Europa 2020-strategin Från EU till Småland-Blekinge

Europa 2020-strategin Från EU till Småland-Blekinge Författare: Clara Bolin, Sven Kastö, Johan Semberg

Innehållsförteckning Europa 2020-strategin... 3 Ansvarsområden... 5 Den nationella nivåns koppling till Europa 2020... 5 Årscykeln för genomförandet av Europa 2020-strategin... 5 Småland-Blekinges koppling till strategin... 6 Ramverk och tematik... 7 Tidslinje... 8 Fortsatt arbete med Europa 2020-strategin i RUP/RUS och Småland-Blekinges arbetsgrupper... 9 Europa 2020-strategin: De sju flaggskeppen... 11 Innovationsunionen 11 Unga på väg 17 En digital agenda för Europa 22 Ett resurseffektivt Europa... 26 Industripolitik i en globaliserad tid... 29 En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen... 32 Europeisk plattform mot fattigdom... 36 2

Europa 2020-strategin Från EU till Småland-Blekinge Varför ska jag bry mig? De nationella reformprogrammen påverkar de regionala utvecklingsplanerna Kommande regionala utvecklingsplaner kommer få ta ökad hänsyn till strategin Kommande EU-finansiering knyts hårdare till gemensamma mål i strategin Strategin utgör en gemensam referensram som andra arbetar efter Diskussioner pågår hur regioner skulle kunna påverkas av hur väl den nationella nivån uppfyller strategins mål Mellan år 2000-2010 arbetade EU efter Lissabonstrategin som förvisso fick utstå en del kritik, men som ändå blottlagt att Europa står inför en rad samhälleliga utmaningar. Till dessa hör en stagnerande konkurrenskraft, låg tillväxt och sysselsättning, klimatförändringar, energi- och resurseffektivitet, folkhälsan och en åldrande befolkning. Dessa utmaningar måste övervinnas ifall den europeiska sociala modellen ska kunna bevaras. När Lissabonstrategins efterföljare, Europa 2020-strategin, arbetades fram av EUkommissionen, var EU:s medlemsstater därför relativt eniga om att en ny kraftfullare strategi var nödvändig under löptiden 2010-2020. Likaså framfördes starka önskemål om en fokusering och ett innehåll som var lättare att kommunicera med medborgarna. Resultatet blev tre övergripande prioriteringar som ska förstärka varandra: Smart tillväxt utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation Hållbar tillväxt främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi Tillväxt för alla stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning För att fastställa var man vill stå år 2020, föreslår Europeiska kommissionen därför fem överordnade EU-mål (se figur nedan) som ska ha uppnåtts till år 2020 för att kunna mäta våra framsteg och kunna jämföra resultaten på vägen. Målen anger den kurs som EU:s medlemsstater bör hålla och ska styra processerna kring strategin. Vidare är målen sammanflätade med varandra och stödjer varandras mål. Investeringar i teknik för energibesparingar ger exempelvis även en förbättrad livsmiljö och kanske även fler arbetstillfällen. Utöver dessa mätbara mål krävs en lång rad åtgärder på medlemsstats- och EU-nivå samt på internationell nivå för att understödja dem. EU-kommissionen föreslår därför sju huvudinitiativ (från och med nu kallade flaggskeppsinitiativ ) som ska påskynda framstegen inom varje prioriterat område (se figur nedan). Förutom rekommendationer och riktlinjer kan flaggskeppsinitiativen bestå av både lagstiftande och icke lagstiftande förslag: 3

EUROPA 2020: ÖVERSIKT 1. Höja sysselsättningsgraden för befolkningen i åldrarna 20 64 år från nuvarande 69 % till minst 75 %. 2. Nå målet att investera 3 % av BNP i FoU särskilt genom att förbättra villkoren för den privata sektorns FoU-investeringar, och utveckla en ny indikator för att kartlägga innovation. 3. Minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 % jämfört med 1990-års nivåer och med 30 % på vissa villkor, öka andelen förnybara energikällor i vår slutliga energiförbrukning till 20 % och öka energieffektiviteten med 20 %. 4. Minska den andel ungdomar som slutar skolan i förtid till 10 % från nuvarande 15 % och öka den andel av befolkningen i åldrarna 30 34 som har avslutad högre utbildning från 31 % till minst 40 %. 5. Minska antalet EU-medborgare som lever under de nationella fattigdomsgränserna med 25 %, vilket skulle innebära att över 20 miljoner personer lyfts ut ur fattigdom. SMART TILLVÄXT HÅLLBAR TILLVÄXT TILLVÄXT FÖR ALLA INNOVATION EU:s huvudinitiativ Innovationsunionen ska förbättra ramvillkoren och tillgången till finansiering för forskning och innovation för att stärka innovationskedjan och höja investeringsnivåerna i hela EU. UTBILDNING EU:s huvudinitiativ Unga på väg ska stärka utbildningssystemens resultat och öka den internationella attraktionskraften hos Europas högre utbildning. ETT DIGITALT SAMHÄLLE EU:s huvudinitiativ En digital agenda för Europa ska påskynda utbyggnaden av höghastighetsinternet och utnyttja fördelarna med en digital inre marknad för hushåll och företag. KLIMAT, ENERGI OCH RÖRLIGHET EU:s huvudinitiativ Ett resurseffektivt Europa ska bidra till att koppla isär ekonomisk tillväxt och resursanvändning genom en övergång till en koldioxidsnål ekonomi och genom att öka användningen av förnybara energikällor, modernisera vår transportsektor och främja energieffektivitet. KONKURRENSKRAFT EU:s huvudinitiativ Industripolitik för en globaliserad tid ska förbättra företagsklimatet, särskilt för små och medelstora företag, och stödja utvecklingen av en stark och hållbar industribas med internationell konkurrenskraft. SYSSELSÄTTNING OCH KOMPETENS EU:s huvudinitiativ En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen ska modernisera arbetsmarknaderna genom att underlätta arbetskraftens rörlighet och genom kompetensutveckling under hela livet i syfte att öka deltagandet på arbetsmarknaden och bättre anpassa tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden. FATTIGDOMSBEKÄMPNING EU:s huvudinitiativ Europeisk plattform mot fattigdom ska garantera social och territoriell sammanhållning så att tillväxtens och sysselsättningens fördelar kommer många till del och så att människor som drabbats av fattigdom och social utestängning kan leva ett värdigt liv och aktivt delta i samhället. 4

