Inledning Arbetsterapeuter finns inom landstingets länssjukvård, LD Hjälpmedel och de olika närsjukvårdsområdena.

Ägare: Specialitetsgrupp i arbetsterapi Dokumentets Titel ARBETSTERAPIPROGRAM FÖR VUXNA MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för arbetsterapiprogram för vuxna med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Gäller för: Arbetsterapeuter i landstinget Dalarna Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram Godkänt av Specialitetsgrupp i arbetsterapi Version 1 Gäller fr.o.m. t.o.m. 2014-11-15 Inledning Arbetsterapeuter finns inom landstingets länssjukvård, LD Hjälpmedel och de olika närsjukvårdsområdena. Lagar som styr verksamheten är bl.a. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (1982:763), Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS (SFS 1998:531), Patientjournallagen (1985:562), Sekretesslagen (1980:100), Lagen om medicintekniska produkter (SFS 1993:584) och Vårdens svåra val (SOU 1995:5). Leg arbetsterapeut står i sin yrkesutövning under tillsyn av Socialstyrelsen. Syftet med tillsynen är att bevaka kvalitet och säkerhet i vården och förebygga skaderisker för patienterna. Socialstyrelsen har arbetat fram kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter som anger de arbetsuppgifter som arbetsterapeuter förutsätts behärska (Socialstyrelsen, 2001). Fisher, Nilsson, Widman & Lundmark (2006) menar att arbetsterapins unika fokus är meningsfulla aktiviteter och att det är vårt perspektiv på aktivitet som skiljer oss från andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård. Utförandet av meningsfulla uppgifter som personen vill eller måste utföra i sitt dagliga liv är viktiga för människan och ökar hennes möjlighet att bo kvar i sitt hem och vara delaktig i samhället. Detta utförande är arbetsterapeuternas expertområde. Det är detta fokus på utförandet av meningsfulla uppgifter som både metod och mål som gör arbetsterapeuter unika. FSA:s etiska kod (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 1998) anger bland annat att målet för arbetsterapi är att främja patientens möjligheter att leva ett värdefullt liv i enlighet med sina önskemål och behov och i förhållande till omgivningens krav. Patienten har rätt till självbestämmande vilket förutsätter att arbetsterapeuten grundar sin behandling på patientens önskemål och behov. Arbetsterapeuten ska utforma ett individuellt åtgärdsprogram där patienten medverkar och om patienten samtycker ska anhöriga/närstående informeras och göras delaktiga i behandlingen. Begreppet patient används här liktydigt med patient, klient, barn och ungdomar inom habiliteringsverksamheten.

Det generella arbetsterapiprogrammet och detta arbetsterapiprogram följer lokala anvisningar från Landstinget Dalarna, vårdprogram på intranätet i Landstinget Dalarna, 2005-12-20. Generellt arbetsterapiprogram finns publicerat på landstingets intranät. Syfte/Mål Syftet med arbetsterapiprogrammet är att ge information om utrednings-, behandlings- och uppföljningsrutiner för vuxna med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Syftet är även att alla arbetsterapeuter som möter diagnosgrupperna inom landstinget Dalarna använder evidensbaserade och/eller beprövad erfarenhet vid utrednings-, behandlings- och utvärderingsrutiner för denna målgrupp. Detta specifika arbetsterapiprogram för vuxna med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar svarar på frågan vad arbetsterapeuter gör i förhållande till denna patientgrupp och hur interventioner utförs. Metod Med arbetsterapiprocessen som utgångspunkt beskriver detta arbetsterapiprogram; presentation, utredning, målformulering, intervention, utvärdering och samverkan. Arbetsterapiprogrammets teoretiska referensram är Occupational Therapy Intervention Process Model, OTIPM (Fisher, 1998, 2003). I OTIPM och i arbetsterapiprogrammet beskrivs utförandet av meningsfulla aktiviteter, dessa motsvaras till viss del av begreppen aktivitet och delaktighet i WHO:s ICF-terminologi (Socialstyrelsen, 2003). Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 2/12

