4 7 april 2008 Nr 42 Detaljplan för del av Norrby, del av Pantängen 2, fjärrvärme ackumulator Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Bakgrund Borås Energi och Miljö har för avsikt att i anslutning till Ryaverket, inom fastigheten Pantängen 2, uppföra en ackumulatortank. Syftet är att jämna ut variationer i fjärrvärmelasten och fjärrvärmeproduktionen och samtidigt kunna nyttja avfalls- och biobränslepannor effektivare. Åtgärden ryms inte inom tillåten byggnadshöjd varför planändring är nödvändig. Kommunstyrelsens yttrande Uppförandet av en ackumulatortank är ett led i strävan mot att nå miljömålen vilket prioriteras högt. Genom ackumulatortanken fås en jämnare produktion av fjärrvärme där avfalls- och biobränslepannor kan användas effektivare. Eldningen med olja och gasol kan minska vilket förbättrar närmiljön genom lägre risknivå och minskade luftföroreningar. Utsläpp av koldioxid minskar samtidigt som pengar sparas. Kommunledningskansliet har i anslutning till utställningen av planförslaget tillsammans med Stadsbyggnadskontoret, genomfört en utredning av alternativa placeringar av ackumulatortanken. Placering i staden En tank på 70 meters höjd och 27 meters diameter kan inte döljas oavsett var den placeras i staden. Det finns därmed två möjligheter. Antingen läggs tanken synlig i staden, uttrycker det goda den representerar och utförs som en väl gestaltad byggnad och blir därmed ett positivt landmärke. Alternativt göms tanken undan så mycket som möjligt. Med rimliga avstånd hamnar man då inom naturreservatet Rya åsar. Kommunstyrelsen förordar en placering vid fjärrvärmeverket. Det naturliga sambandet ger en god helhet, förstärker kraftvärmeverket visuellt och ger en förstålig funktionell koppling invid befintlig byggnad och höga skorstenar. Ackumulatortanken kommer under mycket lång tid vara ett tydligt inslag i stadsbilden. Det är därför av största vikt att tanken ges en god utformning. Kommunstyrelsen tillstyrker och föreslår att Kommunfullmäktige beslutar: Detaljplanen för del av Norrby, Pantängen 2, antas. Mot beslutet reserverade sig Malin Carlsson (s), Kjell Classon (s), Micael Svensson (s), Petter Löberg (s), Ulf Olsson (s) och Lennart Andreasson (v), se bilaga. KOMMUNSTYRELSEN Morgan Hjalmarsson Alternativt förslag Jonas Borglund Detaljplan för del av Norrby, Pantängen 2, fjärrvärmeackumulator En ackumulatortank kopplad till värmeverket är ett välmotiverat projekt som är bra för Borås såväl miljömässigt som ekonomiskt. En tank med ca 70 meters höjd och 27 meters diameter kommer att synas på långt håll och påverka stadsbilden under lång tid framöver. Det är därför mycket viktigt att hitta en bra plats för ackumulatortanken som är accepterad av alla. Kommunledningskansliet har i anslutning till utställningen av planförslaget tillsammans med Stadsbyggnadskontoret, genomfört en utredning av alternativa placeringar av ackumulatortanken. Den föreslagna placeringen vid värmeverket kan inte accepteras utifrån stadsbild och närmiljö. Byggnaden kommer att bli ett påtagligt inslag i staden och dominera över stadens historiskt förankrade byggnader såsom Caroli kyrkan, Gustav Adolfs kyrkan och vattentornet. För de boende på Norrby och Byttorp blir den ett alltför påtagligt och negativt ingrepp i boendemiljön.
B 62 Kommunfullmäktiges handlingar 7 april 2008 För att ge ett tillräckligt bra beslutsunderlag i denna för staden så viktiga fråga bör denna utredning kompletteras med ytterligare lokaliseringsalternativ som är tekniskt och ekonomiskt möjliga. De alternativa lokaliseringsalternativ som hittills har presenterats har redan i bifogad text bedömts som olämpliga. Alternativen 2-4 bedöms ha en osäker undergrund, och är olämpliga med hänsyn till den enorma vikt ackumulatortanken kommer att få. Alternativen 5 och 6 är placerade i anslutning till Rya Åsar, det ena alternativet hamnar för nära villorna på nedre Byttorp, det andra förstör intrycket av den vackra miljön kring Ålgården. Enligt vår uppfattning är ännu inte uppdraget - att finna lokaliseringsalternativ som är tekniskt och ekonomiskt möjliga slutfört. Vi har framfört två alternativ som vi vill ha bedömda, en lokalisering intill bergtäkten vid Ramnaslätt och en lokalisering ovanför de nordligaste industribyggnaderna på Getängsvägen. Alternativet Ramnaslätt ligger på en stabil berggrund och vårt alternativ vid Getängsvägen ger kortare sträcks för rördragning och lägre värmeförluster än de alternativ som hittills förts fram. Det kan även finnas andra intressanta lokaliseringar, det viktigaste är att de bedöms vara tekniskt och ekonomiskt möjliga att genomföra. Kommunstyrelsen avstyrker det utställda planförslaget. Det fort satta detaljplanearbetet bör studera ytterligare lokaliseringsalternativ. Ulf Olsson Socialdemokraterna Lennart Andreasson Vänsterpartiet Från Byggnadsnämnden Utdrag ur protokoll 2008-02-07 39 Detaljplan för del av Norrby, Del av Pantängen 2, Fjärrvärmeackumulator Ärendenr P 006 Anteckningar Utställning enligt PBL 5:23, avseende planförslag upprättat den september 2006, har ägt rum under tiden 9 september - 7 oktober 2006 och har annonserats i Borås Tidning 9 september 2006. Berörda fastighetsägare, statliga och kommunala remissinstanser har underrättats med brev till samrådet. Under utställningstiden har detaljplanen varit anslagen i Stadshuset. Handlingarna har även varit tillgängliga på kommuns hemsida. Ett planförslag till detaljplan togs fram och samråd enligt PBL 520, hölls under tiden 9 juni - 7 juli 2006. Under samrådet inkomna synpunkter finns redovisade i samrådsredogörelse, daterad l l september 2006. Från stadsbyggnadskontoret har inkommit antagandehandling: Se bil 5 39 A. Beslut Byggnadsnämnden beslutar att godkänna den reviderade detaljplanen och översända den till Kommunfullmaktige för antagande. Mot byggnadsnämnderis beslut reserverar sig den socialdemokratiska gruppen i Byggnadsnämnden, se bil 6 39 B. Bilaga till Byggnadsnämndens sammanträde 2008-02-07. Punkt 7 på föredragningslistan ang detaljplan för del av Norrby, Pantängen 2 Ackumulator, Ryaverket. P0/05. Röstförklaring: Vi socialdemokrater reserverar oss mot den reviderade detaljplanen. Vi är för en ackumulatortank i Borås då det är en stor miljösatsning för Borås Stad. Däremot är vi emot ackumulatortankens placering utifrån den reviderade detaljplanen. Vi vidhåller att man skall titta på fler alternativ och utreda andra lämpliga placeringar av den skrymmande tanken vilket inte gjorts på ett seriöst sätt tidigare. Vi vill se en ackumulatortank som är bra för miljön utan att förstöra stadsmiljön. Den socialdemokratiska gruppen i Byggnadsnämnden
Kommunfullmäktiges handlingar 7 april 2008 B 63 P 0/06 Detaljplan för del av Norrby DEL AV PANTÄNGEN 2 Fjärrvärmeackumulator, Borås Stad Utblick från flerbostadshus på Norrby. Bilden är ett fotomontage med en fjärrvärmeackumulator som referens ritad av Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB för Norrenergi i Solna. Fotomontage: Borås Stad.