Ansvarsområden Inom EU kommer Europeiska rådet att ta ansvar stå i centrum för den nya strategin. Europeiska kommissionen kommer att övervaka framstegen mot målen, underlätta politiskt utbyte och lägga fram de förslag som krävs för att styra åtgärderna och föra EU:s huvudinitiativ framåt. Europaparlamentet kommer att vara en drivkraft för att mobilisera invånarna i EU och fungera som medlagstiftare för centrala initiativ. Strategin eftersträvar att partnerskapsstrategin ska utvidgas till EU:s kommittéer, till medlemsstaternas parlament och nationella, lokala och regionala myndigheter, till arbetsmarknadens parter och till andra berörda aktörer samt det civila samhället för att få alla att bidra till att förverkliga denna vision. Den nationella nivåns koppling till Europa 2020 Europa 2020-strategin gäller för samtliga 27 medlemsländer, men för att förverkliga målen i strategin måste vart och ett av medlemsländerna översätta målen till strategier i nationella reformprogram som är anpassade efter nationella förutsättningar. Medlemsstaterna ansvarar för att genomdriva nödvändiga reformer för att nå de nationella målen. Utifrån respektive medlemsstats reformprogram, utarbetar EU-kommissionen landsspecifika rekommendationer. Varningar kan utfärdas om lämpliga åtgärder inte vidtas. Vidare sätts press på medlemsländer då resultatuppfyllelsen kontinuerligt kommer att jämföras med andra. EU-kommissionen betraktar alltså det nationella reformprogrammet som ett kontrakt och förutsätter att den regionala nivån tar del i förarbetet. Regional involvering, en så kallad partnerskapsstrategi, ses som en nyckel till framgång för att strategin ska nå framgång. Regionernas möjlighet till delaktighet uttrycks även i Europeiska rådets ekonomiska riktlinjer för genomförandet av Europa 2020-strategin. För tillfället pågår intensiva samtal mellan den nationella och regionala nivån i Sverige om regionernas involvering. Den svenska regeringen har hittills snarare sett det nationella reformprogrammet som en slags rapport och att den regionala nivån inte behöver ta del i arbetet, då regionerna anses kunna göra sin röst hörd i andra sammanhang. I april 2011 lämnade Sverige in sitt nationella reformprogram till EU-kommissionen och påbörjade därmed en ny arbetsordning som beskrivs nedan. Årscykeln för genomförandet av Europa 2020-strategin Grunden för arbetsmetoden är att EU:s medlemsstater enats om att man vill synkronisera det landsspecifika arbetet med att nå de gemensamma målen genom att länka de nationella budgetarna till varandra och strategin. De nationella reformprogrammen ska spegla den politik som medlemsstaten avser föra för att uppfylla konvergenskriterierna i stabilitetspakten 1. I dessa sammanhang talar man ofta om en europeisk termin. 1 Stabilitetspakten: Medlemsstaternas åtagande att uppfylla nationalekonomiska mål, exv om inflation och skuldsättning. De brukar även betecknas konvergenskriterier. Reglerar medlemsstaternas möjlighet att skapa alltför osunda statsfinanser. 5

Småland-Blekinges koppling till strategin Europa 2020 kommer att engagera EU, medlemsstaterna och den lokala/regionala nivån. I Europeiska rådets ekonomiska riktlinjer för genomförandet av Europa 2020-strategin betonas som tidigare nämnt vikten av att den regionala nivån involveras. Likväl tolkas denna ambition olika av olika parter. Generellt sett kan sägas att de svenska regionerna eftersträvar större delaktighet i den svenska regeringens planering och detta på ett tidigt stadium. Ett intressant inlägg i denna debatt utgör två resolutioner som skrevs i höstas av Europaparlamentet och Regionkommittén om utökat flernivåstyre inom EU. Att vara förberedd på hur Europa 2020-strategin påverkar ens region är av yttersta vikt för att till fullo kunna ta del av Sveriges nationella reformprogram. Enligt utsago förväntar sig nu flera regioner att ett uppdrag från nationella myndigheter ska komma inom en inte alltför avlägsen framtid. Uppdraget ska bestå i att Sveriges regioner och regionförbund ska beakta hur de nationella reformplanerna samt Europa 2020-strategin bäst integreras i de regionala utvecklingsprogrammen. Sannolikt kommer man från regional nivå att dels sträva efter en vokabulär som överensstämmer med sina regionala utvecklingsprogram, men även efter att fokusera en del av sina aktiviteter i linje med det nationella reformprogrammet och självklart Europa 2020-strategin. Förmågan att kunna knyta an till de sju flaggskeppsinitiativen blir avgörande för att kunna ta del av framtida EU-finansierade program. Idag ser vi denna knytning av projekt i program som Interreg i Östersjöstrategin. Även Vinnova pekar på att mycket tyder på att de återstående åren för sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling kommer att genomsyras av den nya strategin. Även om Sverige relativt sällan står som måltavla för kritik om misskötta nationella finanser och dålig skötsel av EU-finansierade projekt, kan det vara bra att känna till att det under en längre tid förts en intensiv debatt om möjligheten att inför så kallad konditionalitet i EUprogram och koppla detta till Stabilitetspakten (se ovan). Med detta menas att EU kan ställa 6

villkor för att motta EU-finansiering. Kritiken mot detta är att en region skulle straffas för sin medlemsstats misskötsel av statsfinanserna. Hur det exakt blir för Småland och Blekinge är det naturligtvis svårt att förutse. Alldeles oavsett måste vi förbereda oss, då måttstocken och referensramen i offentliga myndigheter från och med nu kommer att utgå ifrån Europa 2020-strategin. Att enbart följa innehållet i den svenska budgeten är inte tillräckligt. Ramverk och tematik Diskussioner om hur strukturen för program som ska finansiera aktiviteterna kring arbetet med Europa 2020-strategin pågår för närvarande. EU:s flerårsbudget för 2013-2020 (presenteras i juli) sätter ramarna för hur innehållet i Europa 2020-strategin ska förverkligas. Innan innehållet i den är känt kan vi bara göra kvalificerade gissningar. Vissa konturer framträder dock allt tydligare (se figur nedan). EU-budget för 2013-2020 ERUF ESF EIT FP8 CIP Ramverk för forskning och innovation Europa 2020 Jordbruk Landsbygd Grannskap Ramverk för sammanhållningspolitik Övriga program Bilden ovan strävar efter att återge hur man talar om att sammanföra program som idag står på egna ben inom ramverk som man lättare kan känna igen allt för att förenkla för användaren och samtidigt kunna fokusera resurserna mot färre områden och så kallad smart specialisering. Programmen kommer som tidigare nämnt att knytas hårt till Europa 2020- strategin och därmed torde medverkan i och medfinansiering av små- och medelstora företag bli ytterligare förstärkt. Att innovation står centralt placerad i strategin är heller ingen hemlighet. Tolkningen av begreppet är bred, men det står klart att det omfattar hela samhället 7

