TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR

TJÄNSTEINDIKATORN 7 JUNI 2010 RAPPORT: TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR Tjänsteindikatorn från Almega visar att efter den överraskande starka ökningen under första kvartalet fortsätter tjänsteproduktionen att öka under det andra. Därmed har den privata tjänstesektorn visat en stadig uppgång under ett helt år, och befinner sig nu i en mer normal konjunktur. Tjänstesektorn ser alltså ut att ha lämnat lågkonjunkturen bakom sig för denna gång. Almegas arbetsmarknadsindikator stödjer Almegas prognos att sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn fortsätter att öka i år. Nu räknar flertalet tjänstebranscher med att öka antalet anställda under andra kvartalet. Samtidigt stiger andelen företag som anger att de har brist på arbetskraft, främst inom datakonsulttjänster och andra typer av företagstjänster. Almegas prisindikator visar att försäljningspriserna inom de flesta tjänstebranscher väntas stiga under andra kvartalet, och i en ungefär lika stor andel av företagen som under första kvartalet i år. Det märks emellertid en viss besvikelse över prisutvecklingen under första kvartalet inom flera tjänstebranscher, där färre företag än väntat höjde priserna.

Almegas tjänsteindikator ger en tydlig signal om utvecklingen i tjänstesektorn och är väl lämpad för att på ett tidigt stadium pricka in vändpunkterna i konjunkturen. Tjänsteindikatorn är en kvartalsbaserad konjunkturindikator som belyser den sammantagna utvecklingen i den privata tjänstesektorn. Indikatorn består av ett antal delindikatorer som bland annat mäter efterfrågan, produktion, företagens anställningsbehov och priser i olika branscher. Tjänsteindikatorn har ett högt prognosvärde för den faktiska utvecklingen av såväl produktion som priser och arbetsmarknad och ligger ett till två kvartal före publiceringen av den faktiska statistiken. Den är en snabb och tillförlitlig signal på konjunkturförändringar i branscher som tillsammans väger tungt i Sveriges totala produktion, det vill säga BNP. Tjänsteproducenterna inom näringslivet svarar för 50 procent av BNP, och 45 procent av den totala sysselsättningen. Ytterligare upplysningar om Tjänsteindikatorn: Lena Hagman chefekonom Almega tel. 08-762 69 61, 0761-08 52 51 lena.hagman@almega.se Almega är de svenska tjänsteföretagarnas arbetsgivar- och intresseorganisation. Almega har cirka 10 000 medlemsföretag i sju förbund, som tillsammans representerar ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Medlemsföretagen har sammanlagt cirka 500 000 anställda. Förbunden arbetar med de frågor som rör respektive bransch. Arbetsgivarförbunden bildar tillsammans Almega och ingår i Svenskt Näringsliv. Almega Samhallförbundet Almega Tjänsteförbunden Almega Tjänsteföretagen Bemanningsföretagen IT&Telekomföretagen inom Almega Medieföretagen Vårdföretagarna 2

Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Produktionen fortsätter uppåt... 5 3 Utsikterna för några delbranscher i tjänstesektorn... 10 4 Sysselsättningen i tjänstesektorn fortsätter uppåt... 15 5 Priserna fortsätter att stiga i tjänstesektorn... 20 Fakta om tjänsteindikatorn Almegas tjänsteindikator togs fram 2001 och utvecklades av Owe Danemar, dåvarande chefekonom för Almega. Indikatorn bygger på Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet, och täcker in cirka 80 procent av den privata tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn är ett instrument för kortsiktiga konjunkturanalyser, och för att tidigt förutspå vändpunkter i konjunkturen för tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn bygger på långa tidsserier för de flesta delbranscher inom den privata tjänstesektorn, som uppdateras varje kvartal. Utifrån dessa tidsserier över företagens barometersvar har Owe Danemar konstruerat en skattning av produktionen inom tjänstesektorn för det närmast kommande kvartalet. Motsvarande skattning har även gjorts för delbranscher. Skattningen utgår från sambandet mellan företagens förväntningar om det kommande kvartalets efterfråge- och produktionsutveckling och den faktiska utvecklingen av tjänsteproduktionen enligt de svenska nationalräkenskaperna. Tjänsteindikatorn kan anta värden mellan 0 och 100, där värden över 50 anger ökad produktion, och under 50 följaktligen minskad produktion. Även en arbetsmarknads- samt prisindikator har tagits fram av Owe Danemar, som bygger på historiska tidsserier från Konjunkturbarometern. Samtliga tre nämnda indikatorer har visat ett högt prognosvärde ett till tre kvartal framåt. Förutom att ange riktningen för produktion, sysselsättning och priser under det kommande kvartalet, analyseras barometerindikatorerna i relation till den faktiska utvecklingen i kvantitativa termer enligt annan statistik, exempelvis de svenska nationalräkenskaperna. 3