B 64 Kommunfullmäktiges handlingar 7 april 2008 Sammanfattning Borås Energi och Miljö har för avsikt att i anslutning till Ryaverket, inom fastigheten Pantängen 2, uppföra en ackumulatortank. Syftet är att jämna ut variationer i fjärrvärmelasten och fjärrvärmeproduktionen och samtidigt kunna nyttja avfalls- och biobränslepannor effektivare. Åtgärden ryms inte inom tillåten byggnadshöjd varför planändring är nödvändig. Ackumulatortanken har en höjd av ca 70 meter och en diameter på 27 meter exklusive eventuell avslutande påbyggnad på toppen eller omslutande skalfasad. Ackumulatortanken placeras på platsen för en befintlig oljecistern som rivs. Ackumulatortankens byggnadsvolym och höjd påverkar stadsbilden. Stor vikt ska därför läggas på arkitektonisk gestaltning och ljus- och färgsättning. Inom planområdet förtydligas markanvändningen som idag utgörs av allmänt ändamål, industri (Aj) genom att bestämmelsen industri med skyddsavstånd 00 meter (J 00 ) införs. Tillåten byggnadshöjd över grundkartans nollplan ökas från 6,0 till 220,0 meter inom planområdets centrala del. Orienteringskarta Normalt planförfarande Beslut Instans/datum Samråd BN 2006-02-3 Utställning BN 2006-09- Revidering 2008-0-28 Godkännande BN 2008-02-07 Antagande - Besvärsinstans - Lagakraft -
Kommunfullmäktiges handlingar 7 april 2008 B 65 Planbeskrivning Detaljplan för del av Lundby, DEL AV PANTÄNGEN 2, Fjärrvärmeackumulator, Borås Stad, Västra Götalands län, upprättad den september 2006, reviderad 28 januari 2008. Inledning. Planens syfte Borås Energi och Miljö har för avsikt att i anslutning till Ryaverket, inom fastigheten Pantängen 2, uppföra en ackumulatortank. Syftet är att jämna ut variationer i fjärrvärmelasten och fjärrvärmeproduktionen och samtidigt kunna nyttja avfalls- och biobränslepannor effektivare. Åtgärden ryms inte inom tillåten byggnadshöjd varför planändring är nödvändig..2 Planens huvuddrag Ackumulatortanken har en höjd av ca 70 meter och en diameter på 27 meter exklusive eventuell avslutande påbyggnad på toppen eller omslutande skalfasad. Ackumulatortanken placeras på platsen för en befintlig oljecistern som rivs. Ackumulatorns byggnadsvolym och höjd påverkar stadsbilden. Stor vikt ska därför läggas på arkitektonisk gestaltning och ljus- och färgsättning. Inom planområdet förtydligas markanvändningen som idag utgörs av allmänt ändamål, industri (Aj) genom att bestämmelsen industri med skyddsavstånd 00 meter (J 00 ) införs. Tillåten byggnadshöjd över grundkartans nollplan ökas från 6,0 till 220,0 meter inom planområdets centrala del..3 Handlingar Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser som är juridiskt bindande samt illustrationskarta, allt samlat på en karta. Till planen hör också plan- och genomförandebeskrivning, grundkarta, fastighetsförteckning. Efter utställning tillkommer utlåtande över inkomna synpunkter. Planbeskrivningen och illustrationskartan ska underlätta förståelsen av planförslaget, samt redovisa de förutsättningar och syften planen har. De har ingen egen rättsverkan. Avsikten är att de ska vara vägledande vid tolkning av planen. För genomförandebeskrivningen gäller på motsvarande sätt att den inte har någon egen rättsverkan..4 Plandata Planområdet är beläget ca,2 km nordväst om Borås centrum i Norrby kommundel och gränsar i norr till kraftvärmeverket och i söder till den nya förbindelseleden Bäckeskogsgatan. Planområdet omfattar del av fastigheten Pantängen 2 och arealen är ca 0,6 ha. Marken ägs av Borås Stad som upplåter den till Borås Energi och Miljö. 2. Tidigare ställningstaganden 2. Nationella och regionala miljökvalitetsmål Av miljökvalitetsmålen har målen begränsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö relevans för planen. Halten av växthusgaser ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Städer, tätorter och bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Byggnader ska utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktig god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 2.2 Miljömål för Borås De lokala miljömålen för Borås ska integreras i samhällsplaneringen och balanseras mot sociala och samhällsekonomiska intressen. All samhällsplanering och allt byggande ska syfta till en sund, trivsam och vacker miljö med kretsloppstänkande. Till år 200 anges för miljömålet begränsad klimatpåververkan att utsläppen av växthusgaser ska minska, antalet objekt anslutna till fjärrvämenätet ska öka och antalet småhus anslutna till fjärrvärmenätet fördubblas jämfört med år 990. Fjärrvärmen ersätter lokal uppvärmning som ofta baseras på olja och har låga utsläppspunkter. Fjärrvärmen utnyttjar huvudsakligen förnybar energi och avfall; resten är el och olja. 2.3 Översiktliga planer och ställningstaganden I Borås stads översiktsplan ÖP06 ingår planområdet i Getängens verksamhetsområde. För verksamhetsområdets östra del anges utredningsområde för verksamhet/handel. De övergripande målen för energiplaneringen är att främja omställning till ett ekologiskt uthålligt energi- och trafiksystem, minska energisystemets påverkan på klimatet, förbättra luftkvaliteten, verka för att kommunens energiförsörjning blir säker, ekonomisk och miljöanpassad.
