Hållbar utveckling och läroböcker i geografi vid gymnasiet

Malmö högskola Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Hållbar utveckling och läroböcker i geografi vid gymnasiet Sustainable development and geography textbooks Christian Persson Lärarexamen 180p Geografi, miljö och lärande 2008-01-16 Examinator: Malin Ideland Handledare: Per Hillbur

2

Sammanfattning Syftet med arbetet är att se hur begreppet hållbar utveckling presenteras i svenska läroböcker inom ämnet geografi vid gymnasiet. Jag har även haft som syfte att undersöka förhållandet mellan läroböckernas texter med det rådande forskningsläget kring begreppet hållbar utveckling. För att få svar på frågeställningen har jag använt mig av en textanalytisk metod av tre läroböcker som är vanligt förekommande i undervisning i geografi vid gymnasiet. Resultatet visar på att man använt sig av en ytlig presentation av begreppet hållbar utveckling, vilket stämmer väl in på hur man valt att presentera nya händelser som tex. konferenser, rapporter etc. kring begreppet hållbar utveckling. Nyckelord: Geografi, lärobokskunskap, hållbar utveckling, läroböcker, gymnasiet, textanalys, komparativ studie 3

4

Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Innehållsförteckning...5 Inledning...6 Syfte...7 Avgränsning...8 Disposition...9 Frågeställning...10 Bakgrund...11 Läroböcker...11 Hållbar utveckling: ett komplext begrepp...11 Definition av begreppet hållbar utveckling...12 Sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner...13 Läroplan för de frivilliga skolformerna 1994 och hållbar utveckling...15 Material...16 Lärobok 1, den blå boken...16 Lärobok 2, den röda boken...16 Lärobok 3, den gröna boken...16 Metod...17 Analys...18 Den blå boken...18 Diskussion kring den blå boken...20 Den röda boken...20 Diskussion kring den röda boken...22 Den gröna boken...23 Diskussion kring den gröna boken...25 Diskussion...27 Slutsats...31 Utblick...32 Källförteckning...33 Internet...34 5

Inledning Det har varit svårt att på senare tid missa medias bevakning och fokus kring de rådande klimathoten, miljö och hållbar utveckling. Al Gores populära film An Inconvenient Truth är en film som öppnade upp för många diskussioner kring begreppet. Ett begrepp som läsaren stöter på i många olika sammanhang. Men vad menas egentligen med en hållbar utveckling? Hållbar utveckling har under en längre tid varit ett hett ämne för diskussion och har då oftast haft en stark koppling till politik. Det har uppkommit en mängd olika definitioner av begreppet sedan det myntades på 1980-talet. Den definition som har fått starkast fäste i vår tid är den som myntades år 1987 i en rapport från den av FN tillsatta Brundtlandkomissionen vid namn Our Common Future. Humanity has the ability to make development sustainable to ensure that it meets the needs of the present without compromising the ability of our future generations to meet their own needs. (Our Common Future 1987:24) Hållbar utveckling och utbildning är något som FN och UNESCO har jobbat hårt med under den senaste tiden. Gemensamt har de tagit ett beslut om att genomföra ett årtionde med fokus på utbildning om hållbar utveckling. Man kallar det för The Decade (UNESCO 2007). The goal of the United Nations Decade of Education for Sustainable Development (2005-2014, DESD), for which UNESCO is the lead agency, is to integrate the principles, values, and practices of sustainable development into all aspects of education and learning. This educational effort will encourage changes in behaviour that will create a more sustainable future in terms of environmental integrity, economic viability, and a just society for present and future generations. (UNESCO 2007) Utdragen ovan visar på en utveckling som vi kan se spår av i de svenska styrdokumenten. Begreppet finns uttryckt i den senaste läroplanen för de frivilliga skolformerna från 1994 (Lärarnas riksförbund 2003) och det finns tydliga tecken på hur hållbar utveckling och utbildning hänger ihop om man går man in på Myndigheten för skolutvecklings hemsida, där det tydligt står skrivet att skolan ska sträva och arbeta mot en hållbar utveckling 6

(Myndigheten för skolutveckling 2007). Att det finns tydliga kopplingar till miljö i våra styrdokument är något som Lena Molins (2006) avhandling Rum, frirum och mora, funnit starka bevis för. Som lärare är det viktigt att granska de läromedel som vi kommer att använda eller som redan används i undervisning. Läroboken har visat sig inneha en tydlig och stark position i läraryrket när det gäller att styra innehållet i undervisning, och det har visat sig väldigt tydligt hos geografilärare på gymnasiet. Det händer att lärare ser på innehållet i läroboken som en absolut sanning och utifrån det antagandet tror man att den per automatik bygger på de rådande styrdokumenten (Molin, 2006). Molin (2006) anser också att läromedel sällan ändras och att de ärver sina texter från föregående upplagor, vilket är intressant för mig eftersom studien syftar till att granska tre läroböcker från samma förlag och huvudförfattare. Lena Molins avhandling Rum, frirum och moral öppnar enligt min uppfattning verkligen upp för en mängd intressanta diskussioner och fält att undersöka. Syfte Huvudsyftet med mitt arbete är att med hjälp av textanalys undersöka hur begreppet hållbar utveckling presenteras i svenska gymnasieskolans läroböcker i ämnet geografi. Jag vill se hur man valt att presentera detta begrepp i förhållande till det rådande forskningsläget för att sedan jämföra de olika upplagornas texter. 7