och även betonar vikten av att Europa kan överföra forskning till produkter till marknaden. Vad gäller projektadministration kan vi troligen förvänta oss någon form av villkor (konditionalitet) för att ta emot EU-projektmedel, men även förenklingsåtgärder. Med tanke på att det finns risk för att programstrukturen inte står klar förrän 2014 finns det all anledning att utreda vad det kan innebära om program från den gamla programperioden har löpt ut. Tidslinje 2010: Grundförslagen till Europa 2020-strategin och Stabilitetspakten togs fram och godkändes av berörda EU-institutioner. 2011: April: Sverige lämnade in sin nationella reformplan Juni: Landsspecifik återkoppling på nationell reformplan från EU-kommissionen Sommar: EU:s flerårsbudget för 2013-2020 presenteras och lagförslag till Europa 2020- strategin presenteras av EU-kommissionen. Höst: Förhandlingar som pågår tills 2013 då lagstiftningspaketet förväntas antas 2013: Nya program klara 2014: Strategin träder i kraft! 8

Fortsatt arbete med Europa 2020-strategin i RUP/RUS och Småland- Blekinges arbetsgrupper På flera håll i Sverige ser man nu över hur man på bästa sätt integrerar strategin in de regionala utvecklingsplanerna. En linje som verkar framkomlig är att utgå från den vokabulär som används i strategin och se hur ens aktiviteter passar in. En jämförelse mellan de nationella reformprogrammen/rup och innehållet i Europa 2020-strategin återfinns under respektive flaggskeppsinitiativ. Nedan följer ett förslag på hur det arbetsprocessen skulle kunna se ut: Övergripande Europa 2020-mål RUP-/RUSaktivitetet Kvantitativa Europa 2020-mål Smart tillväxt Aktivitet X Max 10% som hoppar av skolan i förtid Hållbar tillväxt Aktivitet Y Minska växthusgasutsläppen med 20% Flaggskeppsinitiativ som berörs och att hänvisa till Unga på väg Europeisk plattform mot fattigdom Ett resurseffektivt Europa Industripolitik för en globaliserad tid Innovationsunionen Tillväxt för alla Aktivitet Z 20 miljoner färre i Europa som lever i fattigdom Europeisk plattform mot fattigdom En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen Unga på väg Eftersom flaggskeppsinitiativen är avsedda att förstärka effekten av varandra, blir konsekvensen att de överlappar varandra. Det ska inte ses som en sammanblandning, utan snarare som att aktiviteterna hänger ihop. Lite ironiskt är att överlappningen skulle kunna tänkas få till följd att fokuseringen på färre områden samtidigt öppnar upp för en bredare tolkning av varje område i projektsammanhang. De gemensamma och gränsöverskridande arbetsgrupperna i Småland-Blekinge kommer även de att behöva bryta ned flaggskeppsinitiativen till regionala förhållanden och därefter anpassa kommande handlingsplaner efter dem. På liknande sätt som ovan skulle en utgångsmodell för arbetsgruppernas analys kunna vara (modellen ger exempel för två av arbetsgrupperna och är inte uttömmande!): 9

10

Europa 2020-strategin de sju flaggskeppsinitiativen Innovationsunionen Innovationsfrågor står högt upp på den politiska dagordningen och har således fått en framträdande roll i strategin Europa 2020. EU har identifierat innovation som en viktig beståndsdel för en att kunna utveckla rad strategiska framtidsområden inom vilka EU bedöms har störst möjlighet att konkurrera. FoU-utgifterna i EU ligger på en nivå under 2 %, jämfört med 2,6 % i USA och 3,4 % i Japan. Detta beror främst på lägre nivåer på de privata investeringarna. Det är inte bara de absoluta belopp som spenderas på FoU som räknas. EU måste inrikta sig på forskningsfinansieringens effekter och sammansättning och förbättra villkoren för FoU i den privata sektorn i EU. Hälften av skillnaden i förhållande till USA förklaras av vår lägre andel högteknologiska företag. Flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen har som främsta syfte att uppfylla Europa 2020- strategins mål om smart tillväxt. Innovation ses i detta sammanhang alltmer som ett öppet system där aktörer från olika delar av samhället samarbetar. Innovationsunionen bygger på en bredare definition av begreppet innovation, vilket även innefattar tjänster, nya metoder för marknadsföring, varumärkesprofilering och design samt nya former av företagsorganisation och samarbete. Fokus ska framför allt ligga på utmaningar som klimatförändring, energi- och livsmedelstrygghet, hälsa och åldrande befolkning. Flaggskeppet innehåller konkreta åtgärder som kommer att förenkla regelverket för små och medelstora företag, stimulera den privata sektorn och undanröja flaskhalsar som hindrar idéer från att nå ut på marknaden. Om målet att öka FoU-investeringarna till 3 procent av BNP uppnås, skulle 3,7 miljoner jobb kunna skapas i EU. Med flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen ska Europa bli världsledande inom vetenskap. Ambitionen är att förbättra innovationsklimatet och då i synnerhet ramvillkoren för tillgång till finansiering för forskning och innovation. Varje länk i innovationskedjan bör stärkas, från grundforskning till marknadsföring. Offentliga sektorns och näringslivets samarbetssätt ska revolutioneras. Detta gäller i synnerhet genom innovationspartnerskap mellan företag och europeiska institutioner, nationella och regionala myndigheter. Programmet Ambient Assisted Living Joint Programme (AAL) kan ses som ett led i denna satsning. Programmets vars syfte är att öka livskvaliteten för äldre människor, vill förlänga den del av livet där vi fortfarande har hälsan i behåll med ytterligare två år till år 2020. Vidare syftar AAL till att stärka den industriella basen i Europa genom användning av informations - och kommunikationsteknik (IKT). IKT kommer även att spela en avgörande roll i framtidens sjukvård. Satsningen ehealth är ett informations- och kommunikationsteknik verktyg och tillhandhåller tjänster för hälsa. På EU-nivå har införandet av e-hälsotjänster underlättat tillgången till vård, oavsett geografiskt läge, tack vare så kallad innovativ telemedicin. 11