1 Sammanfattning Almegas tjänsteindikator visar att tjänsteproduktionen fortsätter att öka under andra kvartalet i år. Därmed har den privata tjänstesektorn visat en stadig uppgång under ett helt år, och befinner sig nu i en mer normal konjunktur. Tjänstesektorn ser alltså ut att ha lämnat lågkonjunkturen bakom sig för denna gång. Indikatorn ligger ännu en bit ifrån den tidigare toppnivån under det senaste högkonjunkturåret 2007, men överstiger nu för första gången sedan tredje kvartalet 2008 det historiska genomsnittet för indikatorn under perioden från början av 1990-talet. Almega räknar med att tjänstesektorn även i fortsättningen kommer att gynnas av en relativt god både inhemsk och utländsk efterfrågan, tack vare det finanspolitiska utrymmet i Sverige för fortsatta stimulanser samt en relativt gynnsam efterfrågeutveckling utomlands för kunskapsintensiva tjänster. Däremot befinner sig Sveriges industri ännu en bit ifrån normal konjunktur, men produktionen har börjat vända från den djupt nedpressade nivån den hamnade på under förra året. Nu tornar frågetecknen upp sig om den fortsatta utvecklingen på Sveriges största exportmarknader i EU-området, dit nästan 60 procent av Sveriges varuexport går. Almega förutspår en gradvis förbättring även för industrin, men den störs av utvecklingen på Sveriges största exportmarknader där de länder som brottas med de största budgetunderskotten nu ser ut att inleda besparingsåtgärder tidigare än förväntat. Tjänstesektorn väntas i år bidra mest till Sveriges BNP-tillväxt. Almegas senaste prognos, från april, visar en produktionsuppgång med 2,5 procent inom den privata tjänstesektorn. Eftersom den utgör hälften av Sveriges totala produktion får det stort genomslag på hela Sveriges tillväxt. Almegas arbetsmarknadsindikator fortsätter att peka uppåt. Sysselsättningen i den privata tjänstesektorn ökar alltså från den redan höga nivån på nära två miljoner sysselsatta förra året. Indikatorn stödjer Almegas senaste prognos, att sysselsättningen i tjänstesektorn i år fortsätter att öka. Prognosen visar en ökning med 25 000 i år och ytterligare 30 000 nästa år. Förra året steg sysselsättningen där med drygt 11 000, och det var främst inom branscherna vård, utbildning och företagstjänster. Nu räknar flertalet tjänstebranscher med att öka antalet anställda under andra kvartalet i år. Samtidigt stiger andelen företag som anger att de har brist på arbetskraft, främst inom datakonsulttjänster och andra typer av företagstjänster. Almegas prisindikator visar att försäljningspriserna inom de flesta tjänstebranscher väntas stiga under andra kvartalet, och i en ungefär lika stor andel av företagen som under första kvartalet i år, knappt en femtedel. Det märks emellertid en viss besvikelse över prisutvecklingen under första kvartalet inom flera tjänstebranscher, där färre företag än väntat höjde priserna. 4

2 Produktionen fortsätter uppåt Almegas tjänsteindikator 1 tyder på att produktionen inom den privata tjänstesektorn fortsätter att stiga under andra kvartalet i år. Därmed har den privata tjänstesektorn visat en stadig produktionsuppgång sedan andra kvartalet 2009. Inledningsvis var tillväxten måttlig från kvartal till kvartal, men tog mer fart under första kvartalet i år enligt de senaste nationalräkenskaperna. Almegas tjänsteindikator ligger ännu en bit ifrån den tidigare toppnivån under det senaste högkonjunkturåret 2007, men överstiger nu för första gången sedan tredje kvartalet 2008 det historiska genomsnittet för hela perioden från början av 1990-talet, se diagram 1. Tjänstesektorn har därmed rört sig ovanligt snabbt bort från svackan under förra året. Almegas senaste prognos, från april, är att tjänsteproduktionen inom näringslivet i år kommer att öka med 2,5 procent, efter förra årets minskning med drygt 3 procent. Diagram 1 Tjänsteindikatorn och den faktiska tillväxten i tjänstesektorn 1 Almegas tjänsteindikator bygger på en skattning mot nationalräkenskapernas utfall och ger en indikation om riktningen för den totala privata tjänsteproduktionen omkring två till tre månader innan utfallet enligt nationalräkenskaperna. Indexvärden över 50 tyder på att produktionen ökar i förhållande till motsvarande kvartal föregående år. 5

