Error! AutoText entry not defined. Error! AutoText entry not defined. Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden Juni 2011 Svensk ekonomi Underrubrik < START PÅ SIDAN 2 Svensk konjunkturprognos [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [Email]
Sverige Balansgång Nya siffror bekräftar bilden av att tillväxten saktar ner i Sverige. Frågan är om det kommer att stanna vid det, framför allt eftersom en mängd internationella siffror visar på förnyad svaghet. Dessutom utspelar sig en andra akt i den grekiska tragedin på finansmarknaderna, vilket verkar ytterligare destabiliserande. Samtidigt har emellertid inte mycket förändrats, eller avviker markant från den bedömning som Danske Bank gjorde i början av 2011. Amerikanska data kan betecknas som något svagare, men det kan inte uteslutas att detta till stor del beror på ogynnsamma väderförhållanden och/eller på störningar i leverantörsledet efter den jordbävning och efterföljande tsunami som drabbade Japan. Dessutom har utfallen i Europa snarare varit starkare än vad som befarades tidigare, även om det, med IMF:s ordval, handlar om en bipolär utveckling med en stark utveckling i kärnländerna men svagare utveckling i de perifera ekonomierna. Denna bipolära bild kan också appliceras på världsekonomin där många tillväxtländer utvecklas starkt medan de allra flesta industriländer baxnar under trycket av skuldtjänst och improduktiva stimulansåtgärder I en sådan värld och med en valuta som fortsätter att stärkas lyckas den svenska ekonomin fortfarande uppvisa en god ekonomisk utveckling. Detta beror till största delen på stark investeringsefterfrågan i viktiga tillväxtekonomier som Kina och Brasilien även, indirekt, via stark tillväxt i t. ex. tysk exportindustri. Samtidigt ska det understrykas att det inte råder brist på nedåtrisker mot vår prognos. Vi har redan nämnt några av de tydligaste riskerna, men det finns också inhemska risker som måste hanteras, bl. a. hög skuldsättning bland hushållen och ansträngda bostadspriser. Riksbanken har intagit en pragmatisk hållning till den mestadels negativt viktade riskbilden; Trots tydliga och avsevärda negativa risker, kan inte Riksbanken avstå från att föra penningpolitik eftersom detta skulle kunna ge upphov till andra risker, t.ex. mot ekonomisk stabilitet. Denna hållning blir än mer förståelig när man betänker den svenska ekonomins starka utveckling och både hög övergripande inflation och stigande inflationsförväntningar. Ovanstående utgör dessutom ett påtagligt hot inför de centraliserade löneförhandlingarna som drar igång i höst. Vi anser att Riksbanken bör väga ovanstående risker genom fortsatta höjningar med 25 räntepunkter under hela 2011 upp till 2,75 % vid årets slut. I det läget skulle räntorna ligga närmare en normal nivå, utan att nödvändigtvis kväva drivkrafter för tillväxt. En längre period av mer stabil men vaksam politik skulle därefter kunna följa, medan Riksbanken utvärderar tidigare förändringar av ekonomisk politik. Roger Josefsson Chefekonom Danske Bank Sverige +46 8-568 805 58 rjos@danskebank.se 2 Juni 2011
Extern utveckling en nyckelrisk Den globala tillväxten var fortsatt stark under loppet av 2010 och in i 2011. Prognoserna pekar på en global tillväxt på 4,2 % på årsbasis i år, lägre än de mycket starka 5,1 % från förra året, men fortfarande en bit över den genomsnittliga globala tillväxten på 3,5 % på årsbasis under de senaste årtiondena. Under 2012 förväntas den globala BNP-tillväxten ta ny fart och nå 4,5 % på årsbasis. Diagram 1: BNP- och investeringstillväxt i världen Men bakom dessa prognoser döljer sig en överraskande svag inledning på 2011, vilket har startat en global