Klara, 35 årig journalist med koncentrations- och minnessvårigheter (13p)

Fall A Aid nr..1(24) Klara, 35 årig journalist med koncentrations- och minnessvårigheter (13p) Klara är en 35 årig journalist på Expressen. Ensamstående. Haft en rad kortare relationer, men inte funnit den rätta. Arbetar mycket. Oregelbundna tider. Ibland rycker hon in även nattetid. Är mer eller mindre helt uppfyllt av arbetet. Efter att ha arbetat oregelbundet, 50-60 timmar i veckan, sedan 4-5 månader har hon börjat känna sig allt mer utarbetad och mentalt tom. Hon sover dåligt, känner sig nere och märker att hon drar sig undan sociala sammanhang som hon upplever pressande. Hon gör även missar i arbetet, har svårt att koncentrera sig och tycker att minnet är sämre. Efter att hon vid en dragning för övriga på redaktionen mer eller mindre fått panik, känner hon att måttet är rågat, varför hon söker vård för allt. Fråga A1 (3p) Du anar att Klara lider av både nedstämdhet och ångest, förmodligen som en del i ett utmattningssyndrom. Utifrån den kliniska bilden, gör en tolkning vilka delar av hjärnan som är engagerade i hennes symtombild. Motivera ditt svar! 1

Aid nr..2(24) Klara är en ensamstående 35 årig journalist som arbetar allt för mycket. Hon sover dåligt, känner sig nere och drar sig undan sociala sammanhang som hon upplever pressande. Hon gör även missar i arbetet, har svårt att koncentrera sig och tycker att minnet är sämre. Efter att hon vid en dragning för övriga på redaktionen mer eller mindre fått panik, känner hon att måttet är rågat, varför hon söker vård för allt. Du anar att Klara lider av både nedstämdhet och ångest, förmodligen som en del i ett utmattningssyndrom. Utifrån den kliniska bilden, gör en tolkning vilka delar/nivåer av hjärnan som är engagerade i hennes symtombild. Motivera ditt svar! Hon har symtom på kortikal nivå (kognition, minne) (1 p), limbisk nivå (t ex panikkänslor, nedstämdhet) (1 p) och hjärnstams- och hypotalamusnivå (sömnstörning) (1 p). Mål: Konceptpyramid neuro, sinne, psyk; C1, C11, C12 Fråga A2 (3p) Ge en förklaring på psykologisk-neurobiologisk nivå till hur hennes situation uppstått och varför hennes kliniska bild är som den är. Koppla ihop hennes beteende och kliniska bild med konsekvenserna på hjärnnivå. 2

Aid nr..3(24) Klara är en ensamstående 35 årig journalist som arbetar allt för mycket. Hon sover dåligt, känner sig nere och märker att hon drar sig undan sociala sammanhang som hon upplever pressande. Hon gör även missar i arbetet, har svårt att koncentrera sig och tycker att minnet är sämre. Efter att hon vid en dragning för övriga på redaktionen mer eller mindre fått panik, känner hon att måttet är rågat, varför hon söker vård för allt. Du anar att Klara lider av både nedstämdhet och ångest, förmodligen som en del i ett utmattningssyndrom. Ge en förklaring på psykologisk/neurobiologisk nivå till varför hennes kliniska bild är som den är. Koppla ihop hennes beteende och kliniska bild med konsekvenserna på hjärnnivå. Klara undertrycker medvetet de autonoma (t ex trötthet, behov av vila) och limbiska (emotionell balans, rädsla) signalerna, utan att medvetandegöra dem och reflektera över dem (1 p). Det leder till slut till autonoma effekter (t ex sömnstörning) och emotionella störningar (panik, depressivitet) (1 p). När hennes mentala kontroll till slut inte räcker till, påverkas hennes kognition och de autonoma och emotionella symtomen briserar mer eller mindre okontrollerat. Mål: Konceptpyramid Neuro, sinne, psyk; C11, C12 Klara bedöms av dig på vårdcentralen. Hon aktualiserar hur stressad hon känner sig av att ständigt göra småfel och missar på jobbet. Hon är orolig för att hennes minnesproblem kan röra sig om en demenssjukdom. Du förklarar för henne att hennes historia och kliniska bild helt talar emot demenssjukdom. Däremot ger du henne psychoeducation, så till vida att du förklarar för henne med papper och penna hur tänkandet principiellt går till. Och att ett fungerande tänkande kräver mental balans och fokus. Fråga A3 (3p) Hur skulle du illustrera för Klara med papper och penna hur tänkandet från tanke till handling går till? Rita och förklara hur! Utgå från en hjärnbild i vänster lateralprojektion! 3