EU-nivå På EU-nivå kommer EU-kommissionen att sträva efter följande: Slutföra det europeiska området för forskningsverksamhet, utveckla en strategisk forskningsagenda inriktad på utmaningar som t.ex. energitrygghet, transport, klimatförändringar och resurseffektivitet, hälsa och åldrande, miljövänliga produktionsmetoder och markförvaltning samt förbättra den gemensamma programplaneringen tillsammans med medlemsstaterna och regionerna. Förbättra företagens ramvillkor för innovation, dvs. inrätta det särskilda EU-patentet och en specialiserad patentdomstol, modernisera ramverket för upphovsrätt och varumärken, förbättra små och medelstora företags tillgång till skydd av immateriella rättigheter och påskynda införandet av driftskompatibla standarder, samt förbättra tillgången till kapital och fullt ut utnyttja åtgärder på efterfrågesidan, t.ex. genom offentlig upphandling och smart lagstiftning. Inrätta europeiska innovationspartnerskap mellan EU och den nationella nivån i syfte att påskynda utvecklingen och utbyggandet av den teknik som behövs för att ta itu med de utmaningar som identifierats. Det första partnerskapet kommer att omfatta uppbyggandet av en bioekonomi senast 2020, central kompetensskapande teknik för att forma framtiden för EU:s industri och teknik för att äldre ska kunna klara sig själva och vara aktiva i samhället. Stärka och ytterligare utveckla EU-instrumentens roll när det gäller att stödja innovation (t.ex. strukturfonder, landsbygdsutvecklingsfonder, FoU- ramprogrammet, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, SET-planen), däribland genom närmare samarbete med EIB, och förenkla administrativa förfaranden för att underlätta tillgången till finansiering, särskilt för små och medelstora företag, samt införa innovativa incitamentmekanismer för koldioxidmarknaden, för dem som agerar snabbt. Främja kunskapspartnerskap och stärka kopplingarna mellan utbildning, företag, forskning och innovation, inbegripet genom EIT, och främja entreprenörskap genom att stödja nya innovativa företag. Nationell nivå Enligt en studie av OECD är Sverige det land som sammantaget har de bästa förutsättningarna inom OECD-området att dra nytta av en allt mer globaliserad värld. I studien har bland annat flexibiliteten på arbetsmarknaden, kunskapsnivån, innovationsförmågan och nyföretagandet jämförts mellan olika OECD-länder. Åtgärder som bidrar till att öka sysselsättningen, investeringarna och produktiviteten betonas för god ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska tillväxten måste dessutom vara förenlig med en god miljö och hälsa, dvs. den ska vara uthållig. Sverige befinner sig bland de 10 främsta länderna inom EU:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling, med var fjärde projektansökan beviljad. Fram till oktober 2010, motsvarade det svenska deltagandet 3,9 procent av samtliga beviljade medel, vilket 12

betyder att 622 miljoner euro kontrakterats. Detta utgör ca 25 % av Sveriges F&Uinvesteringar! Regeringen lämnade år 2008 en forsknings- och innovationsproposition för perioden år 2009 2012 med de största resurstillskotten till FoU som gjorts i någonsin i Sverige. Regeringen lyfter här fram Innovativa miljöer och Entreprenörskap som särskilt viktiga insatsområden. Ett nytt inslag i systemet för forskningsfinansiering lades fram; strategiska satsningar, vilka görs inom de strategiskt viktiga områdena medicin, teknik och hållbar utveckling. Regeringen presenterade också åtgärder för att främja nyttiggörande och kommersialisering av forskningsresultat, bland annat genom ökad tillgång till offentligt riskkapital och förstärkta resurser till lärosätenas verksamhet i form av innovationskontor. På nationell nivå måste medlemsstaterna bland annat göra följande: Reformera nationella (och regionala) FoU- och innovationssystem för att främja spetskompetens och intelligent specialisering, stärka samarbetet mellan universitet, forskning och företag, genomföra gemensam programplanering och öka det gränsöverskridande samarbetet på områden där EU tillför mervärde samt anpassa de nationella finansieringsförfarandena, för att se till att teknik sprids inom EU. Se till att det finns tillräckligt många personer med examen inom vetenskap, matematik och teknik och inrikta skolornas kursplaner på kreativitet, innovation och entreprenörskap. Prioritera utgifter för kunskap, däribland genom att använda skattelättnader och andra finansiella instrument för att främja större privata FoU-investeringar. Regeringens bedömning är att Sveriges nationella mål för forskning och utveckling bör vara att offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling ska uppgå till ungefär 4 procent av BNP 2020 (3,8 % år 2010). Det statliga åtagandet omfattar inte att garantera övriga aktörers insatser för att nå målet. Näringslivet investerar tre gånger mer i forskning och utveckling än vad staten gör. Skillnader i det nationella reformprogrammet jämfört med flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen I mångt och mycket ligger det Nationella Reformprogrammet helt i linje med flaggskeppsinitiativet Innovationunionen. På vissa punkter skiljer sig dock åtagandena åt. Det nationella reformprogrammet betonar starkare vikten av de privata initiativen medan det i flaggskeppsinitiativet talas om detta i mer försiktiga ordalag. Reformprogrammet låter vikten av medicinsk forskning och utveckling få en större roll som en strategisk satsning, vilket inte förekommer lika tydligt i flaggskeppsinitiativet. Den betoning som läggs på att inrikta skolornas kursplaner på kreativitet, innovation och entreprenörskap i flaggskeppsinitiativet omnämns lika tydligt i Reformprogrammet. 13