ekonomisk debatt om orsaken till den aktuella inbromsningen. Flertalet kommentatorer, däribland vi själva, verkar vara överens om att den till stor del beror på väderleksförhållanden, störningar i leveranskedjan efter den japanska jordbävningen, samt på eftersläpande effekter av höga råvarupriser, bl. a. på livsmedel och energi. Icke desto mindre finns det också andra argument, vilka verkar vinna allt mer gehör i takt med att datautfall fortsätter att komma in svagt. Finanskrisen föranledde en i allt väsentligt nödvändig ekonomisk-politisk respons, såväl penningpolitisk som finanspolitisk. Stora underskott i offentlig sektor har sedermera resulterat i snabbt växande statsskulder och i svällande balansräkningar för centralbankerna. Detta har ökat nervositeten avseende den finansiella hälsan i den samlade offentliga sektorn. I USA påbörjade Federal Reserve i slutet av förra året en andra omgång av delvis monetarisering av statsskulden, så kallade kvantitativa lättnader, vilket bl. a. medverkade till en markant uppgång i break-even inflation, stigande räntor på statsobligationer, försvagning av USD och en global uppgång i tillgångspriser. Nu när vi närmar oss slutet på dessa stimulanser har ovanstående utveckling vänts till sin motsats, vilket föranlett en del analytiker att tro att den återhämtning som vi upplevt inte har varit annat än en likviditetsdopad uppgång på tillgångsmarknader som tillfälligt förbättrade förtroenderelaterade indikatorer. För att strö salt i såren har finansmarknaderna dessutom låtit ridån gå upp för en andra akt i den grekiska tragedin, där intraeuropeiska riskpremier har nått nya toppar för Grekland men också för flera av de andra s.k. PIIGS-länderna (Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien). I skrivande stund har någon lösning beträffande den akuta likviditetskrisen för Grekland ännu inte nåtts, men allt talar för att det sker en lösning i någon form. Om den inte tillhandahålls av EU eller av IMF kommer säkerligen ECB att ta till nästan vilka medel som helst för att undvika att de grekiska myndigheterna ställer in betalningarna. Likväl ökar spänningarna på finansmarknaderna och driver åter upp priset för att hålla risk. Sammantaget verkar riskerna i vår globala prognos ha en stark slagsida nedåt, och dessa bedöms ha ökat, men vi avstår ändå från att ändra vårt globala huvudscenario tills det finns mer tillförlitliga siffror. För närvarande har efterfrågan från utvecklingsländerna varit mer än tillräcklig för att hålla den globala tillväxten uppe och har också inneburit att viktiga svenska exportmarknader som exempelvis Tyskland, som i sin tur är en viktig leverantör till utvecklingsländerna, ökat efterfrågan på typiska svenska exportvaror som metaller, fordon, maskiner och andra insats- och Källa: National Institute for Economic and Social Reearch (NIESR) Danske Banks beräkningar. Diagram 2: Världsmarknadstillväxt och svensk exporttillväxt Källa: NIESR, Konjunkturinstitutet (KI) och Statistiska Centralbyrån (SCB). Danske Banks beräkningar 3 Juni 2011
investeringsvaror. Dessutom har finanspolitiska incitament under finanskrisen och i dess kölvatten förstärkt den globala efterfrågan på typiskt svenska exportprodukter såsom investeringsvaror. Danske Bank bedömer att importefterfrågan på svenska exportmarknader - svensk världsmarknadstillväxt - ökar med 7,3 % under 2011 och med 5,5 % under 2012. Den globala efterfrågans sammansättning är fortfarande inriktad på insats- och investeringsvaror, vilket medför att svensk export växer något snabbare än världsmarknaderna, åtminstone i år. Enligt Danske Banks beräkningar kommer exporten att öka med 9,2 % på årsbasis under 2011. I takt