Utfallet för tjänsteproduktionen första kvartalet i år publicerades av SCB/nationalräkenskaperna den 28 maj, och visade en uppgång med 2,6 procent jämfört med första kvartalet 2009 2. Ökningen var från den nivå som tjänsteproduktionen bottnade på under första kvartalet förra året, dit den fallit från och med tredje kvartalet 2008. Därefter inleddes alltså en gradvis ökning av produktionsnivån. Almegas tjänsteindikator tyder nu på en fortsatt ökning av tjänsteproduktionen under andra kvartalet i år jämfört med motsvarande kvartal förra året. (Utfallet för andra kvartalet kommer från SCB den 30 juli). Diagram 1 visar även tjänsteproduktionens utveckling enligt månadsstatistiken från SCB enligt tjänsteproduktionsindex. Den har visat en något svagare utveckling för tjänsteproduktionen än utfallet enligt nationalräkenskapernas kvartalssiffror 3, men kan ändå vara till hjälp som indikator för det kommande kvartalsutfallet. Månadsstatistiken för januari-mars visade en ökning av tjänsteproduktionen med 1,5 procent under första kvartalet jämfört med första kvartalet 2009, alltså fortfarande svagare än nationalräkenskapernas utfall, som visade 2,6 procents tillväxt. I april steg tjänsteproduktionen med 2,9 procent jämfört med april 2009. Tillväxttakten steg alltså jämfört med första kvartalets genomsnitt, vilket stödjer den riktning som tjänsteindikatorn visar för andra kvartalets tillväxt. I april var tillväxten fortsatt stark för särskilt parti- och motorhandeln. Detaljhandeln minskade däremot, med drygt 2 procent. Även industriproduktionen steg under första kvartalet, med 6,7 procent jämfört med första kvartalet 2009, enligt nationalräkenskaperna. Från den kraftigt lägre nivån den hamnade på under förra året, då den föll med 18 procent, är det alltså en lång väg kvar till den tidigare toppnivån i slutet av 2007, se diagram 2. 2 Korrigerat för kalendereffekter. Almegas tjänstindikator är en skattning mot den faktiska tjänsteproduktionen korrigerad för olika antal arbetsdagar mellan åren. 3 Månadsstatistiken täcker inte in hela den privata tjänstesektorn, utan drygt 80 procent av dess förädlingsvärde. De delbranscher som saknas är i huvudsak finansiella tjänster samt tjänster kopplade till bostäder. Därför brukar utvecklingstalen enligt detta index skilja sig något från nationalräkenskaperna som ska täcka in 100 procent av tjänstesektorn. 6

Diagram 2 Tjänste- samt industriproduktionsindex, index 2005=100, korrigerat för säsong- samt tillfälliga förändringar Diagram 3 Industriproduktionen 7

Almega har tidigare rapporterat att industrin och varuproducenter släpat efter tjänstesektorn i den innevarande återhämtningen. Det illustrerades tydligast då tjänsteproduktionen jämfördes med tillverkningsindustrins produktion, som enligt nationalräkenskaperna föll under hela förra året, se diagram 3. Den fortsatta nedgången för industrin kunde bland annat förklaras av att exporten fortsatte att falla, och att industrin drog ned på sina lager och anpassade dem till den låga efterfrågan. Nu har emellertid SCB ändrat bilden genom att göra en helt ny säsongrensning av statistiken, se diagram 3. Det är oklart vilken bild som stämmer bäst med verkligheten. Månadsstatistiken visar ytterligare en bild, se diagram 2. I det här läget, med så ovanligt stora fall i produktionen som under fjärde kvartalet 2008, har säsongrensningen visat sig ovanligt osäker. Förändringen över ett år visar hur som helst den stora skillnaden mellan i vilken grad tjänstesektorn och industrin drabbats av finanskrisen. Under förra året föll produktionen i den privata tjänstesektorn med 3,4 procent och i tillverkningsindustrin med 18 procent, enligt nationalräkenskaperna. En fortsatt uppgång för industriproduktionen kan hur som helst väntas under hela första halvåret i år, mot bakgrund av stigande orderingång och behov av en lageruppbyggnad efter de kraftiga lagerneddragningarna under förra året. Oron och osäkerheten om effekterna på återhämtningen av den budgetsanering som med Grekland i spetsen nu inletts i flera euroländer, talar emellertid för en ojämn utveckling längre fram. Utvecklingen på exportmarknaderna kan med andra ord bli svagare än väntat, dämpa efterfrågan på Sveriges exportprodukter och resultera i en svagare återhämtning för industriproduktionen än den vi ser för tillfället. Att konjunkturläget ännu är svagt visar företagens uppfattning om volymen av inneliggande order och uppdrag. I april var drygt 40 procent av företagen inom tillverkningsindustrin fortfarande missnöjda med orderstockens storlek. Motsvarande andel bland privata tjänsteföretag var ungefär lika stor. En viss förbättring av tjänsteföretagens uppfattning om storleken på inneliggande uppdrag märks ändå jämfört med svaren i januari. Då svarade 46 procent av företagen att uppdragsvolymen var för liten, se tabell 1 nedan. Nu anser 43 procent att den är för liten. En förbättring av uppdragsvolymen märks främst för arkitekter, reklamverksamhet, bemanningsföretag samt resebyråer och researrangörer. En försämring märks däremot för ett antal branscher, bland andra datakonsulter och juridisk uppdragsverksamhet, se vidare tabell 1. Andelen av företagen inom respektive bransch som anser att volymen av inneliggande uppdrag är för liten är ännu mycket stor jämfört med motsvarande andelar under det senaste högkonjunkturåret 2007, se tabell 1. 8