B 66 Kommunfullmäktiges handlingar 7 april 2008 2.4 Grönområdesplan Området är i Grönområdesplanen avsatt för bebyggelse. Den ekbevuxna bergsryggen vid Bäckeskog utgör ett viktigt landmärke för Norrby och utgör samtidigt avskärmning från bostadsbebyggelse mot Getängens verksamhetsområde. 2.5 Energiplan I Energiplan för Borås Stad (2003) anges som vision I Borås ska vi i samverkan skapa ett långsiktigt hållbart samhälle med god livskvalitet, där energianvändningen ständigt effektiviseras och utgår från förnybara energikällor och vi är öppna för nya energitekniska lösningar. För att nå visionen krävs att energianvändningen minskar genom hushållningen och effektivare produktion. En ökad andel förnybara energislag tillsammans med en lägre energiförbrukning leder till att belastningen på miljö och hälsa minskar, liksom uttaget av ändliga naturresurser. 2.6 Naturvårdsprogram I Naturvårdprogram för Borås kommun, Skyddsvärd natur (200) anges Getängens verksamhetsområde som industrilandskap med rikt fågelliv, klass 3, högt naturvärde. Förutom flera fågelarter förekommer många växter i området. Många arter gynnas av den konstgjorda natur som skapats och som påminner om fåglarnas naturliga häckningsmiljöer. Industribyggnader blir klippväggar, betongklumpar blir stenblock, grusplaner blir sandhedar och buskagen blir brynvegetation. Då Viskan rinner genom området skapas viktiga livsbetingelser för många arter. 2.7 Gällande detaljplaner För området gäller detaljplan, nr 754, från 984 som anger Allmänt ändamål; industri. I söder gränsar planområdet till detaljplan, nr 052, från 2005 som möjliggör utbyggnad av vägförbindelse, genomfart. 2.8 Uppdrag Borås Energi och Miljö inkom 2006-02-23 med en begäran till Byggnadsnämnden om planändring då byggnadshöjden i gällande detaljplan överskrids och anläggningen innebär en visuell påverkan på stadsbilden. Byggnadsnämnden beslutade 2006-03-09 att uppdra åt Stadsbyggnadskontoret att upprätta detaljplan. 2.9 Kommunala beslut i övrigt Kommunfullmäktige har 2006-0-9 beviljat Borås Energi och Miljö investeringsmedel för anläggande av ackumulatortank. Kommunfullmäktige godkände 2007--09 en reviderad kalkyl för investeringen då bland annat kraftigt ökade stålpriser gjort projektet dyrare. Kostnaden har beräknats till 90 mkr. Kommunstyrelsen har i beslut 2007--05 förordat en placering vid kraftvärmeverket. 5 3. Avvägningar mellan motstående och allmänna intressen 3. Avvägning enligt Miljöbalken Planutformning bedöms vara förenlig med hushållningsbestämmelserna enligt kap 3, 4 samt miljökvalitetsnormerna enligt kap 5 Miljöbalken. Inga riksintressen eller andra områden med särskilda naturintressen berörs. 3.3 Avvägning enligt PBL mellan allmänna intressen Planutformningen bedöms vara förenlig med kap 2 i Plan- och bygglagen (PBL). Ackumulatorn påverkar stadsbilden i såväl närområdet som från stadens utkanter. En miljövänlig och effektiv resurshushållande energiförsörjning utgör ett allmänt intresse liksom påverkan på stadsbilden. Energiförsörjningen som allmänt intresse överväger i avvägningen mellan dessa båda intressen. Utformning och gestaltning av ackumulatorn är ändå möjlig att påverka. I Plan- och bygglagen anges att bebyggelse och anläggningar som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. 3.4 Avvägning mellan miljömålen och andra motstående allmänna intressen Uppförandet av en ackumulatortank är ett led i strävan mot att nå miljömålen vilket prioriteras högt. Genom ackumulatortanken fås en jämnare produktion av fjärrvärme där avfalls- och biobränslepannor kan användas effektivare. Eldningen med olja och gasol kan minska vilket förbättrar närmiljön genom lägre risknivå och minskade luftföroreningar. Utsläpp av koldioxid minskar samtidigt som pengar sparas. 4. Planeringsförutsättningar och förändringar 4. Natur och kultur 4.. Mark och vegetation Planområdet är ianspråkstaget för kraftvärmeverksanläggning och utgörs av mottagning av kemiska ämnen, förbränningsskorsten, oljecistern mm. Området saknar till största del växtlighet och består uteslutande av hårdgjorda ytor. Dagvattnet omhändertas idag i dagvattenledningar. Inom området finns rester från tidigare tankar och ledningar. Höjdskillnaden från områdets västra till östra del uppgår till ca 6 meter. Området där ackumulatortanken ska placeras är relativt plan. På platsen finns en oljecistern som rivs.
Kommunfullmäktiges handlingar 7 april 2008 B 67 4..2 Geoteknik En geoteknisk utredning PM angående markförhållanden och grundläggningsförutsättningar har utförts av GEO-gruppen AB, daterad 2005-07-3. Totalstabiliteten bedöms som tillfredsställande under rådande förhållanden och vid en grundläggning nedförd till fast berggrund. Ytlagret består av mullhaltig sandmorän med en tjocklek som varierar mellan 0-,0 m. Under ytlagret utgörs grunden av friktionsjord på berg. Friktionsjorden består av sandmorän som är erosionskänslig och flytbenägen i vattenmättat tillstånd. Bergets nivå har inte bestämts men sonderingarna har drivits till stopp mot sten, block eller berg,4-5,8 meter under markytan. Bergets nivå bedöms sammanfalla med sonderingsstopp eller vara något lägre. Bergets kvalitet har bedömts i utredningar av Orjje & Co, Scandiakonsult 975 samt av GEO-gruppen AB 2003, Undersökningarna visar att berggrunden inom området i huvudsak är av mycket god kvalitet. Kraftvärmeverket Ryaverket, sett från Bäckeskogsgatan västerifrån. I väster ansluter området till en lövträdsträdbevuxen höjd som har betydelse som avskärmning och visuellt karaktärsskapande naturelement. Ingrepp i kullen som leder till kraftiga skärningar eller stödmurar ska undvikas. Stödmurar kan troligen inte undvikas mellan ackumulatorn och gatan. Ackumulatorn kommer att hägnas in med stängsel. 4..3 Grundvatten Grundvattenytan varierar med nederbörd och årstid. I den av GEO-gruppen utförda geotekniska utredningen ovan har provtagning utförts till,4-,5 meter under markytan. Provtagningshålen var torra vid undersökningstillfället i juli 2005 vilket indikerar att grundvattenytan låg mer än,5 meter under marknivån. 4..4 Radon Enligt översiktlig inventering utgör marken normalriskområde vad avser radon. För mark som klassas som normalriskområde för radon gäller generellt att man inte kan utesluta förhöjd risk för markradon lokalt. Grundläggning ska utföras radonskyddande. Kravet innebär att byggnadsdelar som står i kontakt med jorden utformas så att luft från marken förhindras att tränga in i byggnaden. Speciell uppmärksamhet måste därvid ägnas åt håltagningar i golvet för genomföringar etc. Erforderlig planbestämmelse införs på plankartan. Åtgärder för att klara tillåten radonhalt inne i byggnader utförs vid projekteringen av nybyggnationen. 4..5 Fornlämningar/kulturminnen Några kända fornlämningar finns inte inom planområdet. 4.2 Bebyggelse Befintlig infart till kraftvärmeverket med lövträdsbevuxen höjd 4.2. Byggnader Angörings- och mottagningsyta i nordvästra delen av planområdet Befintliga byggnader och anläggningar inom området är kraftvärmeverket och en oljecistern. I planområdets norra del finns angörings- och mottagningsyta närmast kraftvärmeverket. Områdets östra