med att den globala konjunkturcykeln går in i en mognare fas kommer efterfrågan att alltmer inriktas på konsumtionsvaror. Redan under 2012 kommer den svenska exporten, med en ökningstakt på 4,9 % på årsbasis, att öka långsammare än världsmarknaderna, med en förlust av marknadsandelar för svensk exportindustri som följd. Finansiella förhållanden blir gradvis mindre expansiva Den internationella utvecklingen är en av de viktigaste tillväxtförutsättningarna för en liten öppen ekonomi som den svenska. En annan viktig grundläggande faktor när man bedömer den ekonomiska utvecklingen för varje ekonomi är den ekonomiska politiken och de finansiella förhållandena. Då räcker det inte att bara bedöma styrräntor utan andra faktorer måste också beaktas, faktorer som påverkar tillgången och priset på kapital, t.ex. valutan, tillgångsmarknader, finanspolitik osv. Ett sätt, om än debatterat, att söka fånga de övergripande finansiella förutsättningarna utgörs av ett index över de finansiella och ekonomiska förutsättningarna (Financial/Economic conditions index (FCI/ECI)). Även om sådana index på intet sätt helt kan fånga de sanna övergripande ekonomiska förhållandena, eller ta hänsyn till samspelet mellan olika finansiella marknader och ekonomisk politik, så menar vi att det är ett bra sätt att illustrera riktningen och grundläggande förhållanden på finansiella marknader. Riksbanken har börjat höja räntorna som svar på den starka inhemska utvecklingen och en vilja att motverka negativa effekter av den extremt expansiva politik som fördes under krisens mest intensiva skeenden. Det medför att den svenska ekonomiska politiken avviker från den som förs i många av våra konkurrentländer och har också lett till att den svenska kronan stärkts. Eftersom vi önskar mäta de ekonomiska förhållandenas verkliga inverkan, eliminerar vi inflationseffekterna, vilket antyder att den senaste tidens inflationsutveckling bidragit till att ytterliga lätta de ekonomiska förhållandena. Högre inflation har t. ex helt balanserat Riksbankens räntehöjningar med påföljden att den reala styrräntan hållits mer eller mindre oförändrad. Det betyder att ur ett styrränteperspektiv är de aktuella ekonomiska förhållandena i stort sett lika expansiva som de var innan Riksbanken började höja. Diagram 3: De finansiella förhållandena blir gradvis mindre expansiva Anm: MCI avser FX och räntor. FCI I avser MCI plus aktiemarknaden. FCI II avser FCI I plus huspriser. ECI avser MCI plus den periodiskt justerade balansräkningen för staten. Ett värde över 100 innebär att de ekonomiska förhållandena och/eller den ekonomiska politiken stöder tillväxten, medan ett värde under 100 indikerar att de ekonomiska förhållandena och/eller den ekonomiska politiken motverkar en tillväxt. Alla åtgärder är inflationsjusterade och anges i volym. Riksbanken förväntas icke desto mindre fortsätta att höja framöver och marknadsräntorna bör i viss utsträckning följa efter. Dessutom väntas 4 Juni 2011
inflationen dämpas något i takt med att de eftersläpande effekterna av stigande råvarupriser ebbar ut under andra halvåret 2011, vilket skärper den reala åtstramningen utöver det som stigande kreditriskpremier har givit upphov till. Vidare bedömer Danske Bank att tillgångsmarknaderna ligger still, eller i vissa fall - t.ex. fastighetsmarknaden - till och med dämpas något under prognosperioden. Allt detta bidrar till att göra de övergripande ekonomiska förhållandena mindre expansiva framöver. Samtidigt har regeringen tillkännagivit ytterligare finanspolitiska stimulanser, som, åtminstone till del, kommer att ha motsatt effekt. Sammanfattningsvis är de ekonomiska förhållandena allmänt sett mycket