Länsstyrelsen 2012. Årsredovisning 2011

Länsstyrelsen 2012 Årsredovisning 2011

Omslagsfoton Kronprinsessan Victoria och prins Daniel besökte hertigdömet Västergötland Foto: Per-Anders Hurtigh Att lyfta fram Matlandet, och i synnerhet lokalproducerade livsmedel i Västra Götaland, är ett inslag i Landsbygdsprogrammet. När kronprinsessan Victoria och prins Daniel gjorde en tredagars resa i hertigdömet Västergötland i oktober 2010 stod det lokala näringslivet i fokus på många orter. Andra programpunkter berörde länets anrika historia, kultur- och idrottssatsningar för ungdomar och lokala investeringar inom energi- och miljöområdet. Sammanlagt besökte hertigparet 11 kommuner och 18 besöksmål med start på Almnäs bruk i Hjo och avslutning i Gothia Science Park i Skövde. Med blicken mot framtiden var är Länsstyrelsen år 2012 Foto: Fotoskolan Den 8 november samlades Länsstyrelsens medarbetare på Svenska Mässan i Göteborg för en personaldag med vision och strategiska utvecklingsfrågor i fokus. Dagen präglades av dialog kring vårt arbete för Länsstyrelsen 2012 året då vi ska vara ett antal steg närmare vår vision: Länsstyrelsen för det hållbara samhället. Några viktiga frågor som diskuterades var mer samarbete över enhetsgränserna, bättre mötesformer och en tydligare koppling mellan 2012-målen och vardagsarbetet. Enheterna visade också upp en rad goda exempel på utvecklingsaktiviteter för varandra. Länsstyrelsen deltog i Vetenskapsfestivalen på Nordstadstorget Foto: Maria Göranson I april medverkade Länsstyrelsen i Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Årets tema För ändring handlade om hur människor kan skapa ett hållbart samhälle med små eller stora förändringar. Detta är ett givet tema även ur ett länsstyrelseperspektiv, som vi belyste under sex akademiska kvartar på Nordstadstorget. Citydjur och asfaltsdjungel naturen mitt i staden, Det goda livet i Västra Götaland och Ett fungerande boende en mänsklig rättighet var tre av rubrikerna. Förmiddagen sammanfattades i en paneldiskussion med alla föredragshållarna och intressanta inspel från en nyfiken publik. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 403 40 Göteborg Tel: 031-60 50 00 E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

BESLUT 2012-02-21 Diarienummer 111-2882-2012 Regeringen Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Beslut om årsredovisningen för verksamhetsåret 2011 för Länsstyrelsen i Västra Götalands län Härmed fastställs årsredovisningen för verksamhetsåret 2011. Landshövding Lars Bäckström har beslutat i ärendet. I den slutliga handläggningen har även länsöverdirektör Agneta Kores, stabschef Lenny Lämber, handläggare Britt Olmsäter deltagit samt ekonomichef Magnus Berg och utredare Anna Dahllöf som föredragande. Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Jag bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Läs vidare i årsredovisningen 2011 under kapitel Organisationsstyrning. Lars Bäckström Magnus Berg Anna Dahllöf g:\verksamhet\11_admin\111_ekonomi\planeringsprocessen\planeringsprocess 2011\4. årsredovisning\beslut år 2011.doc Postadress: Södra Hamngatan 3 Besöksadress: 403 40 Göteborg Telefon/Fax: 031-60 50 00 (växel) 031-60 52 41 (fax) Webbadress: www.lansstyrelsen.se/vastragotaland E-post: staben.vastragotaland@lansstyrelsen.se

Innehåll Landshövdingen har ordet... 3 2011 ett strategiskt år...3 Organisation... 6 Länsstyrelseinstruktion 2... 7 Länsstyrelsen för det hållbara samhället... 7 Länsstyrelseinstruktion 3... 10 Trafikföreskrifter...10 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor... 11 Lantbruk och landsbygd...14 Fiske...19 Vilt- och rovdjursförvaltning...22 Regional tillväxt...23 Infrastrukturplanering...32 Energi och klimat...33 Hållbar samhällsplanering och boende...38 Naturvård, miljö- och hälsoskydd...43 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar...68 Kulturmiljö...74 Folkhälsa...77 Jämställdhet...83 Integration...88 Organisationsstyrning...100 Länsstyrelseinstruktion 4-6... 105 4 Länsstyrelseinstruktion...105 5 Länsstyrelseinstruktion...106 6 Länsstyrelseinstruktion...116 Personaluppgifter... 118 Regleringsbrev 2011: uppdrag som redovisas på annat sätt... 121 Året i siffror... 127 Sammanställning över väsentliga uppgifter... 147 Finansiell redovisning... 149 2

Landshövdingen har ordet 2011 Strategi för handling Länsstyrelsens uppdrag formuleras i instruktioner och regleringsbrev från regeringen. Uppdragen är omfattande och många samtidigt som resurserna är begränsade. I denna årsredovisning kan jag och medarbetarna konstatera att Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört alla de uppdrag regeringen gav oss för 2011. Vi har dessutom klarat att hålla budgeten. Med en ekonomi i balans kan Länsstyrelsen möta kommande år tryggare än annars. En grundval för arbetet är att regeringen gett oss frihet att välja de arbetsmetoder som passar vår myndighet. Vi har länge arbetat med styrkort. För fyra år sedan tog Länsstyrelsen fram en strategi med mål att nå 2012. Vi har identifierat risker för verksamheten. 2010 tog Länsstyrelsen fram fem strategiska områden som tillsammans utgör en grund för Länsstyrelsens arbete för att nå myndighetens vision Länsstyrelsen för det hållbara samhället: Miljömålen Energi och klimatpåverkan Klimatanpassning Vatten Socialt hållbar utveckling Länsstyrelsen har 2011 genomfört en turné kring de strategiska områdena till alla medarbetare på myndighetens verksamhetsorter. För att nå miljömålen har Länsstyrelsen delat in åtgärdsarbetet i fyra tematiska områden. Samtliga miljömål kommer att beröras av ett eller flera teman. Varje tema löper under en fyraårscykel med projektutveckling, genomförande och uppföljning. Temat Vatten startade 2011 och följs 2012 av tema Frisk luft och klimat, som sedan följs av Giftfri miljö och hälsa samt Växterna och djuren. Länsstyrelsen har tillsammans med Naturvårdsverket och kommuner i länet utrett och åtgärdat förorenade områden. Stora insatser har gjorts i Alingsås och Ale kommuner där närmare 300 mnkr har investerats. Länsstyrelsen har fått 14 mnkr från Europeiska Socialfonden för projektet Tillsynsutveckling i Väst. Projektet är en samverkan mellan 55 kommuner och länsstyrelserna i Hallands och Västra Götalands län. Syftet med projektet är bl.a. kompetensutveckling och insatser för att stärka tillsynen inom och mellan medverkande organisationer. Regeringen har gett tillstånd att bygga ett Naturum på Koster. Naturummet kommer att bli ett viktigt tillskott till Nationalparken. Väderöarna blev naturreservat i juni. Då fördelades också sex mnkr till 42 lokala naturvårdsprojekt i 34 av länets kommuner. På Energimyndighetens mässa Energiutblick i Göteborg, fokuserade länsstyrelserna gemensamt på energieffektivisering och minskad klimatpåverkan. Länsstyrelsen stödjer lantbruksföretag i deras arbete för att utnyttja de stora resurser som finns på landsbygden för energiomställning och energiförsörjning. När det gäller förnybar energi, vindkraft och installerad effekt, ökade Västra Götalands län mest av alla län. Vindkraften är en viktig del i länets energiomställning. Länsstyrelsen prioriterar därför en effektiv hantering av den stora mängden ärenden. En fråga 3