Avgränsning Jag har valt att analysera tre läroböcker med inriktning mot gymnasiet inom ämnet geografi. Samtliga läroböcker som jag valt är skrivna av huvudförfattaren Peter Östman, och är utgivna av förlaget Almqvist och Wiksell. Varför jag har valt just dessa tre läroböcker beror på att jag själv har använt mig av två av dem i undervisning under min praktik på lärarutbildningen vid Malmö högskola. Den tredje upplagan kom jag i kontakt med under min slutliga praktik, men jag hade inte möjligheten att använda den rent praktiskt. Förutom min egen relation till två av de tre böckerna av Östman m.fl., visar det sig att dessa böcker är de vanligast använda läroböckerna inom geografiundervisning på gymnasiet (Molin 2006:160-161). Beslutet att använda tre böcker från samma förlag togs på grund av möjligheten att se om läromedlens texter har förändrats över tid, eller om det kan finnas spår av att texterna har ärvts från föregående upplagor. Valet av läroböcker anser jag ger ett mer intressant och mätbart resultat än om analysen varit på tre läroböcker från olika förlag. Vid en studie av läroböcker från samma förlag samt huvudförfattare får jag tillgång till det historiska perspektivet, och om texterna förändrats i förhållande till det rådande forskningsläget, något som inte vore möjligt om jag valt att arbeta med tre läroböcker från olika författare och utgivare. Då förändringarna mellan läroböckerna antagligen vore mer kopplade till att de är skrivna av olika författare samt utgivna av olika förlag, där samtliga har en egen vision kring hur en lärobok ska se ut. Det hade antagligen varit oerhört svårt att finna ett mätbart resultat ur en sådan. Ämnet geografi har jag valt eftersom jag i skrivande stund läser på programmet Geografi, miljö och lärande 180p på lärarutbildningen vid Malmö högskola. Ytterligare avgränsning är att analysens fokus kommer att vara på de avsnitt som har en tydlig koppling till begreppet hållbar utveckling. Med tydlig koppling menas de avsnitt i läroböckerna där begreppet står utskrivet i form av huvudrubrik, underrubrik eller liknande. Begrepp kommer jag att fördjupa mig mer om under rubriken bakgrund. 8

Disposition Jag har lagt upp mitt arbete som följer: I inledningen presenteras tankarna bakom val av studie samt syftet med arbetet. Under avgränsningar presenteras kortfattat valet av ramarna för studien och motiveringen bakom. Därefter följer arbetets frågeställning, här presenteras den problemställning som ska besvaras med studien. Efter den inledande fasen kommer vi in på arbetets bakgrund där bland annat urval från det rådande forskningsläget som berör mitt arbete presenteras, för att sedan under rubriken material kortfattat lyfta fram de tre läroböckerna jag valt att analysera. Efter bakgrund och material går arbete in i analysdelen. Analysen är upplagd på så vis att läroböckerna presenteras kronologiskt i följande ordning: 1, Östman m.fl. 1994 2, Östman m.fl. 2001 3, Östman m.fl. 2005. Efter varje bok förs en kort diskussion och jämförelse kring analysen, för att sedan knyta ihop det hela under rubriken diskussion. Här förs en diskussion kring analysen av samtliga böcker samt en komparation mellan dem för att finna svar på arbetes frågeställning. Slutligen kommer arbetets slutsats samt en utblick kring ämnet. 9

Frågeställning Under min tid på lärarutbildningen vid Malmö högskola har det uppkommit en hel del intressanta diskussioner mellan lärarstudenter och lärarutbildare kring användandet av läroböcker. Utifrån det samtalet och mitt syfte att med hjälp av textanalys undersöka hur begreppet hållbar utveckling presenteras i svenska gymnasieskolans läroböcker i ämnet geografi. Jag vill se hur man valt att presentera detta begrepp i förhållande till det rådande forskningsläget för att sedan jämföra de olika upplagornas texter. Ur dettta har jag tagit ställt två frågor som ska besvaras i arbetet. Den första frågan behandlar begreppet hållbar utveckling och hur det uttrycker sig i läroböckerna. Hur presenteras begreppet hållbar utveckling i läroböcker i ämnet geografi vid gymnasiet? Jag vill även se om det som Molin (2006) tagit upp i sin avhandling om att texterna ärver varandra. Stämmer det in på de läroböcker som ska analyseras? För att få svar på det har följande fråga formulerats: Går det att se tecken på att texterna i läroböckerna förändrats över tid i förhållande till det rådande forskningsläget, och på vilket sätt visar det sig? 10

Bakgrund Läroböcker Att läroböcker länge haft en central roll i läraryrket är något som jag haft mina aningar om sedan min första praktik på en gymnasieskola i Lund. Under de första åren som lärarstudent var jag väldigt bunden till läroboken när det gällde att planera innehållet till lektionerna. Något som jag tog till mig genom att studera hur min handledare arbetade. Under sista terminen på lärarutbildningen fick vi ta del av en avhandling skriven av Lena Molin (2006) där jag fick de aningar jag haft om lärobokens starka ställning bekräftade. Molins studie av läroböcker tog tydligt upp bevis på att läroboken ses som den viktigaste samarbetspartnern för läraren när det gäller val av innehåll och vid planering (Ibid:186). Detta bekräftar Staffan Selander (1988) i sin bok Lärobokskunskap där även han visar på att lärare i många fall praktiskt taget följer läromedlets uppdelning i skapandet av en egen planering (Ibid:23). Selanders bok är riktad mot historia och matematik, men jag finner texten lika relevant gällande min studie av läroböcker i ämnet geografi. "Frågan är inte om läromedel styr utan hur de styr.." (Gustafsson 1980:196) Detta är ett citat från en studie om läromedlens påverkan på undervisning, och där resultatet stämmer överens med Molin (2006) och Selander (1988). Det finns en mängd olika studier angående läromedlens roll i undervisning samt planering och utifrån deras resultat tog jag beslutet att arbeta med och analysera läroböcker för gymnasiet i ämnet geografi. Hållbar utveckling ett komplext begrepp Att jag valde att göra min analys utifrån begreppet hållbar utveckling har sitt ursprung i det rådande pådraget i media kring miljö och klimathot. Begreppet hållbar utveckling är relativt komplext gällande definition och innebörd, och begreppet hyser olika värderingar beroende på vem man frågar. Under min utbildning har vi arbetat med två begrepp, hållbar utveckling och uthållig utveckling. I vissa fall har folk använts sig av begreppen bärkraftig och bibehållbar utveckling. Gunnar Sundqvist (2003) tar upp dilemmat bakom de olika begreppen och kopplar problemet till översättningen från det engelska ursprungsbegreppet sustainable development. 11