B 68 Kommunfullmäktiges handlingar 7 april 2008 del utgörs av en platå med parkeringsyta. Kraftvärmeverket är tillbyggt i flera omgångar. De äldsta delarna med skorstenen är från 962. Angränsande till planområdet i nordöst är avfallsförbränningen som invigdes 2005. I anslutning till nuvarande infart till Ryaverket I söder ligger Getängens ställverk. Intilliggande kvartersmark utgörs i norr, öster och väster av befintliga och planerade verksamhetsområden. I söder på ett avstånd av ca 30 meter finns närmaste bostadsbebyggelse inom Norrby, delvis avskärmat genom Bäckeskogskullen som är en naturlig vegetationsklädd höjdrygg. så både design och verksamhet kan blir en tillgång som skapar mervärde för Borås och Borås Energi och Miljö. Utgångspunkt är ackumulatortankens enkla cylinderform som också kan töjas ut och ges formen av en droppe eller ett öga. Ackumulatortanken ska utformas med samma höga ambitionsnivå som vilken annan byggnad som helst. Fasaden ska ingå som en del i utformningen och konstruktionen och inte ses som utsmyckning. Planbestämmelse om att cistern, tank eller skorsten inte får förses med skylt eller reklam har införts. Eventuella master och antenner bör undvikas. Ambitionen är att skapa en arkitektoniskt intressant byggnad där ljussättning ingår som en viktig del i gestaltningen. Tidigare utformningsförslag med separat bärverk för att bära ett yttre fasadmaterial har visat sig bli alltför kostsamt.arkitekttävling avseende utformningen disku- Befintlig cistern och skorsten Nuvarande oljecistern som har en höjd av ca 5 m och en diameter på 30 meter rivs och ersätts med cistern med betydligt mindre volym som placeras i anslutning till befintlig byggnad i nordväst. På platsen för befintlig oljecistern placeras en fjärrvärmeackumulator. Själva ackumulatortanken har en höjd av ca 70 meter och en diameter på 27 meter exklusive påbyggnad av toppen på tanken eller omslutande fasadmaterial. Förändringen i gällande detaljplan innebär att tillåten byggnadshöjd ändras från +6,0 till +220,0 meter över nollplanet. Exempel på en tidigare studerad utformning. Yttre mantel med oorganisk väv uppburen av fackverkspelare av stål. Fotomontage: MA-Arkitekter. 4.2.2 Stadsbild och gestaltning En stadsbildstudie för Ackumulatortank i Borås har utförts av Kommunledningskansliet och Stadsbyggnadskontoret i maj 2007. I denna förordas en placering i närheten av kraftvärmeverket eftersom det ger en förståelig funktionell koppling till befintlig anläggning och höga skorstenar. Även tekniska och ekonomiska förutsättningar har vägts in som exempelvis grundförhörhållanden och ledningsdragning. Placeringen av ackumulatortanken påverkar stadsbilden i Borås pga sitt centrala läge och då den placeras på en höjd. Ackumulatortankens höjd och volym innebär att den blir ett tydligt och utmärkande inslag i stadsbilden. Ur gestaltningssynpunkt är det viktigt att hitta ett formspråk för ackumulatortanken Exempel på utformning av ackumulatortank i Östersund, SWECO FFNS Arkitekter Östersund
Kommunfullmäktiges handlingar 7 april 2008 B 69 4.3 Gator och trafik Genom utbyggnaden av den nya vägförbindelsen i Bäckeskogsgatan har planområdet goda anslutningsmöjligheter. En cirkulationsplats har byggts som bildar in- och utfart till kraftvärmeverket och avfallsförbränningen. Befintlig in- och utfart i anslutning till ställverket stängs och en ny tillfartsväg anläggs till kraftvärmeverket. Behov av parkeringsplatser ska följa Parkeringsnorm för Borås. Exempel på ackumulatortank, Churchill Gardens Estate, Pimlico, London Läget för en ny tillfartsväg i väster mot trädbevuxen kulle 4.4 Teknisk försörjning Befintliga nät för vatten- och avlopp, dagvatten, el och fjärrvärme i Bäckeskogsgatan kan nyttjas. Vissa ledningsombyggnader har varit aktuella i samband med utbyggnaden av den nya förbindelseleden i Bäckeskogsgatan. teras. Exempel på ackumulatortank, Solna tv och kontorsbyggnad, Tyskland th. I samband med utformning av ackumulatorn har möjligheten att använda solceller diskuterats. Idag saknas ekonomiska förutsättningar för att nyttja solenergi och byggnadens runda form försvårar möjligheten att utnyttja solceller. Det krävs också stora ytor får att få ut större energimängder, exempelvis behövs 7,7 m 2 för att få kw solel. Solceller bör för att få maximal energiproduktion lutas 45 garder och orienteras mot söder. (källa: Solceller i byggnader- nya möjligheter, Energimyndigheten och Boverket 2005). Det bedöms därför inte möjligt att arbeta med solceller som fasadmaterial för ackumulatortanken möjligtvis som en del i takkonstruktionen. Borås Energi och Miljö avser dock att studera möjligheten att studera solceller på andra byggnader som anses har bättre förutsättningar. Exempel på detaljutformning av ackumulatortankar, Gunnesbo, Lund tv och Arctura, Östersund th. 8 5. Konsekvenser 5. Behovsbedömning En separat miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas enligt PBL 5:8 och MB 6:-8 om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Stadsbyggnadskontoret gör bedömningen att planens genomförande inte
B 70 Kommunfullmäktiges handlingar 7 april 2008 kommer att innebära någon betydande påverkan med avseende på miljö, hälsa, hushållning av mark och vatten och andra naturresurser. Planens omfattning är begränsad (planavvikelse i höjd) och avser ett litet område på lokal nivå. En separat MKB kommer därför inte att upprättas. Att ingen betydande miljöpåverkan förorsakas redovisas nedan. 5.2 Hållbar utveckling Satsningar på ökad användning och produktion av fjärrvärme innebär en resurssnål och miljövänlig uppvärmningsform som baseras på energi som annars inte skulle komma till nytta, exempelvis, hushållsavfall, spillvärme från industrin och rester från skogsaverkning. 5.3 Hushållning med naturresurser Uppförandet av en ackumulatortank innebär en värmereserv som maximerar nyttan av den värdefulla elproduktionen, tryggar fjärrvärmeleveranserna och minskar behovet av fossila bränslen. Bedömningen är att planutformningen innebär positiva konsekvenser i förhållande till pågående markanvändning då närheten till kraftvärmeverket och den centrala placeringen gör att ledningsdragning, energiförluster och transporter minimeras. Utformning av ackumulatortanken går att påverka och stor vikt ska ligga på arkitektonisk utformning, ljus- och färgsättning. Borås stadsbild präglas av arvet från textilindustrin med stora byggnadsvolymer och höga skorstenar. I området finns ett flertal skorstenar med samma eller högre höjd. Borås topografi med omgivande åsar är välgörande för högre byggnader och byggnadsdelar då dessa inte blir så påfallande och bryter horisontlinjer. En fjärrvärmeackumulator har dock inte alls samma dimensioner som en skorsten och kan dock upplevs mer framträdande. 