som uppmärksammats särskilt är förhållandet vindkraft och flygvapnets krav, inte minst vad gäller Såtenäs och Karlsborg. SMHI har på Länsstyrelsens uppdrag tagit fram en klimatanalys för länet, som pekar mot ett blötare och varmare klimat. I ett framtida klimat ökar risken översvämningar och skred i Västsverige så mycket att förebyggande åtgärder är nödvändiga. Länsstyrelsen informerar och ger råd till kommuner och andra i frågan. Vattenvårdsarbetet är en central fråga både för Länsstyrelsen och Västerhavets Vattenmyndighet. Ett viktigt instrument är anslaget till Lokala Vattenvårdsprojekt, LOVA. Antalet stationer för tömning av båttoaletter fördubblades t.ex. inför båtsäsongen 2011. Avloppsprojekt i kustkommunerna är en annan viktig insats. Risker av social karaktär är ett utvecklingsområde för samhällets krisberedskap. Länsstyrelsens mål är att risker av social karaktär ska ingå som en naturlig del i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Sveriges första modell för identifiering och analys av sociala risker, kallad Västra Götalandsmodellen, har presenterats på ett seminarium. Länsstyrelsens arbete för lika rättigheter och möjligheter och mot diskriminering har stärkts genom seminarier, konferenser och intern utbildning. Barnperspektivet har uppmärksammats kopplat till stöd för utsatta för våld i nära relationer och kring aktuell familjeforskning. Länsstyrelsen informerade på Kvalitetsmässan om hur myndigheten arbetar internt för att göra mänskliga rättigheter till en del av varje medarbetares vardag i arbetet. Arbete med mottagande och integrationen för nyanlända liksom ensamkommande barn har varit föremål för en rad insatser. I detta sammanhang märks webbportalen för nyanlända och projektet för nyanlända akademiker. Frågan om bostadsförsörjning har aktualiserats i myndighetens bostadsmarknadsanalys. Länsstyrelsen har prioriterat frågan om utbetalningar av direktstöd till lantbruket. Länsstyrelsen kunde därmed ta beslut så att 99 procent av lantbrukarna fick beslut om utbetalning innan årsskiftet. Länsstyrelsen har följt upp resultaten av Landsbygdsprogrammet som visar att andelen av stödmedel är hög i länet och att stöden gjort nytta. Landsbygdens möjligheter till företagande och turism är beroende av tillgång till bredband. Länsstyrelsen har aktualiserat frågan om mer stöd till bredbandsutbyggnad på landsbygden. Länsstyrelsen har också fått 80 mnkr att fördela i länet. I ett särskilt uppdrag från regeringen har hinder och möjligheter för landsbygdsföretagare kartlagts. I projektet har områden som kan bidra till att förverkliga regeringens vision om Matlandet Sverige lyfts fram. Länsstyrelsens projekt Samverkan djurhållare, markägare och landsbygdsbor, vann Landsbygdsnätverkets nationella pris Ull-baggen för ökad sysselsättning på landsbygden. Vargfrågan har varit en aktuell fråga, inte minst på landsbygden. På regeringens uppdrag har Länsstyrelsen pekat ut två möjliga områden i länet för utsättning av varg och genomfört flera informationsmöten i berörda kommuner kring frågan. Länsstyrelsens satsningar på djurskydd har ökat andelen planerade djurskyddskontroller Ett projekt har drivits för att lyfta fram riskerna för antibiotikaresistens bland djur och människor genom alltför stor användning av antibiotika. Den 15 maj genomfördes omval till regionfullmäktige i Västra Götalands län efter beslut av Valprövningsnämnden. Länsstyrelsen skötte den slutliga sammanräkningen under sedvanligt väl kontrollerade former. I oktober fick Länsstyrelsen börja betala ut lönegaranti för anställda i SAAB, först i samband med rekonstruktion och därefter konkurs för företaget. 4

Organisationsutveckling För att uppfylla kraven på en modern myndighet behöver Länsstyrelsen ständigt utvecklas. Från 2011 har Länsstyrelsen en ledningsgrupp med en jämn könsfördelning. Utvecklingsarbetet Länsstyrelsen 2012 bygger på engagemang och delaktighet från samtliga medarbetare. 2011 har vi spridit goda exempel på förbättringsarbete till alla medarbetare. För att skapa förutsättningar för en effektiv handläggning har Länsstyrelsen infört den länsstyrelsegemensamma handläggningsplattformen Platina. Länsstyrelsen ser samverkan som en framgångsfaktor för effektivare lösningar. Därför har Länsstyrelsen tagit ett stort ansvar i länsstyrelsegemensamma utvecklingsprojekt. Samarbetet med länsstyrelserna i Stockholms och Skåne län har intensifierats ytterligare. Länsstyrelsen har haft ett fortsatt fokus på att förbättra handläggningstiderna. Några exempel är riktade insatser med överklagande och ett framgångsrikt arbete med att öka andelen lantbrukare som använder e-tjänster. Detta är några av de insatser som minskat ärendebalanser och handläggningstider. Till sist Under 2011 har jag fått en ny kollega i länsledningen. Länsöverdirektör Göran Bengtsson har slutat och efterträtts av Agneta Kores. Jag ser fram mot ett lika gott samarbete med Agneta Kores som jag haft med Göran Bengtsson. Det är viktigt med en väl fungerande länsledning. Avgörande är dock det arbete som sker av medarbetarna på enheterna. Det är där som styrkan i myndigheten verkligen avgörs. Jag vill därför tacka alla medarbetare i Länsstyrelsen för goda insatser under 2011. Det var ett år då Länsstyrelsen på många områden gick från plan till handling. Den handlingsvägen kommer Länsstyrelsen i Västra Götaland fortsätta på 2012. Lars Bäckström Landshövding 5