Regional nivå Som Europeiska rådet framhåller kan regionalpolitiken tillvarata EU: s tillväxtpotential och spelar en nyckelroll i innovationsprocessen. Regionalpolitiken ses som ett sätt att omsätta Innovationsunionens prioriteringar i praktisk handling. Regionalpolitiken kan hjälpa medlemsstaterna och regionerna att öka företagens innovationskapacitet och FoU samt stärka deras band med universitet och forskningscentrum. Hur EU:s olika regioner presterar i fråga om FoU och innovation varierar mycket exempelvis på hur väl regionerna uppfyller målet att utgifterna för FoU ska uppgå till 3 % av BNP. Endast 27 regioner i EU, dvs. en av tio, har uppnått det målet. Agglomerationseffekter gör att FoU-resurser koncentreras till några få framgångsrika regioner. Skillnader i den regionala utvecklingsstrategin jämfört med flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen: Vid en jämförelse mellan de regionala utvecklingsprogrammen i Småland och Blekinge och flaggskeppsinitiativet går det att urskilja ett antal skillnader. Generellt sätt kan sägas att det i de regionala utvecklingsprogrammen inte finns en lika stark betoning på vikten av innovation, forskning och utveckling. Detta faller allt som oftast in under de tematiska områdena näringsliv och/eller utbildning, men tillägnas inget eget avsnitt. Därtill skiljer sig vokabulären i allmänhet åt då man i de regionala programmen talar mer om nyföretagande än innovation och forskning. Dessutom saknas ofta kopplingen mellan IKT och hälsa, vilket betonas i flaggskeppsinitiativet. I ett av de regionala utvecklingsprogrammen nämns dock medicinskutveckling till ett område med stark utvecklingspotential. Jönköping: Generellt ska man sträva efter att öka antalet personer som väljer att studera vidare efter gymnasiet. Detta ska ske genom en ökad satsning på utbildning, forskning och samarbete inom miljö- och energiområdet samt etablera ett energikontor. Utveckla väl fungerande metoder och arbetssätt för kunskaps- och kompetensöverföring mellan företag, samhälle och forskning (innovationssystem och kluster). Vidare vill man stimulera till ökad kunskap och användning av ny teknik i små och medelstora företag samt främja miljödriven näringslivs- och produktutveckling. Dessutom vill man inrätta en fristående sektorssammansatt grupp, en innovativ arena, för omvärldsanalys och omställningsberedskap. Exempel på projekt som ligger i linje med flaggskeppsinitiativet: Science Parksystemet som är ett utvecklande samarbete mellan företag, kommuner och Högskolan i Jönköping. ReFine är ett regionalt innovationssystem som hjälper tillverkande företag att utvecklas. TeknikLots är ett utvecklat samarbetsorgan som erbjuder expertkunskap inom teknikområdet till företag inom olika branscher. SMED-projektet är ett samarbetsprojekt i Jönköpings län som handlar om att fånga upp nya produktidéer hos småföretag och ge företagen möjlighet att förverkliga dessa. Blekinge: I det regionala utvecklingsprogrammet förekommer användningen av goda exempel vilket är fördelaktigt då det dels ligger i linje med EU:s vokabulär samt är konkret. Det regionala innovationssystemet understödjer ett samspel mellan näringsliv, högskola med utbildning och forskning och offentlig sektor samt lägger grunden för innovationer och bidrar till att utveckla den regionala kompetens som är nödvändig för att Blekinge skall kunna spela 14

en roll på den globala arenan. Man vill även genom att förtäta det regionala innovationssystemet utveckla regionens spetskompetens. Exempel på projekt som ligger i linje med flaggskeppsinitiativet: InnovationsModell tydliggörs ingången till och vägen mellan de myndigheter och organisationer som stödjer nya idéer som kan utvecklas till företag. Blekinge Business Incubator skapas de bästa förutsättningarna för innovativa tillväxtföretag. Telecom City, Tech Network Ronneby och NetPort har gemensamt genom trådlösa förbindelser har skapat en samsyn kring regional tillväxt och i sin tillväxtmodell konstaterar man att det är viktigt att det finns aktörer som arbetar med samtliga delar av tillväxtkedjan. Södra Småland: Det regionala utvecklingsprogrammet konstaterar, att då länet i stor utsträckning befinner sig i en annan del av produktionskedjan än den högteknologiska, ska man stäva efter att satsa mer på att stärka det högteknologiska klimatet, verka för att utveckla den kreativa sektorn samt skapa förutsättningar förnyelse. Detta ska ske genom att man ska stärka inslaget av entreprenörskap yrkesutbildningssystemets alla delar, förbättra företagsklimatet och stärka företaggandets villkor, särskilt stärka kvinnors företagande. Exempel på projekt som ligger i linje med flaggskeppsinitiativet: Det finns redan ett samarbete mellan Linnéuniversitetet och näringslivet i regionerna på en mängd olika nivåer. Det handlar om allt från att studenter åker ut och hjälper småföretag med konkreta uppgifter till stora samarbetsprojekt i triple helix-anda där syftet är innovationer. Kalmar: Mycket av fokus när det kommer till innovation läggs i länet på miljöinnovation, miljöteknik och export av miljöteknik. I övrigt vill man intensifiera och samordna arbetet med att öka forskningsresurser knutna till verksamhet och branscher i regionen. Man vill även stimulera till ökad internationalisering inom högre utbildning och forskning samt att stimulera utveckling av flexibelt lärande och därmed göra högre utbildning tillgänglig i hela länet. Därtill ska man sträva efter att stärka och utveckla innovationssystemet genom att skapa bättre förutsättningar för entreprenörskap, vilket ska leda till tillväxt och nya företag. Exempel på projekt som ligger i linje med flaggskeppsinitiativet: Biotech är ett framtida klusterområde med nya företag och möjlig produktion av vaccin. All regional tillväxt är en ihopsamling av den lokala tillväxt som finns i regionen. Kommunerna företagen och regionförbundet har därför byggt upp en struktur med Lokala utvecklingscentra (LUC) som platsbundna klustermotorer för näringslivet i respektive kommun. För vidare läsning: Innovationsunionens huvudsidor Initiativets huvudsida Sida med förteckning över nyckeldokument i innovationsunionen Hela meddelandet om Innovationsunionen FAQ om Innovationsunionen 15

Innovationsunionen och innovationspolitik Innovation priorities for Europe Presentation of J.M. Barroso to the European Council, 04/02/11 Background on innovation in Europe Information prepared for the European Council, 04/02/11 Accompanying document to the Communication - Rationale for Action Raising the innovation potential of regions - a Communication on 'Regional Policy contributing to smart growth in Europe 2020' Reference documents on Innovation Policy 16