5.5 Hälsa och säkerhet/störningsskydd 5.5. Miljökvalitetsnormer Gällande miljökvalitetsnormer avseende luftföroreningar finns för kvävedioxid, svaveldioxid, bly och partiklar. Den verksamhet som detaljplanen syftar till kommer inte att medföra överskridanden av normer. 5.5.2 Trafikmiljö 5.4 Miljö En minskad användning av fossila bränslen leder till minskade utsläpp av koldioxid. Närmiljön förbättras även genom att sot och partiklar i luften minskar. Storskalig värmeproduktion är resurseffektiv och minskar utsläpp i luften då förbränning och rökgasrening kan göras effektivare. 5.4. Stadsbild Ryaverket sett från Kungsbron västerut Planen innebär acceptabel påverkan på trafikmiljön. Vid gestaltning av ackumulatorn och ljussättning måste hänsyn tas till närmiljön då den nya vägförbindelsen Bäckeskogsgatan passerar ca 25 meter från ackumulatorn. Fotomontage: MA-arktekter och Ljusarkitektur Ackumulatorns stora volym och höjd gör den väl synlig i stadsbilden både i närområdet som från stadens utkanter. Fotomontage har gjorts av MAarkitekter och Ljusarkitektur som visar gestaltning och hur stadsbilden påverkas dag repektive natt. 5.5.3 Störningar Fjärrvärmeackumulatorn bedöms inte ge upphov till några störningar. Ljussättning ska anpassas så att ljustörningar inte uppstår för närliggande bostäder. Inga kända störningar från kraftvärmeverket i form av utsläpp till luft, sot och damm etc, buller och vattenföroreningar har rapporterats. 5.5.4 Skyddsavstånd I Boverkets allmänna råd 996:, Bättre plats för arbete, redovisas riktvärden för skyddsavstånd för
Kommunfullmäktiges handlingar 7 april 2008 B 7 olika verksamheter. För fastbränsleeldad förbränningsanläggning med tillförd effekt på 50 MW anges ett skyddsavstånd på 400 meter till bostäder som riktvärde. Då hanteringen av fastbränsle inte ger störningar tex. genom inbyggnad kan skyddsavståndet minskas i avsevärd mån. Motsvarande skyddsavstånd för oljeeldad anläggning är 00 meter. Avstånd från förbränningsanläggning till närmaste bostäder uppgår till ca 200 meter. Fjärvärmeackumulatorn hamnar ca 30 meter från närmaste bostadshus. För området införs användningsbestämmelsen J 00 som medger industri, lager med största skyddsavstånd 00 meter till närmast intilliggande bostäder. 5.5.5 Farligt gods Bedömningen är att planutformningen inte påverkas av riskerna förknippade med transport av farligt gods. Utformning med påkörningsskydd och avbärarräcke ska förhindra olyckor där ackumulatortanken riskerar att skadas vid olycka med farligt godstransport. 5.5.6 Riskanalys För att klarlägga tänkbara konsekvenser av olika skador på en fjärrvärmeackumulator har Riskanalys Ackumulator Ryaverket Borås upprättats av AB Tore J Hedbäck 2006-05-5. I Sverige finns liknande fjärrvärmeackumulatorer på ett femtiotal platser. Tidigare studier som genomförts har visat att påkörning med fordon och påflygning med mindre sportflygplan, beskjutning, korrosion etc. inte förorsakar skador med snabbt läckage av vatten. Den totala risken vid Ryaverket kommer med en ackumulator integrerad i systemet att minska. Risker med en ackumulator anses vara synnerligen låga även om ackumulatorn utsätts för sabotage. Överlag är sannolikheten för skada på anläggningen låg och sannolikheten för personskada i stort sett obefintlig. En förutsättning är att personer inte medvetet eller av oaktsamhet manövrerar armatur och utrustning på felaktigt sätt. Även sådana manövrar ska inte kunna föranleda farliga drifttillstånd då utrustningen i sig är avsäkrad med själverkande säkerhetsutrustning. Hållfasthet En ackumulator med volymen 37 000 m 3 är fylld med rent fjärrvärmevatten. Temperaturen i ackumulatorn är som lägst 40 C och som mest 90 C. Ackumulatorn dimensioneras enligt gällande föreskrifter för tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar samt cisternanvisningar. Föreskrifterna innebär en dimensionering för brännbara vätskor som bensin och oljor med mer än 00 C vilket ur miljö och risksynpunkt torde anses farligare än rent vatten av samma temperatur. Utöver vad normerna föreskriver ska också alla ackumulatorspecifika krav uppfyllas. 0 Läckage Det finns inga rapporter om stora läckage där tankar rämnat annat än om över- eller undertrycket blivit för stort. Sannolikheten för sådana läckage är liten. I de fall läckage i tankar skett har det handlat om laminering i plåten eller dålig svets. Läckagen har uppträtt som sipprande flöden vilka endast varit störande för brukaren. Inga miljö eller personskador finns rapporterade. Om vatten i sipprande mängder någon liter per dag - rinner ut är konsekvensen för miljön liten då vattnet inte innehåller några giftiga ämnen. Vid stora mängder vatten i små bäckar kan fisk komma att kvävas pga bristande syretillgång. Temperaturen är ett problem som måste beaktas. Korrosion I det fall syre förekommer i fjärrvärmevattnet kan korrosion av ackumulatortanken uppträda. Inträngande luft utgör inte ett problem då ackumulatorn konstrueras så att luft inte kan tränga in i ångrummet ovanför vattenytan. Rostangrepp kan uppstå vid slarv med restsyrehalten i fjärrvärmenätet samt med sparångans funktion vanligtvis i tankens övre del vilket leder till att vatten börjar sippra ut i små porer som med tiden växer till större rostskador. Även mindre läckage ger sådan vattenförlust att det snart kommer att upptäckas. Påkörning Tung trafik förekommer relativt frekvent i ackumulatorns närhet. Påkörning av ackumulatorn kommer med stor sannolikhet att ske om inte erforderliga skyddsåtgärder vidtas. I händelse av påkörning kommer knappast ackumulatorn att rämna då det inre mottrycket då tanken är fylld är stort. Tanken utgörs också av en 32 mm tjock mantel i höghållfast stål. Däremot kommer den med all sannolikhet bucklas och behöva tas ur drift för reparation. För att eliminera risken måste ett kraftigt påkörningsskydd installeras. Vidare måste ett skydd arrangeras så att vältande fordon från ovanliggande väg inte kan rulla ned mot tanken. Även vid träff av ett mindre sportflygplan kan man förvänta sig att tanken står emot detta om den är fylld med vatten. Särskilt gäller detta i de nedre områdena där manteln är relativt kraftig. Högre upp förväntas manteln bucklas. Taket förväntas inte stå emot ett störtande flygplan. Ett trafikflygplan eller militärt flygplan som träffar tanken kommer sannolikt att skada denna. Konsekvenserna är svåra att överblicka. Någon miljökatastrof torde inte inträffa då vattnet som rinner ut är rent. Sannolikheten för denna typ av olycka måste betraktas som mycket liten.