expansiva, och ger stöd åt tillväxten under den överblickbara framtiden. Gradvis kommer emellertid Riksbankens räntehöjningar, en fortsatt förstärkning av SEK och mindre kraftig utveckling på tillgångsmarknaderna att driva de ekonomiska förhållandena mot ett mer neutralt läge och därigenom dämpa tillväxtimpulserna från finansiella variabler och ekonomisk politik. Investeringar en källa till långsam men säker tillväxt Fortsatt stabil efterfrågan för svensk export, expansiva ekonomiska förhållanden - framför allt låga räntor - ett behov att förnya utsliten produktionskapacitet, ersätta föråldrad produktionskapacitet och skapa utrymme för en omstrukturering av den svenska ekonomin som svar på en fundamentalt starkare SEK, innebär att utsikterna för fasta bruttoinvesteringar, är gynnsamma. Lägg till ett strukturellt underskott av bostäder och prognosen för investeringstillväxten blir än ljusare. Diagram 4: Avkastning på investeringar Mot detta, och ställda inför de avsevärda negativa risker mot efterfrågan som redovisats ovan, uttrycker företagen stor osäkerhet, vilket höjer ribban för de investeringsprojekt som genomförs. En hög skuldsättning bland hushållen förmörkar också utsikterna för bostadsinvesteringar. Offentliga investeringar förväntas dock förbli på en hög nivå, med mycket stora investeringar i infrastruktur och i andra offentliga investeringar som t.ex. universitet. Sammantaget förväntas investeringstillväxten historiskt sett en källa till stora svängningar i total BNP-tillväxt att vara både stabil och positiv, men kanske inte lika stark som under tidigare faser av stark tillväxtuppgång. I år väntas de fasta bruttoinvesteringarna öka med 7,2 % på årsbasis för att 2012 bromsa in något till 3,9 %. 5 Juni 2011
Arbetsmarknaden mot ett nytt - sämre - jämviktsläge Ända sedan finanskrisen bröt ut 2008 eller för att vara helt ärlig 2007 (någon som minns "sub-prime" månne?), har den svenska arbetsmarknadens beteende förbryllat. En snabb ökning av arbetslösheten följde faktiskt på den stora nedgången i efterfrågan när krisen var som mest intensiv under vintern 2008/2009, men försämringen följde inte alls de historiska mönstren. Vi, i likhet med alla andra prognosmakare, förutsåg länge en arbetslöshet om minst 10 %, något som aldrig inträffade. Delvis berodde detta på vad vissa kommentatorer beskrev som en flexibel reaktion från både fackföreningar och arbetsgivare. En större neddragning i antalet arbetade timmar i utbyte mot en proportionellt mindre sänkning av lönerna, bevarade know-how intakt och höll arbetslösheten under kontroll. Flertalet ekonomer menade emellertid att detta var en hamstring av arbetskraft i likhet med utvecklingen på 1970- och 1980-talet, vilket definitionsmässigt skulle leda till lägre produktivitet. Med tanke på lönestelheten på svenska arbetsmarknad skulle det i sin tur leda till minskade vinster och så småningom till ytterligare neddragningar av arbetskraften. Denna chansning från arbetsgivarnas sida gick emellertid hem eftersom internationell och inhemska efterfrågan kom tillbaka med full kraft efter bara några kvartal. Lyckligtvis, åtminstone ur ett arbetsmarknadsperspektiv, har produktiviteten dessutom förblivit låg, vilket har lett till att sysselsättningen kunnat återgå till nivåer före krisen och arbetslöshetssiffrorna har också minskat, även om de fortfarande är höga, från toppnivåerna under 2009. Diagram 5: Arbetsmarknaderna förbättras En avmattning av efterfrågetillväxten och en produktivitetstillväxt som ligger något mer i linje med de historiska genomsnitten skulle leda till att arbetslöshetssiffrorna gradvis minskar från ca 8 % i dag till ca 6,5 % i slutet av 2012. En sådan långsam förbättring understryker de strukturella utmaningar som den svenska ekonomin står inför och illustrerar en risk för att jämviktsarbetslösheten, s.k. NAIRU, mycket väl kan komma att stiga i finanskrisens spår en proposition som går på tvärs med den förhärskande uppfattningen bland ekonomer att regeringens åtgärder snarast har sänkt jämviktsarbetslösheten. 6 Juni 2011