Organisation Redovisa Länsstyrelsens organisationsplan. 6

Länsstyrelseinstruktion 2 Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynsuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Förordning (2008:1346). 1. Länsstyrelsen ska redovisa sina insatser och göra en bedömning av uppnådda resultat för sin uppgift att verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen för det hållbara samhället Inom Länsstyrelsens alla verksamheter genomförs insatser som syftar till att regionalisera nationella mål. De viktigaste insatserna och resultaten redovisas mer detaljerat under varje verksamhetsavsnitt i årsredovisningen. För att ytterligare förstärka insatsernas effekt har Länsstyrelsen valt att fokusera på fem strategiskt viktiga och prioriterade områden för att nå visionen Länsstyrelsen för det hållbara samhället. De fem strategiska områdena är Energi och klimatpåverkan, Klimatanpassning, Miljömål, Socialt hållbar utveckling och Vatten. De fem områdena kännetecknas av att de är omfattande, har långsiktiga mål och arbetet sträcker sig över långa tidsperioder. Inom samtliga områden krävs en långtgående samverkan både internt mellan Länsstyrelsens verksamheter och externt med våra samverkansparter för att vi ska kunna nå målen för arbetet. För att samtliga medarbetare ska kunna bidra i arbetet har Länsstyrelsen satsat på intern kunskapsspridning. En turné riktad till samtliga medarbetare har genomförts på Länsstyrelsens sex huvudorter för att sprida kunskap och förståelse. Inom respektive område har även ett antal insatser riktade till våra externa målgrupper genomförts. Energi och klimatpåverkan Utgångspunkt för Länsstyrelsens arbete inom energiområdet är länets energi- och klimatstrategi från 2008. Fokus i 2011 års arbete har varit att skapa och vidareutveckla samarbete med viktiga aktörer i länet där kommunerna intar en särställning genom sitt breda ansvar och sin roll på det lokala planet. Utveckling har skett av det nätverk av kommunala energistrateger som Länsstyrelsen skapat. Utbildning i processledning har hållits och tre projekt har startats. Länsstyrelsen har inom sektorn vindkraft inriktat sig på att i samarbete med Energimyndigheten utveckla en nationell databas, Vindbrukskollen, en intern handlingsplan för hantering av tillståndsärenden samt ett projekt om flygplatsers MSAytor (Minimum Sector Altitude Minsta sektorshöjd). Arbete bedrivs för att driva på den gårdsbaserade produktionen av biogas i länet, bl.a. genom att aktivt delta i det regionala samarbetet Biogas Väst. Inom transportsektorn har Länsstyrelsen initierat ett samarbete kring elfordon och laddinfrastruktur längs E6 mellan Göteborg och Oslo. Länsstyrelsen har också prioriterat start av det regionala arbetet 7

med Färdplan 2050, för att säkerställa länets bidrag i uppfyllelsen av en nationell målsättning utan nettoutsläpp av klimatpåverkande gaser år 2050. Klimatanpassning Länsstyrelsen har prioriterat kunskapsförsörjning och regional samordning. Länsstyrelsen har föreläst och informerat om klimatanpassningsarbetet i nationella, regionala och lokala sammanhang. Med hjälp av SMHI har en klimatanalys tagits fram som beskriver det framtida klimatet i länet. Detta har varit utgångspunkt för en analys om klimatförändringarnas konsekvenser för olika samhällssektorer, som genomförts tillsammans med berörda regionala aktörer. Länsstyrelsen har i samverkan med Länsstyrelsen i Värmlands län utarbetat planeringsunderlaget Stigande vatten en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden, som vänder sig till samtliga kommuner i de två länen. Tillsammans med Länsstyrelsen i Hallands län och kommunerna inom Viskans avrinningsområde har Länsstyrelsen arbetat med att ta fram en tvärsektoriell klimatanpassningsplan för avrinningsområdet. Målet är att den metodik som utvecklas ska kunna användas inom andra avrinningsområden. Miljömål Länsstyrelsen har fokuserat på att starta ett tematiskt åtgärdsarbete. Det första av totalt fyra teman är vatten, vilket kommer att löpa mellan år 2011 och 2014. De årliga miljömålsdagarna är ett viktigt verktyg i det tematiska åtgärdsarbetet. 2011 har dessa arrangerats som fem vattenseminarier, varav tre i samverkan med strategiområdet vatten, i syfte att ta fram förslag på samverkansprojekt som stödjer åtgärdsarbetet inom tema vatten. Detta har resulterat i ett stort antal förslag på möjliga samverkansprojekt. Länsstyrelsen genomför årliga utvärderingar av länets miljömål. Det har inneburit ett omfattande arbete 2011 till följd av nya, mer omfattande bedömningsgrunder. Länsstyrelsen har också tagit fram en rapport, Så mår miljön i Västra Götaland! Bedömningar av miljökvalitetsmålen samt prognos till 2020, där 2010 års miljömålsbedömningar presenteras. Socialt hållbar utveckling På Kvalitetsmässan deltog Länsstyrelsen som utställare för att berätta om hur Länsstyrelsen gör vardag av mänskliga rättigheter. Andra myndigheter och organisationer har visat intresse av Länsstyrelsens erfarenheter inom detta område. Länsstyrelsen har utvecklat en metod för verksamhetsintegrering inom Länsstyrelsens samtliga verksamhetsområden. Metoden innebär utbildning för samtliga medarbetare och analyser av den egna verksamheten för att hitta kopplingar mellan Länsstyrelsens uppdrag, de mänskliga rättigheterna och antidiskrimineringslagstiftningen. Genom detta arbete integreras den sociala dimensionen av hållbar utveckling och rättighetsperspektivet i Länsstyrelsens ordinarie planerings- och uppföljningsprocesser. Ambitionen är att det sociala perspektivet av hållbar utveckling ska genomsyra myndighetens arbete lika mycket som de ekologiska och ekonomiska perspektiven. Samordningen har samtidigt ökat förutsättningarna för integrering av jämställdhetsoch barnperspektiv i myndighetens verksamheter. Länsstyrelsen har arbetat för genomslag av de nationella jämställdhetspolitiska målen särskilt genom kunskapsspridning med fokus på metoder för jämställdhetsintegrering, förankringsarbete bland berörda aktörer kring länets kommande jämställdhetsstrategi samt regional samordning och kunskapsspridning för att motverka mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Inom området folkhälsa har Länsstyrelsen exempelvis genomfört en regional lansering av ANDT-strategin och förbättrat kunskapsspridning om tillsyn enligt alkoholoch tobakslagen. 8