Tabell 1 Andel företag som anser att volymen av inneliggande uppdrag är för liten Genomsnitt 4:e kvartalet 1:a kvartalet andel i procent av företagen inom respektive bransch 2007 2009 2010 Privata tjänstenäringar 4 46 43 Uppdragsverksamhet 4 58 52 Post och telekommunikation 1 23 17 Datakonsulter 5 41 44 Juridisk uppdragsverksamhet 4 37 46 Redovisning, skatterådgivning, bokföring 5 48 38 Marknads och opinionsundersökningar 2 37 52 Organisations och informationskonsulter 9 43 49 Arkitekter 1 53 27 Bygg och tekniska konsulter 2 47 50 Reklamverksamhet 9 65 39 Bemanningsföretag 9 79 64 Hotell och restauranger 7 57 55 Transporter 4 50 50 Researrangörer, resebyråer 10 62 45 Fastighetsmäklare och förvaltare 2 29 25 Källa: Konjunkturbarometern, KI. 9

3 Utsikterna för några delbranscher i tjänstesektorn Tjänsteindikatorn visar att produktionen inom datakonsultbranschen hade en ovanligt kort nedgång under 2009, och svängde om från negativa till positiva tillväxttal redan under fjärde kvartalet, se diagram 4. Uppgången har fortsatt under första kvartalet i år, och tillväxten väntas bli ännu starkare under andra kvartalet 4. Som vi påpekat tidigare är emellertid osäkerheten stor om styrkan i uppgången, då barometerdata inte mäter utvecklingen i kvantitativa termer. Diagram 4 Aktiviteten i några delbranscher enligt tjänsteindikatorn IT-branschen drabbades under förra året av minskad efterfrågan från främst industrin, men andra sektorer har motverkat en djupare och mer långdragen nedgång för branschen. Behovet av löpande service och utveckling av IT-system ser ut att ha gjort IT-branschen mindre konjunkturkänslig. I vissa fall har efterfrågan också ökat då företag lagt ut uppdrag på externa IT-konsulter för att effektivisera och dra ned på interna kostnader. IT-branschen ligger för övrigt sent i konjunkturcykeln, eftersom avtalen med olika kunder normalt löper över längre perioder. 4 Indextal över 50 indikerar ökad produktion jämfört med motsvarande kvartal föregående år enligt Almegas indikatorer för de enskilda tjänstebranscherna. Index under 50 tyder alltså på fallande produktion. 10

Under första kvartalet i år ökade efterfrågan för ungefär hälften av företagen inom datakonsultbranschen, men en något större andel rapporterade minskad efterfrågan, 15 procent av företagen mot 7 procent under fjärde kvartalet i fjol. Det hänger också ihop med att en något större andel av företagen var missnöjda med uppdragsvolymen i april jämfört med i början av året, det vill säga 44 procent av företagen. Den allt starkare efterfrågan på IT-tjänster har lett till ett ökat behov av att bygga ut personalstyrkan inom datakonsultbranschen. En tredjedel av företagen inom branschen rapporterar att de ökat antalet anställda under första kvartalet i år. Samtidigt mer än fördubblades andelen företag som rapporterat att de har brist på personal till 44 procent. Nu väntar sig ändå 40 procent av företagen en ökning av antalet anställda under andra kvartalet i år, enligt KI-barometern. Frågan är om de ökade svårigheterna att hitta rätt kompetens på arbetsmarknaden kommer att hålla tillbaka ökningen av sysselsättningen i branschen, och därmed även branschens tillväxt i Sverige. Under förra året steg sysselsättningen inom branschen dataprogrammering och datakonsultverksamhet med drygt 3000, enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU). Antalet sysselsatta i branschen uppgick till drygt 91 000. Branschen motverkade fallet för sysselsättningen inom hela branschen Information och kommunikation, där den föll för telekommunikation och förlagsverksamhet, med drygt 2000 respektive drygt 5000 jobb. Information och kommunikation sysselsatte totalt cirka 180 000 under förra året, enligt AKU. För arkitekterna anger Tjänsteindikatorn att produktionen fortsätter att öka under andra kvartalet i år, se diagram 4. Produktionen minskade under en ovanligt kort period under förra året även för denna bransch. Efterfrågan ökade i drygt hälften av företagen under första kvartalet, vilket var något bättre än väntat. Nu räknar emellertid en något mindre andel, 38 procent av arkitektföretagen, med ökad efterfrågan under andra kvartalet. Optimismen är starkare när företagen blickar ett halvår framåt, då drygt hälften av företagen räknar med ökad efterfrågan. Även försäljningspriserna bedöms öka, men i en mindre andel av företagen jämfört med vad som förväntades inför första kvartalet. Nu planerar knappt en fjärdedel av företagen att höja priserna. Under första kvartalet höjde nära en tredjedel av företagen priserna, vilket var en mindre andel än förväntat. En ungefär lika stor andel i april som i början av året räknar med att öka antalet anställda under det närmaste kvartalet, det vill säga en tredjedel av företagen. För tekniska konsulter fortsätter produktionen också att öka under andra kvartalet, se diagram 4. Svackan förra året blev ovanligt kort även för teknikkonsulterna, som gynnades av ökad efterfrågan inom offentlig verksamhet och infrastrukturinvesteringar, miljöprojekt samt inom energi- och kraftanläggningar. Efterfrågan väntas fortsätta öka under de närmaste sex månaderna i cirka 70 procent av företagen, vilket är en ännu större andel än vid förra mätningen. Denna andel har ökat stadigt från och med första kvartalet 2009. Fjärde kvartalet 2008 var andelen nere på knappt en femtedel av företagen. 11

