arbeta med dina elever utifrån Hannah Ryggens konst, antingen på egen hand eller tillsammans med museets kunniga konstpedagoger. Du är alltid välkommen att kontakta oss om du har frågor eller vill ha tips.

HANNAH RYGGENS LIV Stortorget i Malmö under slutet av 1880-talet. Kokerskan Karna Gall brukade göra sina inköp på torget hos grönsakshandlaren Kristina Jönsson, även kallad»halta-stina». Kristinas son Gustav Jönsson, en före detta sjöman, hjälpte sin mor med torghandeln. Karna och Gustav gifte sig 1890 och den 21 mars 1894 fick de sitt andra barn, Hanna Josefina Maria Jönsson. I kyrkoboken alltså Hanna utan det H, som hon under skoltiden lägger till sitt förnamn. Tora Sandal, Hannah Ryggens första livstecknare, menade att Ryggens anknytning till arbetarklassen var avgörande för hennes livslånga socialpolitiska engagemang och hennes identifikation med»vanliga människor». Mellan 1916 och 1922 studerade Ryggen måleri och teckningslära hos målaren Fredrik Krebs i Lund. Efter en studieresa till Dresden i Tyskland övergav hon måleriet och började väva, men menade att hon fortsatte att måla, i väven. Hannah Ryggen såg alltså sina vävar som målningar, fast gjorda i textila material. Jag ville inte måla som Krebs utan vara mig själv. Det stod plötsligt klart att jag ville väva bilder. År 1924 flyttade Hannah till maken Hans på Örlandet vid Trondheimsfjorden i Norge. Hon hade ingen önskan om att avbilda skogen med hjortar som sprang utan intresserade sig istället för sin egen tid och dess människor. Hon kontrollerade själv hela den konstnärliga processen från ull till färdig väv och färgade sina garner med växter hon samlat i omgivningens norska skogar. Även ullen kom från får i närmiljön. Hon vävde helt enkelt sin konst av både närmiljöns material och av omvärldens händelser. Hannah Ryggen, 6 oktober 1942 (1943) ett verk som handlar om hur Norge på tyskarnas order införde undantagstillstånd i Trondheim. Flera personer ur motståndsrörelsen arresterades och avrättades i samband med händelsen. ATT VÄVA VÄRLDEN Den 6 oktober år 1942 införde ockupationsmakten Tyskland undantagstillstånd i Trondheim i Norge och avrättade teaterchef Henry Gleditsch och nio andra. I verket 6. oktober 1942 väver Hannah Ryggen sig själv med familj flyendes till båt i verkets högra del. I mitten står Winston Churchill. På den vänstra sidan ligger teaterchefen livlös med sin fru Synnøve Tanvik i rollen som Maria Stuart vid sin sida. Ovanför dem flyger Hitler, Quisling och Knut Hamsun.

I april 1949 signerade Norge Atlanterhavspakten, eller A-pakten som den också kallades. Som medlemsland förpliktigade sig Norge till att vara med och bygga upp NATO. Hannah Ryggens reaktion blev väven Jul Kvale. Kvale var socialtjänstens chef i Oslo och representerade Norges kommunistiska parti i riksdagen. Han var starkt emot Norges anslutning till NATO. Se vad ihan håller i handen en pamflett med texten NEI NEI NEI. Hannah Ryggen, Jul Kvale (1965) Hannah Ryggen ville inte ha en ny upprustning och fler krig. I antikrigsverket Henders bruk (sida 2) hyllar hon händernas kraft och påpekar att händer är till för att nå varandra, inte för att hålla i vapen, kriga och förstöra. En kvinna i blått som symboliserar drömmen är den dominerande figuren, tätt följd av två hästar. Kvinnan har tagit en soldat i handen för att leda honom bort från kriget och tillbaka till den verklighet där de han älskar befinner sig.