B 72 Kommunfullmäktiges handlingar 7 april 2008 Sabotage/ beskjutning Om ackumulatorn blir beskjuten med militära vapen typ pansarbrytande ammunition uppstår med säkerhet läckage. Enligt rapporter från FOA (Försvarets forskningsanstalt) kan en oisolerad tank penetreras med dylik pansarbrytande ammunition. Hålet blir maximalt 0 mm i diameter. Isolerade tankar med normal plåt minskar risken för genomslag av mantelplåten. Grov kanoneld som för en sabotör är väsentligt svårare att åstadkomma kan dock penetrera manteln. Ingångshålet blir ungefär lika stort som projektilens diameter. 6. Administrativa frågor 6. Genomförandetid Genomförandetiden är 0 år från det datum planen vunnit laga kraft. Planavdelningen Tord Lundborg Planchef Fredrik Engkvist Planarkitekt 6.2 Fastighetsplan För fastigheten Pantängen 2 finns en fastighetsplan fastställd den 963-09-8. Då ingen förändring av fastighetsindelningen är aktuell i planförslaget föreslås denna gälla fortsättningsvis. 6.3 Handläggning Planen handläggs med normalt planförfarande och avses antas av Kommunfullmäktige 6.4 Planavgift Planavgift tas ut i samband med bygglov och bygganmälan för nybyggnad och tillbyggnad. 6.5 Bilagor Utöver till planen hörande handlingar finns: - Geoteknisk utredning PM angånde markförhållanden och grundläggningsförutsättningar, GEOgruppen AB, daterad 2005-07-3 - Riskanalys Ackumulator Ryaverket Borås, AB Tore J Hedbäck, daterad 2006-05-5 6.6 Medverkande tjänstemän/samverkan Detaljplanen har utarbetats under medverkan av en arbetsgrupp med representanter från stadsbyggnadskontoret, kommunledningskansliet, gatukontoret, miljöskyddskontoret, lantmäterimyndigheten, Borås Energi AB. Medverkande konsult är MA Arkitekter samt Ljusarkietktur AB För framtagandet av riskanalys svarar Anders J.W. Hedbäck från ingenjörsfirman Tore J. Hedbäck AB.
Kommunfullmäktiges handlingar 7 april 2008 B 73 Genomförandebeskrivning Detaljplan för del av Norrby, del av Pantängen 2, fjärrvärmeackumulator, Borås Stad, Västra Götalands län, upprättad september Bolaget ska betala samtliga kostnader för att planen ska kunna genomföras och samtliga anläggningar bebyggas. Kostnader för detaljplanen tas ut genom planavgift som bolaget betalar i samband med Kommunens handläggning av bygglovet. KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Mark och exploatering Dan Bäckström. Inledning En genomförandebeskrivning har till uppgift att redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Genomförandebeskrivningen har ingen rättsverkan. Avsikten med beskrivningen är att den skall vara vägledande vid genomförandet av detaljplanen. 2. Organisatoriska frågor Detaljplanen är upprättad på initiativ av Borås Energi AB, nedan kallat bolaget, och avser att möjliggöra uppförandet av en ackumulatortank för hetvatten vid Ryaverken i Borås. Bolaget är ansvarigt för genomförandet av detaljplanen. Samråd om planförslaget har skett under maj och juni. Utställning sker under september och oktober samt antagande preliminärt av kommunfullmäktige under december. Planens genomförandetid slutar 0 år efter det datum som planen har vunnit laga kraft. Begreppet genomförandetid innebär att planens giltighetstid är begränsad. Under genomförandetiden får detaljplanen inte ändras utan synnerliga skäl. Detaljplanen gäller även efter genomförandetidens utgång men kan då ändras eller upphävas utan att de rättigheter som uppkommit genom planen behöver beaktas. 3. Fastighetsrättsliga frågor Borås Stad äger aktuell mark. Planområdet är dock upplåtet till bolaget genom ett arrendeavtal. 4. Ekonomiska frågor Detaljplanen innebär inga kostnader för Borås Stad. Kommunen får intäkter av bolaget i form av årliga avgifter för det upplåtna arrendeområdet.
B 74 Kommunfullmäktiges handlingar 7 april 2008 Utlåtande Upprättat den 28 januari 2008 med avseende på detaljplan för del av Norrby, DEL AV PANTÄNGEN 2, Fjärrvärmeackumulator, Borås Stad, Västra Götalands län. Handläggning Utställning enligt PBL 5:23, avseende planförslag upprättat den september 2006, har ägt rum under tiden 9 september - 7 oktober 2006 och har annonserats i Borås Tidning 9 september 2006. Berörda fastighetsägare, statliga och kommunala remissinstanser har underrättats med brev till samrådet. Under utställningstiden har detaljplanen varit anslagen i Stadshuset. Handlingarna har även varit tillgängliga på kommunens hemsida. Ett planförlag till detaljplan togs fram och samråd enligt PBL 5:20, hölls under tiden 9 juni 7 juli 2006. Under samrådet inkomna synpunkter finns redovisade i samrådsredogörelse, daterad september 2006. 2. Sammanfattning Sex remissinstanser har framfört synpunkter vid samrådet. 2. Ändringar av planförslaget Efter utställning har redaktionella ändringar av text och bilder skett i planbeskrivningen. Ändringar/tillägg har i huvudsak gjorts i avsnitt 4.2.2 Stadsbild och gestaltning samt 6.3 Handläggning. Även genomförandebeskrivningen har uppdaterats. 2.2 Beslutsförslag Byggnadsnämnden föreslås besluta: att godkänna den reviderade detaljplanen och översändasända den till Kommunfullmäktige för antagande 3. Synpunkter under utställning Inkomna synpunkter i samband med utställningen redovisas och kommenteras nedan. 3. Remisspart U0 Kommunstyrelsen I anslutning till utställning av detaljplanen har Kommunledningskansliet tillsammans med Stadsbyggnadskontoret genomfört en utredning med stadsbildstudier av Remisspart Utan anm Med anm Svar datum U0 Kommunstyrelsen X 2007--09 U02 Gatunämnden X 2006-0-0 U03 Lokalförsörjningsnämnden X 2006-0-25 U04 Miljöskyddsnämnden X 2006-0-26 U05 Kommundelsnämnden Norrby X 2006-0-9 U06 Kulturnämnden X 2006-0-6 U07 Borås Energi AB:s Styrelse X 2006-0-27 U08 Borås Energi Nät AB:s Styrelse X 2006-09-29 U09 Räddningstjänsten X 2006-0-2 U0 Polismyndigheten i Västra X 2006-09-28 Götaland U Lantmäterimyndigheten X 2006-09-28 U2 Länsstyrelsen i Västra Götalands län X 2006-0-2 U3 Vägverket Region Väst X 2006-0-09 U4 Banverket Västra Regionen X 2006-0-2 U5 TeliaSonera AB -- U6 Hyresgästföreningen i Södra Älvsborg X 2006-0-2 alternativa placeringar av ackumulatortanken som redovisas i Ackumulatortank i Borås, Borås Stad, maj 2007. Kommunstyrelsen tillstyrker planförslaget och förordar en placering vid fjärrvärmeverket. Det naturliga sambandet ger en god helhet, förstärker kraftvärmeverket visuellt och ger en förståelig funktionell koppling invid befintlig byggnad och höga skorstenar. Ackumulatorn kommer under mycket lång tid vara ett tydligt inslag i stadsbilden. Det är av största vikt att tanken ges en god utformning. Det finns goda exempel där man med relativt enkla medel och utan i sammanhanget stora merkostnader kan skapa ett tilltalande och spännande utseende. Detaljplanen ska efter Byggnadsnämndens godkännande föras till Kommunfullmäktige för antagande. Kommentar Stadsbyggnadskontoret instämmer att gestaltningen av ackumulatortanken är synnerligen viktig på grund av dess betydelse för stadsbilden. För ackumulatortanken ska samma höga ambitionsnivå avseende gestaltning gälla som för vilken annan byggnad som helst. Det är angeläget att erforderliga medel avsätts som möjliggör en god utformning så att ackumulatortanken blir ett positivt landmärke i staden. Detaljplanen kommer efter Byggnadsnämndens godkännande överlämnas till Kommunfullmäktige för antagande.