Hushållens konsumtionstillväxt stabiliseras Framöver räknar vi med att inflationen faller tillbaka mot Riksbankens inflationsmål på 2 %. Vi räknar också med att den nominella timlönen kommer att öka något mer än vad Riksbanken förutser; i genomsnitt med 4 % på årsbasis under ett par år framöver. Trots ett svagare ränteinkomstnetto när Riksbanken höjer räntorna, räknar vi med att regeringen kommer att genomföra ytterligare inkomstskattesänkningar, vilka tillsammans med en långsam men gradvis förbättring av sysselsättningen och antalet arbetade timmar kommer att medföra att de reala disponibla inkomsterna ökar med i genomsnitt ca 2 % på årsbasis under prognosperioden. Stark inkomsttillväxt lovar gott, och tillsammans med en historiskt sett mer normal minskning av sparkvoten skulle det mycket väl kunna motivera en än högre tillväxt i hushållens konsumtion än vad vår prognos pekar på. Hushållen visar emellertid inte upp ett helt "normalt" beteende när det gäller sparandet, vilket vi misstänker hänger samman med ökad osäkerhet när det gäller den ekonomiska utvecklingen i allmänhet, och en oförmåga att fortsätta att frigöra kapital från ständigt ökande huspriser i synnerhet. Det sistnämnda påståendet berörs i Riksbankens rapporter om finansiell stabilitet, och antyder att de senaste årens "realisering av uppbyggt bostadskapital" har uppgått till hela 2 % av den disponibla inkomsten per år. Diagram 6: Sparkvoten tar stryk Efter att ha vägt samman effekterna av ovanstående utveckling räknar Danske Bank med att konsumtionstillväxten på årsbasis blir 2,2 % 2011 och 2,3 % 2012. Import- och lagerdynamiken Stark importtillväxt har blivit följden av behovet att fylla på lager och tillgodose en stark efterfrågetillväxt, framför allt inhemsk efterfrågetillväxt. Allt detta har bidragit till att hålla nettoexporten på låga nivåer under en längre tid, men den aktuella starkt positiva utvecklingen av den externa efterfrågan på svenska exportprodukter och något svagare utveckling av inhemsk efterfrågan kommer att medverka till att nettoexportens bidrag till BNP-tillväxten ökar på kort sikt. Vi räknar med att nettoexportens bidrag till BNP under helåret 2011 kommer att vara 0,5 % procentenheter på årsbasis. Förutsatt att det inte inträffar någon större avvikelse från vår prognos för global efterfrågan förefaller en ytterligare ökning av nettoexportens bidrag till BNP emellertid vara osannolik. I och med att lagren fullbordar hela cykeln och lagernivåerna åter motsvarar efterfrågeläget, förväntar vi oss bara ett litet positivt bidrag till tillväxten från lagren 2011 och en liten negativ inverkan på tillväxten under 2012. Diagram 7: Nettoexporten är svag historiskt sett 7 Juni 2011
Resursanvändningen kommer att öka trots mager BNP-tillväxt Ovan har vi gått igenom huvuddragen i den svenska konjunkturcykeln. Om vi summerar BNP-komponenterna är det tydligt att 2011 kommer att producera ännu ett år av stark BNP-tillväxt. Under 2012 kommer Sverige som en liten öppen ekonomi att behöva parera mer uttalade åtstramningsåtgärder på exportmarknaderna liksom fortsatt inhemsk penningpolitisk åtstramning och en starkare SEK. Diagram 8: En ganska svag återhämtning för produktiviteten Danske Banks prognos är att svensk BNP ökar med 3,5 % i år och 2,0 % nästa år. Med tanke på den