Sundqvist (2003) menar att hållbar utveckling är synonymt med ord som att hålla, omfatta och greppa, vilka troligen ska visa på att mänskligheten styr över sig själva och sitt öde. Syftet med hållbar utveckling är att skapa en medvetenhet om våra ramar, begränsningar och förutsättningar som vi fått från naturen. Med andra ord ska vi leva efter de ramar och resurser som naturen givit oss samt att vi ska ena mänskligheten i arbetet mot att integrera kommande generationer i vårt tänkande (Ibid:81). En annan översättning är som sagt ordet bärkraftig. Med detta menar Sundqvist (2003) att det troligen handlar om en utveckling som på längre sikt ska ha kraft nog att bära mänskligheten och det ekosystem som vi är beroende av (Ibid:82). Helmfrid (1992) menar i sin rapport att begreppet bärkraftigt ofta är förknippat med företagsekonomi och att man då talar om att ett bärkraftigt företag som mycket väl kan vara oförenligt med ursprungsbegreppet sustainable development (Helmfrid 1992). Bibehållbar utveckling är ett begrepp som jag först kom i kontakt med när jag läst Helmfrids rapport om uthållig utveckling. Här definierar Helmfrid bibehållbar utveckling som den kanske mest korrekta översättning av ursprungsbegreppet sustainable development. Här läggs fokus på utveckling kring att människans levnadsstandard kan bibehållas (Helmfrid 1992). Bibehållbar utveckling är ett begrepp som Helmfrid menar är för krångligt att orda och därför anser han att det inte kommer att öka i popularitet. Slutligen tar jag upp begreppet uthållig utveckling. I detta begrepp finns det en mer tydlig koppling till ett tidsperspektiv, man vill framåt. Ordet uthållig syftar på ord som envis, seg och viljestark, vilka Sundqvist (2003) menar kan vara problematiska att applicera på jorden (Ibid:83). Jag har i min studie valt att använda mig av begreppet hållbar utveckling eftersom jag anser det vara det mest förekommande begreppet av de fyra jag nämnt. Begreppet hållbar utveckling är den översättning som används i den svenska översättningen av Brundtlandkomissionens rapport Our Common Future (1987). Definition av begreppet hållbar utveckling Vad innebär begreppet hållbar utveckling? Första gången begreppet myntades var 1980 i FN:s Världsstrategin för naturvården där man definierar sustainable development som "att bruka naturresurser utan att de förbrukas" (Sundqvist 2003:51). Begreppet nämndes och definierades närmast i dess mest kända form (Sandell m.fl. 2003: 47) i rapporten 12

Our Common Future skriven av FN-tillsatta Brundtlandkomissionen, namngiven av ordförande Gro Harlem Brundtland, tidigare statsminister i Norge. I Brundtlantsrapporten under rubriken Towards Sustainable Development står det skrivet. Humanity has the ability to make development sustainable to ensure that it meets the needs of the present without compromising the ability of our future generations to meet their own needs. (Our Common Future 1987:24) Översatt på svenska står det "en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationer att tillfredställa sina behov" (Sundqvist 2003:51). Det är denna klassiska definition av begreppet som jag valt att använda. Sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner Man brukar dela upp begreppet i tre dimensioner för att förtydliga detta omfattande begrepp. De tre dimensionerna är: sociala, ekonomiska och ekologiska (Sandell m.fl. 2003:55). Intressant är, att efter att jag läst litteratur och rapporter kring begreppet hållbar utveckling, verkar det som att näst intill ingen tar steget fullt ut och definierar vad som ingår i de tre dimensionerna. Sandell m.fl. (2003) väljer att berätta att begreppet lika mycket handlar om nationalekonomi, sociologi, historia etc. som biologi, ekologi och geografi utan någon vidare fördjupning eller förklaring. Även Sundqvist (2003) visar på vikten av att begreppet innefattar sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter men här sker samma ytliga presentation av dess innebörd som man gjort i Sandell m.fl. (2003). Även på Hållbarhetsrådets (2007) hemsida har man valt att under rubriken Vad är hållbar utveckling? visa på att begreppet innefattar tre ömsesidigt beroende delar nämligen miljömässig(ekologisk), social och ekonomisk hållbarhet men man stannar även här vid en ytlig presentation av dimensionerna. I ett informationsblad till en kurs kring ämnesområdet hållbar utveckling från Sekretariatet för kompetensutveckling vid Uppsala universitet, skriver man kortfattat att man med ekonomiska dimensionen pratar om ett utbyte av varor och tjänster, vilket i sig ingår i den sociala dimensionen som avser relationer, normer och lagar. Sedan skriver man att både den ekonomiska och den sociala dimensionen är underordnad den ekologiska dimensionen, som avser förhållanden som tex. vatten, jord, atmosfär och den biologiska mångfalden (Sekretariatet för kompetensutveckling 2007). 13

Inger Björneloo (2007) skriver de bärande principerna är att ekonomiska, miljömässiga och sociala förhållanden är integrerade de är varandras förutsättning och stöd. (Ibid:26). Björneloo syftar på att den miljömässiga dimensionen utgör en yttre gräns inom vilken den sociala dimensionen verkar. Hon menar på att en social och ekologisk hållbar utveckling blir möjlig med hjälp av den ekonomiska dimensionen som medel (Ibid:26). Edward B. Barbier skrev 1987, samma år som Brundlantsrapporten, en uppsats om de tre dimensionerna inom hållbar utveckling ur ett ekonomiskt perspektiv. Barbier illustrerade hållbar utveckling genom att rita tre cirklar vilka representerade de olika dimensionerna biological system (ekologisk dimension, BS), economic system (ekonomisk dimension, ES) och social system (social dimension, SS) (Barbier 1987, Se Illustration 1). Barbier (1987) menar att samtliga dimensioner samarbetar och är beroende av varandra. Varje dimension vill maximera sina mål och genom utbytet med de andra dimensionerna komma fram till en hållbar utveckling, vilket illustreras med en grå zon i mitten där de tre cirklarna överlappar varandra (Se Illustration 1). Barbier tar även upp och definierar vad han anser räknas in som mål för de tre dimensionerna skrivna nedan (Barbier 1987:104, egen översättning) Biologiska (ekologiska) dimensionen: BS Biologisk mångfald motståndskraft biologisk produktivitet Ekonomiska dimensionen ES tillfredställa grundläggande behov (minska fattigdomen) ökad jämlikhet ökande av användbara varor och tjänster Sociala dimensionen SS kulturell mångfald institutionell hållbarhet social rättvisa delaktighet Illustration 1: Egen illustration av de tre dimensionerna inom begreppet Hållbar utveckling, Baserad på Barbiers (1987) illustration. 14