Unga på väg En fjärdedel av alla elever har läs svårigheter och en av sju ungdomar lämnar utbildning i förtid. Omkring 50 % uppnår genomsnittliga kvalifikationer men detta stämmer ofta inte med arbetsmarknadens behov. Mindre än var tredje person i åldrarna 25 34 har universitetsexamen, jämfört med 40 % i USA och över 50 % i Japan. Enligt Shanghai-indexet tillhör endast två europeiska universitet världens 20 bästa. Idag finns omkring fem miljoner arbetslösa ungdomar under 25 i EU en miljon fler än 2009. Var femte EU-invånare under 30 år och de är viktiga för ekonomin. EU har en ungdomsarbetslöshet på 20,4 % siffran är mer än dubbelt så hög som för befolkningen som helhet (9,6 %). Flaggskeppsinitiativet Unga på väg är en satsning i ledet att nå EU:s mål om smart tillväxt och syftar i stort till att skapa ökad rörlighet, internationalisering, mer flexibla utbildningsbanor samt högkvalitativa och resultatgivande utbildningar för unga. Initiativet utarbetades för att ytterligare komplettera flaggskeppsinitiativet En agenda för ny kompetens och nya jobb och kan även ses som ett led i den europeiska integrationen för att föra samman Europas unga. Syftet är att förbättra resultaten och öka den internationella attraktionskraften hos EU:s institutioner för högre utbildning samt höja den övergripande kvaliteten på alla utbildningsnivåer i EU, och därvid kombinera spetskompetens med rättvisa, genom att främja de studerandes rörlighet, och förbättra ungas anställningsmöjligheter. Det ska i sin tur bidra till det övergripande EU-målet att 75 procent av befolkningen i arbetsför ålder, alltså 20 64, år ska ha ett jobb. Trots att utbildningssystemen skiljer sig åt mellan medlemsländerna, men de har alla likartade problem. Länderna ska genom initiativet lära varandra vilka strategier som fungerar. Medlemsländerna måste bli bättre på att minska avhoppen från skolan. EU 2020-stategin strävar även i stort efter att avhjälpa detta problem då ett av EU:s fem mål rikas specifikt mot så kallade drop-outs för att rikta extra uppmärksamhet mot detta allvarliga samhällsproblem: Den andel ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 %, och minst 40 % av den yngre generationen ska ha avslutad högre utbildning. Medlemsländerna ska tillsammans se till att: fler unga får möjlighet att gå vidare till högre utbildning universitet och högskolor förbättrar kvaliteten på sina kurser för att göra dem mer attraktiva för studenterna och se till att de motsvarar deras behov alla unga i EU senast år 2020 har möjlighet att studera eller praktisera utomlands någon gång under sin utbildning färre elever hoppar av skolan och att det finns fler möjligheter till utbildning senare i livet vi tar itu med ungdomsarbetslösheten och skapar möjligheter att lära på arbetsplatsen, till exempel om företagande det finns fler möjligheter att bli egenföretagare fler unga ska ha möjlighet att arbeta utomlands. 17

EU-nivå För att fler ungdomar ska skaffa en högre utbildning vill kommissionen bland annat jämföra universitetens resultat (benchmarking) och ta fram en ny dagordning för reformer av den högre undervisningen. År 2020 ska alla unga européer kunna tillbringa en del av sin studietid i ett annat land, inklusive lärande på arbetsplatser. Medlemsländernas resultat på detta område ska mätas med ett Mobility Scoreboard. EU- kommissionen föreslår också en ungdomsgaranti för jobb, utbildning eller annan aktivitet. Initiativet betonar arbetsförmedlingarnas roll och vill att unga entreprenörer får stöd. På EU-nivå kommer kommissionen att sträva efter följande: Integrera och förbättra EU:s rörlighets-, universitets- och forskningsprogram (t.ex. Erasmus, Erasmus Mundus, Tempus och Marie Curie) och koppla samman dem med nationella program och resurser. Intensifiera moderniseringen av den högre utbildningen (kursplaner, styrning och finansiering), inbegripet genom att jämföra universitetens kvalitet och utbildningsresultat globalt. Utforska sätt att främja entreprenörskap genom mobilitetsprogram för unga yrkesmänniskor. Främja erkännandet av icke-formellt och informellt lärande. Lansera en ram för ungdomssysselsättning med strategier för att minska ungdomsarbetslösheten: tillsammans med medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter bör den främja ungdomars inträde på arbetsmarknaden genom lärlings- eller praktikplatser eller annan arbetslivserfarenhet, däribland ett initiativ ( Ditt första EURES jobb ) inriktat på att öka ungdomars möjlighet att få ett arbete genom att stimulera rörligheten inom EU. Nationell nivå Det finns stora utmaningar för utbildningsväsendet. Därför anser regeringen anser att arbetet med att öka lärosätenas självständighet bör fortsätta. En utveckling mot större autonomi för lärosätena måste dock kombineras med ett väl fungerande system för kvalitetsutvärdering och statsmakternas behov av ekonomisk kontroll, uppföljning och ekonomiskt ansvarstagande. På nationell nivå måste medlemsstaterna göra följande: Säkerställa effektiva investeringar i utbildningssystem på alla nivåer (från förskola till högre utbildning). Förbättra utbildningsresultaten genom att ta itu med varje segment (förskola, grundskola, gymnasieskola, yrkesskolor och högre utbildning) inom ramen för ett integrerat arbetssätt som omfattar nyckelkompetens och syftar till att minska skolavhopp. Öka utbildningssystemens öppenhet och relevans genom att bygga upp nationella referensramar för kvalifikationer och bättre anpassa läranderesultaten efter arbetsmarknadens behov. Förbättra ungas inträde på arbetsmarknaden genom integrerade åtgärder som bl.a. omfattar vägledning, rådgivning och praktikplatser. Skillnader i det nationella reformprogrammet jämfört med flaggskeppsinitiativet Unga på väg 18

Målen är ibland starkare än de gemensamma EU 2020-stragegi-målen, ibland svagare. I Sverige börjar i princip alla ungdomar (99 procent) gymnasieskolan efter grundskolan. Problemet är att kunskapsmålen inte nås i tillräcklig utsträckning. Fokus i det nationella reformprogrammet ligger i först hand på åtgärder som syftar till att man ska vidareutbilda unga och höja antalet personer som studerar vid högskolor och universitet. Flaggskeppsinitiativet fokuserar mer på hur man ska lyckas behålla ungdomar i skolan och förhindra drop-outs samt på hur man ska kunna garantera att ungar människor får jobb, alltså sänka ungdomsarbetslösheten. Regional nivå På regional nivå finns fler viktiga punkter för dessa implementera dessa åtaganden däribland: Livslångt lärande, bredare deltagande i högre utbildningen, rörlighet och sysselsättning. Programmet för livslångt lärande (LLL) är EU-kommissionens program för utbildningssamarbete i Europa. Programmets mål är främst att främja utbyten, samarbeten och rörlighet mellan ländernas utbildningssystem. Det består av delprogrammen Comenius (förskola, grundskola, gymnasium), Erasmus (högre utbildning, påbyggnadsutbildning), Grundtvig (vuxenutbildning), Leonardo da Vinci (grundläggande och fortsatt yrkesutbildning) samt Studiebesöksprogrammet (alla utbildningssektorer). Skillnader i de regionala utvecklingsprogrammen jämfört med flaggskeppsinitiativet Unga på väg Vid en jämförelse mellan de regionala utvecklingsplanerna och flaggskeppsinitiativet kan man vid dessa i allmänhet säga att dessa ligger i linje med flaggskeppsinitiativet. Dock går det att urskilja några skillnader vad gäller fokuserade insatser och mål. Generellt kan sägas att flertalet av de regionala utvecklingsprogrammen inte lika tydligt som i flaggskeppsinitiativet betonar området kompetensutveckling i samband med avsnittet utbildning. Perspektivet unga arbetslösa och hur man ska avhjälpa detta problem återfinns inte i samma utsträckning i de regionala utvecklingsprogrammen. Flaggskeppsinitiativets krav på åtgärder vad gäller dropouts motsvaras inte heller det i de regionala utvecklingsprogrammen. De olika programmen inom livslångt lärande eller hur man ska arbeta med dessa omnämns heller inte specifikt. Jönköping: Det regionala utvecklingsprogrammet betonas aspekten livslångt lärande starkt. Man slår fast att man vill hitta och utveckla effektiva samverkansformer och nätverk mellan offentlig sektor, företrädare för olika utbildningsformer och näringslivsområden eller branscher. Man ska därtill satsa särskilt på särskilt vuxnas lärande i länet och yrkesutbildningar. Exempel på projekt som ligger i linje med flaggskeppsinitiativet: Verka för ett ökat utbud av yrkesinriktade utbildningar som KY-utbildningar, traineeprogram etc. l Etablera utvidgade lärcentrum i samtliga av länets kommuner som viktiga läromiljöer samt utvecklingsarenor för KY-utbildning, utlokaliserad högskoleutbildning och utveckling av affärsidéer och företagande (Science Parksystemet). 19