starka motvinden från både extern och inhemsk ekonomisk politik, för att inte tala om ovan identifierade strukturella hinder, anser vi att dessa siffror inte är annat än smått fantastiska. Som nämnts ovan, har produktiviteten (produktion per arbetad timme) varit förvånansvärt låg under en mycket lång period, och vi har länge varit alltför optimistiska angående detta mått. Det har också varit huvudorsaken till att vi på samma gång har överestimerat arbetslöshetssiffrorna. Under senare hälften av 2010 såg vi äntligen de första tecknen på förbättring, och detta har fortsatt även under 2011. Hädanefter bör produktivitetstillväxten förbli positiv, men kanske i något mindre utsträckning eftersom efterfrågetillväxten förväntas avta igen. I och med detta landar den svenska produktivitetstillväxten på 2,5 % innevarande år och en avsevärt mindre inspirerande siffra om 0,9 % för 2012. Under alla förhållanden ligger detta långt under normen för den svenska ekonomin. Vi fruktar att detta kan öka risken för stigande inflationstryck och en Riksbank som blir mer åtstramande. Orsaken är att lönekostnaderna förväntas överstiga produktivitetstillväxten med viss marginal. Enhetsarbetskostnaden (ULC), som justerar för löntagarnas del av produktivitetsförbättringarna, förväntas stiga med ca 1,6 % i genomsnitt under prognosperioden. Historiskt sett har en ULC-tillväxt kring detta värde inneburit en inflation i linje med inflationsmålet (2 % på årsbasis). Detta skulle inte vara något orosmoment om det inte vore för det faktum att realräntorna är negativa och att det är ett gott stycke upp till räntenivåer som skulle kunna kallas neutrala. Dessutom har vi antagit, låt vara godtyckligt, att Sveriges potentiella BNP har fått sig en rejäl törn både vad gäller nivå och inklination. Vissa av skälen för detta har beskrivits ovan och ytterligare några kommer att redovisas nedan. Icke desto mindre pekar detta på att även med den förhållandevis magra BNP-tillväxt som målats upp ovan kommer trycket på befintliga resurser att öka dvs. resursutnyttjandet förväntas stiga under prognosperioden och produktionsgapet bedöms komma att stängas någon gång under prognosperioden. Diagram 9: Resurserna mer ansträngda än vad som vanligtvis uppfattas 8 Juni 2011
Reaktionen från Riksbanken som försvarar inflationsmålet Vi har aldrig mött så mångfasetterade inflationsutsikter som nu. Vårt globala huvudscenario kan ganska snabbt vändas till en extrem situation där både tillväxt och inflation drar iväg, på grund av bland annat den enorma ekonomisk-politiska stimulans som har genomförts och som fortfarande håller på att genomföras på vissa håll. Vissa talar till och med om hyperinflation när vissa centralbanker upplevs monetarisera statsskulden. I den andra ytterligheten finns det självklart en risk åt andra hållet som enklast kan beskrivas som depression: en deflationsspiral i kombination med en dysfunktionell finanssektor som inte kan överföra någon ekonomisk-politisk stimulans. I vårt huvudscenario förblir dock riskerna under kontroll och trovärdigheten för den ekonomiska politiken fortsätter att vara hög. Tillväxten återvänder, liksom inflationen på ett kontrollerat sätt. Priserna på både internationell handel och svensk import kommer att normaliseras. Inhemsk inflation och så kallad kärninflation (KPI utom livsmedel, energi och räntor) härleds båda främst ur löneutvecklingen, och med tanke på vår syn på den framtida löneutvecklingen (som beskrivits ovan) menar vi att inhemskt genererade prisindex också kommer att normaliseras. Diagram 10: Riksbanken höjer på kort sikt, för att sitta nöjd på medellång sikt Källa:Riksbanken, Danske Banks beräkningar Sammanfattningsvis