Utifrån vad jag läst i den litteratur, studier, rapporter samt hemsidor som jag tagit del av kan man med stor säkerhet göra antagandet av att begreppet hållbar utveckling är av en ytterst komplex grad. På grund av denna komplexitet anser jag att i de flesta fall har en beslut tagits om att inte definiera vad de olika dimensionerna innehåller och berör. Sandell m.fl. (2003) skriver följande: Något som berör allt och som alla är ansvariga för, riskerar att inte påverka något, då ingen känner att det är deras specifika ansvar... (Ibid:56). Detta visar på bristen med att arbeta med ett så pass komplext begrepp där man inte arbetat med att förtydliga vad det innebär för allmänheten. Läroplan för de frivilliga skolformerna 1994 och hållbar utveckling De läroböcker jag valt att analysera är samtliga utgivna efter att den senaste läroplanen för de frivilliga skolformerna 1994 publicerats. Varför jag har valt att enbart använda böcker som är publicerade efter 1994 är att det är först då som begreppet hållbar utveckling står med i läroplanen. Men hur har begreppet definierats i Lpf 94? Under rubriken Skolans huvuduppgifter lyfts huvuduppgiften för skolverksamheten fram. Texten som behandlar området är ett relativt kort textstycke där miljö upptar ungefär en fjärdedel. I den fjärdedelen som behandlar ämnet miljö står det skriver: Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. (Lärarnas riksförbund 2003:49). Den här meningen är allt jag kan hitta i Lpf 94 där man tydligt tar upp begreppet. Utifrån detta kan slutsatsen tas att författare till läroböcker inte fått några tydliga anvisningar från Lpf 94 kring begreppet hållbar utveckling och vad det innebär. I dagsläget ser det mer lovande ut för författarna, och på Myndigheten för skolutvecklings hemsida finns det ett starkt fokus på begreppet hållbar utveckling (Myndigheten för skolutveckling 2007). 15

Material Jag har tagit beslutet att i min studie använda mig av tre svenska läroböcker inom ämnet geografi ämnade för gymnasiet. Jag kommer nu att kort presentera fakta om de böckerna med början vid den äldsta utgåvan (1994) fram till den senaste versionen i dagsläget (2005). Lärobok 1, den blå boken Titel: Geografi : Människan Resurserna - Miljön Utgiven av förlaget Almqvist och Wiksell år 1994. första upplagan. Författare: Peter Östman (huvudförfattare), fil.dr, univ.lektor. Olof Barrefors, f.d rektor, gymnasielärare geografi, naturvetenskap. Kalju Luksepp, gymnasielärare i geografi, naturvetenskap och biologi. Lena Molin, univ.lektor, gymnasielärare i geografi och samhällskunskap. Sture Öberg, professor i kulturgeografi 11 kapitel Lärobok 2, den röda boken Titel: A+B-kurs 2000, Geografi : Människan Resurserna - Miljön Utgiven av förlaget Almqvist & Wiksell år 2001, första upplagan. Författare: Peter Östman (huvudförfattare), Olof Barrefors, Kalju Luksepp. 15 kapitel Lärobok 3, den gröna boken Titel: A+B-kurs, Geografi : Människan Resurserna Miljön - Hållbar utveckling Utgiven av förlaget Almqvist & Wiksell år 2005, andra upplagan. Författare: Peter Östman (huvudförfattare), Olof Barrefors, Kalju Luksepp 15 kapitel 16

Metod Som metod för arbetet har jag valt att göra en kvalitativ textanalys och en komparativ studie av tre läroböcker med inriktning för gymnasiet, vilket knyter an till undervisning (Johansson, Svedner 2006). Arbetets metod är byggd på boken Examensarbetet i lärarutbildningen - Undersökningsmetoder och språklig utformning skriven av Bo Johansson och Per Olov Svedner. Det finns många olika definitioner av begreppet textanalys. Jag valde att använda mig av och arbeta kring Johansson och Svedners definition av textanalys. Johansson och Svedner menar att grunden bakom all textanalys är att göra en ordentlig närläsning. Med närläsning menar dom att man inte ska läsa en text rakt upp och ner, utan att man aktivt ska bearbeta den text man läser, genom att tex. stryka under och göra egna anteckningar (Ibid:64-65). I boken tar de upp några frågor vilka man kan ställa sig samt använda som riktlinjer vid närläsning, så att man gör en så exakt läsning som möjligt. Frågor som: Vad har tagits med?, Vad har uteslutits? och Vad tonas ned? (Ibid:64-65). Utifrån min definition av hållbar utveckling (som presenterades under rubriken bakgrund) kommer jag att ställa dessa frågor i min textanalys: Vad har man valt att ta med inom begreppet hållbar utveckling? Med vad menar jag definition av begreppet, begreppets innebörd, samt lyft fram de tre dimensionerna. Frågan vad har man inte valt att ta med om begreppet hållbar utveckling? har som syfte att lyfta fram och titta på det som man inte valt att ta med, men som borde vara med utifrån ovanstående definition av begreppet. Sedan kommer jag att titta på vad man valt att tona ner i texterna kring hållbar utveckling. Det finns en viss likhet med föregående fråga, men här behandlas det som tagits upp i texten utan att ha utvecklats vidare. Utifrån de här frågorna kommer jag att försöka finna svar på arbetets frågeställning. Eftersom arbetet grundar sig på tre läroböcker öppnar sig möjligheten att göra en komparativ studie, och med komparativ studie menar Johansson och Svedner att man gör en jämförelse mellan texter. Med det ändras textanalysen från att beskriva och förklara, till att även visa på och lyfta fram skillnader (Ibid:64-65). Något som Johansson och Svedner anser viktigt är att man ska ha ett mindre antal övergripande tematiska aspekter (Ibid:65) och i detta arbete är det hållbar utveckling samt de tre dimensionerna som är de övergripande tematiska aspekterna. Rent metodiskt kommer textanalysen att ske på textavsnitt med tydlig koppling till begreppet hållbar utveckling i de läroböcker som jag presenterat. 17