Kommunfullmäktiges handlingar 7 april 2008 B 75 U05 Kommundelsnämnden Norrby Kommundelsnämnden vill betona vikten av en arkitektonisk gestaltning och ljus- och färgsättning. Kommentar Vikten av god arkitektonisk gestaltning, se kommentar till U0. Utformning av ackumulatortanken är i dagsläget inte bestämd och regleras inte i detaljplanen. Tyngdpunkten på en hög gestaltningsnivå innebär att en arkitekttävling kan bli aktuell. Utformning avseende material samt färg- och ljussättning avgörs i samband med bygglovskedet. U06 Kulturnämnden Kulturnämnden har i tidigare samrådsyttrande påpekat att gestaltningsfrågan måste ges erforderligt utrymme. Kulturnämnden vill i samband med detta ärende betona vikten av att delta i arbetsprocessen under detaljplanearbetet i för staden angelägna gestaltningsfrågor. Kommentar Gestaltningens betydelse, se kommentar till U0 och U02. I samband med detaljplane- och bygglovskedet gör Stadsbyggnadskontoret en bedömning av vilka remissinstanser som anses berörda och ska tillfrågas. Gestaltningsfrågor utgör Byggnadsnämndens ansvarsområde men berör flera remissinstanser. Kulturnämnden har i detta ärende utgjort remissinstans under detaljplanearbetet. I samband med bygglovprövning finns möjlighet för kulturnämnden att framföra synpunkter på den i detalj föreslagna utformningen av ackumulatortanken. U08 Borås Energi Nät AB Konstaterar att risken för att ackumulatortanken ska rämna bedömts som mycket liten. De typer av olyckor eller sabotage som kan få detta som konsekvens har dessutom en liten sannolikhet. Dock berörs inte närmare de fenomen som eventuellt över- eller undertryck i tanken skulle medföra, eller hur vanliga sådana tillbud är. Vi motsätter oss inte byggandet av ackumulatortanken men vill ändå betona risken vid en eventuell kollaps av tanken beträffande Borås Stads elförsörjning. Som nämnts ligger Getängens ställverk i anslutning till den nuvarande infarten till Ryaverket. Ställverket är mottagningsstation med stor betydelse för stadens elförsörjning i allmänhet och Ryaverket i synnerhet. Dessutom ligger ställverket på en lägre nivå än den planerade tanken. Det är därför troligt att en total kollaps skulle få stora konsekvenser för driften av ställverket. Kommentar Ackumulatortanken konstrueras, kontrolleras och prövas enligt i EU och i Sverige gällande föreskrifter som cisternanvisningar och tryckkärlsnormer. Vid dimensionering av säkerhetssystem antas samma kriterier gälla som för kärnkraftverk. I riskanalysen har extra säkerhetsutrustning för under- respektive övertryck som vidtas samt sannolikhet för tillbud och konsekvenser i samband med drift av anläggningen beskrivits. Risker med ackumulatortanken anses vara synnerligen låga även om ackumulatorn utsätts för sabotage. Getängens ställverk ligger i och för sig på en lägre nivå men med en nivårygg mellan tank och ställverk på ca 2 meter vilket gör att utläckande vatten rinner ned mot Kilsundsgatan och inte direkt mot ställverket. U2 Länsstyrelsen Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 2 kap PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras och därför inte kommer att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Länsstyrelsen befarar inte att riksintresse enligt miljöbalken påtagligt kommer att skadas, att mellankommunal samordning blir olämplig, att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken inte iakttas eller att det som föreslås blir olämpligt med avseende på hälsa och säkerhet. De synpunkter som tidigare framförts har i allt väsentligt beaktats. Kommentar -- U4 Banverket Banverket har tagit fram en förstudie för utbyggnaden av järnvägen på etappen Bollebygd-Borås. Förstudien innehåller flera tänkbara sträckningar av den nya järnvägen, varav en nordlig sträckning som passerar kanten av planområdet. Borås Stad förordar inte detta alternativ utan istället alternativet som går längs motorvägen. Banverket har ännu inte tagit ställning till vilka sträckningar som ska studeras vidare i en kommande järnvägsutredning men ett genomförande av detaljplanen försvårar genomförandet av den berörda järnvägssträckningen och minskar sannolikheten för att detta alternativ kommer att studeras vidare. Banverket kommer enligt nuvarande tidplan i februari 2007 fatta beslut vilka sträckningar som ska studeras vidare i en järnvägsutredning. Eftersom det är frågan om stora strategiska beslut som ligger relativt nära i tiden anse banverket att Borås stad bör vänta med att anta planen till dess beslut om linjesträckningar är fattat.