VI LEVER PÅ EN STJERNE Vi lever på en stjerne är med sina 4x3 meter Hannah Ryggens största bildväv. Verket gjordes på uppdrag till regeringsbyggnaden i Oslo, där den vanligtvis hänger för att påminna landets ledare om vad som är viktigt; medmänsklighet och kärleken mellan människor. Hannah Ryggen, Vi lever på en stjerne (1958).

Betrakta för ett ögonblick Vi lever på en stjerne. Hannah Ryggen föreställde sig hela världen då hon vävde verket. Den stora ellipsen är vår jord och utanför svävar stjärnor och planeter. Samtidigt som Ryggen arbetade med verket skickade Ryssland ut den första sputniken, en händelse som skapade reflektion över människan i förhållande till den stora, omslutande rymden. Ryggens humanistiska budskap och kamp mot fascism som avbildas i verket har nyligen aktualiserats. När regeringsbyggnaden i Oslo utsattes för ett bombattentat under terrordåden den 22 juli 2011 skadades det rejält. Vi lever på en stjerne har sedan dess blivit restaurerad, men fortfarande kan man se ärret efter den fruktansvärda händelsen (i nedre högra hörnet av väven). Ser man sig omkring rummet anar man vad det är som har orsakat dessa ärr vi alla har. Krig, rädsla, intolerans, hat och orättvisor påverkar oss alla. Hannah Ryggen ville att hennes verk skulle få hänga i offentliga rum så att alla kunde se dem. I utställningen kan vi alla betrakta hennes verk, uppleva dem och kanske våga lyssna till de frågorna och budskap de förmedlar. Att ett verk som Vi lever på en stjerne, som handlar om och uppmanar till medmänsklighet, skadades i ett hatiskt terrordåd känns som en olycklig och symbolisk ironi. Hannah Ryggens samtid vävdes i och med händelsen bokstavligt talat in i vår egen, som genom en fruktansvärd paradox. Sedan händelserna den 22 juli 2011 har Vi lever på en stjerne fått en fördjupad symbolisk betydelse för många norrmän, och det väcker många känslor. Vilka politiska händelser, konflikter och krig tror du att Hannah Ryggen skulle kunnat skapa konst av idag? Finns det några likheter mellan tiden då Hannah Ryggen levde och den tid som vi lever i idag? Hur går det till när man väver? Hur lång tid tror du att det tar att väva ett motiv som är 3 meter brett och 4 meter högt? Utan att vidröra verket gå närmre det betrakta det sår som nu blivit restaurerat. Varför tror du att man valt att låta lagningen synas en aning, istället för att dölja det?

Hannah Ryggen, Etiopia (1935). Verket uppstod som en reaktion på nyheterna om Italiens och Mussolinis invasion av Etiopien under hösten 1935. Mussolini syns längst till höger i bilden och Haile Selassi, Etiopiens kejsare, är avbildad näst längst till höger. Hannah Ryggen nåddes av nyheter från omvärlden främst genom den norska dagstidningen Dagbladet, senare även genom radio. Hannah Ryggen, Drømmedød (1936). Bilden handlar om att drömmar om en bättre värld krossas och dör. Verket avbildar hur nazister låter fängsla den tyske pacifisten Carl von Ossietzky en händelse som väckte stora reaktioner runtom Europa. År 1935 mottog Ossietzky Nobels Fredspris. Han dog i tyskt fångenskap i maj 1938. Bakom Ossietzky anas en figur som bär drag av Adolf Hitler, och nazistiska hakkors bildar ett obehagligt, upprepat mönster i en stor del av bildytan. Till höger i bild syns även Albert Einstein. Fiolen i hans hand kan symbolisera judisk kultur i vilken den traditionella klezmer-musiken är ett viktigt inslag.

T.v.: Hannah Ryggen vid sin vävstol, troligen 1960-tal. Ovan: Hannah Ryggens korg med redskap och garner, så som hon lämnade den. Ett tidigt verk av Hannah Ryggen är Selvportrett (1914). Det är det enda målade verket i utställningen och målades innan Hannah Ryggen bestämde sig för att helt och hållet ägna sitt konstnärskap åt vävning.