Målgrupp/diagnos Målgruppen för arbetsterapiprogrammet beskrivs i vårdprogrammet för Neuropsykiatriska funktionshinder (1/2007 5 Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna) som; Vuxna personer med en frågeställning om eller en fastställd diagnos inom diagnosgrupperna som brukar sammanfattas under benämningen neuropsykiatriska funktionshindren (NPF); diagnoserna autism, Aspergers syndrom, ADHD, DAMP och Tourettes syndrom. ADHD, DAMP och Tourettes syndrom Svårigheter hos personer med diagnoserna ADHD, DAMP, Tourettes syndrom yttrar sig främst som koncentrationssvårigheter, intellektuell uttröttbarhet, svårigheter att planera och slutföra uppgifter och bristande impulskontroll. Personer med dessa diagnoser får ofta en påtagligt försämrad livskvalitet, vilket kan bidra till uppkomsten av andra psykiatriska symtom. Det är inte ovanligt att dessa personer även kan ha andra psykiatriska diagnoser som t.ex. ångestsyndrom, utmattningssyndrom och depression. I vissa fall kan det handla om en långvarig psykisk ohälsa, med t ex missbruksproblem och sociala svårigheter. Personer med en lindrigare form av dessa diagnoser har ofta en fungerande livssituation men är mera stresskänsliga och flera lever på marginalen för vad de orkar. Personer med symtom som faller inom detta diagnosspektrum har ofta flera olika kontakter med sjukvården, både kontakt med den psykiatriska mottagningen och primärvården. Ofta förekommer en svårförståelig problembild med både psykiska och fysiska symtom. Andelen personer med diagnoserna ADHD, DAMP och Tourettes syndrom, som har behov av vård och behandling uppskattas till cirka 2 % av den vuxna befolkningen (ADHD hos barn och vuxna, Socialstyrelsen, 2002). Dessa personer omfattas inte av Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och ingår inte i vuxenhabiliteringens målgrupp. Huvudansvaret för utredning, vård och behandling för denna målgrupp ligger hos Vuxenpsykiatrin. Autism och Aspergers syndrom Diagnosen autism definieras utifrån förekomsten av olika funktionsnedsättande svårigheter som förmågan till samspel, förmågan till kommunikation och begränsningar i beteende och handlingsmönster. Diagnosen autism kan förekomma hos personer på alla begåvningsnivåer och kan därmed få många olika uttryckssätt. Ofta talas om svårigheter inom ett autismspektrum, vilket omfattas av diagnoserna autism, Aspergers syndrom och autismliknade tillstånd. Många personer med dessa funktionssvårigheter har upptäckts under uppväxten och har då fått vård och behandling för sin diagnos. Andra personer som har haft liknade svårigheter, men som inte har blivit uppmärksammade under uppväxten, har därmed inte heller blivit utredda. Ytterligare andra har haft kontakt med psykiatrin och i vissa fall har svårigheterna blivit identifierade med en felaktig psykiatrisk diagnos som t ex paranoid psykos, personlighetsstörning, tvångssyndrom eller affektiv störning. Personer med autism eller autismliknande tillstånd har rätt till insatser enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Denna patientgrupp utgör uppskattningsvis cirka 1 % av den vuxna befolkningen. Personer med en neuropsykiatrisk frågeställning kan söka till Vuxenpsykiatrin eller till Vuxenhabiliteringen i den kommun eller det område som man bor i. Vårdbegäran med frågeställning kring ADHD, DAMP och Tourettes syndrom skall i första hand hänvisas till Vuxenpsykiatrin och frågeställningar kring autism, Aspergers syndrom och autismliknade tillstånd till Vuxenhabiliteringen. Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 3/12