Utsikterna för byggmarknaden ser också något ljusare ut nu än för ett kvartal sedan. Nu räknar drygt hälften av företagen inom byggindustrin med en förbättring på byggmarknaden under det närmaste året jämfört med nära 40 procent i förra mätningen i början av året. Den allt ljusare utvecklingen hör sannolikt också ihop med den ökade efterfrågan på bostäder och stigande bostadspriser. Almega räknar i sin senaste konjunkturbedömning med att bostadsinvesteringarna kommer att öka med omkring 7 procent, både i år och nästa år, efter det kraftiga fallet förra året med drygt 20 procent. För juridisk uppdragsverksamhet, organisations- och informationskonsulter samt reklamverksamhet väntas aktiviteten fortsätta att öka under andra kvartalet i år, se diagram 5. För redovisning och bokföring stiger också produktionen, men i långsammare takt jämfört med de övriga nämnda branscherna. Det är långt kvar till den aktivitetsnivå som företagen inom branschen visade under den senaste konjunkturtoppen 2007. Branschen drog ned antalet anställda under andra till tredje kvartalet förra året, men ser nu ut att hålla antalet anställda ungefär oförändrat under första halvåret i år. En mindre andel av företagen inom branschen räknar med att efterfrågan kommer att öka under det närmaste halvåret jämfört med de övriga nämnda branscherna, det vill säga 37 procent av företagen. Störst optimism finns nu inom reklamverksamhet, där nära 80 procent av företagen räknar med ökad efterfrågan under det närmaste halvåret. Diagram 5 Aktiviteten i några delbranscher enligt tjänsteindikatorn 12

För hotell och restaurang pekar tillväxten uppåt under andra kvartalet enligt Tjänsteindikatorn. Under första kvartalet i år visade branschen positiv tillväxt i årstakt för första gången sedan andra kvartalet 2008 enligt de nyligen publicerade nationalräkenskaperna. En gradvis förbättring av konjunkturläget för branschen har skett från mitten av förra året. Efterfrågan har ökat i ungefär en tredjedel av företagen från och med andra kvartalet 2009, då andelen med ökad efterfrågan började väga över andelen som svarat att efterfrågan minskat. Under andra kvartalet i år växer andelen som räknar med ökad efterfrågan, till 43 procent av företagen, och på sex månaders sikt räknar drygt hälften med ökad efterfrågan. För fastighetsmäklare fortsätter produktionstillväxten uppåt under andra kvartalet enligt Tjänsteindikatorn. De fortsatt rekordlåga bolåneräntorna och stigande bostadspriserna fortsätter att gynna branschen. De rörliga bolåneräntorna låg i slutet av maj ännu på låga nivåer, kring 1,8 procent, även om de stigit något från cirka 1,5 procent från början av året. Det hör samman med att Riksbanken signalerat att reporäntan bör höjas i sommar alternativt i september. Styrräntan påverkar i hög grad de rörliga bolåneräntorna. Almegas bedömning är att Riksbanken vid sitt penningpolitiska möte den 30 juni i år kommer att börja höja reporäntan, inledningsvis med 0,25 procentenheter, eftersom utvecklingen i svensk ekonomi är gynnsammare än i många andra länder, vilket gör att inflationen stiger snabbare här och behöver motverkas på två års sikt. Diagram 6 Aktiviteten i några delbranscher enligt tjänsteindikatorn 13

Livsmedelshandeln ligger kvar på en relativt hög tillväxttakt under andra kvartalet. Försäljningsvolymen ökade i cirka hälften av företagen under första kvartalet, och väntas nu öka i drygt 60 procent av företagen under andra kvartalet. Försäljningspriserna väntas också fortsätta att stiga, och i en större andel av företagen än tidigare, det vill säga i en fjärdedel av dem. Under andra kvartalet går sällanköpshandeln om livsmedelshandeln i tillväxt, enligt tjänsteindikatorn. Hela 81 procent av företagen räknar med ökad försäljningsvolym, och knappt några företag med minskad volym. Detta kan jämföras med bottenläget fjärde kvartalet 2008, då bara 15 procent av företagen räknade med ökad volym. Hushållen fortsätter att vara optimistiska om sin egen och Sveriges ekonomi under det närmaste året, trots turbulensen på börsen och ökad osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen på Sveriges exportmarknader i euroområdet. Hushållen är till och med mer optimistiska än de var på toppen av högkonjunkturen kring millennieskiftet. Den allt ljusare utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden och Sveriges betydligt bättre offentliga finanser jämfört med flertalet EMU-länder ser ut att vara vad som håller de svenska hushållens optimism uppe. För resebyråer och researrangörer väntas också tillväxten visa positiva tal under andra kvartalet i år. Aktiviteten ligger under första halvåret högre än motsvarande period förra året enligt Tjänsteindikatorn. Indikatorn föll under 50-strecket under fjärde kvartalet 2008, då finanskrisen drog ned produktionen kraftigt i hela ekonomin. Först i år visar branschen positiva tillväxttal, enligt indikatorn. Branschen påverkades negativt av att den svenska kronan försvagades kraftigt under andra halvåret 2008, vilket motverkade hushållens utlandsresande. Kronan har därefter stärkts gradvis, men ligger ännu på en lägre nivå jämfört med för två år sedan, mätt med TCW-index 5. Antalet anställda inom resebyråbranschen fortsatte att minska under första kvartalet i år i nära 40 procent av företagen, och väntas fortsätta att minska under andra kvartalet, men i mindre omfattning. För bemanningsföretagen håller optimismen i sig från förra kvartalet. Nu räknar hela 91 procent av företagen med ökad efterfrågan under andra kvartalet, och lika många vad gäller det närmaste halvåret. Dessa nettotal 6 är historiskt höga. Jämfört med det senaste högkonjunkturåret 2007 låg motsvarande nettotal kring 82 procent. Omsättningen inom branschen började öka under första kvartalet i år, och för första gången sedan tredje kvartalet 2008, enligt Bemanningsindikatorn. 7 Under finanskrisen har särskilt industrins minskade efterfrågan dragit ned omsättningen. 5 TCW-index mäter kronans värde i förhållande till en korg av Sveriges viktigaste konkurrentländers valutor. 6 Nettotalet motsvarar andelen företag som angivit ett positivt svar minus andelen som angivit ett negativt svar, i detta fall på frågan om efterfrågan ökat eller minskat. Då nettotalet är positivt innebär det alltså att en större andel av företagen svarat positivt på en fråga än den andel som svarat negativt. 77 Se Bemanningsindikatorn, 6 maj 2010, www.bemanningsforetagen.se 14