Länsstyrelsen har mot bakgrund av den nya etableringsreformen verkat för att skapa god beredskap och kapacitet för nyanländas etablering i länet inklusive ensamkommande barn, bland annat genom stärkt regional samverkan samt en webbportal för nyanlända flyktingar. Vatten Länsstyrelsens arbete med integrerad hållbar vattenförvaltning bedrivs utifrån gemensam insikt om vattnets strategiska betydelse. En av Länsstyrelsens främsta målsättningar är att bedriva och främja ett aktivt och effektivt åtgärdsarbete. Länsstyrelsen har genomfört vattenseminarier på tre orter. Seminarierna har fokuserat på information om miljötillståndet, förslag på åtgärder och information om vilka olika bidrag som finns att söka för en bättre vattenmiljö. Länsstyrelsen har delat ut bidrag till åtgärder, bland annat gällande våtmarker, fiskevård, restaurering och kalkning samt ansökt till Mark- och miljödomstolen om tillstånd till fiskvägar. Länsstyrelsen driver flera projekt där åtgärder genomförs. För att förbättra beslutsunderlag vid beviljande av bidrag har arbete påbörjats med att ta fram en prioriteringsmetodik. Syftet är att kunna prioritera åtgärder till rätt område till rätt kostnad. Samordning sker med arbetet för att ta fram underlagsmaterial inom alla avrinningsområden samt med det arbete som pågår inom vattenmyndigheterna inför nästa åtgärdsprogram. 9

Länsstyrelseinstruktion 3 Trafikföreskrifter VOLYMER OCH PRESTATIONER 2011 2010 2009 Årsarbetskrafter män 1) 0 0 5 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 3 3 53 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 2 008 2 780 56 518 5) Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 0 1 10 Antal ärenden, inkomna och initiativärenden 830 1 285 110 013 Antal beslutade ärenden 980 1 266 112 208 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 7 8 99 Bidragsutbetalningar (tkr) 3, 4) 0 0 0 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl resurssamverkan 3) Där Länsstyrelsen gör utbetalningen 4) Uppgifterna omfattar verksamhetskod 25* 5) Skillnaden mellan 2009 och 2010/2011 beror på att Länsstyrelsen lämnade över körkortsfrågorna till Transportstyrelsen. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående volymer och prestationer och har även möjlighet att redovisa andra väsentliga insatser och prestationer. Inom verksamhetskod 258 finns flera olika ärendetyper: trafikföreskrifter, sjötrafikföreskrifter, tävling på väg, transport av farligt gods, överklagande av väghållningsmyndighets beslut, överklagande av kommuns beslut om parkeringstillstånd m.m. Lokala trafikföreskrifter utgör merparten av ärendena. 2011 ökade antalet beslut om tillfälliga lokala trafikföreskrifter beroende på flera filminspelningar som ägde rum runt om i länet. Arbetet med nya väginvesteringar för exempelvis E45 och E6 har krävt stora mängder beslut. Stora punktinsatser med tillfälligt insatta resurser har minskat balanserna som uppkom efter valåren 2009 och 2010 samt efter omvalet för landstingsfullmäktige 2011. Omskrivningar av gamla trafikföreskrifter har avslutats 2010. En översyn och till viss del omskrivning av äldre beslut som rör enskilda vägar har påbörjats. Insatser har även gjorts för att uppdatera författningssamlingen på Länsstyrelsens webbsida. Man kan konstatera att Länsstyrelsens beslut håller god kvalitet då de sällan ändras i högre instans. Göteborgs Stad har infört dubbdäcksförbud på två gator vilket resulterade i att Länsstyrelsen fick in ett stort antal ärenden gällande överklagningar av avslag på ansökan om dispens för att köra fordon med dubbdäck. Dessa ärenden hade även ett stort massmedialt intresse som ökade ytterligare när Göteborgs Stad överklagade de beslut som Länsstyrelsen biföll. 10

Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor VOLYMER OCH PRESTATIONER 2011 2010 2009 Årsarbetskrafter män 1) 10 11 10 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 29 24 23 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 33 727 29 546 29 740 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 7 6 5 Antal ärenden, inkomna och initiativärenden 8 814 6 556 4 779 Antal beslutade ärenden 8 862 6 411 3 589 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 9 1 0 Bidragsutbetalningar (tkr) 3, 4) 0 0 0 Nöjdindex brukarundersökning, verksamhet 282, Djurskydd 5) 77 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl resurssamverkan 3) Där Länsstyrelsen gör utbetalningen 4) Uppgifterna omfattar verksamhetskod 28* 5) Nöjdindex brukarundersökning för verksamhet 282 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2011. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser är 77. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående volymer och prestationer och har även möjlighet att redovisa andra väsentliga insatser och prestationer. För första gången sedan ansvaret för djurskyddskontroll flyttades till Länsstyrelsen är antalet beslutade ärenden fler än öppnade ärenden. Ökningen beror till stor del på att den omorganisation av djurskyddskontrollarbetet som beskrivs nedan har effektiviserat arbetet. Som en synergieffekt av ett projekt finansierat av MSB om vårdhygien inom djursjukvården har även tillsyn av djurhälsopersonal ökat markant. De flesta kontroller av primärproducenter av foder och livsmedel har gjorts inom det så kallade tvärvillkorsurval som görs för EU-stödsökande. För tvärvillkorskontroller valdes cirka 160 stödsökare ut för kontroll. De flesta av dessa kontrollerades även gällande primärproduktion av foder och/eller livsmedel. För kontroll av primärproducenter utanför tvärvillkorsurvalet gjordes 16 kontroller inom områdena fisk, fjäderfä och vilthägn. Länsstyrelsen försöker utveckla metoder för att förbättra resurseffektiviteten vid revision av kommunernas livsmedelskontroll. Djupgående revisioner har genomförts av fyra kommuner samt en alternativ revisionsform för sex kommuner som samlades i en workshop med tema planering-genomförande-uppföljning. Tre utbildningsträffar för länets livsmedelsinspektörer arrangerats. Länsstyrelsen har från 2011 ny organisation för djurskyddskontrollarbetet. Hela ansvaret för genomförandet av den offentliga djurskyddskontrollen har samlats på en enhet. Därmed underlättas styrning och planering av djurskyddskontrollarbetet. Länsstyrelsen har genomfört 4 015 offentliga djurskyddskontroller. Av de genomförda kontrollerna är 43 procent egeninitierade kontroller, dvs. kontroller utförda efter plan. Här kan över tid ses en tydlig utveckling mot en större andel egeninitierade kontroller då motsvarande siffra för 2009 och 2010 var 13 procent respektive 24 procent. Andelen kontroller utförda på grund av en inkommen anmälan var 29 procent. Av de anmälningar som föranledde en kontroll visade sig 46 procent vara obefogade. Länsstyrelsen kommer att utveckla metoder för att förhoppningsvis kunna avfärda fler anmälningar som obefogade redan innan kontroll utförts. Ande- 11

len uppföljande kontroller var 23 procent och andelen kontroller genomförda på grund av inkommen ansökan var 5 procent. Länsstyrelsen har meddelat 47 beslut om djurförbud. 2010 meddelades 48 stycken. Merparten, 83 procent, av djurförbuden beror på en inkommen anmälan och många gäller sällskapsdjur. 2011 fattade Länsstyrelsen 162 beslut om att omhänderta djur, vilket är en ökning jämfört med motsvarande siffra 2010, 143 beslut. Ökningen kan till största delen förklaras av att Länsstyrelsen haft ett kontrollprojekt riktat mot personer med djurförbud, vilket föranlett ett antal beslut om omhändertagande då personer brutit mot sitt förbud. Även merparten av besluten om omhändertagande beror på en inkommen anmälan, 69 procent. Länsstyrelsen har i sin verksamhetsplan ett mål om att varje årsarbetskraft avsatt för djurskyddskontroll ska utföra 200 kontroller per år. 2011 blev resultatet 154 kontroller per årsarbetskraft. Länsstyrelsens bedömning är att vi kommer att få god hjälp på vägen mot att uppnå det uppsatta målet när resultaten av Jordbruksverkets projekt OSKAR kan börja användas 2012. OSKAR är ett samsynsprojekt som förväntas höja effektiviteten och minska administrationen. Bedömningen är att en godtagbar nivå på kontrollarbetet har uppnåtts, mycket tack vare att länets andel av de extra tillsatta 25 mnkr helt och hållet har använts till djurskyddskontroll. Antibiotikaresistens är ett allvarligt hot mot folkhälsan. Ett sätt att minimera spridningen av resistenta bakterier är att minska smittrycket i vårt dagliga vårdarbete. Representanter från Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen har därför kartlagt hygiennivån på 35 veterinärkliniker, 9 distriktsveterinärstationer och 8 stuterier. Kartläggningen visar att de flesta kliniker/veterinära arbetsplatser håller en god hygiennivå, men att det ändå finns områden som kan bli bättre. Utbildning och information om hur det vårdhygieniska arbetet kan förbättras har också skett. I samband med utbildningen för praktiserande stordjursveterinärer har också en halvdag vikts för smittsamma djursjukdomar och bekämpningsstrategier. Länsstyrelsen har bifallit 164 ansökningar om att få gräva ned död häst. Antalet ansökningar är cirka 15 procent fler än 2010 och 2009, men i nivå med 2008 och 2007. Ingen ansökan har avslagits. Länsstyrelsen har, tillsammans med samtliga länsstyrelser, genomfört en brukarundersökning där personer som sökt tillstånd för djurhållning enligt 16 djurskyddslagen kontaktats. Genomsnittligt Nöjdindex var 77, vilket är samma som riksgenomsnittet. Länsstyrelsen får bra betyg på många områden, här kan särskilt nämnas information och bemötande vid djurskyddskontrollen. Förbättringsområden var tid att få svar på e-post och lätt att nå rätt person på telefon där Länsstyrelsens kommer att hänvisa till gemensam e-postlåda i större utsträckning och fortsätta utvecklingen av Djurskyddstelefonen, ett gemensamt telefonnummer för anmälan om misskötsel av djur. 12

Återrapportering regleringsbrev Tabell 1.1 Verksamma veterinärer och djurskyddsinspektörer Källa: Uppgift: 1 2 se not 1, 4 9: Agresso, 3, 10 13, 15 Platina, 14, 16 DSK LÄNSFAKTA 2011 12 31 2010 12 31 2009 12 31 Antalet verksamma veterinärer i länet Ca 200 1) Ca 200 1) Ca 200 1) varav män/kvinnor Ca 90 Ca 110 Ca 90 Ca 110 i.u. i.u. Antal personer som varit föremål för tillsyn över djurhälsopersonal Antal inspektörer inom djurskyddskontroll, st/åa varav 48 42 5) 28 6) 51 22,5 44 2 20,2 2 Män 8 8 7 Kvinnor 34 43 37 Antal inspektörer inom kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen, st/åa varav 10 0,25 3) 17 i.u. 4) 17 i.u. 4) Män 3 4 4 0 Kvinnor 7 13 13 0 Antalet under året meddelade djurförbud 47 48 20 varav föranledda av anmälan 39 Antalet under året beslutade omhändertaganden av djur 162 143 68 varav föranledda av anmälan 112 Antalet genomförda djurskyddskontroller 4 015 3 104 2 529 Antalet genomförda kontroller av insamling och transport av animaliska biprodukter. 1 1 1 Antal kontroller av hästpass 511 Kommentar tabell 1.1 1) Enligt information från Jordbruksdepartementet redovisas antal kliniskt verksamma veterinärer, men inte övriga veterinärer verksamma inom områdena livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor. Därmed är dessa siffror uppskattade. Jordbruksverket är registerförande myndighet avseende djurhälsopersonal. 2) Denna siffra är inte densamma som redovisades 2009. Den nya siffran är framtagen på samma sätt som för 2010 och 2011. 3) Totalt har 0,25 årsarbetskraft använts för kontroll av foder/livsmedel utanför tvärvillkorsurvalet (kontroll av primärproduktion inom tvärvillkorsurvalet har redovisats som tvärvillkorskontroll och kan därför inte särskiljas) 4) Kontrollen utfördes i samband med tvärvillkorskontroll och har därför inte tidredovisats separat 5) Antal inspektörer (samt fördelning män kvinnor) som var anställda den 31/12 2011. 6) Tillgänglig årsarbetskraft under 2011 13

Lantbruk och landsbygd VOLYMER OCH PRESTATIONER 2011 2010 2009 Årsarbetskrafter män 1) 43 44 44 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 70 76 76 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 112 361 107 851 107 978 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 22 22 18 Bidragsutbetalningar (tkr) 3,4) 1 322 324 3 446 Antal ärenden, inkomna och initiativärenden 68 151 55 215 54 854 Antal beslutade ärenden 68 681 67 848 43 742 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 7 13 13 Varav Jordbrukarstöd, VÄS 601* Antal behandlade SAM ansökningar (st) 13 883 14 071 15 685 Antalet utbetalningar (st) 41 236 41 807 45 587 Direkta verksamhetskostnader vht 601* (tkr) 31 789 34 880 34 436 Direkta kostnader per SAM ansökning (kr/st) 2 290 2 479 2 195 Direkta kostnader per utbetalningsärende (kr/st) 771 834 755 Varav Landsbygdsstöd, VÄS 602* Antal beslutade ansökningar om företagsstöd och ansökningar om utbetalning av företagsstöd (st) 1 259 943 1 023 Direkta verksamhetskostnader vht 6020 (tkr) 3 652 3 442 4 491 Direkta kostnader per beslutad ansökan om företagsstöd och ansökan om utbetalning av företagsstöd (kr/st) Antal beslutade ansökningar om projektstöd och ansökningar om utbetalning av projektstöd (st) 2 901 3 650 4 390 222 153 155 Direkta verksamhetskostnader vht 6021 (tkr) 1 443 1 031 1 496 Direkta kostnader per beslutad ansökan om projektstöd och ansökan om utbetalning av projektstöd (kr/st) Antal beslutade ansökningar om miljöinvesteringar och ansökan om utbetalning av stöd till miljöinvesteringar (st) 6 500 6 739 9 652 339 183 224 Direkta verksamhetskostnader vht 6022 (tkr) 1 370 598 729 Direkta kostnader per beslutad ansökan om miljöinvesteringar och ansökan om utbetalning av stöd till miljöinvesteringar (kr/st) 4 041 3 268 3 254 Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 605, Tillsyn och behörighetsutbildning 5) 80 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl resurssamverkan 3) Där Länsstyrelsen gör utbetalningen 4) Uppgifterna omfattar verksamhetskod 60* 5) Nöjdindex brukarundersökning för verksamhet 605 från brukarundersökning som genomförts 2011 tillsammans med länsstyrelserna i Halland, Skåne och Stockholms län. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för deltagande 4 länsstyrelser är 79. 14

Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående volymer och prestationer och har även möjlighet att redovisa andra väsentliga insatser och prestationer som inte framgår av återrapporteringskraven. Inkomna ärenden har ökat kraftigt beroende på förlängningar av femårsåtaganden inom miljöstöden. Bidragsutbetalningar är i huvudsak utbetalning av den offentliga medfinansieringen inom bredbandsprojekt. Direkta verksamhetskostnader har minskat p.g.a. samordnad planering av jordbrukarstödsprocessen, budgetering och planering utifrån nyckeltal och att hela kontrollverksamheten kunde utföras av erfarna kontrollanter. Ökningen av direkta verksamhetskostnader 6021 beror på riktade insatser för att minska handläggningstiden för utbetalningsärenden och externa utvärderingar inom tre fokusområden. Uppgifterna avseende projektstöd är exkl. PROKUL och EGENKUL (projektstöd inom kompetensutveckling). När det gäller miljöinvesteringar har åtgärden rovdjursstängsel tillkommit samtidigt som Länsstyrelsen har haft informations- och rådgivningsinsatser om överloppsbyggnader. Antalet utbetalningsärenden har ökat. Länsstyrelsen har genomfört en brukarundersökning som avsåg behörighetsutbildningar för att använda växtskyddsmedel. Resultatet var mycket bra där de utbildade var nöjda med Länsstyrelsens arbete. Det visar sig bland annat genom ett Nöjdindex på 80. Länsstyrelsen får bra betyg på flera områden, här kan nämnas utformning och information om kurserna samt föreläsarnas kompetens. Förbättringsområden är tillgänglighet på telefon samt svårigheter att hitta på webbplatsen. Återrapportering regleringsbrev 8. Länsstyrelserna ska på ett kostnadseffektivt och för företagen enkelt sätt samt med minimerad risk för sanktioner genomföra uppgifterna som åligger dem ifråga om direktstöd till lantbruket och stöd till landsbygdsåtgärder. Länsstyrelserna ska, tillsammans med Jordbruksverket, säkerställa att direktstöd till lantbruket och stöd till landsbygdsåtgärder i så hög utsträckning som möjligt betalas ut så tidigt som regelverket tillåter. Länsstyrelserna ska dessutom särskilt arbeta med återkrav och under 2011 hantera de återkrav som är en följd av kommissionens ställningstagande om sanktion för åren 2005 2008. Den viktigaste åtgärden var att införa nyckeltalsuppföljning. På det sättet genomförs bevakning varje månad av äldre ärenden. Målen har satts utifrån ett kundperspektiv där ingen företagsutbetalning får bli äldre än 60 dagar och ingen projekteller Leaderutbetalning får bli äldre än 90 dagar. När Länsstyrelsen jämför DAWA-rapporterna för 2010 med 2011 har medianvärdet för antal dagar från ankomst till beslut för utbetalningar på årsbasis förändrats obetydligt trots att ärendemängden har ökat mycket kraftigt. Länsstyrelsen har lyckats med utmaningen att möta denna ökade efterfrågan, med bibehållen service och utbetalningstakt, till målgruppen med betydligt lägre styckekostnader per ärende. För företagsstöd har ökningen varit 47 procent, för Leaderutbetalningar 26 procent och för projektutbetalningar 51 procent. Alltfler projekt kommer in i utbetalningsfasen och alltfler behöver dessutom slutbesiktigas. För företagsstöd har medianvärdet förbättrats med några dagar och ligger nu under 30 dagar. Skåne, Stockholm och Västra Götalands län har ett gemensamt mål på 30 dagar för företagsstödsutbetalningarna. Detta har Länsstyrelsen uppnått. Däremot har Länsstyrelsen inte nått målet 40 dagar för projekt- och Leaderutbetalningar. Länsstyrelsen har inte fullt ut nått målet i den gemensamma tidsplanen för gårdsutbetalningar. För Gårdsstödet fick drygt 91 procent av brukarna utbetalningen den 1 december. Att målet 95 procent inte nåddes beror främst på att Jordbruksverkets 15

handläggning av stödrättsärenden samt företag som kontrollerats i fält där det krävs sena efterkontroller av vissa skötselvillkor. I den fortsatta handläggningen lyckades Länsstyrelsen fatta ytterligare beslut så att 99 procent av brukarna fick beslut om utbetalning före årsskiftet. Arbetet med återkrav för åren 2005-2008 har påbörjats. Länsstyrelsen har fattat 1 252 beslut om återkrav till ett sammanlagt belopp om 10 mnkr. 9. Länsstyrelserna ska följa Jordbruksverkets styrning över stödprocessen avseende administrationen av jordbruks- och landsbygdsstöd. Länsstyrelserna ska löpande rapportera handläggnings och kontrolläge till Jordbruksverket enligt av verket fastställd rapportplan, samt bistå Jordbruksverket i att under stödåret uppnå en bättre uppföljning av handläggnings- och kontrolläge av ovan nämnda stöd. Länsstyrelsen följer den gemensamma tidsplanen för Jordbruksverket och länsstyrelserna. Jordbruksverket gör uppföljning genom statistikdatabasen DAWA. Någon särskild rapportering har därför inte efterfrågats av Jordbuksverket. 10. Länsstyrelserna ska genom ett effektivt regionalt genomförande av Landsbygdsprogrammet för Sverige åren 2007 2013 uppnå de i programmet angivna målen. Länsstyrelserna ska vidare enligt Jordbruksverkets riktlinjer rapportera om programmets genomförande, resultat och effekter. Länsstyrelserna ska även vara regeringen och centrala myndigheter behjälpliga i förberedelserna för ett nytt landsbygdsprogram för perioden 2014 2020. Länsstyrelsen har fattat beslut om cirka 70 procent av de generella budgetmedlen i Utvald miljö och cirka 21 procent av budgetmedlen inom Utvald miljö riktade till vatteninsatser. För miljöinvesteringen Rovdjursstängsel var knappt 30 procent av medlen beslutade. Det är alltså ett stort intresse och en hög utnyttjandegrad av insatserna inom Utvald miljö. Vid Jordbruksverkets omfördelning av pengar har detta inneburit att vissa insatser i länet fått en förstärkt budget. Länsstyrelsen har fattat beslut om 85 procent av budgetmedlen i Axel 1 och 76 procent av budgetmedlen i Axel 3 samt 71 procent av Leadermedlen. Beräkningen har gjorts efter det att Länsstyrelsen tilldelats sin andel av regeringens extra satsning på 300 mnkr till bredbandsinvesteringar på landsbygden, samt omfördelning av outnyttjade medel i andra län. Även andelen utbetalade stödmedel är hög i länet. Jordbruksverket har huvudansvaret för att utvärdera Landsbygdsprogrammet. Som ett komplement har Länsstyrelsen genomfört tre oberoende utvärderingar av satsningarna inom turism, hästnäring och livsmedel. Rapporterna visar att företagsstöden gör nytta. Länsstyrelsen har startat ett projekt för att samordna länets insatser för det nationella Landsbygdsprogrammet 2014-2020, i första hand för att samlat och effektivt kunna delta i de projekt som Jordbruksverket driver med sikte på det nya Landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen har deltagit i flera av de tankesmedjor som Jordbruksverket arrangerat. Länsstyrelsen har även svarat på den enkät som Jordbruksverket sänt ut. 16

11. Länsstyrelserna ska redovisa: Handläggningstiderna för ansökningar om beslut om stöd och ansökningar om utbetalningar samt hur länsstyrelsen arbetar för att minska handläggningstiderna Ansökanstyp Min Max Medel Median Antal ärenden Ansökan om Företagsstöd (Axel 1/Axel 3) Ansökan om Projektstöd (Axel 1/Axel 3) Ansökan om utbetalning företagsstöd (Axel 1/Axel 3) Ansökan om utbetalning Projektstöd (Axel 1/Axel 3/Axel 4) Ansökan om stöd miljöinvesteringar 0/3 396/572 87/106 77/95 474+122 11/10 1087/754 266/208 176/175 21+87 0/1 493/560 38/46 27/30 494+167 5/0/1 117/453/521 65/90/70 71/76/67 21+147+313 24 1155 340 284 230 Antal dagar Ansökan om utbetalning miljöinvesteringar 0 391 63 38 103 Antal dagar Kommentar: Statistiken ur Jordbruksverkets databas är uppdelad enligt de axlar man använder sig av inom Landsbygdsprogrammet. I mängden projektstöd ingår även stöd till kompetensutveckling i denna beräkning. Siffrorna avviker från de som Länsstyrelsen i nyckeltalsuppföljningen månadsvis har genomfört. En del av skillnaden beror på hur avvisade och avskrivna ärenden hanteras. Länsstyrelsen har infört en nyckeltalsuppföljning med fokus på äldre ärenden. Målet är att en företagsstödsansökan inte får bli äldre än 180 dagar. Målet nåddes inte, men antalet ärenden äldre än 180 dagar har sjunkit och är nu mellan tre och nio vid varje månadsskifte. Ansökningarna om utbetalning av företagsstöd får inte bli äldre än 60 dagar men i snitt 4 ärenden har blivit äldre vid varje månadsskifte. För projektstöd är målet 150 dagar. Målet har varit mycket svårt att uppnå. En viktigt orsak är ärenden om ansökningar från bredbandsföreningar om stöd, som står öppna i avsaknad av medel. Målet för Leader- och projektstödsutbetalningar är 90 dagar. I snitt finns 15 äldre ärenden varje månadsskifte Länsstyrelsen har arbetat med att minska handläggningstiderna för miljöinvesteringar genom att minska ärendebalansen och på så sätt ligga i fas med inkommande ansökningar. Länsstyrelsen har också infört fasta ansökningsdatum för miljöinvesteringarna för att få en koncentrerad och effektiv handläggning. Ärendebalansen för öppna ärenden för ansökan om stöd har minskat från 134 till 55. Mycket arbete har lagts på att förbättra informationen på Länsstyrelsens webbsida för att på det sättet få bättre ansökningar som går snabbare att handlägga. 17

vilka åtgärder som har låg anslutning i länet, översiktligt analysera orsakerna till detta samt redovisa vilka insatser länsstyrelsen vidtagit för att öka anslutningen till dessa åtgärder för att besluten och utbetalningarna kopplade till programmet ska vara i fas och att de relevanta resultatmål och omfattningsmål som finns fastställda i programmet är uppnådda vid utgången av 2011. Samarbetsåtgärden 124 har haft låg anslutning. Skälet är att åtgärden är svår att utnyttja p.g.a. hur den är konstruerad och villkor för stödsökanden. Även infrastrukturåtgärden 125 har haft ett svagare utnyttjande än övriga åtgärder, men det finns en god aktivitet för att uppdatera vägsamfälligheterna i länet. Båda dessa åtgärder är numera stängda av Landsbygdsdepartementet vilket inte har vållat några större problem. Övriga åtgärder inom Axel 1 och 3 är mycket väl utnyttjade. Länet har valt att ha höga takbelopp för att stimulera investeringar och underlätta att bankerna beviljar lån till landsbygdsföretagen. Anläggning och restaurering av våtmarker har en relativt låg anslutning i förhållande till de mål som är satta. En viktig orsak till det bristande intresset hos lantbrukarna är att det ofta rör sig om stora projekt eller investeringar där lantbrukaren själv får stå för en betydande del. Åtgärderna inom Utvald miljö, reglerbar dränering och anpassade skyddszoner, som var nya 2010, har inte fått någon större anslutning. Nya åtgärder kräver ofta en inkörningsperiod innan de blir etablerade. 18

Fiske VOLYMER OCH PRESTATIONER 2011 2010 2009 Årsarbetskrafter män 1) 8 7 7 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 3 4 3 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 9 196 9 993 8 909 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 2 2 2 Antal ärenden, inkomna och initiativärenden 1 032 741 1 238 Antal beslutade ärenden 1 021 860 1 113 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 40 0 41 Bidragsutbetalningar (tkr) 3, 4) 3 135 2 874 2 557 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl resurssamverkan 3) Där Länsstyrelsen gör utbetalningen 4) Uppgifterna omfattar verksamhetskod 62* Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående volymer och prestationer och har även möjlighet att redovisa andra väsentliga insatser och prestationer som inte framgår av återrapporteringskraven. Länsstyrelsens prioriteringar Inom ramen för Länsstyrelsens fiskevårdsarbete har restaurering av vattendrag, fisketillsyn och fiskevårdsplaner varit prioriterade områden. Även insatser för återhämtning av kustnära fiskbestånd och andra hotade fiskbestånd är uppgifter som prioriterats. Handläggningar av ansökningar, granskning av rekvisitioner och fysiska kontroller avseende stödverksamheten till fiskerinäringen inom ramen för Europeiska fiskerifonden har liksom tidigare år varit prioriterade arbetsuppgifter. Inom verksamhetsområdet fiskerinäring har prövning av ansökningar om yrkesfiskelicenser, redskapsdispenser och odlingstillstånd varit prioriterade uppgifter. Bedömning av Länsstyrelsens resultat Länsstyrelsen har bedrivit ett framgångsrikt restaureringsarbete i länets vattendrag. Inom projektet Biologisk återställning inom Rolfsåns vattensystem pågår arbetet med planering av fiskvägar vid Ålgårda och Hulta kraftverk. En ansökan har lämnats in till Mark- och miljödomstolen om att handlägga det latenta villkoret om fiskväg vid Ålgårda kraftverk. Totalt har tre ansökningar lämnats in om fiskväg. Förhoppningen är att kunna anlägga fiskvägen 2012. Projektets mål är att få tillbaka den vandrande fisken i hela Rolfsåns vattensystem. Mer information om projektet finns på projektets hemsida, www.rolfsan.se. Inom projektet Säveån är huvudmålet att förbättra miljön för laxen, ål och andra fiskar som är beroende av fria vandringsvägar mellan lekområden och uppväxtmiljöer. Mark- och miljööverdomstolen har i november 2011 meddelat tillstånd att anlägga en fiskväg vid Hedefors kraftverk, ett viktigt etappmål i projektet. Mer information om projektet finns på projektets hemsida, www.saveaprojektet.se. Som underlag för framtida åtgärder i Örekilsälven har Länsstyrelsen tidigare genomfört utredningar om ny fiskväg vid Torps kraftstation, en översyn av kraftstationens vattenhushållningsbestämmelser samt tagit fram en plan för biotopåterställande åtgärder. Vissa kompletterande arbeten har genomförts avseende underlagsdokumenten. Fisketillsyn på sport-, fritid- och yrkesfisket har genomförts. Fisketillsynen har generellt en viktig roll för fiskevården och är ett effektivt redskap för bevarande av 19

biologisk mångfald och stöd för ett bärkraftigt yrkes- och fritidsfiske. Fisketillsynen bidrar också till att dämpa konflikter som kan uppstå mellan olika kategorier när inte alla följer gällande bestämmelser. Totalt har fisketillsynsmännen genomfört 813 tillsynstillfällen. Under dessa tillsynstillfällen har 192 anmälningar av brott mot fiskelagen gjorts. En stor del av tillsynsarbetet är att arbeta förebyggande genom information mot allmänheten. Under den operativa tillsynen har över 3 000 personer fått information. Information har även spridits vid andra tillfällen, t.ex. fisketävlingar, mässor och andra sammankomster. Totalt har 10 000 regelfoldrar delats ut. En annan viktig kanal är media där information lämnats i samband med hummerfisket samt informationsblad i tidningar. Sedan 2010 pågår projektet Fisk och Fiskevårdsplan för Vänern. 2011 har de beskrivande delarna, som berör historik och nutidsbeskrivning kring Vänerns fisk och fiske, färdigställts. Arbetet har koncentrerats på samverkan, framtidsfrågor och utveckling av Vänerns fiskresurs och fiske i samarbete med aktuella intressenter. Arbetsgrupper har tillsatts för att säkerställa att samtligas perspektiv tillvaratas. En mängd prioriterade åtgärdsbehov har pekats ut. Diskussioner har även förts om bildande av en mer permanent fiskförvaltning för Vänern. Inom ramen för Interreg-projektet Enningdalsälven pågår arbetet med att ta fram en fiskevårdsplan för Enningdalsälvens vattensystem. Projektet har beviljats förlängd projekttid till juni 2012. Mer information om projektet finns på projektets hemsida, www.projektenningdalsalven.se. Länsstyrelsen har i olika former deltagit i arbeten som syftar till att förstärka lokala kustfiskbestånd. Ett sådant arbete är inrättandet av fiskefria områden i Havstensfjorden, samt införandet av förbud mot visst fiske i Gullmarsfjorden i syfte att stärka det lokala torskbeståndet. Inom ramen för den nationella ålförvaltningsplanen har Länsstyrelsen tillsammans med länsstyrelserna i Skåne och Hallands län utarbetat en plan för utsättning av ålyngel. Ålyngel har planterats ut i Vänern, Havstensfjorden med flera områden i enlighet med denna plan. Länsstyrelsen har i ett projekt inom den regionala miljömålsuppföljningen inventerat funktionen hos ålvandringsvägar vid vattenkraftstationer. Målet var att öka kunskapen om ålvandringsvägarna i länet samt att ta fram underlag för tillrättaläggande åtgärder. Projektet är en del i Länsstyrelsens vattenmiljöarbete att verka för en förbättrad uppvandring av ålyngel enligt länsstyrelsernas uppdrag i regleringsbrevet. Stödverksamheten inom ramen för Europeiska Fiskerifonden (EFF) och Länsstyrelsens arbete med att genomföra det Operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige 2007-2013, har passerat halvtid. EU-stöden till fiskerinäringen bidrar till att bibehålla och utveckla konkurrens och livskraftiga företag. Antalet ansökningar om EU-stöd till fiskerinäringen var 114 stycken. Flera av ansökningarna avser insatser och åtgärder för att utveckla beredningsindustrin och vattenbruket och förbättra säkerheten ombord på fiskefartygen. I slutet av programperioden kommer stödverksamheten i stor utsträckning att vara inriktad på handläggning av ansökningar om stöd till länets tre Fiskeområden samt ansökningar om utbetalning av beviljade stöd. Inom verksamheten fiskerinäring har Länsstyrelsens arbete till stor del varit inriktat på förvaltningen av fiskerilån och avskrivningslån, handläggning av ansökningar om fisketillstånd och ansökningar om tillstånd att bedriva vattenbruk. Det centrala ansvaret för fisk- och fiskefrågorna har 2011 delats upp mellan Havsoch vattenmyndigheten och Jordbruksverket. Havs- och vattenmyndigheten har övertagit ansvaret för förvaltning av fiskresursen, prövning av fisketillstånd, fiskerikontroll m.m. Jordbruksverket har fått ansvaret för frågor om främjandet av fiskerinäringen och fritidsfisket, förvaltningen av fiskeprogrammet samt ansvaret för vattenbruket. Omställning har tydligt påverkat Länsstyrelsens arbete. För att förbereda och inordna fiskefrågorna i sin organisation har Jordbruksverket bildat ett 20