Aid nr..4(24) Klara är en ensamstående 35 årig journalist som arbetar allt för mycket. Hon sover dåligt, känner sig nere och märker att hon drar sig undan sociala sammanhang som hon upplever pressande. Hon gör även missar i arbetet, har svårt att koncentrera sig och tycker att minnet är sämre. Efter att hon vid en dragning för övriga på redaktionen mer eller mindre fått panik, känner hon att måttet är rågat, varför hon söker vård för allt. Klara bedöms av dig på vårdcentralen. Hon aktualiserar hur stressad hon känner sig av att ständigt göra småfel och missar på jobbet. Hon är orolig för att hennes minnesproblem kan röra sig om en demenssjukdom. Du förklarar för henne att hennes historia och kliniska bild helt talar emot demenssjukdom. Däremot ger du henne psychoeducation, så till vida att du förklarar för henne med papper och penna hur tänkandet principiellt går till. Och att ett fungerande tänkande kräver mental balans och fokus. Rita och förklara hur De första tolkningsstationerna, (1) primära sensoriska områdena, integrerar information modalitetsvis (t.ex. syn, hörsel, känsel). Dessa kommunicerar sedan till bakre analysområdet (multimodala associationsområdet i parieto-temporalcortex) (2) där informationen integreras och analyseras. Därifrån aktiveras främre analysområdet (prefrontalcortex, främre associationscortex) där man värderar nyttan av det man vill göra (3) varefter man lägger upp en plan i premotorcortex (4) som sedan aktiverar motorkortex (5). Alla språkligt förenklade versioner av dessa punkter med samma innebörd är också korrekta. Mål: Konceptpyramid: sinne. C1. Klara är speciellt intresserad av att veta hur det kan komma sig att när hon får dessa panik-attacker i samband med presentationer inför andra, så tappar hon nästa fattningen, känner sig obehaglig/illamående, vet inte vad hon ska säga, får en ljus, svag röst och blir helt stel i kroppen. Fråga A4 (4p) Hur förklara du hur detta går till neurobiologiskt så att Klara förstår det? 4

Aid nr..5(24) Avslutning fall A Klara är en ensamstående 35 årig journalist som arbetar allt för mycket. Hon sover dåligt, känner sig nere och märker att hon drar sig undan sociala sammanhang som hon upplever pressande. Hon gör även missar i arbetet, har svårt att koncentrera sig och tycker att minnet är sämre. Efter att hon vid en dragning för övriga på redaktionen mer eller mindre fått panik, känner hon att måttet är rågat, varför hon söker vård för allt. Klara är speciellt intresserad av att veta hur det kan komma sig att när hon får dessa panik-attacker i samband med presentationer inför andra, så tappar hon nästa fattningen, känner sig obehaglig/illamående, vet inte vad hon ska säga, får en ljus, svag röst och blir helt stel i kroppen. Förklara hur detta går till neurobiologiskt Vid utmaningar och hot känner vi av aktivering av automatiska processer (autonoma hjärnfunktioner) i hjärnstämmen som ställer in hjärnan på flykt eller kamp. Det innebär en aktivering av stress-system till övre delen av magområdet, ökad hjärtfrekvens och en ökad spänning i ansikts- och tal- (larynx) muskulatur. Utöver denna kroppsliga reaktion, skapar scenskräcken en rädsla till följd av aktivering av den limbiska loben, ffa i amygdala, som i sin tur signalerar till frontalloberna att fly. Mål: Konceptpyramid Psyk. C11, C12. 5