4 Sysselsättningen i tjänstesektorn fortsätter uppåt Almegas arbetsmarknadsindikator tyder nu på att läget för sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn fortsätter att förbättras under andra kvartalet i år. Det innebär att sysselsättningen i den privata tjänstesektorn stiger från den redan höga nivån på nära två miljoner sysselsatta under förra året. Almega räknar i sin senaste konjunkturbedömning från den 19 april i år, med att sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn i år kommer att öka med 25 000, och nästa år med ytterligare 30 000. Under hela perioden 2009-2011 kommer därmed sysselsättningen inom sektorn att öka med drygt 65 000 enligt prognosen. En fortsatt gynnsam utveckling av sysselsättningen inom främst företagstjänster samt utbildnings- och vårdföretag än i tjänstesektorn i övrigt förutspås bidra till den fortsatta förbättringen. Diagram 7 Almegas arbetsmarknadsindikator Att den faktiska utvecklingen av sysselsättningen varit ännu starkare än vad arbetsmarknadsindikatorn pekat på, se diagram 7, förklaras till stor del av att utbildnings- och vårdbranschen inte täcks in av Tjänsteindikatorn, eftersom dessa branscher inte ingår i den barometerundersökning från KI vi utgår ifrån då vi skattar tjänste- och arbetsmarknadsindikatorn. Om de varit med hade indikatorn sannolikt visat ännu starkare tal. 15

Utbildnings- och vårdbranchen ökade sammantaget antalet sysselsatta under förra året med 13 600 jobb. Under första kvartalet i år var antalet sysselsatta i branschen hela 21 600 fler än motsvarande kvartal 2009 enligt nationalräkenskaperna. Statistik över antalet anställda visar att det främst var inom vård, omsorg och socialtjänst som antalet anställda ökade under förra året och under första kvartalet i år med drygt 18 000 jämfört med första kvartalet 2009 8. Även sysselsättningen inom hushållsnära tjänster har ökat, mycket till följd av både ROT- och RUT-avdragen. De som sysselsätts inom hushållsnära tjänster redovisas emellertid inte separat i den officiella statistiken, och ingår inte heller i KI-barometern. Det är därmed svårt att följa och fånga in den tillväxt som branschen haft, och som andra indikatorer talat för, som exempelvis en starkt ökad omsättning i branschen under förra året. Vi ser emellertid en kraftig ökning av antalet sysselsatta inom branschen samhälleliga och personliga tjänster. Där ökade antalet sysselsatta med hela 15 700 under första kvartalet i år jämfört med första kvartalet 2009, men det saknas detaljerade uppgifter om inom vilka verksamheter som jobben ökade. Däremot finns uppgifter på att antalet företagare ökade relativt kraftigt inom denna bransch under första kvartalet i år jämfört med första kvartalet 2009. Ökning av antalet sysselsatta inom branschen uppgick till nästan 13 procent, och utklassar förra årets tillväxt på knappt två procent, och även de senaste årens tillväxttakter för samhälleliga och personliga tjänster. Antalet sysselsatta i tjänstesektorn totalt ökade under förra året med 11 500, enligt nationalräkenskaperna, och under första kvartalet i år steg sysselsättningen där med nära 34 000 jämfört med motsvarande kvartal 2009. Uppgången hör naturligtvis samman med den fortsatta förstärkningen av efterfrågan inom flertalet tjänstebranscher. Detta innebär samtidigt en svag återhämtning för produktiviteten. Med andra ord väntas både produktionen och antalet sysselsatta att stiga, och produktionen endast något starkare än antalet arbetade timmar, vilket ger en långsam ökning för produktivitetstillväxten. Almega räknar i sin senaste konjunkturbedömning med att produktiviteten inom den privata tjänstesektorn i år kommer att öka med endast 0,5 procent, och nästa år med 2 procent. Det bidrar också till en svag återhämtning av produktivitetstillväxten inom hela näringslivet. Industrins produktivitet ökar åtminstone på två års sikt betydligt snabbare, till följd av de kraftiga personalneddragningarna där under 2009 och även 2010, i kombination med en ökning av produktionstillväxten i år och nästa år. Enligt KI:s barometer väntas antalet anställda inom de privata tjänstenäringarna att öka i drygt en tredjedel av företagen under andra kvartalet i år. Även inom tillverkningsindustrin är det nu en större andel av företagen som räknar med att öka antalet anställda under andra kvartalet, drygt en femtedel av företagen. 15 procent räknar emellertid med att dra ned antalet anställda, och totalt sett räknar Almega med att industrin även i år minskar antalet sysselsatta. Enligt den senaste månadsstatistiken från SCB:s AKU minskade antalet sysselsatta inom industrin under april med 28 000 jämfört 8 Se SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik (KS). 16