anser Danske Bank att KPI-inflationen kommer att öka till 3,2 % på årsbasis under innevarande år, till stor del på grund av eftersläpande effekter av höga råvarupriser och den tämligen snabba uppgången i bolåneräntor under vintern och våren. I och med att dessa priser under 2012 faller ur beräkningen av KPI och leder till så kallade "baseffekter" minskar KPI-inflationen och hamnar i genomsnitt på 2,7 % på årsbasis. Ur politisk synvinkel handlar det omedelbara behovet inte längre om att räntorna (anm. realräntor) ska vara rekordlåga eller till och med negativa, utan snarare att de inom kort ska nå neutrala nivåer, vilket med nuvarande osäkerheter kring potentiella estimat kommer att handla om en trial-anderror-process. Samtidigt bör man komma ihåg att det också återstår att se vad som händer i ekonomin när räntorna normaliseras. På grund av extremt låga räntor och av att pengarnas omloppshastighet (kreditvolymsuppgång) upphörde i samband med finanskrisen, upplevde finanssektorn en dramatisk nedgång i vinstandel. När räntorna sjönk hölls emellertid tillgångspriser uppe, kapitalkostnaderna hölls nere, icke-finansiella företag stärktes och bankerna har därför, möjligen felaktigt, kunnat återvinna åtminstone delar av de förluster som bokades under krisen. I takt med att Riksbanken normaliserar räntorna kommer emellertid kapitalkostnaden att stiga och takten i det som ekonomer kallar creative destruction kommer att ta fart igen, vilket förklarar, åtminstone till en del, varför arbetslösheten kommer att förbli oväntat hög under en tid framöver. Trots detta är denna process nödvändig för att ekonomin ska genomgå en "avgiftningskur mot billiga krediter. - Något som man genast kommer att tänka på är naturligtvis den imponerande uppgången i fastighetspriserna och den tillhörande utvecklingen av hushållens skuldsättning. 9 Juni 2011
Det är förståeligt att Riksbanken måste balansera behovet att stödja ekonomin inför tydliga negativa risker mot behovet att stödja omfördelningen av kapital och andra resurser till de mest livskraftiga delarna av ekonomin. Vi anser att denna balansgång åskådliggörs på ett bra sätt i den bana för reporäntan som vi föreslår. Riksbanken bör fortsätta att på ett förutsebart sätt höja räntan vid varje möte under åtminstone resten av 2011 upp till 2,75 %. Med tanke på den stora osäkerhet som råder och de svårigheter som är förknippade med att på ett tillförlitligt sätt beräkna en "naturlig" räntenivå, skulle Riksbanken därefter kunna sitta nöjd under en längre period och bedöma verkan av tidigare åtgärder. Mot denna bakgrund, och med ett starkt fokus på gynnsamma ekonomiska fundamenta, förväntas den svenska kronan stärkas ytterligare den kommande perioden. Vi menar att på 12 månaders sikt stärks kronan i förhållande till euron mot 8,80 och i förhållande till dollarn mot 6,47, och vi ser faktiskt ingen som helst anledning till varför den svenska kronan skulle gå svagare mot vare sig euron eller dollarn ur ett längre perspektiv. 10 Juni 2011
Redogörelse Denna rapport har framställts av Danske Research, en del av Danske Markets som är en division inom Danske Bank. Danske Bank står under tillsyn av danska bankinspektionen. Danske Bank har etablerade rutiner för att förebygga intressekonflikter och säkerställa högkvalitativ research som bygger på objektivitet och självständighet. Dessa rutiner dokumenteras i Danske Banks researchpolicy. Medarbetarna i Danske Banks researchavdelningar har instruerats om att alla förfrågningar som kan påverka objektivitet och självständighet gällande research ska vidarebefordras till researchledningen och till normsäkringsansvarig. Danske Banks researchavdelningar är