Utveckling av arbetsterapiprogram En utvärdering av den praktiska användningen av arbetsterapiprogrammet kommer att ske kontinuerligt i kollegiala samtal. De resultat som framkommer utgör ett underlag för värdering och omprövning av såväl etablerad praxis som nya metoder och rutiner. Ett framtida mål är att detta program ska utgöra ett underlag för den arbetsterapeutiska delen i vårdprogram för individer med neuropsykiatriska funktionshinder Utvärdering av arbetsterapiprogram Arbetsterapiprogrammet för personer med neuropsykiatriska funktionshinder revideras minst vart tredje år. Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 4/12

Inledning Inkommande ärenden Den inkomna begäran om insatser bedöms först på den habiliterings- eller psykiatriska mottagning dit ärendet kommer. Begäran kan vara muntlig eller skriftlig. Ett ärende kommer som en egen remiss eller en remiss från annan instans såsom socialtjänst, arbetsförmedling, kriminalvård, habilitering eller psykiatri. Prioritering Sker med hjälp av datainsamling som är viktig för att kunna prioritera i väntelista beroende på aktivitetsproblem. Patientmedverkan En viktig del i ett klientcentrerat arbetssätt är att patienten är motiverad och delaktig. Det innebär att om patienten inte samtycker till vidare utredning eller intervention avslutas kontakten även om problem finns. Patienten informeras då om möjligheten att återkomma. Dokumentation Presentation, utredning, målformulering, intervention, utvärdering samt samverkan ska dokumenteras i patientjournal. För vilka sökord som ska användas i arbetsterapijournal hänvisas till Journaldokumentation Artur ver 2 (FSA, 2003). Då olika sökord används inom olika verksamheter kommer arbetsterapiprogrammet ej specificera exakt vilket sökord som skall användas. Fastställa det utförandesammanhang där klienten är i centrum - Ta reda på vem patienten är. - Vilka behov har patienten? - Vad gör patienten och vilka problem finns i relation till utförandet av uppgifter? - Utveckla terapeutiska relationer och samarbetsrelationer. - Presentation av arbetsterapi. Tillgänglig information samlas in t ex från remiss och journalanteckningar angående t ex ålder, diagnos samt vad som kan vara orsaken till att kontakten tas. Intervju med patient och/eller anhöriga i syfte att få en bild av det sammanhang som påverkar patientens utförande av uppgifter i det dagliga livet. Utförandesammanhanget innefattar både yttre och inre faktorer. Dessa faktorer sammanfattar A. Fisher (FOUrapport 1/2007, OTIPM) i tio dimensioner som delas upp i yttre och inre faktorer: Yttre faktorer Miljömässiga Roller Kulturella Sociala Institutionella Tidsmässiga, tid på dagen Inre faktorer Roller Kulturella Motiverande Kroppsfunktioner Tidsmässiga t ex ålder Adaptiva Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 5/12

Inledningsvis föreslås att arbetsterapeuten ställer breda, öppna frågor, exempelvis, Berätta om en vanlig dag vad brukar du göra? Därigenom undviker arbetsterapeuten att i ett för tidigt skede koncentrera sig på klientens underliggande fysiska, kognitiva och/eller psykologiska tillstånd. Vid första mötet mellan arbetsterapeut och patient och/eller anhörig/närstående påbörjas utvecklingen av en terapeutisk relation. Effektiv problem- och målformulering samt interventioner kräver enligt OTIPM ett välutvecklat samråd mellan arbetsterapeut och patient. I en sådan relation bidrar arbetsterapeuten med sin sakkunskap och klienten är expert på sin egen situation. Det är angeläget att se patienten som en aktiv samarbetspartner. Om patienten av något skäl inte bedöms vara autonom, definieras hur man kommer fram till vem som ska föra patientens talan. Denna definition gäller sedan i de övriga stegen i