MENINGSVÄVEN Uttryck dina tankar med vävteknik Hanna Ryggens stora bildvävar var oftta direkta reaktioner på händelser som skedde runtom i världen under konstnärens samtid. Under hela utställningsperioden kan alla som besöker oss på egen hand prova på att väva i Verkstan, där en stor uppspänd vävram står till förfogande. Genom Meningsväven kan du väva in och uttrycka dina egna tankar om vår samtid och också ta del av andras. Meningsväven i Verkstan på Moderna Museet Malmö. Foton: Gisela Fleischer. Hannah Ryggen vävde mestadels med ull och lin. Meningsväven i Verkstan växer istället fram av lite annorlunda material såsom tidningar, papper och pennor. Meningsväven blir en ständigt föränderlig väv av blandade reflektioner och nutida observationer från museets besökare. Vad tycker du är viktigt idag? Vilken mening vill du framföra? Väv din mening eller åsikt i Verkstan! Öppet för alla under förutsättning att Verkstan inte är bokad eller upptagen. Lärare och målsmän ansvarar för sina elever/barn.

PEDAGOGISKT PROGRAM Hannah Ryggen: Världen i väven Uppläggen nedan passar förskola gymnasiet samt vuxenutbildning (undantaget Schweden, som är framtaget till åk 7-9, gymnasiet och vuxna). Vi anpassar och varierar upplägget efter gruppen. Samtliga workshops är anpassade för att passa alla oavsett eventuella funktionsnedsättningar. De upplägg vi tagit fram utgår från utställningen, dess grundläggande teman, idéer och andra möjligheter. Våra skapande workshops kan kopplas till skolans läroplaner i en rad olika ämnen. Fråga gärna hur vi kan skräddarsy en upplevelse som passar just er! Frågor om innehåll och upplägg? Kontakta konstpedagog Gisela Fleischer: g.fleischer@modernamuseet.se Bokning av skolprogram sker alltid via museets bokning, som nås på bokning.malmo@modernamuseet.se Uppge eventuella önskemål när du bokar! Meningsvävar med vävda tankar Under hela utställningsperioden erbjuder Moderna Museet Malmö samtliga besökare att få uttrycka sin mening i en gigantisk, gemensam väv inne i Verkstan. Läs mer om den stora Meningsväven på föregående sida i denna lärarhandledning! Meningsvävar är en workshop som syftar till att erbjuda varje eleverna en möjlighet att berätta sin egen mening men i varsin, mindre väv som de kan ta med sig hem efter besöket. Givetvis får gruppen även bidra till den stora Meningsväven vid sitt besök, om de vill och om tiden tillåter. Hannah Ryggen vävde in både föreställande figurer och text i sina vävar. En del av texterna är kommentarer till bildernas berättelser. Några texter är mer poetiska. Ryggen var en mästare på att berätta med symbolik och bildkomposition. Under en visning guidas gruppen genom en värld av vävda berättelser om livet, döden, kärleken, kampen och politiken. Vävarna som visas i utställningen kan ses som formulerade meningar och åsikter, och de tog väldigt lång tid att framställa. Besöket på Moderna Museet Malmö är som en sekund i jämförelse med det arbete Hannah Ryggen lade ner på sina vävar. Trots det hinner vi under besöket både med att ta del av konstnärens berättelser och uttrycka våra egna! Gruppen får testa en speciell vävteknik för att enkelt skapa personliga så kallade Meningsvävar. En Meningsväv kan vara ett manifest med åsikter, berättelser från ett liv, en protest mot någonting som upprör, en filosofisk betraktelse eller kanske en kärleksfull hyllning. Varje elev bestämmer själv om hen vill ta med sig sin väv hem eller låta den stanna i Verkstan där museets besökare sedan kan få ta del av den. Detalj från meningsväven i Verkstan på Moderna Museet Malmö. Foton: Gisela Fleischer.