självständigt organiserade i förhållande till andra verksamhetsområden inom Danske Bank och har ingen rapporteringsskyldighet gentemot dessa. Researchanalytikernas lön baseras delvis på Danske Banks lönsamhet som helhet, inklusive intäkter från investeringsverksamhet, men omfattar inga bonusar eller andra ersättningar som är kopplade till specifika företagsfinans- eller lånekapitaltransaktioner. Danske Banks researchrapporter framställs i enlighet med danska Finansanalytikerföreningens etiska regler och danska Börsmäklarföreningens rekommendationer. Ekonomiska modeller och/eller metoder som har använts i denna rapport Riskvarning Större risker kopplade till rekommendationer och åsikter i denna rapport, inklusive känslighetsanalys av relevanta antaganden, påpekas i texten. Förväntade uppdateringar Nordic Outlook är en kvartalsanalys, men ny statistik kan ge upphov till förändringar i vår syn på enskilda ekonomier. Första publiceringsdatum 30 juni 2010 Friskrivningsklausul Denna publikation har utarbetats av Danske Markets enbart i informationssyfte. Rapporten har framställts oberoende, endast utifrån allmänt tillgänglig information, och utan hänsyn till rådande åsikter inom Danske Banks interna låneavdelning. Rapporten utgör inte ett erbjudande eller en begäran om något erbjudande om att köpa eller sälja något finansinstrument. All rimlig möda har lagts ner på att se till att rapportens innehåll inte är osant eller vilseledande, men inga utfästelser görs angående textens riktighet eller fullständighet, och inget ansvar tas för någon förlust som kan uppstå på grund av texten. Danske Bank, dess dotterbolag och dess personal kan utföra tjänster åt, söka göra affärer med, inneha kortare eller längre befattningar hos eller på annat sätt ha intressen av investeringar (inklusive derivat) som tillhör de utställare som nämns i rapporten. Analytiker av aktier och företagsobligationer får dock inte investera i värdepapper via mäklare inom sin researchsektor. Denna publikation är inte avsedd för personer i USA eller för privatkunder i Storbritannien. Danske Markets är en division i Danske Bank A/S. Danske Bank A/S är auktoriserad av danska finansinspektionen och regleras i begränsad omfattning av brittiska finansinspektionen. Vid begäran tillhandahåller vi detaljuppgifter om brittiska finansinspektionens reglering. Copyright (C) Danske Bank A/S. Med ensamrätt. Denna publikation skyddas av upphovsrätten. Det är förbjudet att mångfaldiga hela eller delar av publikationen utan tillstånd. 11 Juni 2011
2009 2009 2010 2011 2012 SEK mdr Procentuell volymförändring Hushållens konsumtionsutgifter 1547-0,4 3,4 2,2 2,1 Offentliga konsumtionsutgifter 877 1,7 2,5 0,8-0,1 Fasta bruttoinvesteringar 552-16,3 7,1 6,8 3,3 Lagerinvesteringar* -4-1,6 2,1 0,5-0,4 Inhemsk efterfrågan 2976-3,3 3,8 2,7 1,7 Export av varor och tjänster 1488-13,4 11,0 9,3 4,3 Aggregerad efterfrågan 4419-8,0 7,8 5,2 2,2 Import av varor och tjänster 1291-13,7 12,8 9,4 4,1 Nettoexport* -25-0,8 0,0 0,5 0,4 BNP 3128-5,3 5,7 3,5 1,6 - BNP, Kalenderjusterad -5,3 5,4 3,5 2,0 * Bidrag till BNP-tillväxten 2009 2010 2011 2012 Handelsbalans, mdr 99 80 108 115 i % av BNP 3,2 2,4 3,1 3,2 Bytesbalans, mdr 209 205 201 211 i % av BNP 6,8 6,2 5,8 5,8 Offentligt finansiellt sparande, mdr -29-7 1 5 i % av BNP -1,0-0,2 0,0 0,1 Skuldkvot, i % av BNP 41,9 39,7 37,3 36,0 Arbetslöshet, i % av arbetskraft. 8,3 8,4 7,5 6,7 Timlöner enl NR, % å/å 3,4-0,8 4,0 4,0 Konsumentpriser, % å/å -0,3 1,3 3,2 2,7 27.06.11 + 3 mån + 6 mån + 12 mån Repo-räntan 1,75 2,25 2,75 2,75 3-mån SSVX 2,94 3,30 3,60 3,90 10-år Statsobl. 3,48 3,75 3,90 4,00 SEK/EUR 921 880 870 880 SEK/USD 653 595 596 647 12 Juni 2011