med april 2009. Under första kvartalet minskade antalet sysselsatta inom industrin med lite över 40 000 enligt nationalräkenskaperna. Inom tjänstesektorn väntas antalet anställda öka relativt starkt inom olika typer av företagstjänster, exempelvis inom bemanningsföretag, datakonsulter, arkitekter och tekniska konsulter. Störst andel av företagen som räknar med att öka antalet anställda under andra kvartalet har bemanningsbranschen, där 88 procent räknar med en ökning. De enda branscher som visar negativa nettotal för antalet anställda är finansiell verksamhet, resebyråer och researrangörer samt revisionsbyråer. Diagram 8 Antalet anställda, förväntningar inför det närmaste kvartalet Konjunkturbarometern visar att anställningsplanerna inom flertalet tjänstebranscher inför andra kvartalet i år är ännu mer positiva jämfört med hur planerna såg ut inför det föregående kvartalet, se tabell 2. Endast inom sällanköpshandeln, revisionsbyråer, marknadsundersökningar samt bland arkitekter minskar andelen företag som planerar att öka antalet anställda, om än i liten grad. De branscher som har störst andel företag som tänker öka antalet anställda är bemanningsföretag, fastighetsmäklare och fastighetsförvaltare, post- och telekommunikation, organisations- och informationskonsulter, tekniska, data- samt juridiska konsulter. 17

Att sysselsättningen inte fallit mer i tjänstesektorn trots fallande produktionsvärde per arbetad timme och stigande arbetskraftskostnader per producerad enhet under de senaste tre åren kan förklaras av flera faktorer. En av dem kan mycket väl vara att företagen nu är fullt medvetna om de stora pensionsavgångar som är på gång och en krympande tillgång på arbetskraft som matchar de yrkeskunskaper som krävs i verksamheten. Dessutom har efterfrågan upprätthållits relativt väl, och vändningen i efterfrågan kommit ovanligt snabbt inom flera tjänstebranscher, vilket också märks på den snabba vändningen av anställningsplanerna, se diagram 8. Tabell 2 Andel företag som planerar att öka antalet anställda, andel i procent av företagen inom respektive bransch Anställningsplanerna inför: 1:a kvartalet 2:a kvartalet 2010 2010 Dagligvaruhandel 13 15 Sällanköpshandel 23 19 Hotell & restauranger 6 18 Transporter 6 21 Researrangörer och resebyråer 12 17 Post- och telekommunikation 0 50 Fastighetsförvaltare och mäklare 18 57 Uthyrningsföretag (exkl. bemanning) 8 15 Datakonsulter 37 40 Juridisk uppdragsverksamhet 29 40 Redovisning- och bokföring 12 10 Marknadsundersökning 35 31 Organisations- o informationskonsulter 37 47 Arkitekter 36 33 Bygg- och andra tekniska konsulter 31 45 Reklamverksamhet 19 32 Bemanningsföretag 35 88 Privata tjänster exkl. handel 16 34 Källa: Konjunkturbarometern, KI. Företagen har alltså sannolikt valt att behålla arbetskraften, trots den svaga tillväxten under förra året. Då företagen märkte att efterfrågan på deras tjänster vände ovanligt snabbt, om än svagt, valde de att behålla arbetskraften inför en fortsatt återhämtning. Vidare ser det ut som om företag med en ökad andel högkvalificerad arbetskraft nu har en större benägenhet att behålla arbetskraft under lågkonjunktur, eftersom det blivit allt svårare att få tag på den typen av arbetskraft. 18