Politisk symbolik i konst då och nu utifrån verket Schweden (Denna workshop är framtagen för att passa äldre elever i åk 7-9, gymnasiet samt vuxenutbildning.) Schweden från 1946 är en av Hannah Ryggens mest politiska vävar. Den är gjord precis efter slutet på andra världskriget, ett krig där Sverige officiellt förhöll sig neutralt. I verket ger dock Ryggen en annorlunda, mer kritisk bild av Sverige och neutraliteten. Genom att kombinera samtida, verkliga personer med en mängd betydelsebärande symboler ville hon ifrågasätta och på sitt eget sätt kommentera Sveriges inställning till nazisterna i Tyskland. Hannah Ryggen, Schweden (1946)

De faktiska personerna i Schweden representerar samtidens politiska klimat. Dåvarande utrikesministern, som tillät tyska tåg att ta sig genom Sverige till det ockuperade Norge, sitter tryggt på Moder Sveas arm. En känd författare och nazistsympatisör sitter välmående vid ett dukat bord med den tyska örnen i knät. I bilden finns även det svenska lejonet och ett undernärt norskt barn. En tidningsredaktör som var känd för att vara starkt kritisk mot nazisterna har i sin tur hyllats av konstnären genom att upphöjas på pidestal omgiven av ett hjärta. Ryggens användning av symbolik visar tydligt betraktaren hur konstnären själv tänkte, vad hon upprördes över och vem hon ville hylla. I Schweden ifrågasätts och förändras bilden av Sverige under kriget. Det är en mycket kritisk bild av konstnärens födelseland och under sin tid gav verket föremål för flera kontroverser. Efter en visning av Hannah Ryggens utställning, i vilken många fler politiskt laddade vävar kan ses, får eleverna analysera Schweden under ledning av en konstpedagog. Vad betyder symbolerna? Hur har konstnären gjort för att uttrycka sin åsikt om hur hon såg på Sverige under kriget? Hur ser vår egen samtid ut vilka personer och symboler skulle hamna i en väv idag? Hade Hannah Ryggens egen tid några likheter med vår? Genom diskussioner, klassisk bildanalys och skissteknik undersöker vi dessa frågeställningar tillsammans. Hannah Ryggen, En fri (1947 48)

Skräddarsy en visning eller visning med verkstad! Arbetar ni med något speciellt tema? Är ni nyfikna på att prova på att skapa i något speciellt material? Uppge era önskemål vid bokning! Be oss gärna om ett upplägg som kan passa just er. Vi anpassar alltid såväl visningar som verkstadsarbete efter elevernas ålder, funktion och nivå. Vid bokning av en visning (med eller utan efterföljande skapande verkstadsaktivitet) får eleverna lära känna konstnärens bildvärld, symbolik, samtid och teknik. Det finns mycket att fördjupa sig i politik, metaforer, filosofiska funderingar om kärleken och livet, om kamp för rättvisa, om de material Ryggen använde sig av och med vilken teknik de är skapade. En visning kan ge er en övergripande bild av konstnärens arbeten och verk, eller fokuseras och koncentreras på något av de teman som finns representerade i utställningen. Vi tar gärna emot era önskemål. Om visningen ska följas av en verkstadsaktivitet erbjuder vi skapande i en rad olika tekniker och material: Rumslig frihandsvävning Experimentellt vävande utan ramar. En gemensam aktivitet där rummet används för att skapa en lekfull och spontan väv i tomma luften. Med tråd, snören, remsor, papper och garn får gruppen samarbeta och skapa en tredimensionell installation, helt omöjlig att föreställa sig på förhand. Collage med textil Utifrån Hannah Ryggens konst (och era egna eventuella önskemål) framställer vi berättelser med collageteknik av tyg och annat textilt material. Det går att skapa egna collage eller samarbeta för att skapa ett stort collage tillsammans. Väva med papper Med enbart kartong, bomullssnöre och olikfärgade papper kan varje elev snabbt skapa fantastiska vävar, med eller utan bestämt tema. Om vi väver med t ex tidningspapper kanske väven blir ett collage av nyheter, eller kanske en dikt? Experimentell vävning i storformat Hannah Ryggens vävar är vår inspiration, men det vi väver kommer inte att likna någon av hennes verk. På stora stommar i Verkstan väver vi tillsammans med lite ovanliga material. En väv av snören, sugrör, pinnar, kartong, slipsar, plast och toalettpapper - hur kommer den att se ut? Specialvisning: Välkommen till Moderna Museet Malmö! Det här är en visning för grupper som inte har varit på Moderna Museet tidigare. Visningen tar upp några grundläggande frågor kring Moderna Museet och den konst som finns här. Varför samlar ett museum på konst? Vad är modern konst? Är det skillnad på modern konst och samtida konst? Hur fungerar ett museum? Visningen kan bokas på lätt svenska och kan anpassas efter alla åldrar. (Alltid bokningsbar, endast visning.) Priser, tider och max antal deltagare Visning: 600 kr, en timme Visning med verkstad/workshop: 900 kr, två timmar Max antal deltagare vid visning (inklusive pedagoger): 30 st Max antal elever (exkl. pedagoger) workshop/verkstad: 15 st vid förskola, för övriga 25 st.