Blekinge: I det regionala utvecklingsprogrammet behandlas bland annat vikten av livslångt lärande då detta innehåller utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser som ska utveckla både individer och företag/offentlig sektor. För att stimulera kreativitet bör man stäva efter inslag av entreprenörskap läggas in i varje skolform. Därtill sak extra uppmärksamhet riktas mot det del som efter avslutade studier inte väljer att gå till någon högskoleutbildning. Exempel på projekt som ligger i linje med flaggskeppsinitiativet: NetPort i Karlshamn, profilerat mot upplevelseindustri och intelligenta transporter, har av EU-kommissionen utsetts till Europas bästa projekt inom strukturfonderna. Netport bidrar till regionens utveckling, näringslivets förnyelse samt stärker kontaktytorna mellan högskolan, näringslivet och det offentliga. Olofströms School of Automative Stamping (OSAS) är en internationell innovationsmiljö, en mötesplats och ett kompetenscentrum, där institut/högskolor/universitet/företag och underleverantörer till fordonsindustrin samverkar i syfte att utveckla ett för Sverige, Blekinge och Olofström viktigt område inom verkstadsindustrin Stamping ( pressning av plåt ). Denna innovationsmiljö främjar den svenska fordonsindustrins konkurrenskraft och målet är att OSAS skall vara en av de främsta i världen inom sitt kompetensområde. Södra Småland: Det regionala utvecklingsprogrammet konstatera bland annat att man ska främja en god struktur för livslångt lärande, innovativ pedagogik samt ny teknik. Underlätta för validering av kunskaper och kompetens. Här slås även fast att den formella kunskapen där kompetens är en viktig grund att stå på men det livslånga lärandet handlar i stor utsträckning om människors inställning till lärande och deras förmåga att kontinuerligt utveckla sin kompetens. Detta ska ske genom exempelvis främjandet av en god infrastruktur för livslångt lärande. Exempel på projekt som ligger i linje med flaggskeppsinitiativet: Linnéuniversitetet kommer att ha en mer omfattande utbildnings -och forskningsverksamhet än tidigare lärosäte, centralt är att det nya universitetets kompetenser kommer hela regionen till gang. Kalmar: Man vill bland annat ökad samverkan mellan skola och samhälle/näringsliv, bl.a. i syfte att stimulera entreprenörskap och etablerade metoder och samarbete för validering av utbildning/kunskap. Därtill vill man öka praktikutbyte med andra länder. Vidare vill man främja en mer positiv attityd bland unga att välja yrkesutbildningar och öka antalet vuxenstuderande. Exempel på projekt som ligger i linje med flaggskeppsinitiativet: Högskolan i Kalmar etablerat forskning inom design, musik och ekonomi-östersjöhandel. Högskoleutbildningarna har gjorts tillgängliga genom etablering och uppbyggnad av lärcentrum i flertalet av länets kommuner där program och fristående kurser kan följas av studerande. 20

För vidare läsning: Huvudlänkar Hela meddelandet Initiativets huvudsida FAQ om initiativet Powerpointpresenation om Unga på väg Rådsrekommendation Unga på väg främjande av rörlighet för unga människor 21

En digital agenda för Europa Europas digitala ekonomi växer och sprider sig till alla näringsgrenar och alla områden i våra liv enligt en rapport av EU-kommissionen om digital konkurrenskraft. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) har under de senaste 15 åren stått för hälften av produktionstillväxten i Europa. Sex av tio EU-invånare använder regelbundet Internet. För att Europa fullt ut ska kunna utnyttja de potentiella fördelarna med den digitala ekonomin måste man göra en extra insats och tillhandahålla snabbare bredband, öka människors tillit till Internet, förbättra allmänhetens färdighet på IT-området och ytterligare främja IKTinnovation. IKT-sektorn räknas som en av de viktigaste drivkrafterna i den europeiska ekonomin. IKT har sedan år 1995 stått för hälften av produktionstillväxten i EU tack vare tekniska framsteg och investeringar i denna sektor. Uppgifter för perioden 2004 2007 tyder på att dessa investeringar har börjat ge effektivitetsvinster även i övriga ekonomin. En digital agenda för Europa är främst utformad för att nå Europa 2020-strategi målet om smart tillväxt och det övergripande målet är att bygga upp en inre digital marknad på basis av snabbt eller supersnabbt Internet och driftskompatibla tillämpningar. Initiativet går främst ut på att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på snabbt och ultrasnabbt Internet samt kompatibla applikationer, med tillgång till bredband för alla senast 2013 och till mycket snabbare Internet (30 Mbps eller mer) senast 2020, där 50 % eller fler av hushållen i EU har Internetuppkopplingar med över 100 Mbps. Den digitala agendan ska svara mot flera samhälleliga problem. Till dessa hör cyberbrottslighet, vilket skadar e-handelns förtroende. Hela 60 % av alla e-köp över gränserna misslyckas på grund av tekniska eller byråkratiska hinder, vilket bidrar till att Europas markand för e-tjänster är fragmenterad och inte fungerar effektivt över landsgränserna. Då IKT används på olika sätt i olika delar av EU går man miste om viktiga stordriftsfördelar och synergieffekter. Europas nätverksutbyggnad ligger också lång efter sina konkurrenter. Snabbt Internet införs för långsamt, vilket påverkar EU:s förmåga att skapa och sprida kunskap negativt. Hela en av tre européer har aldrig använt Internet, och denna andel varierar stort mellan olika socioekonomiska grupper. Vidare befinner sig Europa efter sina konkurrenter när det kommer till innovation och forskning på området IKT. Därtill är kompetensen på området dessutom skral i stora delar av EU då tillexempel företag i Europa idag endast står för 25 % av världsmarknaden för telekom och IT, vilken motsvarar 2 biljoner euro. EU-nivå Kommissionen har ställt upp ett antal mål för den digitala inre marknaden som ska nås senast år 2015. Minst 33 % av de små och medelstora företagen ska köpa och sälja online. E-handeln ska främjas och minst 50 % av Europas befolkning ska näthandla. En inre marknad för telekomtjänster ska skapas. Minst 20 % av befolkningen handla över gränserna på nätet. Skillnaden mellan roamingpriserna och priserna för nationella samtal bör närma sig noll. Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på snabbt och ultrasnabbt Internet och kompatibla applikationer, med tillgång till bredband för alla senast 2013 och till mycket snabbare Internet (30 Mbps eller mer) senast 2020, och där 50 % eller fler av hushållen i EU har Internetuppkopplingar med över 100 Mbps. 22