Analys Textanalys i arbetet är presenterad i kronologisk ordning med start i den blå boken (1994) och sedan den röda boken (2001) och till sist den gröna boken (2005). Efter varje bok förs en kort diskussion och jämförelse kring analysen och resultatet. När samtliga böcker har gåtts igenom kommer det att föras en diskussion kring det resultat jag fått fram, samt om möjligt jämföra texter. Den blå boken Omslaget på den blå boken ska enligt huvudförfattaren Östman symbolisera omvandlingen av naturlandskapet till kulturlandskapet. Det försöker man göra genom en bild av en risodling på Bali. I förordet med rubrik Till läsaren nämns inget med koppling till hållbar utveckling utan syftet och målet med boken presenteras samt en kortare förklaring kring hur man kan använda sig av boken i undervisningen. Om vi nu tittar på innehållsförteckningen på den blå boken och ögnar efter begreppet hållbar utveckling så finner jag det dels under kapitel 1 med underrubrik Kretslopp och hållbar utveckling samt under kapitel 11 med underrubrik Mot en hållbar utveckling. Kapitel 1 inleds med att presentera hur jorden fungerar genom att lyfta fram kretslopp och ekosystem. Efter att några tankar kring det ekologiska presenteras går man över på det mer ekonomiska, nämligen ett resurstänkande och hur det påverkar det ekologiska. Ett förhållande som om det missköts kan skapa miljöproblem (Östman m.fl. 1994:4) Här visar man på ett förhållande och utbyte mellan de olika dimensionerna, men utan att lyfta fram det och förklara. I slutet av ett relativt kort textstycke på en halv sida går texten in på Brundtlandsrapporten och presenterar den som en FN-rapport om miljö och utveckling (Ibid:4). Man lägger fokus på att lyfta fram att resursanvändandet i i-länderna är det som ligger till grund för miljöproblematiken och att det på lång sikt är nödvändigt med en hållbar utveckling. Något som jag finner intressant är att Östman m.fl. väljer att omformulera definitionen från Brundtlandkommissionen och skriver Med detta menas att dagens behov ska tillgodoses utan att framtida generationers försörjning hotas (Ibid:4). Jag finner det ganska onödigt att omformulera Brundtlandkommissionens definition om man nu som Östman m.fl. (1994) inte väljer att förändra definitionen på något markant sätt. Att deras definition är så pass lik originalet kan enligt mig leda till onödig förvirring om det sedan ska ske en fördjupning i ämnet där eleverna antagligen kommer att stöta på den mer använda definitionen. Man väljer sedan att i texten skriva ut hur en hållbar utveckling ska främjas, och det med fokus på ett kretsloppstänkande. Ett tänkande som kräver ett uthålligt 18

resursutnyttjande vilket i sig kräver hushållning och återanvändning (Ibid: 4). Vi hoppar sedan från kapitel 1 till kapitel 11 och underrubriken Mot en hållbar utveckling. Avsnittet inleds med att presentera hur miljöproblemen har förändrats från att vara kopplade till giftiga utsläpp från fabriker etc. till att mer handla om långsiktiga miljöproblem kopplade till samhällets varuströmmar och den energiförbrukning som krävs (Östman m.fl. 1994:315). Den största faran för miljön är de farliga ämnena i de varor vi producerar, konsumerar och till slut kastar bort vilket illustreras med en figur som tar upp tanken kring hållbar utveckling kopplat till naturresurser, samt hur det hänger ihop med hushållning och återvinning (Ibid:315). På nästkommande sida fortsätter texten med att beskriva varans livscykel, från utvinning av material/resurser till återvinning. Fokus kvarstår kring resursanvändandet. Sedan bryter texten från resurstänkandet, och under rubriken Från Stockholm till Rio tar Östman m.fl. kortfattat upp historisk fakta kring debatten om miljöproblem och hållbar utveckling. Här presenteras en bok vid namn Tyst vår vilken enligt Östman m.fl. (1994) ska ha fungerat som en väckarklocka för miljödebatten och att världen skiftade fokus och började planera för framtiden. En debatt uppstod vilken till sist ledde till den första internationella miljökonferensen 1972 i Stockholm (Stockholmsdeklarationen) (Ibid:317). Efter denna presentation ändrar man tidsrum i texten och tar upp lite mer moderna miljöproblem som tex. ozonskiktets försämring och växthuseffekten för att sedan lyfta fram Brundtlandkommissionen genom att presentera att det är en av FN tillsatt kommission, och att den var under ledning av Gro Harlem Brundtland. Från rapporten påvisar man en koppling mellan de globala miljöproblemen och människors sätt att leva (Ibid:317). Texten visar på att det är människors resursutnyttjande i i-länder som är roten till problemen genom att deras agerande driver u-länder till att överutnyttja sina resurser. Efter en presentation av Brundtlandkommissionen går texten vidare in på Riokonferensen 1992, där resultatet var att samtliga deltagare fick ett gemensamt uppdrag att verka för en långsiktig hållbar samhällsutveckling (Ibid:318). I slutet av texten presentas olika viktiga dokument som tex. Agenda 21 och Skogsprinciperna där riktlinjer för hur länderna ska agera för en hållbar utveckling står nedskrivet. 19

Diskussion kring den blå boken Det är förvånande är att man redan år 1994, samma år som den nya läroplanen (Lpf 94) kom ut, valt att ta med begreppet hållbar utveckling i sin text. Det visar på en stark koppling till det rådande forskningsläget och till styrdokumenten enligt min mening. I början av boken presenteras Brundtlandkommissionens rapport, men här väljer Östman m.fl. att en enligt mig något onödig omformulera definitionen som myntandes i Brundtlandsrapporten. Jag ser heller inga tydliga spår i texten av de tre dimensionerna (ekologi, ekonomi och sociala), och fokus i texten läggs tidigt på resurser, kretslopp och återvinning. Det går att finna spår av dimensionerna i texten men det krävs stora förkunskaper kring begreppet hållbar utveckling för att hitta dem, vilket för mig är ett misslyckande. I kapitel 11 lyder samma fokus på resurser, kretslopp och återvinning när hållbar utveckling presenteras och en kortfattad presentation av miljödebatten och miljöproblemens förändring i karaktär lyfts fram. Sedan redogörs det systematiskt om viktiga punkter och dokument. Även här lyfts Brundtlandkommissionens rapport fram, men ännu en gång tar man inte upp dimensionerna i texten. Jag anser att texterna i den blå boken kring begreppet hållbar utveckling är bristande när det gäller att förtydliga begreppet och att presentera dess innebörd. Det känns lite som att Östman m.fl. slängt in begreppet utan att försöka sig på en förklarning eller vilja att skapa en diskussion, istället är det ett stadigt fokus kring resurser som genomsyrar texten. Den röda boken Omslaget på bilden har inte kommenterats i denna upplaga. En förändring i förordet har skett sedan föregående bok. Här har texten delats upp i två avsnitt: ett för A-kursen samt ett för B- kursen. Man finner tydliga områden i texterna kopplat till miljö, men inget står tydligt skrivet om begreppet hållbar utveckling. I innehållsförteckningen finner jag att under A-kursen finns det två kapitel där man tydligt lyfter fram begreppet hållbar utveckling. Första är under kapitel 1 med underrubrik Kretslopp och hållbar utveckling, som åtföljs av kapitel 9 med underrubrik Förnybara energikällor energikällor för en hållbar utveckling samt under rubriken Mot en hållbar utveckling. Under B-kursens innehållsförteckning hittar jag begreppet under tre olika kapitel. Först i kapitel 10 med underrubrik Platser och hållbar utveckling sedan under Kapitel 11 med underrubrik Regioner och hållbar utveckling, och till sist under kapitel 14 med underrubrik Hållbar utveckling i städer. (Östman m.fl. 2001) 20