B 76 Kommunfullmäktiges handlingar 7 april 2008 Kommentar Banverket beslutade i januari 2008 att fortsätta utreda de alternativ som följer utmed riksväg 40. I och med detta beslut uppger Banverket att de alternativ som fanns norr om väg 40 och som bland annat berörde planområdet inte kommer att utredas vidare. De järnvägsträckningar som pekats ut för fortsatta studier anses inte av Borås Stad innebära hinder att anta detaljplanen. Planavdelningen Tord Lundborg planchef Fredrik Engkvist planarkitekt
Kommunfullmäktiges handlingar 7 april 2008 B 77 Flygfoto över planområdet Besöksadress: Kungsgatan 55, 6 tr Postadress: 50 80 BORÅS Telefon(växel) 033-358000 Fax: 033-353429 E-post: stadsbyggnadskontoret@boras.se Hemsida: www.boras.se
B 78 Kommunfullmäktiges handlingar 7 april 2008
Kommunfullmäktiges handlingar 7 april 2008 B 79
B 80 Kommunfullmäktiges handlingar 7 april 2008 Nr 43 Detaljplan för Hestra kv 3 och Byttorpsparken, del av Torpa-Hestra 4: m fl 2008 03 7 Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Detaljplanen syftar till att möjliggöra bostadsbyggande inom Hestra kv 3 samt att planlägga natur- och rekreationsområdet Byttorpsparken och Byttorps idrottsplats. Området är inte tidigare detaljplanelagt. Kommunfullmäktige har godkänt planprogram för Hestra kv 3-6 m m den 20 april 2006. Detaljplanen antas av Kommunfullmäktige då den avviker från planprogrammet avseende huvudmannaskap för gatorna inom bostadsområdet. För att på bästa sätt ta tillvara det kuperade områdets förutsättningar behöver exploateringen ske samlat i form av gruppbyggda hus. Markanvisning till Riksbyggen har beslutats av Kommunstyrelsen 2 december 2005. Kommunstyrelsen tillstyrker och föreslår Kommunfullmäktige besluta: Detaljplan för Hestra kv 3 och Byttorpsparken, del av Torpa-Hestra 4: m fl antas. Mot beslutet reserverade sig Lennart Andreasson (v), se bilaga KOMMUNSTYRELSEN Morgan Hjalmarsson Reservation Jonas Borglund Från Byggnadsnämnden Utdrag ur protokoll 2007-09-3 22 Detaljplan för Hestra kv 3 och Byttorpsparken, del av Torpa-Hestra 4:. Ärendenr P 44/06 Anteckningar Samråd enligt PBL 5:20 upprättat den 4 november 2006, har ägt rum under tiden 24 november - 2 december 2006 och har annonserats i Borås Tidning den 23 november 2006. Samrådssynpunktema har redovisats i samrådsredogörelsen i utställningshandlingen daterad den 27 april 2007. Där framgår vilka ändringar i planförslaget som har gjorts till utställningen. Detaljplanen har varit utställd för granskning enligt PBL 5:23 under tiden 4 maj - 5 juni 2007. Under samråds- och utställningstiderna har detaljplanen varit anslagen i Stadshuset och på Hestra Midgård och berörda markägare har underrättats med brev. Handlingarna har även varit tillgängliga på kommunens hemsida. Från Stadsbyggnadskontoret har inkommit antagandehandling: Se bil 22. Beslut Byggnadsnämnden beslutar att godkänna den reviderade detaljplanen och översända densamma till Kommunfullmäktige för antagande. Detaljplan för Hestra kv 3 och Byttorpsparken, del av Torpa-Hestra 4: m.fl. Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet att anta detaljplanen. Vårt skäl till detta ställningstagande är att strandskyddet, 00 meter, ej respekteras. Lennart Andreasson Vänsterpartiet
Kommunfullmäktiges handlingar 7 april 2008 B 8 P44/06 Detaljplan för Hestra kv 3 och Byttorpsparken del av TORPA-HESTRA 4: Borås Stad
B 82 Kommunfullmäktiges handlingar 7 april 2008 Sammanfattning Detaljplanen syftar till att möjliggöra bostadsbyggande inom Hestra kv 3 samt att planlägga natur- och rekreationsområdet Byttorpsparken och Byttorps idrottsplats. Området är inte tidigare detaljplanelagt. Kommunfullmäktige har godkänt planprogram för Hestra kv 3-6 m.m. den 20 april 2006. Detaljplanen antas av Kommunfullmäktige då den avviker från planprogrammet avseende huvudmannaskap för gatorna inom bostadsområdet. För att på bästa sätt ta tillvara det kuperade områdets förutsättningar behöver exploateringen ske samlat i form av gruppbyggda hus. Markanvisning till Riksbyggen har beslutats av Kommunstyrelsen 2 december 2005. Bostadskvarteret Hestra 3 Hestra kvarter 3 ligger högt beläget ovanför Byttorpssjön. Den centrala dalsänkan bibehålls som grönstråk med promenadväg och en lekplats anläggs. Vegetationsskärmar bibehålls mellan det nya bostadskvarteret och rekreationsområdet kring Byttorpssjön. Naturmark ska utgöra allmän plats. Granskogen inom området är 25-30 meter hög. Inom de kommande bostadstomterna sker avverkning samt på en säkerhetszon på 25-30 meter för att inte riskera att stora granar ska blåsa omkull på hus och tomt. Även ur solbelysningssynpunkt kan inte stora granar vara kvar för nära husen. Där gran avverkas växer inom några år helt ny lövvegetation upp. I slänten mot sjön bevaras resterande del av pelargranskogen, 50-60 meters vegetationsskärm. Planbestämmelser införs om att uppvuxen vegetationsskärm ska finnas. Exploateringen görs så varsamt som möjligt i den kuperade terrängen. Planillustrationen visar 35 i gruppbyggda enbostadshus på små tomter och 3 i kedjehus. Terränganpassning sker genom grundläggning på plintar eller terränganpassade sluttningshus. Kvartersmarken innefattar endast bostadstomter. Normalt planförfarande Beslut Instans/datum Samråd 2006--7 Utställning BN 2007-05-0 Revidering 2007-08-3 Godkännande BN 2007-09-3 Antagande KF 2 Byttorps idrottsplats, Byttorpssjön och Byttorpsparken Byttorps idrottsplats planläggs som idrottsområde. Hela området från Alingsåsvägen till Byttorps idrottsplats och vidare längs Byttorpssjön planläggs som naturmark på allmän plats. Byttorpssjön (Kolbränningen) planläggs som vattenområde med badplats och bryggor. Strandskydd råder inom 00 meter från Byttorpssjön. Större delen av föreslagen bebyggelse inom Hestra 3 håller detta avstånd. Strandskyddet upphävs för ett mindre område beläget 70-00 meter från sjön. Konsekvenser Planen tillåter inte användning som ger betydande påverkan och bostadsexploateringen sker inte på område som har skyddsstatus. Slutsatsen är att miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning inte erfordras. Bostadsutbyggnad på Hestra är ur hållbarhetssynpunkt lämplig genom begränsat transportbehov p g a närhet till arbetsplatser, goda förutsättningar för kollektivtrafikförsörjning och möjlighet till fjärrvärmeanslutning. De motstående allmänna intressen som avvägs är att bevara naturvärden och rekreationsområden mot att exploatera välbelägen mark för bostadsbyggande. Genom ett växelspel mellan bebyggelseplacering och analys av miljöaspekter har hänsyn i stor utsträckning kunnat tas. De omgivningsfaktorer som särskilt behöver beaktats är Ramnaslätts industriområde och trafiken på Symfonigatan. Industriområdet bedöms inte medför störningar. Med ett bullerskydd längs Symfonigatan klaras riktvärden för buller inom bostadskvarteret. Ändringar efter samråd och utställning Efter samrådet har ändringar gjorts avseende infartsläget till kvarteret. Infarten förläggs vid den nya cirkulationsplats som föreslås vid Symfonigatans korsning med Orkestervägen. Det påverkar markdispositionen närmast vägen och medför ändrade husplaceringar för bostadsgrupperna med kedjehus. Bullerutredning har visat att bullerskydd behövs för att klara riktvärden för buller med hänsyn till beräknad trafikökning enligt kommunens prognos. Efter utställningen har gatorna inom Hestra 3 ändrats till lokalgator på allmän plats med kommunalt huvudmannaskap från interna bostadsgator inom kvartersmark i utställningshandlingen. Gräns mellan huvudgata och bostadskvarter ändras till ett läge vid bullerskyddets högsta höjd.