I slutet av den senaste högkonjunkturen upplevde flera kunskapsintensiva branscher brist på arbetskraft, som exempelvis datakonsulter, arkitekter och tekniska konsulter. Redan nu märks en tendens till ökad brist på arbetskraft inom bland andra dessa branscher. Bristen på personal är emellertid fortfarande liten i flertalet delbranscher i tjänstesektorn. För tillverkningsindustrin är det fortfarande en rekordlåg andel av företagen som har personalbrist, se diagram 9. Diagram 9 Andel företag med brist på arbetskraft Svenska Teknik &Designföretagen rapporterar att många 1940-talister nu går i pension och att tillflödet av nyutbildade ingenjörer är lägre än behovet. Ett annat tecken på för liten tillgång på högkvalificerad arbetskraft är trenden bland IT-företag att lägga ut ITtjänster utomlands. Efter att IT-bubblan sprack och den efterföljande nedgången för branschen 2001-2002 var det betydligt färre studenter än tidigare som valde ITutbildningar, vilket märks i dag då kullarna av nyutexaminerade är för små i förhållande till efterfrågan från företagen på kompetens och utbildad arbetskraft. 19

5 Priserna fortsätter att stiga i tjänstesektorn Almegas prisindikator 9 visar nu att tjänsteföretagens försäljningspriser väntas fortsätta stiga under andra kvartalet i år, se diagram 10. En något mindre andel av företagen inom sällanköpshandeln planerar att höja priserna, knappt en femtedel, medan en mindre andel av datakonsulterna räknar med att sänka sina priser jämfört med föregående kvartal, endast fem procent av företagen. Däremot räknar 84 procent av företagen med oförändrade priser. Därmed tolkar Almega utvecklingen för datakonsulterna som att de sedan tidigare nedpressade priserna i huvudsak ligger kvar på låga nivåer. Diagram 10 Almegas prisindikator, planerade prisförändringar Inom de flesta tjänstebranscher väntas försäljningspriserna stiga under andra kvartalet, och i en ungefär lika stor andel av företagen, knappt en femtedel. Det märks emellertid en viss besvikelse över prisutvecklingen under första kvartalet inom flera tjänstebranscher, där färre företag än väntat höjde priserna. Inom vissa branscher ökade andelen företag som räknade med prishöjningar under första kvartalet markant, men i 9 Almegas prisindikator mäter tjänsteföretagens planer att ändra sina försäljningspriser under det närmast kommande kvartalet. I likhet med tjänsteindikatorn kan prisindikatorn anta ett värde mellan 0 och 100. Ett värde på 100 betyder att samtliga företag planerar att höja priserna. Ett värde över 50 innebär alltså att en övervägande majoritet av företagen planerar att höja priserna, och tvärtom om värdet ligger under 50. Ett värde kring 50 kan grovt tolkas som att prisförändringarna totalt sett kommer att vara närmast oförändrade. (Prisindikatorn finns för perioden från mitten av 1995). 20

praktiken infriades inte dessa förväntningar fullt ut för post- och telekommunikation, bemanningsbranschen, arkitekter, redovisning och bokföring samt reklambranschen. Att försäljningspriserna utvecklades svagare än vad företagen förväntat kan möjligen höra samman med ett högt konkurrenstryck. Den ökade efterfrågan och förbättrade konjunkturen ser ändå ut att ge utrymme för prishöjningar i år, även om priserna inte höjdes lika mycket som förväntat under första kvartalet. Almega har i sina tidigare rapporter pekat på att de senaste årens fallande produktivitet inom tjänstesektorn lett till stigande produktionskostnader, eller med andra ord stigande arbetskraftskostnader per producerad enhet. Därmed har lönsamheten försämrats, eftersom företagen inte kunnat kompensera med prisökningar under lågkonjunkturen. Nu ser emellertid konjunkturförbättringen ut att ge utrymme för fler företag att höja priserna och inom fler branscher. En förbättring av företagens syn på sin lönsamhetsutveckling kan därmed väntas. Lönsamhetsomdömet skiljer sig emellertid kraftigt åt mellan branscher, inte minst mellan detaljhandeln och uppdragsverksamhet. Diagram 11 Lönsamhetsomdöme, index Almega har tagit fram ett index över lönsamhetsomdömet för ett antal branscher, där index över 50 indikerar att en större andel anser att lönsamheten är god än de som anser motsatsen, och tvärtom för index under 50, se diagram 11 och 12. Lönsamheten inom uppdragsverksamhet under första kvartalet uppfattades som dålig i en ungefär lika stor andel av företagen som under det föregående kvartalet. För uppdragsverksamhet totalt började fallet för lönsamheten ungefär ett år senare än för industrin. 21

För industrin började lönsamheten falla redan under andra halvåret 2007. Nu visar indikatorn att läget förbättras för fler industriföretag, men en övervägande andel anser ännu att lönsamheten är dålig. För sällanköpshandeln kom lönsamhetsförsämringen relativt tidigt, i början av 2007. För livsmedelshandeln däremot startade den först under andra halvåret 2008, och företagens lönsamhetsomdöme har försämrats i betydligt mindre grad där än inom sällanköpshandeln. Sedan tredje kvartalet förra året pekar lönsamhetsomdömet uppåt för både livsmedels- och sällanköpshandeln, se diagram 12. I jämförelse med den fortsatt vikande lönsamheten för uppdragsverksamhet pekar detta på den splittrade utvecklingen inom tjänstesektorn. Diagram 12 Lönsamhetsomdöme, index 22