En skolvisning med workshop/verkstad kan bokas tisdagar-fredagar kl. 10-12 eller kl. 13-15. Skolvisning kan bokas tisdagar-fredagar från och med kl. 10 på morgonen. Museet är öppet för allmänheten tisdagar-söndagar kl. 11-18. Samma tider gäller om du som pedagog vill besöka museet med din klass på egen hand. BESÖK OSS PÅ EGEN HAND! Välkommen att besöka museet med din klass, även om ni inte har bokat något skolprogram under ledning av en konstpedagog! Det kostar ingenting, men besöket måste bokas in i förväg till bokningen: bokning.malmo@modernamuseet.se. Ange följande information i ditt mail: Datum, önskad datum och tid för ert besök, skola, kontaktperson samt mobilnummer. För att besöket ska bli så bra som möjligt, tänk på följande: När ni kommer till Moderna Museet på egen hand rekommenderar vi att hela klassen går tillsammans i grupp genom salarna. Behöver du hjälp med något, fråga Moderna Museets värdar. De berättar gärna om konsten. Anmäl er i entrékassan när ni kommer! Ansvar för gruppen Läraren ansvarar alltid för klassen under besöket i museet. Vi rekommenderar att elevgrupper t o m högstadiet går tillsammans med lärare. Ur utrymmes- och säkerhetssynpunkt är det inte tillåtet av vara fler än 30 personer åt gången i grupp. Dela hellre upp din klass om ni är flera, och låt pedagoger följa med varje grupp. Skolmaterial Använd gärna Moderna Museets lärarhandledningar eller fråga museivärdarna om vägledning. Använd inte väggar eller skulptursocklar som skrivunderlag eftersom det blir märken. Använd endast blyertspennor i utställningssalarna om eleverna behöver teckna eller anteckna. Fråga gärna i kassan efter ytterligare informationsmaterial! Museet erbjuder såväl utställningsfoldrar, audioguide och mer. Var försiktig i salarna Eftersom det är lätt att stöta till konstverk i salarna ska ryggsäckar, större väskor, paraplyer etc. lämnas i förvaringsboxarna. För att inte riskera spill på konstverk får man inte dricka eller äta i salarna eller i anslutning till skåp och toaletter. Rör er lugnt i salarna. Visa hänsyn till pågående visningar. Grupper under ledning av Moderna Museets personal har företräde i utställningssalarna. Använd gärna de hopfällbara svarta pallarna som finns i museet men bär dem försiktigt så konsten omkring inte skadas. Kom ihåg att sätta tillbaka pallen på ställningen. Varför får man inte röra konsten? Det är inte tillåtet att röra vid konstverken. Att försiktigt ta på något verk innebär stora skador genom att saltet och fettet på fingrarna alltid orsakar märken på alla material. Museets uppdrag är att bevara konstverken för kommande generationer av museibesökare. Fotograferingsrestriktioner Det är tillåtet att fotografera och filma (utan blixt och stativ) i utställningssalarna. Upprepade blixtar är inte bra ur bevarandesynpunkt och är allmänt störande för andra besökare. Stativ är ett riskmoment vad gäller hanteringen.