arbetsterapiprogrammet. Arbetsterapeut informerar om arbetsterapi muntligt och/eller skriftligt till patient och/eller anhöriga/närstående. Identifiera resurser och begränsningar i det utförandesammanhang där klienten är i centrum Sammanfatta den insamlade informationen. Informationen summeras i två delar tillhörande två olika steg i processen. I den första delen sammanfattas de resurser och begränsningar som finns i det utförandesammanhang där patienten är i centrum. Det ger väsentlig bakgrundsinformation som används för att senare under åtgärdsprocessen kunna dokumentera och tolka orsaken till varför patienten har problem i utförandet av uppgifter. Identifiera och prioritera självskattade styrkor och svagheter med utförandet av meningsfulla uppgifter Identifiera självskattade styrkor och svagheter vid utförandet av meningsfulla uppgifter. Den andra delen handlar om att identifiera aktiviteter som stödjer respektive hindrar patienten och utifrån dessa välja de aktiviteter som patienten anser vara viktigast. Instrument där prioritering ingår kan användas här. Exempel på instrument som kan användas: - Canadian Occupational Performens Mesaure (COPM), (Law et.al 2006) - Min mening (Baron et.al 2001) - ADL-taxonomin (FSA, 2001) - Visuell analog skala (VAS) (Hedner & Wählborg, 2000) - Aktivitets- och Delaktighetsintervjun (ICF Checklista Socialstyrelsen, 2003) - Intressechecklista (FSA 2002) De uppgifter som prioriteras av patienten utgör underlag för målsättning samt blir också de uppgifter som åtgärderna inriktas mot. Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 6/12

Observera klientens utförande av uppgift och genomföra utförandeanalys När patienten har prioriterat uppgifter att gå vidare med kan arbetsterapeuten genomföra en utförandeanalys. En bedömning av kvaliteten i utförandet av en uppgift. Observera klientens utförande av uppgift och genomföra utförandeanalys. Observera utförandet i aktiviteter där det framkommit att personen och/eller dennes anhöriga/närstående upplevt problem. Observationen kan till exempel göras med stöd av: Referensram: Model Of Human Occupation (MOHO), (Kielhofner 2008) - Assessment of Motor and Process Skills (AMPS), (Fisher, 2004) - School-AMPS (Fischer, 2007) - Evaluation of Social Interaction (ESI), (Fisher, 2009) Referensram: Occupational Performance Model, Australia - Percieve, Recall, Plan and Performance system (PRPP) Referensram: Oklar - Icke-standardiserad observation av aktivitetsutförande. - ADL-taxonomin (FSA, 2001) Genomföra utförandeanalys genom att bedöma kvaliteten i de målinriktade handlingarna en och en för att få en mer detaljerad bild och en bättre förståelse för vilka av de målinriktade handlingar som klienten utför effektivt respektive ineffektivt i en daglig aktivitet. Definiera och beskriva handlingar av utförandet som klienten gör och inte gör effektivt - Definiera handlingar av utförandet som patienten gör och inte gör effektivt. - Formulera observerbara och mätbara globala och specifika utgångslägen utifrån observerade handlingar. Beskriv de handlingar som patienten utfört effektivt respektive ineffektivt. Det globala utgångsläget formuleras utifrån den sammantagna kvaliteten och specifika utgångslägen är mer detaljerade beskrivningar. Detta görs genom att prioritera upp till tio viktiga färdigheter, bind samman färdigheter som har samband till korta sammanfattningar. Dessa ska spegla de problem som patienten har med att utföra dagliga uppgifter och innehålla beståndsdelar som: Vem utförde uppgiften? Vad gjorde patienten? Hur gjorde patienten det? Med sammanfattningen av aktivitetsutförandet som bas diskuterar arbetsterapeuten och patienten i samråd och fastställer om problem föreligger. Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 7/12