Fall B Kurt, 40 år med dubbelseende (12p) Aid nr..6(24) Kurt 40 år inkommer till ögonkliniken pga. dubbelseende. Han har känt detta i flera år. Hans dubbelseende är störst vid blick åt höger och blir värre när han är trött, t.ex. efter en hel dags arbete vid dator. Vid blick åt höger ligger bilderna ovanför varandra. Kurt håller huvudet vridet åt höger och något lutat åt höger. Fråga B1 (2p) Förklara vad som händer i synbarken vid dubbelseendet? 6

Aid nr..7(24) Kurt 40 år inkommer till ögonkliniken pga. dubbelseende. Han har känt detta i flera år. Hans dubbelseende är störst vid blick åt höger och blir värre när han är trött t.ex. efter en hel dags arbete vid dator. Vid blick åt höger ligger bilderna ovanför varandra. Kurt håller huvudet vridet åt höger och något lutat åt höger. Vad kan man tänka sig händer i synbarken vid dubbelseende? C:a 80% av neuronen i människans synbark kan mottaga impulser från båda ögonen. Om informationen som ett neuron får från respektive öga inte stämmer överens uppstår en konflikt och dubbelseende uppstår. Mål: C1, C5 Ögonläkaren misstänker ögonmuskelpares och vid blick åt höger ser man att det vänstra ögat står över det högra. Fråga B2 (2p) Vilka 2 muskler kan vara paretiska? 7

Aid nr..8(24) Kurt 40 år inkommer till ögonkliniken pga. dubbelseende. Han har känt detta i flera år. Hans dubbelseende är störst vid blick åt höger och blir värre när han är trött t.ex. efter en hel dags arbete vid dator. Vid blick åt höger ligger bilderna ovanför varandra. Kurt håller huvudet vridet åt höger och något lutat åt höger. Ögonläkaren misstänker ögonmuskelpares och vid blick åt höger ser man att det vänstra ögat står över det högra. Vilka 2 muskler kan vara paretiska? Rectus superior höger öga eller obliquus superior vänster öga. Mål: C1, C5 Ögonläkaren gör en sk. huvudlutningstest, som visar att höjdskelningen är större vid lutning åt vänster. Han drar därför slutsatsen att det rör sig om en pares av obliquus superior på vänster öga. Fråga B3 (1p) Vilken nerv försörjer denna muskel? 8

Aid nr..9(24) Kurt 40 år inkommer till ögonkliniken pga. dubbelseende. Han har känt detta i flera år. Hans dubbelseende är störst vid blick åt höger och blir värre när han är trött t.ex. efter en hel dags arbete vid dator. Vid blick åt höger ligger bilderna ovanför varandra. Kurt håller huvudet vridet åt höger och något lutat åt höger. Ögonläkaren gör en s.k. huvudlutningstest, som visar att höjdskelningen är större vid lutning åt vänster. Han drar därför slutsatsen att det rör sig om en pares av obliquus superior på vänster öga. Vilken nerv försörjer denna muskel? N. Trochlearis (IV) Mål: C1, C8 Det rör sig sannolikt om en medfödd pares. Man kan se på foton från Kurts barndom att han lutar huvudet åt höger även då. Fråga B4 (4p) Förklara (rita gärna också) obliquus superiors förlopp och infästning på ögat (vänster öga). 9

Aid nr..10(24) Kurt 40 år inkommer till ögonkliniken pga. dubbelseende. Han har känt detta i flera år. Hans dubbelseende är störst vid blick åt höger och blir värre när han är trött t.ex. efter en hel dags arbete vid dator. Vid blick åt höger ligger bilderna ovanför varandra. Kurt håller huvudet vridet åt höger och något lutat åt höger. Det rör sig sannolikt om en medfödd pares. Man kan se på foton från Kurts barndom att han lutar huvudet åt höger även då. Förklara (rita gärna också) obliquus superiors förlopp och infästning på ögat (vänster öga). Mål: C1, C3 Ögonläkaren bedömer att en ögonmuskeloperation skulle kunna hjälpa Kurt. Han undersöker därför ögonrörelserna i 9 blickriktningar och är speciellt intresserad av de vertikala ögonrörelserna. Fråga B5 (3p) Vilka andra muskler styr de vertikala ögonrörelserna och vilka nerver försörjer dem? 10

Aid nr..11(24) Avslutning fall B Kurt 40 år inkommer till ögonkliniken pga. dubbelseende. Han har känt detta i flera år. Hans dubbelseende är störst vid blick åt höger och blir värre när han är trött t.ex. efter en hel dags arbete vid dator. Vid blick åt höger ligger bilderna ovanför varandra. Kurt håller huvudet vridet åt höger och något lutat åt höger. Det rör sig sannolikt om en medfödd pares. Ögonläkaren bedömer att en ögonmuskeloperation skulle kunna hjälpa Kurt. Han undersöker därför ögonrörelserna i 9 blickriktningar och är speciellt intresserad av de vertikala ögonrörelserna. Vilka andra muskler styr de vertikala ögonrörelserna och vilka nerver försörjer dem? M. rectus superior, m. rectus inferior och m. obliquus inferior. Samtliga försörjs av n. okulmotorius (III). Mål: C1, C8 11

Fall C Anton, 23 år åker på semester (13p) Aid nr..12(24) Du sitter i ett flygplan på väg över startbanan med din kompis Anton Posterotilt och planet skall just lyfta. Anton har inte studerat så mycket sinnesfysiologi som du men vill visa sin breda begåvning och förklarar för dig att moderna flygplan har en teknik att ganska snabbt vid start lyfta på noshjulet och köra på bakhjulen medan man tar fart för att sedan lyfta ordentligt. Därför känns det som man lutas tillbaka i flygplansstolen när planet just tar fart. Anton har pluggat maskinlära på högskolan och kör själv denna teknik med sin splitter nya HD motorcykel. Fråga C1 (3p) Hur förklarar du för Anton vad han upplever? Han gillar (ju) diagram! 12

Aid nr..13(24) Du sitter i ett flygplan på väg över startbanan med din kompis Anton Posterotilt och flygplanet skall just lyfta. Anton har inte studerat så mycket sinnesfysiologi som du men vill visa sin breda begåvning och förklarar för dig att moderna flygplan har en teknik att ganska snabbt vid start lyfta på noshjulet och köra på bakhjulen medan man tar fart för att sedan lyfta ordentligt. Därför känns som man lutas tillbaka i flygplansstolen när flygplanet just tar fart. Anton har pluggat maskinlära på högskolan och kör själv denna teknik med sin splitter nya HD motorcykel. Hur förklarar du för Anton vad han upplever? Han gillar ju diagram! Utriculus detekterar framåtaccelerationen och tillsammans med tyngdkraften upplever du då att kroppens kraftresultant är riktad snett bakåt istället för som normalt nedåt. Eftersom du inte just då tittar ut mot marken och förstår att planet faktiskt är horisontellt så kan balanssystemet inte skilja detta från den situation som uppkommer då man sitter bakåtlutad. CNS väljer då att tolka situationen som att planets nos är uppåt istället för att man gör en kraftig acceleration. Känn efter nästa gång du flyger! Mål T5C5, T5C7 Så småningom lyfter planet till höga höjder, solen skiner och världen ligger för dina och Antons fötter. Så bestämmer sig kapten för att det är dags för att gå ner, vilket inte alls blir lika behagligt eftersom du är lite förkyld. Det trycker otrevligt i öronen. En fördel är dock att Antons pladder hörs svagare. Fråga C2 (4p) Vad är det som händer och varför? Varför hände inget liknande vid uppstigningen? Hur kan du bli kvitt dessa otrevligheter och varför? 13

Aid nr..14(24) Du sitter i ett flygplan på väg över startbanan med din kompis Anton Posterotilt och flygplanet skall just lyfta. Så småningom lyfter planet till höga höjder, solen skiner och världen ligger för dina fötter. Så bestämmer sig kapten för att det är dags för att gå ner, vilket inte alls blir lika behagligt eftersom du är lite förkyld. Det trycker otrevligt i öronen. En fördel är dock att Antons pladder hörs svagare. Vad är det som händer och varför? Varför hände inget liknande vid uppstigningen? Hur kan du bli kvitt dessa otrevligheter och varför (tyvärr blir Antons babbel starkare igen) Vid nedstigningen så blir det successivt högre tryck utanför mellanörat och trumhinnan tryckts in eftersom mellanörat har lägre tryck däruppe under flygningen och vid nedstigningen inte spontant ventileras via örontrumpeten. Den ökade spänningen i trumhinnan både gör ont och hindrar trumhinnerörligheten, och därför får man sämre hörsel. Vid uppstigningen fick mellanörat ett högre tryck än omgivningen men örontrumpeten brukar kunna öppna sig och släppa ut övertrycket i det läget. Du kan göra en Valsalvamanöver, dvs. öka trycket i näsa-munområdet och tvinga luft genom örontrumpeten så löser sig problemet. Mål T5C3, T5C5 Anton och du har nu lyckligt kommit till ert hotell och det är dags att njuta av fridykningen ned till fjordens djup och de vackra fiskarna där, det som ni så länge väntat på. Anton har varit ute och festat lite i helgen och tyvärr fått mottaga ett slag rakt över sitt vänstra öra. Läkaren sade igår att det inte gjorde så mycket, det hål han hade sett på trumhinnan skulle läka av sig självt på 1-2 veckor. Anton bedömer att det klara och rena fjordvattnet inte kommer att ge honom någon infektion, som läkaren varit så rädd för. Anton hör faktiskt ganska bra. Fråga C3 (3p) Hur kan Anton höra bra när det finns hål på trumhinnan? Vad rekommenderar du Anton att göra när det gäller dykning? Motivera din rekommendation! 14

Aid nr..15(24) Anton och du har nu lyckligt kommit till ert hotell och det är dags att njuta av fridykningen ned till fjordens djup och de vackra fiskarna där, det som ni så länge väntat på. Anton har varit ute och festat lite i helgen och tyvärr fått mottaga ett slag rakt över sitt vänstra öra. Läkaren sade igår att det inte gjorde så mycket, det hål han hade sett på trumhinnan skulle läka av sig självt på 1-2 veckor. Anton bedömer att det klara och rena fjordvattnet inte kommer att ge honom någon infektion, som läkaren varit så rädd för. Anton hör faktiskt ganska bra. Hur kan Anton höra bra när det finns hål på trumhinnan? Vad rekommenderar du Anton att göra när det gäller dykning? Motivera din rekommendation! Ett litet hål på trumhinnan ger nästan ingen hörselnedsättning pga. att ljudvågorna kan verka över största delen av trumhinnan ändå. Anton kan köpa ett vanligt vattenkänsligt lexikon istället han får 100 % dykförbud pga. risken för rotatorisk yrsel vid den kaloriska reaktion som uppkommer vid hans första dyk och han svävar då i livsfara om han är på djupt vatten. Mål T5C5, T5C7 Anton ville egentligen aldrig bli maskiningenjör men han missade datum för att söka till astronautskolan vilket grämer honom närmast varje dag (han gick ingen KBT kurs heller). SAS är inte bara ett flygbolag och engelska elitsoldater utan står även för Space Adaptation Syndrome, dvs. att astronauter ofta blir illamående de första dygnen i rymden pga. rymdsjuka. Teorierna säger att olika former av åksjuka har att göra med samordningen av människans signalsystem för postural kontroll och omgivningsupplevande. Fråga C4 (3p) Förklara hur olika typer av signaler samverkar och bearbetas för att vi skall hålla vår posturala kontroll! 15

Aid nr..16(24) Avslutning fall C Anton ville egentligen aldrig bli maskiningenjör men han missade datum för att söka till astronautskolan vilket grämer honom närmast varje dag (han gick ingen KBT kurs heller). SAS är inte bara ett flygbolag och engelska elitsoldater utan står även för Space Adaptation Syndrome, dvs. att astronauter ofta blir illamående de första dygnen i rymden pga. rymdsjuka. Teorierna säger att olika former av åksjuka har att göra med samordningen av människans signalsystem för postural kontroll och omgivningsupplevande. Förklara hur olika typer av signaler samverkar och bearbetas för att vi skall hålla vår posturala kontroll! Synintryck, proprioceptiva och inneröresignaler samordnas i vestibulariskärnorna och styr ögonen (VOR) och posturala musklers (nacke, rygg, ben, osv) aktivering i en feedback loop som sedan återkopplas till sensoriska indatasystemen osv. Mål T5C5, T5C7 16

Fall D Agneta Andersson, 70 år med sömnsvårigheter (22p) Aid nr..17(24) Du arbetar som allmänläkare i Motala. En dag söker Agneta Anderson, 70 år, för sömnsvårigheter. Hon sover nästan aldrig mer än 6 timmar på natten, fast hon brukade sova 8 timmar när hon var yngre. Hon undrar nu om detta kan vara farligt, och hur som helst så vill hon sova bättre, hon vill ha sömnmedel. Fråga D1 (2p): A) Hur många timmar ska man sova på natten för att det ska räknas som normalt? B) Hur vill du svara på hennes fråga: kan det vara skadligt för hennes hälsa att sova 6 timmar när hon brukade sova 8? 17

Aid nr..18(24) Du arbetar som allmänläkare i Motala. En dag söker Agneta Anderson, 70 år, för sömnsvårigheter. Hon sover nästan aldrig mer än 6 timmar på natten, fast hon brukade sova 8 timmar när hon var yngre. Hon undrar nu om detta kan vara farligt, och hur som helst så vill hon sova bättre, hon vill ha sömnmedel. A) Hur många timmar ska man sova på natten för att det ska räknas som normalt? B) Hur vill du svara på hennes fråga: kan det vara skadligt för hennes hälsa att sova 6 timmar när hon brukade sova 8? A) Det går inte att säga generellt. Man behöver så många timmars sömn som det krävs för att hålla sig alert under dagen, och detta behov varierar från individ till individ, och kan också vara olika i olika åldrar eller skeden i livet. B) Nej, det behöver inte vara skadligt, det kan vara så att hon har ett minskat nattligt sömnbehov. C2: transmittorsystemens utbredning och funktionella samband C14: Vakenhet och sömn Basvetenskap: CNS-mekanismer som styr sömn och vakenhet Fortsättning på fallet: Fråga D2 (3p) Kan Agnetas sömnbesvär ha något med åldern att göra? Beskriv typiska förändringar av sömn och sömnmönster hos äldre personer jämfört med yngre! 18

Aid nr..19(24) Du arbetar som allmänläkare i Motala. En dag söker Agneta Anderson, 70 år, för sömnsvårigheter. Hon sover nästan aldrig mer än 6 timmar på natten, fast hon brukade sova 8 timmar när hon var yngre. Hon undrar nu om detta kan vara farligt, och hur som helst så vill hon sova bättre, hon vill ha sömnmedel. Kan Agnetas sömnbesvär ha något med åldern att göra? Beskriv tre typiska förändringar av sömn och sömnmönster hos äldre personer jämfört med yngre! Dygnsrytmen tenderar att bli annorlunda, så att äldre personer blir sömniga tidigare på kvällen och vaknar tidigare på morgonen. Nattsömnen blir ofta kortare. Den tenderar också att bli ytligare, dvs. mer sömn i stadierna 1 och 2 och mindre djupsömn. Dygnsrytmen blir mindre tydlig. Det blir svårare att bibehålla både vakenhet och sömn under längre perioder. C14: Vakenhet och sömn Basvetenskap: CNS-mekanismer som styr sömn och vakenhet Fråga D3 (3p) Agneta säger att hon då och då är trött på dagarna. Förklara för henne vilka faktorer som påverkar sömnbehovet dagtid och beskriv på vilket sätt. 19

Aid nr..20(24) Du arbetar som allmänläkare i Motala. En dag söker Agneta Anderson, 70 år, för sömnsvårigheter. Hon sover nästan aldrig mer än 6 timmar på natten, fast hon brukade sova 8 timmar när hon var yngre. Hon undrar nu om detta kan vara farligt, och hur som helst så vill hon sova bättre, hon vill ha sömnmedel. Förklara vilka faktorer som påverkar sömnbehovet dagtid, och beskriv på vilket sätt. 1. Den totala sömntiden natten före det finns en direkt korrelation mellan total sömntid på natten och sömnbenägenhet dagen efter 2. Sömnens kvalitet det finns en stark koppling mellan dagsömnighet och antal nattliga uppvaknanden 3. Dygnsrytmeffekt har man varit utomlands, exempelvis, kan man bli väldigt sömnig på dagen pga. detta. 4. Olika farmaka/droger och alkohol kan ge sömnighet dagtid pga. störd sömn nattetid eller ökat sömnbehov. C14: Vakenhet och sömn Basvetenskap: CNS-mekanismer som styr sömn och vakenhet Fråga D4 (3p) Agneta tar ett tidigt morgonflyg och sover dåligt natten innan. Förklara vilka fysiologiska konsekvenser för kropp och själ det kan bli efter en natt med 3 timmars sömn istället för de 8 timmar som Agneta brukar sova? 20

Aid nr..21(24) Du arbetar som allmänläkare i Motala. En dag söker Agneta Anderson, 70 år, för sömnsvårigheter. Hon sover nästan aldrig mer än 6 timmar på natten, fast hon brukade sova 8 timmar när hon var yngre. Hon undrar nu om detta kan vara farligt, och hur som helst så vill hon sova bättre, hon vill ha sömnmedel. Förklara vilka fysiologiska konsekvenser för kropp och själ det kan bli efter en natt med 3 timmars sömn istället för de 8 timmar som Agneta brukar sova? De mentala funktionerna påverkas i första hand. Morgonhuvudvärk och muskelstelhet, nedstämdhet och irritabilitet, koncentrationssvårigheter och minnesstörningar (inpräglingssvårigheter), ökad sömnbenägenhet dagtid C2: transmittorsystemens utbredning och funktionella samband C14: Vakenhet och sömn Basvetenskap: CNS-mekanismer som styr sömn och vakenhet Fråga D5 (4p) Om Agneta normalt sovit 8 timmar men viljemässigt minskat sömntiden till mindre än 6 timmar under ett par månader, vilka fysiska konsekvenser skulle detta kunna få. Förklara de bakomliggande mekanismerna. 21

Aid nr..22(24) Du arbetar som allmänläkare i Motala. En dag söker Agneta Anderson, 70 år, för sömnsvårigheter. Hon sover nästan aldrig mer än 6 timmar på natten, fast hon brukade sova 8 timmar när hon var yngre. Hon undrar nu om detta kan vara farligt, och hur som helst så vill hon sova bättre, hon vill ha sömnmedel. Förklara vilka risker för fysiska konsekvenser som finns om en person viljemässig minskar sin sömntid till mindre än 6 timmar under ett par månader och förklara de bakomliggande mekanismerna. Ökad kroppsvikt pga. ökad hunger och ökat sockersug (ghrelin-produktionen i hypotalamus ökar i förhållande till leptin); ökad risk för diabetes pga. ökad insulinresistens; ökad infektionskänslighet pga. negativ inverkan på det cellbundna immunförsvaret C2: transmittorsystemens utbredning och funktionella samband C14: Vakenhet och sömn Basvetenskap: CNS-mekanismer som styr sömn och vakenhet Fråga D6 (4p) Förklara översiktligt de viktigaste transmittorsystemen i centrala nervsystemet som styr sömn respektive vakenhet? 22

Aid nr..23(24) Du arbetar som allmänläkare i Motala. En dag söker Agneta Anderson, 70 år, för sömnsvårigheter. Hon sover nästan aldrig mer än 6 timmar på natten, fast hon brukade sova 8 timmar när hon var yngre. Hon undrar nu om detta kan vara farligt, och hur som helst så vill hon sova bättre, hon vill ha sömnmedel. Förklara översiktligt de viktigaste transmittorsystemen i centrala nervsystemet som styr sömn respektive vakenhet? 1) De sömninducerande neuronen i ventrolaterala preoptiska arean uttrycker GABA och galanin. 2) Vakenhetsstimulering: ascenderande fibrer från det retikulära aktiverande systemet (RAS) i hjärnstammen (monoaminerga och cholinerga neuron); dopamin-banorna fr basala ganglierna; histamin, från nucleus tubero-mammilaris i hypothalamus. C2: Transmittorsystemens utbredning och funktionella samband C14: Vakenhet och sömn Basvetenskap: CNS-mekanismer som styr sömn och vakenhet Du tycker inte att du kan skriva ut sömnmedel till Agneta på så lite information (bra!). Istället frågar du vad hon menar med sömnsvårigheter, egentligen. Hon berättar då att hon brukar somna utan svårighet. Hon är sömnig på kvällarna så hon går vanligen och lägger sig runt kl 21. Men sedan vaknar hon runt 03-04 och kan inte somna om. Dessförinnan har hon sovit ganska bra, hon brukar inte vakna. Totalt tycker hon dock att hon får alldeles för lite sömn på natten, och det är inte roligt att vakna så tidigt, det finns inget att göra då. Hon är kanske lite trött på dagarna, och tar gärna en tupplur en timme eller två på eftermiddagen, men det kan väl bero på att hon sover för lite på natten? Fråga D7 (3p) Tycker du nu att du direkt kan skriva ut ett långverkande sömnmedel till Agneta, eller är det något annat du skulle kunna föreslå som kunde hjälpa henne? 23

Aid nr..24(24) Avslutning fall D Du arbetar som allmänläkare i Motala. En dag söker Agneta Anderson, 70 år, för sömnsvårigheter. Hon sover nästan aldrig mer än 6 timmar på natten, fast hon brukade sova 8 timmar när hon var yngre. Hon undrar nu om detta kan vara farligt, och hur som helst så vill hon sova bättre, hon vill ha sömnmedel. Tycker du nu att du direkt kan skriva ut ett långverkande sömnmedel till Agneta, eller är det något annat du skulle kunna föreslå som kunde hjälpa henne? Agneta lider inte av någon egentlig sjukdom, utan mer av att nattsömnsfasen har förskjutits bakåt så att hon både somnar och vaknar tidigare än vad hon brukat göra när hon var yngre. Detta är vanligt hos äldre personer, och alltså inte sjukligt. Tupplurar på dagen tenderar också att göra nattsömnen kortare, så hennes totala sömntid är nog inte så mycket kortare än tidigare. Skriv helst inte ut något sömnmedel, i alla fall inte vid första besöket. Här gäller det snarare att beskriva vad problemet beror på (den förskjutna dygnsrytmen) och att diskutera vad som kan göras så att hon håller sig alert på eftermiddagarna (låt bli tuppluren!) och kvällarna (inte gå till sängs så tidigt!). Vidare vad hon skulle kunna sysselsätta sig med under de tidiga morgontimmarna? C2: Transmittorsystemens utbredning och funktionella samband C14: Vakenhet och sömn Basvetenskap: CNS-mekanismer som styr sömn och vakenhet 24