Kapitel 1 underrubrik Kretslopp och hållbar utveckling använder sig av exakt samma text som finns i den blå boken från 1994. Textmässigt har inget lagts till eller tagits bort. Härnäst nämns begreppet i kapitel 9 underrubrik Förnybara energikällor energikällor för en hållbar utveckling, och det är just i rubriken som begreppets presenteras. Det finns inga spår av begreppet i texten som tillhör ovanstående rubrik utan den enda förändringen är en omformulering av rubriken från den blå boken. Förnybara energikällor Morgondagens energikällor Har omformulerats till: Förnybara energikällor energikällor för en hållbar utveckling Detta har skett utan att förändra innehållet i texten som tillhör rubriken. En förändring har dock skett i form av utbyte av en bild som visar på några badande människor i den Blå lagunen på Island med en annan bild på några människor som badar i den Blå lagunen på Island. Som ovan nämnts tas begreppet upp två gånger i kapitel 9. Andra gången är i texten kopplat till underrubriken Mot en hållbar utveckling som egentligen lyder På väg mot en hållbar utveckling när man slår upp avsnittet i boken (En mindre miss som finns i uppdateringen av innehållsförteckningen från föregående upplaga). Avsnittet inleds precis som det gjorde i den blå boken med kretslopp och naturresurser m.m. Man har sedan valt att ta bort en informationsruta som behandlar brytning, produktion och konsumtion av metaller (Östman m.fl. 1994) och bytt ut rubriken Från Stockholm till Rio med rubriken Det internationella miljöarbetet. (Östman m.fl. 2001:287) Förutom att man valt att byta ut rubriken så har en viss förändring av texten skett. Mer fokus kring Agenda 21 har tillkommit, där principer som man ska följa på kommunal nivå presenteras (Ibid:288). Förutom Agenda 21 tillökning i textform har det lagts till ett avsnitt om miljökonferens i New York 1997, vars syfte var att följa upp resultatet av Riokonferensen och problematiken som följde (Ibid:288). I texten finns det spår av de tre dimensionerna, men som jag visat på innan sker det inte i tydlig form. Istället för att vidareutveckla och förtydliga texten behålls ett starkt fokus kring resurser och kretslopp. Vi kommer nu in på B-kursen i boken och underrubriken Platser och hållbar utveckling i kapitel 10. Kapitlet inleds med en kort redogörelse av Östmans m.fl. (2001) definition av begreppet hållbar utveckling. Här har de ännu en gång valt att omformulera definitionen i Brundtlandsrapporten med en egen version, som lyder: Med hållbar utveckling (sustainable 21

development på engelska) menar vi en utveckling som inte riskerar att förstöra människors livsvillkor i framtiden. (Östman m.fl. 2001:309). Efter presentationen av definitionen går texten vidare in på miljökonferensen i Rio de Janerio 1992 samt Agenda 21. Här lyfts de kopplingar man funnit i dokumenten kring hållbar utveckling och platser fram. Texten framhåller sedan att huvudarbetet inom hållbar utveckling, enligt Östman m.fl. (2001), ska ske på lokal nivå samt i närmiljön (Ibid:309). Kapitel 11, underrubrik Regioner och hållbar utveckling är nästa avsnitt där begreppet tydligt presenteras. Här lyfts sociala aspekter kring begreppet hållbar utveckling fram i texten: Men för en hållbar utveckling krävs även att mänskliga konflikter undviks... (Östman m.fl. 2001: 324) Även om en uppenbar koppling finns att göra åt den sociala dimensionen, så lämnar man det åt läsaren att komma fram till den kopplingen, vilket i sig medför att läsaren måste besitta en viss förförståelse. Begreppet lyfts fram i Kapitel 14 med underrubrik Hållbar utveckling i städer där det finns en stark koppling till det ekonomiska och resursanvändandet. Här skrivs det tydligt att hållbar utveckling i städer beror på vårt resursanvändande och kretsloppstänkande. Östman m.fl. skriver in sociala aspekter i texten, som t.ex. vikten av att undvika mänskliga konflikter och segregering (Ibid:394). Ännu en gång lyfts den sociala dimensionen fram utan att tydligt markera kopplingen för läsaren. Diskussion kring den röda boken Boken började precis som föregående upplaga med en direkt reproducering av text. Östman m.fl. (2001) valde även att ändra rubriken samt att byta ut en bild i ett avsnitt för att troligen försöka lyfta fram en tydligare koppling till hållbar utveckling. Textmässigt var innehållet detsamma som i den blå boken. I slutet på A-kursen ser man inga större förändringar i texten som tillhörde underrubriken På väg mot en hållbar utveckling. Ett tillägg i texten där en kortare fördjupning kring Agenda 21 presenterades fanns med, men utan att presentera begreppet och dess innebörd. I B-kursen såg det lovande ut i innehållsförteckning, med tre avsnitt med tydlig koppling till hållbar utveckling. Boken lyfte fram sociala dimensioner bredvid sitt rådande fokus kring resurser och kretslopp. Jag anser dock att det i den röda boken inte finns några bra försök på att förtydliga begreppet och dess innebörd. Begreppet förekommer ofta i text och rubriker, men på ett ytterst ytligt vis. Östman m.fl. (2001) väljer även att på två olika ställen samt på två olika sätt att omformulera definitionen av begreppet från Brundtlandkommissionens rapport. 22

Den gröna boken Omslagets syfte är att visa på att rinnande vatten fungerar både som energiförsörjning såväl som till friluftsliv. Det visas genom en bild från Canada på kanotpaddling i forsande vatten, vilken ligger inramad av en bild på en grön skog (Östman m.fl. 2005). Som ni kanske märkt under presentationen av material så har rubriken ändrats till Människan Resurserna Miljön Hållbar utveckling. Här presenteras begreppet direkt på omslaget i och med den nya rubriken. Förordet till den gröna boken påminner mycket om föregående bok i form av upplägg. En text som behandlar A-kursen samt en som behandlar B-kursen. Under rubriken A-kursen står det att det tillkommit en del nyskrivna texter och att det lagts till ett nytt kapitel. Här står det skrivet att A-kursen behandlar begrepp som regionala och globala nätverk, globalisering och hållbar utveckling. (Östman m.fl. 2005:förord). Under rubriken B-kursen står det att B-kursen syfte är att fördjupa sig i arbetsområden som presenterats i A-kursen samt att gå vidare med ämnet samt att kursen...ger därför ytterligare kunskap och förståelse om förhållandet mellan människan, resurserna och miljön samt den hållbara utvecklingens möjligheter. (Östman m.fl. 2005:förord). Vi har som läsare kommit i kontakt med begreppet hållbar utveckling tre gånger innan vi bläddrat fram till innehållsförteckningen, något som enligt mig visar på att man har en vilja av att förmedla och visa på vikten av hållbar utveckling i denna upplagan. Innehållsförteckningen är indelad i två avsnitt; En för A-kursen och en för B-kursen. Under A-kursen hittar jag begreppet hållbar utveckling på fyra olika ställen. I kapitel 1 står det uttryckt som Kretslopp och hållbar utveckling, Sedan presenteras det i kapitel 9 i underrubriken På väg mot hållbar utveckling i Copsa Mica, och till sist lyfts begreppet fram i kapitel 10 i underrubrikerna Förnybara energikällor energikällor för hållbar utveckling samt På väg mot en hållbar utveckling. I B-kursens innehållsförteckning finner man även där begreppet på fyra ställen. I kapitel 11, underrubrik Platser och hållbar utveckling. I kapitel 12, underrubrik Regioner och hållbar utveckling. I kapitel 14, underrubrik Planering för en hållbar utveckling och till sist i kapitel 15, underrubrik Hållbar utveckling i städer. I kapitel 1 lyfts begreppet fram under rubriken Kretslopp och hållbar utveckling precis som i den blå och röda upplagan. Några mindre textmässiga förändringar har skett, och med det menar jag att det tagits bort några sidhänvisningar samt att en viss omformulering av några 23

meningar genomförts, troligen med syfte att förenkla svenskan. Samma definition av begreppet hållbar utveckling används som använts i föregående upplagor. Fokus enligt mig är fortfarande på resurser. Nästa gång vi stöter på begreppet är i kapitel 9, underrubrik På väg mot hållbar utveckling i Copsa Mica. Här är de inte ett avsnitt i sig utan en informationsruta om Copsa Mica i Rumänien, och hur det förändrats från att vara en av världens smutsigaste platser, till att vara plats där barn kan leka utan att bli nedsotande från topp till tå (Östman m.fl. 2005:244). Östman m.fl. (2005) skriver att förändringen beror på att en fabrik har lagts ner samt att det har installerats filter på de andra. Nya miljölagar har införts och ständiga mätningar av metallhalter och gaser sker. Copsa Mica har tagit ett stort steg mot en hållbar utveckling för människorna och miljön (Ibid:244). Ingen information kring begreppet hållbar utveckling presenteras i informationsrutan. Det finns vissa spår i texten av den ekologiska dimensionen samt den sociala dimensionen. I Kapitel 10, underrubrik Förnybara energikällor energikällor för hållbar utveckling är nästa gång vi stöter på begreppet hållbar utveckling. Här har det heller inte skett någon förändring i vare sig text eller rubrik sen föregående upplaga. Texten är dessutom en ren reproducering från föregående upplagor. Underrubrik På väg mot en hållbar utveckling i kapitel 10 är där vi en sista gång stöter på begreppet under A- kursen. Positivt är att innehållsförteckningens rubrik stämmer överens med innehållet. Avsnittet är näst intill identiskt med den röda boken gällande text och bild. Samma illustration om naturresursers kretslopp används samt en bild på en pråm lastad med sopor från staden New York (Ibid:294). En viss förändring kan man dock se. Det som utvinns ur naturen på ett uthålligt sätt ska kunna återanvändas, återvinnas och slutligen omhändertas med minsta möjliga energiförbrukning och utan att naturen skadas. (Östman m.fl. 2001: 287) Det som utvinns ur naturen på ett uthålligt sätt ska kunna återanvändas, återvinnas och slutligen omhändertas med minsta möjliga energiförbrukning och utan att naturen skadas. Först på så sätt når vi en hållbar utveckling med avseende resursoch miljöförhållanden. (Östman m.fl. 2005: 295) Här har en textrad lagts till för att förtydliga att det just är hållbar utveckling man syftar på. Under rubriken Det internationella miljöarbetet ser man inga större förändringar i text. Förutom det tillägg som tillkom om EU i den röda boken har man valt att lägga till en textrad 24

som informerar om det s.k. Kyotoprotokollet som trädde i kraft 2004. Vi kommer nu fram till B-kursen i den gröna boken och här möter vi begreppet för första gången i kapitel 11, underrubrik Platser och hållbar utveckling. Precis som i den röda boken tas kopplingen mellan begreppet och platser upp, och det kopplar det till Agenda 21 och miljöbalken. Man har valt att använda sig av samma text som i föregående upplaga. Vi bläddrar vidare till nästa kapitel som är nummer tolv och tittar på underrubrik Regioner och hållbar utveckling. Här används samma text som i föregående upplaga, text som handlar om regioner, transporter samt resurser, återvinning och vikten av ett kretsloppstänkande (Östman m.fl. 2005:334). I Kapitel 14 har en underrubrik lagts till som behandlar begreppet hållbar utveckling. Underrubriken Riskanalys ett sätt att planera för hållbar utveckling tar upp exempel på planering av ett nytt samhälle och hur det utformas en riskanalys i förhållande till ett områdes ekonomiska bakgrund. Ett fattigare område har en betydligt större risk att allvarligt drabbas av följderna av t.ex. naturkatastrofer menar Östman m.fl. (Östman m.fl. 2005:385). Mestadels behandlas den ekonomiska dimensionen i detta avsnitt och ännu en gång visas det ingen koppling till begreppet i texten. Den enda koppling som går att finna är att begreppet står uttryckt i rubriken. Sista gången vi stöter på begreppet i den gröna boken är i underrubriken Hållbar utveckling i städer i kapitel 15. Här möter jag samma text som finns i den röda boken. Samma fokus kring resurser och ett kretsloppstänkande finns kvar, med ett inslag av den sociala dimensionen i form av planering av transporter, stadsplanering samt att undvika mänskliga konflikter och segregering (Östman m.fl. 2005:409). Diskussion kring den gröna boken Vid första blick verkar den gröna boken väldigt lovande gällande sitt sätt att presentera begreppet hållbar utveckling. Men efter att jag analyserat boken vidare, visade det sig att mycket av texterna är tagna från föregående upplagor och att det även gäller bilderna. I förordet skriver Östman m.fl. (2005) att det tillkommit en del nya texter vilka behandlar begreppet hållbar utveckling i både A-kursen samt B-kursen. Det går knappt att finna något spår av de nya texterna när man tittar på begreppet hållbar utveckling. Det har lagts till textrader och i ett fall en ny underrubrik, men inget krut har lagts på att försöka förtydliga eller förenkla begreppet hållbar utveckling sen föregående upplagor. Att inkludera begreppet i 25

bokens titel är enligt mig något onödigt. Titeln visar redan på hållbar utveckling. Människan (Sociala dimensionen), Resurserna (Ekonomiska dimensionen) samt Miljön (Ekologiska dimensionen). Kanske har man lagt till hållbar utveckling för att förtydliga denna koppling? Men varför skrivs det då ingen text som förtydligar denna koppling i t.ex. förordet till boken eller i ett eget kortare avsnitt? I förordet till B-kursen står det skrivet: Den ger därför ytterligare kunskap och förståelse om förhållandet mellan människan, resurserna och miljön samt den hållbara utvecklingens möjligheter. (Östman m.fl. 2005) Här tolkar jag det som att Östman m.fl. (2005) skiljer på begreppet hållbar utveckling och människan, resurserna och miljön. 26

Diskussion Efter min analys av den blå, den röda och den gröna bokens avsnitt där begreppet hållbar utveckling tydligt presenterats har jag kommit fram till en enligt mig inte så förvånande upptäckt. Samma avsaknad av att definiera begreppet hållbar utveckling i helhet som jag mött i den största delen av de böcker och rapporter som jag läst i min studie, återspeglas i de läroböcker som jag har analyserat. Tre läroböcker vars syfte är att utbilda och öppna till diskussion kring hållbar utveckling. I de tre läroböckerna som jag har analyserat finner jag två definitioner av begreppet hållbar utveckling. Med detta menas att dagens behov ska tillgodoses utan att framtida generationers försörjning hotas (Östman m.fl. 1994, 2001, 2005:4) Med hållbar utveckling (sustainable development på engelska) menar vi en utveckling som inte riskerar att förstöra människors livsvilkor i framtiden. (Östman m.fl. 2001:309, Östman m.fl. 2005:317) Om man jämför ovanstående omformuleringar av nedanstående definition som är den allmänt accepterade definitionen av begreppet från rapporten Our Common Future av Brundtlandkomissionen 1987; en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationer att tillfredställa sina behov (Sundqvist 2003:51) är det enligt min uppfattning onödigt och mestadels förvirrande att använda sig av två olika formuleringar av ett och samma begrepp. Definitionen som myntades i Our Common Future (1987) är den som eleverna kommer att möta om man fördjupar sig och arbetar vidare inom ämnet utanför lärobokens ramar. I bakgrunden till arbetet presenterades även Barbiers tre dimensioner som allmänt brukar förknippas med begreppet hållbar utveckling. De tre dimensionerna var den biologiska, den ekonomiska och den sociala dimensionen där miljö inte dominerar Barbiers (1987) text där han presenterar målen för de tre dimensionerna. Under den biologiska dimensionen finner vi inga tydliga spår av resurser och kretslopp utan här har Barbier tagit upp begrepp som biologisk mångfald, motståndskraft och biologisk 27

produktivitet. Biologiska (ekologiska) dimensionen: BS Biologisk mångfald motståndskraft biologisk produktivitet Ekonomiska dimensionen ES tillfredställa grundläggande behov (minska fattigdomen) ökad jämlikhet ökande av användbara varor och tjänster Sociala dimensionen SS kulturell mångfald institutionell hållbarhet social rättvisa delaktighet Varför finns det då en så pass tydlig koppling till miljö och att de utelämnar de andra aspekterna när man pratar om hållbar utveckling lärobokstexterna? Att miljön har ett starkt fokus i texterna i de tre läroböckerna kan visa på att begreppet miljö enbart ersätts av begreppet hållbar utveckling utan att det skett någon större eftertanke kring dess innebörd. Som det visats på i bakgrunden råder det en övervägande stor osäkerhet i den litteratur och de rapporter när det gäller att behandla dimensionernas innehåll. Även om ingen fördjupning skett kring dimensionerna, så har det i samtliga fall skrivits att begreppet hållbar utveckling innefattar ekologiska, ekonomiska och sociala dimensioner. Det var enbart Barbiers (1987) rapport som tog steget fullt ut av de böckerna och den litteratur vilka presenterats tidigare i arbetet och definierade vad han ansåg innefattades i de tre dimensionerna. Med det i tankarna är det kanske inte förvånansvärt att Östman m.fl. inte förtydligar begreppet och mer tydligt visar på de kopplingar som går att finna i texten som behandlar hållbar utveckling. Ett försök till en diskussion kring det komplexa med att definiera hållbar utveckling och dimensionerna hade uppskattats, istället för att i texten göra egna omformulerade definitioner av begreppet och att helt välja bort att lyfta fram de tre dimensionerna. Faran med att presentera begreppet på detta vis som Östman m.fl. valt att göra är att det kan ge upphov till en ytlig och en felaktig bild av begreppet hållbar utveckling. Konsekvensen av den bristande texten om begreppets innebörd kopplat till det resultat som Staffan Selander (1988) och Lena Molin (2007) visat på om lärobokens starka roll i undervisningen kan leda till att de elever som kommer i kontakt med texterna enbart förknippar hållbar utveckling med miljö perspektiv och ett resurstänkande, och tappar då bort att hållbar utveckling står för att jobba mot en minskning av fattigdom, ökad jämlikhet, kulturell mångfald och social rättvisa för att nämna några områden som exempel. Detta är något som Björneloo (2007) håller med 28