Klargöra eller uttolka anledning När arbetsterapeuten har bedömt kvaliteten i klientens utförande av uppgifter klargörs/uttolkas anledningen till patientens aktivitetsproblem. Klargöra/uttolka anledning till aktivitetsproblem. Orsaken till problemen kan återfinnas i den fysiska miljön, den sociala miljön eller hos personen. Tolkningen görs genom att beakta all den information som samlats in, överväga den observation som gjorts och eventuellt göra aktivitetsanalyser. Om orsaken fortfarande är oklar genomförs ytterligare intervjuer eller bedömningar, till exempel bedömning på kroppsfunktions- eller kroppsstrukturnivå eller tar del av utredningar utförda av andra medlemmar i teamet. Kompletterande utredning kan även göras av miljön och av aktiviteten. Exempel på instrument som kan användas: - The Occupational Circumstances Assessment Interview and Rating Scale (OCAIRS), (Forsyth et.al 2005) - ADL-taxonomin (FSA, 2001) - Canadian Occupational Performens Mesaure (COPM), (Law et.al 2006) - Min mening (Baron et.al 2000) - Arbetsterapeutisk arbetsmodell för utredning av kort- och långtidssjukskrivna (FSA, 1993) - WRI-S (Worker Role Interview) - Assessment of Awareness of Ability (AAA) (Kottorp 2006) - Dialog Om Arbetsförmåga (DOA), (Norrby & Linddahl 2010 FSA) - Intressechecklista (FSA 2002) - Aktivitets- och Delaktighetsintervjun (ICF Checklista Socialstyrelsen, 2003) - Kartläggning av Tidsuppfattning (KaTid-ung), (Alderman & Janeslätt 2010), - Med stöd av andra dokumenterade bedömningsinstrument/arbetsmodeller. Beskriv hur och när tolkningen presenteras för patienten. Om den arbetsterapeutiska interventionen ska bedrivas av annan instans anges här hur överrapportering till denna instans ska ske. Målformulering Målformuleringen är inte bundet till något visst steg i OTIPM men vanligast är att målen formuleras när arbetsterapeuten avslutat den initiala utredningen. Att dokumentera mätbara utgångslägen, mål och senare resultat av interventioner är grunden för att samla evidens för effektiva interventioner. Dokumentera mätbara mål utifrån mätbara utgångslägen. Bedöms patienten vara i behov av arbetsterapeutisk intervention formuleras mål tillsammans med patienten. Målen ska fokusera på utförande av aktivitet. Mål som upprät- Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 8/12

tas ska vara mätbara och tidsbegränsade. Ange vem som ska utföra det förväntade målet, vad och hur klienten ska göra samt när klienten ska kunna utföra det. I dokumentationen ska framgå att målformuleringen skett tillsammans med patienten. Om samråd inte skett ska orsaken anges. Instrument som kan användas för att skapa mätbarhet i mål är: - Canadian Occupational Performens Mesaure (COPM), (Law et.al 2006) - Visuell analog skala (VAS) (Hedner & Wählborg, 2000) - Goal Assessment Scale (GAS) Välja modell/modeller för intervention samt planera och genomföra aktivitetsbaserade interventioner Välja modell/modeller för intervention samt planera och genomföra aktivitetsbaserade interventioner. Beskriv och presentera olika alternativ för intervention/åtgärder för patienten. Valet av intervention/åtgärd sker i samråd med patienten. Patienten ska få ett individuellt utformat interventions-/åtgärdsprogram. Välj en eller flera interventionsmodeller: Modell för kompensation - Anpassade aktiviteter. Terapeutisk användning av aktivitet som inkluderar anpassade/alternativa metoder av utförande, anpassad utrustning och tekniska hjälpmedel samt modifiering av den fysiska och sociala miljön i syfte att främja utförande av och engagemang i dagliga uppgifter. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till anpassade aktiviteter. Tekniska hjälpmedel: - Hjälpmedel för tid och struktur t ex handdator, veckoschema, checklista, aktivitetsstruktursschema, whiteboardtavla, timstock. - Boll- och kejdetäcke Miljöanpassningar fysiskt och socialt: - Märkning av skåp och lådor - Strukturering av hemmiljö, rensning, sortering. - Hjälp att skapa ett stödjande nätverk, utökning/minskning av socialt nätverk - Ge patienten möjlighet till sociala kontakter för att ha en tillfredsställande fritid, hobby. - Åtgärder kring personens roller. - Aktivitetsbalans - Aktivitetsgrupper Stöd till personal ang bemötande och vidmakthållande av aktivitetsförmåga utifrån patientens behov: - Handledning till specifika personalgrupper. Pedagogisk modell Aktivitetsbaserade undervisningsprogram, informations- och undervisningsprogram (seminarier, föreläsningar) för större grupper som fokuserar på diskussioner kring deras dagliga liv och relaterade aktiviteter. Möjlighet finns till diskussion men ej möjlighet att praktisera. - Grupper med gemensamt fokus, t ex diagnos eller gemensamt problemområde, till exempel matlagning. - Utbildning av personalgrupper Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 9/12

Modell för aktivitetsträning Aktiviteter för att återfå eller utveckla aktivitetsförmåga. En terapeutisk aktivitet som är utformad för att göra det möjligt för klienten att återfå förlorad aktivitetsförmåga eller utveckla aktivitetsförmåga hos klienter som aldrig förvärvat förmågan. - Träning av specifika vardagsaktiviteter utifrån patientens behov t ex matlagning, bussåkning. Modell för förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner Aktiviteter för att återfå eller utveckla personliga faktorer och kroppsfunktioner En terapeutisk aktivitet som är utformad i syfte att underlätta återställandet av förlorade kroppsfunktioner eller att utveckla kroppsfunktioner som klienten aldrig har förvärvat. - Sociala berättelser. - Träning av specifika funktioner t ex sociala färdigheter, koncentration eller minne i en meningsfull aktivitet. Utvärdera om utförandet av meningsfulla uppgifter är tillfredsställande och förbättrat Utvärderingen är viktig för att fastställa om klienten gjort några framsteg samt för att samla evidens för effektiva interventioner. Utvärdera om utförandet av meningsfulla uppgifter är tillfredställande och förbättrat. Utvärdering av interventionen/åtgärden görs tillsammans med patienten utifrån de mål som tidigare angivits. Detta kan göras genom självrapportering eller förnyad observation av klientens utförande av uppgift. Om målen uppfyllts kan kontakten avslutas, om inte målet uppnåtts analyseras möjliga orsaker. Vid behov av revision av mål och/eller interventioner för andra aktivitetsproblem återupprepas stegen utredning - utvärdering i arbetsterapiprocessen. Vid behov av ytterligare arbetsterapi så som uppföljning, fortsatt utredning eller fortsatta interventioner/åtgärder hos annan vårdgivare ska samverkan ske för att åstadkomma kontinuitet för patienten. Samverkan sker alltid i samråd med patienten. Syftet med överrapporteringen anges, överenskommelsen dokumenteras i patientjournalen. Rapportering sker muntligt och/eller skriftligt. Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 10/12

Referenslista Alderman, I. & Janeslätt, G. (2010). KaTid-Ung: Kartläggning av Tidsuppfattning, Manual 19 ver. Baron, K., Kielhofner, G., Goldhammer, V. & Wolenski, J. (2000). Min Mening: ett självskattningsinstrument med fokus på aktivitetsförmåga, fysisk och social miljö, värdering och prioriteringar (E. M. Hellsvik, övers.). Stockholm: FSA förlag. (Originalarbete publicerat 1998). Fisher, A. G. (2004). Assessment of Motor and Process Skills (5th ed.). Fort Collins, Colorado: Three Star Press, Inc. Fisher, A. G. (2010). Occupational Therapy Intervention Process Model: A Model for Planning and Implementing Top-down, Client-centered and Occupation-based Interventions. Fort Collins, Colorado: Three Star Press, Inc. Fisher, A. G. & Griswold, L. A. (2010). Evaluation of Social Interaction (2nd ed.). Fort Collins, Colorado: Three Star Press, Inc. Forsyth, K., Deshpande, S., Kielhofner G, Henriksson, C., Haglund L., Olson L., Skinner S., & Kulkarni, S. (2005). The Occupational Circumstances Assessment Interview and Rating Scale (OCAIRS) (Version 4.0). Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (1993). Arbetsterapeutisk arbetsmodell för utredning av kort- och långtidssjukskrivna. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2004). Etisk kod för arbetsterapeuter (2 uppl.). Stockholm: FSA förlag. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2004). FSA s kvalitetspolicy-grunden för en ständig förbättring av den arbetsterapeutiska verksamheten (3 uppl.). Nacka: FSA förlag. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2002). Artur journalstruktur, version 2.0. Nacka: FSA förlag. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2002). Intressechecklista. Nacka: FSA förlag. Hedner, T & Wählborg, P. Smärtmanual 2000. Stockholm: Pharmacia 2000. Kielhofner, G. (2004). Conceptual Foundations of Occupational Therapy (3rd ed.) Philadelphia: F A Davis Company. Kielhofner, G. (2008). The Model Of Human Occupation: Theory and Application (4th ed.). Philadelphia: Will. Kottorp, A (2006). The Assessment of Awareness of Ability (AAA): Manual for Administration and Scoring. Stockholm: Karolinska institutet. Landstinget Dalarna, vårdprogram på intranätet I Landstinget Dalarna, rev 2005-12-20 med tillägg 2006-09-07. Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 11/12

Law, M., Baptiste S., Carswell, A., McColl M. A., Polatajko, H. & Pollock N. (2006). Canadian Occupational Performance Measure (4th ed.)(förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, övers.). Stockholm: FSA förlag. (Originalarbete publicerat 2005). Norrby, E. & Linddahl, I. (2010). Dialog Om Arbetsförmåga (DOA). Nacka: FSA Förlag. Socialstyrelsen (2003). Aktivitets- och Delaktighetsintervjun; modifierat med bildstöd. Socialstyrelsen. (databas på Internet). Hälso- och sjukvårdslagen. 1982 (2005-06-08). http://www.socialstyrelsen.se/regelverk/ lagarochforordningar/halso-ochsjukvardslagen(hsl) Socialstyrelsen. (databas på Internet). Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. 1998. (2005-06-08). http://www.socialstyrelsen.se/ regelverk/lagarochforordningar/lagenomyrkesverksamhetpahalso- Socialstyrelsen. (databas på Internet). Patientjournallag (1985:562). (1985). (2011-02-09). http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet= 1985:562 Socialstyrelsen. (databas på Internet). Offentlighets- och Sekretesslag (2009:400). (2011-02- 09). http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20090400.htm Socialstyrelsen. (databas på Internet). Lag (1993:584) om medicintekniska produkter. (2011-02- 09). http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19930584.htm Socialstyrelsen. (databas på Internet). Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter, 2001. (2005-06-08). Tillgänglig från www.sos.se Socialstyrelsen. (databas på Internet). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF. 2003. Tillgänglig från www.sos.se SOU 1995:5. Vårdens svåra val: Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. Stockholm: Socialdepartementet. Törnquist, K. & Sonn, U. (1998). ADL-taxonomi: en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: FSA förlag. Socialstyrelsen, maj 2003.ICF Checklista Braveman B., Robson M., Velozo, C., Kielhofner, G., Fisher, G., Forsyth, K., & Kerschbaum, J. (2005). A user s guide to Worker Role Interview (WRI) version 10.0. The Model of Human Occupation Clearingshouse, Departement of Occupational therapy, College of Applied Health Sciences, University of Illinois. Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 12/12