På EU-nivå kommer kommissionen att sträva efter följande: Tillhandahålla en stabil rättslig ram som stimulerar investeringar i en öppen och konkurrenskraftig infrastruktur för höghastighetsinternet och därmed förknippade tjänster. Utveckla en effektiv spektrumpolitik. Underlätta användningen av EU:s strukturfonder för att fullfölja denna agenda. Inrätta en verklig inre marknad för onlineinnehåll och onlinetjänster (dvs. säkra EUmarknader över gränserna för webbtjänster och digitalt innehåll med hög tilltro och högt förtroende, ett balanserat regelverk med tydliga rättighetssystem, främjande av licenser för flera länder, tillräckligt skydd och lämplig ersättning för rättighetsinnehavare och aktivt stöd till digitaliseringen av Europas rika kulturarv, och forma den globala styrningen av Internet). Reformera finansieringen av forskning och innovation och förbättra stödet på IKT-området för att öka EU:s tekniska styrka på centrala strategiska områden och skapa förutsättningar för små och medelstora företag med hög tillväxt att bli ledande på tillväxtmarknader och stimulera IKT-innovation inom alla företagssektorer. Främja tillgång till och användning av Internet för alla EU-medborgare, särskilt genom stöd till digital kompetens och tillgänglighet. Kommissionen har sju grundpelare för insatser. Under varje grundpelare läggs ett antal praktiska åtgärder (Sammanlagt 121 stycken) klicka på en grundpelare för mer information: 1. Digital inre marknad 2. Interoperabilitet och standardsättande 3. Säkerhet och förtroende 4. Väldigt snabbt Internet 5. Forskning och innovation 6. Främjande av digital kompetens 7. IKT- lösningar för samhälliga utmaningar Nationell nivå För att ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen av samhället erbjuder kommer regeringen att ta fram en digital agenda för Sverige. En annan viktig del av den politiska inriktningen är att åstadkomma bättre fungerande marknader för alla och långsiktigt hållbar konkurrens, genomförandet av det s.k. telekompaketet med ändrade EU-regler för den elektroniska kommunikationssektorn, spelar här en viktig roll. De nya uppdaterade rättsakterna ska genomföras i Sverige senast den 25 maj 2011. Regeringens inriktning är även att under 2011 höja nivån för s.k. funktionellt tillträde till Internet, inom den samhällsomfattande tjänsten, till 1 Mbit/s. På nationell nivå måste medlemsstaterna göra följande: Utarbeta operativa strategier för höghastighetsinternet och inrikta offentlig finansiering, inbegripet strukturfonder, på områden som inte helt omfattas av privata investeringar. 23

Inrätta en rättslig ram för samordning av offentliga arbeten för att minska kostnaden för nätverksutbyggnad. Främja utbyggnad och användning av moderna och tillgängliga onlinetjänster (t.ex. e- förvaltning, webbaserade hälso- och sjukvårdstjänster, intelligenta hem, digital kompetens och säkerhet). Skillnader i det nationella reformprogrammet jämfört med flaggskeppsinitiativet En digital agenda för Europa Nationella reformprogrammet ligger helt i linje med flaggskeppsinitiativet. Dock betonar initiativen mer vikten av e-handels betydelse samt säkerhet på Internet. Fokus ligger istället mer på tillgänglighet och på åtgärder som ska motverka den digitala klyftan i landet. Regional nivå Det regionalpolitiska stödet till bredband under perioderna 2000 2006 och 2007 2013 har bidragit till att minska skillnaderna i användande mellan gles- och tätbefolkade områden, från 67 % år 2004 till 24 % år 2008. Men det finns fortfarande stora skillnaderna, särskilt på landsbygden här endast 80 % tillgång till Internet jämfört med tätorterna där den siffran uppgår till 94 %. Skillnader i den regionala utvecklingsstrategin jämfört med flaggskeppsinitiativet Den digitala agendan Vid en jämförelse mellan de regionala utvecklingsplanerna i regionerna och flaggskeppsinitiativet går det att urskilja ett antal skillnader. Generellt går att uppmärksamma att flera program drar paralleller mellan områdena IKT och kommunikationsområdet eller utbildning och kompetensutveckling. Dock betonas inte lika tydligt hur IKT ska överlappa andra områden som exempelvis näringsliv och då kopplingen till näthandel. I allmänhet omnämns tillgänglighet tydligare än utveckling. Inte heller betonas lika starkt hur man ska möjliggöra att IKT-innovation inom alla sektorer i samhället stimuleras. Jönköping: Det regionala utvecklingsprogrammet slår fast att man vill öka tillgången till bredband i hela länet, främja tillkomsten av robust IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet, minska den digitala klyftan mellan olika grupper i samhället samt fullfölja och samordna utbyggnaden av säkra, högkvalitativa data-, el- och telenät. Därtill vill man även utöka samarbetet med grannkommuner och grannlän kring utbyggnad och tjänsteutbud. Exempel på projekt som ligger i linje med flaggskeppsinitiativet: Minskande av den digitala klyftan mellan olika grupper i samhället samt fullföljande och samordning av utbyggnad av säkra, högkvalitativa data-, el- och telenät. Blekinge: I det regionala utvecklingsprogrammet finns också en koppling till näringslivet. Genom att utveckla de elektroniska tjänsterna så att de passar invånarnas och företagens behov kan kommuner och landsting öka tillgängligheten i tid och rum. Man fastslår att kommunernas, landstingets och länsstyrelsens hemsidor har visat sig vara värdefulla informationskanaler vid svåra olyckor och andra händelser samt att man ska fortsätta arbetet med att utveckla 24-timmarsmyndigheten och de andra e-initiativen. 24