Museivärdar Under ert besök på Moderna Museet kommer ni att träffa museivärdar i informationsdisken eller i utställningarna. Vänd er gärna till dem om ni har frågor om konstverk, utställningar, program eller vill lämna tips och synpunkter. Förtäring Tyvärr har vi inga lokaler där medhavd mat kan ätas. Vi har ett café med sittplatser för kunder. Caféet erbjuder bland annat lunch, kaffe, fika mm. Förtäring är pga konstens säkerhet förbjudet i salarna och i Verkstan. HITTA TILL OSS Moderna Museet Malmö ligger centralt beläget på Ola Billgrens plats 2-4 i det gamla elverket som tidigare bl. a. huserat konsthallen Rooseum. Närmaste busshållplats för stadsbuss: Studentgatan (vid Hansacompagniet), närmaste hållplats för regionala bussar är Länstyrelsen och vid Studentgatan. Det tar ca 10-15 minuter att gå från Malmö C som är närmaste tågstation. Det tar ungefär 10 minuter att gå från museet till Gustav Adolfs torg, där ytterligare bussar stannar. 1. MODERNA MUSEET 2. MALMÖ C 2. 3. LÄNSTYRELSEN 4. HANSACOMPAGNIET 5. GUSTAV ADOLFS TORG 6. STORTORGET 7. DROTTNINGTORGET 8. CAROLI CITY 6. 8. 7. 5. 4. 1. 3.

VÅR KONSTPEDAGOGISKA VISION På Moderna Museet Malmö arbetar vi processinriktat. Det betyder att det är det konstnärliga arbetet och inte resultatet som är i fokus. Skapandet skall vara lustfyllt och undersökande med tanke och reflektion som viktiga inslag. På det sättet vill vi skapa en positiv, tillåtande och experimentell atmosfär som väcker upptäckarglädjen och kreativiteten hos både barn och vuxna. Alla löser vi uppgifter på olika vis, och det är bra. Alla sätt är lika rätt och då det inte finns något som är fel kan man inte misslyckas. Viktigast är att man vågar försöka. När vi betraktar och talar om varandras verk undviker vi ord som fint, fult, snyggt och dåligt. Istället fokuserar vi på de tankar, reflektioner och idéer som lett fram till resultatet. Vi vill att den som arbetat i Verkstan skall ha fått med sig erfarenheten av att tänka medvetet kring den egna konstnärliga processen, ha fått göra egna kritiska tolkningar och kunnat dra egna slutsatser av sitt arbete. Konstpedagogens roll är att skapa förutsättningarna för detta arbete och bidra med sin kunskap för att inspirera varje deltagare till att delta på sitt egna sätt i den kreativa processen. Thomas Edison försökte 2000 gånger innan han lyckades skapa en fungerande glödlampa. Han fick kritik för att ha misslyckats så många gånger men han lär då ha svarat: Jag misslyckades inte. Jag kom på 2000 sätt att inte skapa en glödlampa på Den här lärarhandledningen är producerad av Gisela Fleischer, konstpedagog med ansvar för skolan. Om du har synpunkter eller frågor, maila gärna till: g.fleischer@modernamuseet.se Texterna om utställningen är skrivna av Ana María Bermeo Ujueta, Gisela Fleischer, Karin Granstrand och Julia Björnberg. Skolprogram, workshops och Meningsväven är framtagna av Gisela Fleischer och Karin Granstrand. Moderna Museet Malmö Ola Billgrens plats 2-4 211 29 Malmö Reception: 040-6857937 www.modernamuseet.se

ANTECKNINGAR: