Studie i införandet av Byggarbetsmiljösamordnare - Hur fungerar den nya Arbetsmiljölagen i praktiken? Åsa Axén och Amanda Modig
copyright Författare Åsa Axén och Amanda Modig Institutionen för byggvetenskaper, Byggproduktion, Lunds tekniska högskola, Lund ISRN LUTVDG/VBEL 12/9005 SE Lunds tekniska högskola Telefon: 046-222 74 21 Institutionen för byggvetenskaper Telefax: 046-222 44 20 Byggproduktion Box 118 221 00 LUND Hemsida: www.bekon.lth.se Tryck av Media-Tryck, Lund 2012 2
Sammanfattning Titel: Författare: Handledare: Problemställning: Syfte: Metod: Slutsatser: Studie i införandet av Byggarbetsmiljösamordnare Hur fungerar den nya Arbetsmiljölagen i praktiken? Åsa Axén och Amanda Modig Radhlinah Aulin, Avdelningen för Byggproduktion, Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet. År 2009 infördes en ändring av den svenska Arbetsmiljölagen, AML 1977:1160, och tillhörande föreskrifter, AFS 1999:3. Detta för att den skulle stämma bättre överens med det europeiska byggplatsdirektivet, CSD 92/57/EEG och för att få bukt med arbetsmiljöproblem såsom exempelvis bristande samordning och olämpliga underentreprenörer. Den största förändringen med denna nya lagstiftning innebär införandet av byggarbetsmiljösamordnare. Hur har detta påverkat arbetet kring arbetsmiljöfrågor? Att studera hur ändringen av Arbetsmiljölagen, AML 1977:1160 och tillhörande föreskrifter, AFS 1999:3 har påverkat arbetsmiljöarbetet med främsta fokus på införandet av byggarbetsmiljösamordnaren med avseende på planering och projektering, BAS-P. En kvalitativ studie har genomförts angående införandet av byggarbetsmiljösamordnare, BAS. Teoretiska studier har gjorts angående hur den svenska lagstiftningen förändrades. Till detta arbete har även intervjuer genomförts med sex respondenter från flera stora entreprenadföretag för att undersöka hur införandet av BAS-P har fungerat i praktiken. Det ses att lagändringen har inneburit en bättre anpassning till den europeiska lagstiftningen och ett tydligare fokus på arbetsmiljön i tidigare skeden av byggprocessen. Det senare genom att BAS-P har ansvaret att kartlägga risker och upprätta en 3
arbetsmiljöplan redan innan bygget har startat. Intervjuerna visar att det fortfarande finns mycket att förbättra i arbetsmiljölagen och utnyttjandet av denna. Den utbildning som lagstiftningen sedan 1 januari 2011 kräver att byggarbetsmiljösamordnaren ska genomgå upplevs bristfällig av de som genomgått den. Arbetsuppgifter, ansvar samt om man kan bli personligt dömd vid en olycka är otydligt för dessa personer. Studien föreslår att ett enhetligt kursmaterial arbetas fram av Arbetsmiljöverket som ska gälla för alla byggarbetsmiljösamordnare vilket ska förtydliga arbetsuppgifter och ansvar för dessa samt en arbetsmiljökurs för arkitekter och konstruktörer för att ge dem större insikt i arbetsmiljön. Det föreslås även att arbetsmiljö borde får en större post i budgeteringen för att belysa dess relevans och ge arbetet som BAS-P en större prioritet. Då alla organisationer har en viss inbyggd tröghet mot förändring kan förmodligen inte de fulla effekterna av lagändringen ses ännu. Dock ses lagändringen som ett steg i rätt riktning mot en bättre arbetsmiljö. Nyckelord: arbetsmiljöansvar, Arbetsmiljölagen, BAS-P, BAS-U, samordning. 4
Abstract Title: The introduction of the health and safety coordinator How is the new Swedish law working in reality? Author: Åsa Axén and Amanda Modig Supervisor: Radhlinah Aulin, Division of Construction Management, Lund Institute of Technology, Lund University Issue: In 2009 the Swedish law concerning working environment, AML 1977:1160 was changed. This change was made to compile the Swedish law with the European Construction Site Directive, CSD 92/57/EEC and to erase working environment issues as for example lack of coordination and inappropriate subcontractors. The biggest change regarding the new law is the implementation of health and safety coordinators. How do these changes affect the work concerning working environment in Sweden? Purpose: Method: To study how the changes in the Swedish law concerning working environment, AML 1977:1160, and additional regulations, AFS 1999:3, has affected the work concerning working environment with particularly interest in the introduction of the health and safety coordinator for planning and project preparation, BAS- P. A qualitative study has been accomplished regarding the implementation of health and safety coordinators. A theoretical study has been made concerning how the Swedish law has been changed. Combined with this has interviews been made with six respondents hired by three different big Swedish contractors to determine how the implementation of health and safety coordinators for the planning and project preparation stage has been working in practice. 5
Conclusions: The study shows that the change in the law has meant a better adaption to the European law and an earlier consideration of the working environment. The latter because of that the health and safety coordinator for planning and project preparation has to considerate hazards and prepare a health and safety plan before the construction work starts. However the interviews show that there still is much to improve both in the law and in the use of it. The education demanded according to the law is seen as inadequate by those who act as health and safety coordinators. Job assignments, responsibilities and whether you can be judged personally responsible if an accident occurs is to this people unclear. The study proposes that a uniform course material should be established by the Swedish authority Arbetsmiljöverket, which will be applied by all health and safety coordinators to emphasize job assignments and responsibilities. Another course is proposed regarding constructors and architects to give them better knowledge about working environment. It is also proposed that a larger amount of money than before should be reserved for work with occupational health and safety in the budget of the companies. This to give the work as a health and safety coordinator for planning and project preparation a higher priority and to better considerate its relevance. Since all organizations have a built in slowness against changes has probably not all the effects regarding the change of the law been discovered yet. However, the change of the law is a leap in the right direction towards a better working environment. Keywords: coordination, health and safety coordinator for execution, health and safety coordinator for planning and project preparation, working environment responsibilities 6
Förord Vi skulle vilja skänka ett särskilt tack till de som ställt upp och medverkat på våra intervjuer och gjort vår studie möjlig. Tack även till Michael Engström och Radhlinah Aulin för er handledning. 7
8
Innehållsförteckning 1 INLEDNING 13 1.1 BAKGRUND... 13 1.2 SYFTE... 14 1.3 FRÅGESTÄLLNING... 14 1.4 AVGRÄNSNINGAR... 14 2 METOD 17 2.1 INSAMLING AV INFORMATION... 17 2.2 VAL AV RESPONDENTER... 17 2.3 INTERVJUMETODIK... 18 2.4 ANALYSPROCESSEN... 19 3 TEORI 21 3.1 VAD INNEBÄR BEGREPPET ARBETSMILJÖ?... 21 3.2 KRITISKA OMRÅDEN INOM ARBETSMILJÖARBETET... 22 3.2.1 ATTITYDER... 22 3.2.2 TIDSBRIST OCH KONKURRENS... 23 3.2.3 OLÄMPLIGA UNDERENTREPRENÖRER... 23 3.2.4 TIDIG BEAKTNING AV ARBETSMILJÖPROBLEMET... 23 3.2.5 SAMORDNING MELLAN OLIKA AKTÖRER... 23 3.3 LAGAR SOM REGLERAR ARBETSMILJÖN PÅ BYGGARBETSPLATSER... 24 3.3.1 ARBETSMILJÖREGLER INOM EU... 25 3.4 SVERIGE INFÖR EN LAGÄNDRING... 26 3.4.1 ARBETSMILJÖLAGEN INNAN LAGÄNDRING... 26 3.4.2 ÄNDRINGAR I ARBETSMILJÖLAGEN, AML 1977:1160 OCH FÖRESKRIFTER, AFS 1999:3 28 3.4.3 ANSVARSFÖRDELNINGEN I NYA ARBETSMILJÖLAGEN, AML 1977:1160... 29 3.5 VAD ÄR EN BYGGARBETSMILJÖSAMORDNARE?... 32 3.5.1 BAS-P... 32 3.5.2 BAS-U... 34 3.6 JÄMFÖRELSE MELLAN EU-DIREKTIVET OCH SVENSK LAGSTIFTNING INNAN OCH EFTER LAGÄNDRING... 36 3.7 FÖRÄNDRING AV EN ORGANISATION... 39 9
4 EMPIRI 41 4.1 VAD HAR EN BAS-P FÖR UTBILDNING?... 41 4.2 VILKA ARBETSUPPGIFTER HAR EN BAS-P?... 41 4.3 VAD HAR EN BAS-P FÖR ANSVAR OCH KAN DEN BLI DÖMD OM EN OLYCKA SKER?... 42 4.4 ÄR EN BAS-P ENBART BAS-P?... 43 4.5 HUR SAMORDNAR EN BAS-P MELLAN DE OLIKA AKTÖRERNA I PLANERING- OCH PROJEKTERINGSFASEN?... 43 4.6 I VILKEN ENTREPRENADFORM JOBBAR RESPONDENTERNA NÄR DE AGERAR BAS-P?... 44 4.7 ÖVRIGT?... 44 4.8 JÄMFÖRELSE MELLAN RESPONDENTERNAS SVAR OCH ARBETSMILJÖLAGEN... 45 5 ANALYS 47 5.1 VAD HAR EN BAS-P FÖR UTBILDNING?... 47 5.2 VILKA ARBETSUPPGIFTER HAR EN BAS-P?... 47 5.3 VAD HAR EN BAS-P FÖR ANSVAR OCH KAN DEN BLI DÖMD OM EN OLYCKA SKER?.... 48 5.4 ÄR EN BAS-P ENBART BAS-P?... 50 5.5 HUR SAMORDNAR EN BAS-P MELLAN DE OLIKA AKTÖRERNA I PLANERING- OCH PROJEKTERINGSFASEN?... 50 5.6 I VILKEN ENTREPRENADFORM JOBBAR RESPONDENTERNA SOM BAS-P?... 51 5.7 ÖVRIGT?... 51 6 DISKUSSION 53 6.1 ÅTGÄRDSFÖRSLAG... 54 6.2 REFLEKTION KRING UTFÖRANDET... 55 6.3 FÖRSLAG PÅ FORTSATTA STUDIER... 56 7 REFERENSER 57 7.1 ELEKTRONISKA KÄLLOR... 57 7.2 LITTERATUR... 57 7.3 ARTIKLAR... 59 BILAGA 1 INTERVJUER 61 INTERVJU 1- PROJEKTCHEF NCC... 61 INTERVJU 2- PROJEKTCHEF NCC... 63 10
INTERVJU 3- PROJEKTCHEF NCC... 65 INTERVJU 4- REGIONINKÖPSCHEF PEAB... 68 INTERVJU 5- PROJEKTERINGSLEDARE PEAB... 70 INTERVJU 6- PROJEKTERINGSLEDARE SKANSKA... 72 11
12
1 Inledning 1.1 Bakgrund Bygg- och anläggningsbranschen är av många ansedd att vara en riskfylld bransch. Att det sker en dödsolycka på ett bygge ger långt ifrån samma reaktion som om en polis skulle avlida i tjänsten. Enligt Andersson m.fl. (2009) är byggverksamheten tillsammans med jord- och skogsbruk de i särklass mest riskfyllda branscherna Sverige. Tillsammans står dessa yrkeskategorier för 50% av alla dödsolyckor på arbetsplatser i Sverige. Arbetsmiljöarbetet i bygg- och anläggningsbranschen i Sverige är bra men kan ständigt bli bättre. Enligt Svensk Byggindustri (2010) är antalet arbetsplatsolyckor i den svenska byggindustrin Europas lägsta. Det har under 2000-talet funnits en nedåtgående trend i antalet arbetsplatsolyckor på svenska byggarbetsplatser. Denna positiva trend bröts under år 2010 då olycksfrekvensen återigen ökade med 10% från föregående år. Under 2010 dog nio personer på de svenska byggarbetsplatserna runt om i landet. Antalet dödsolyckor har hållit sig relativt konstant under den senaste tioårsperioden, det är framförallt olyckor såsom ras, materialfel, skador från verktyg och redskap samt snubbelolyckor som har ökat (Samuelsson, 2011). Det finns även studier som visar att varannan byggnadsarbetare är rädd för att gå till jobbet och att 43 % av byggnadsarbetarna i Sverige anser att arbetsgivaren tillhandahåller bristfällig säkerhetsinformation (Bennewitz, 2011). Detta är oacceptabelt och visar på hur mycket arbete det finns att göra på detta område. 1 januari 2009 infördes en lagändring inom området för arbetsmiljö efter att kritik framförts från EU under 2006. Sverige har genom sitt medlemskap i EU förbundit sig till att följa det så kallade byggplatsdirektivet CSD 92/57/EEG. EU ansåg att den svenska lagstiftningen på vissa punkter frångick CSD 92/57/EEG, något som måste åtgärdas. Detta innebar att den svenska Arbetsmiljölagen, AML 1977:1160 uppdaterades vilket medförde ändrade rutiner för arbetande inom bygg- och anläggningsbranschen. Även föreskrifterna gällande byggnads- och anläggningsarbete, AFS 1999:3 uppdaterades och ändringar samlades i AFS 2008:16 (Andersson m. fl. 2009). Det infördes en byggarbetsmiljösamordnare, BAS som en funktion för att samordna mellan de många olika aktörerna på byggarbetsplatsen. Samordningen nämner Aulin och Capone (2010) som en punkt där det tidigare funnits stora brister i arbetsmiljöarbetet. Att det tidigare inte funnits någon som ansvarat för samordningen har inneburit en bristfällig koordinering mellan de olika verksamheternas arbete inom samma byggprojekt vilket man efter denna lagändring 13
hoppas undvika då byggherren och byggarbetsmiljösamordnaren gemensamt bär ansvaret för denna viktiga punkt. Byggarbetsmiljösamordnaren ska delta redan i planering- och projekteringsfasen vilket enligt Littorin (2008) är mycket positivt då ett tidigt fokus på arbetsmiljön skulle kunna motverka många av de arbetsplatsolyckor som uppkommer. Studier gällande införandet av lagändringen gjordes 2009 exempelvis av Andersson m.fl. där det framkom att ändringarna inte fullt ut hunnit implementeras på arbetsplatserna. Detta kan bero på att företagen hade fram till 2010 på sig att anpassa arbetet till den nya Arbetsmiljölagen samt fram till 2011 på sig att införa utbildning för byggarbetsmiljösamordnare. Enligt Ahrne och Papakostas (2002) finns i alla organisationer en inbyggd tröghet mot förändring vilket också det kan ha försenat implementeringen av lagändringen. I dagens läge tror författarna att de nya lagarna till fullo har hunnit implementerats. Hur fungerar då denna lagändring i praktiken? 1.2 Syfte Att studera hur ändringen av Arbetsmiljölagen, AML 1977:1160 och tillhörande föreskrifter, AFS 1999:3 har påverkat arbetsmiljöarbetet med främsta fokus på införandet av BAS-P. 1.3 Frågeställning Arbetet baseras på flertalet frågeställningar som nedan presenteras i punktform: Vad menas med begreppet arbetsmiljö? Finns det några uppenbara brister i arbetsmiljöarbetet? Vilka lagar berördes av lagändringen 2009, varför ändrades de och hur ändrades de? Vem har ansvaret för arbetsmiljöarbetet? Vilket ansvar och skyldigheter har en byggarbetsmiljösamordnare? Hur har implementerandet av lagändringen fungerat i praktiken? 1.4 Avgränsningar Den teoretiska delen behandlar hela förändringen i Arbetsmiljölagen, dock med ett större fokus på BAS-P då författarna tror att införandet av denna befattning har inneburit den största skillnaden i arbetsmiljöarbetet. Författarna väljer därefter att 14
begränsa sina fallstudier till att studera hur införandet av den nya byggarbetsmiljösamordnaren med avseende på planering och projektering har implementerats på arbetsplatserna samt utreda om detta har inneburit en förbättring på arbetsmiljöområdet. 15
16
2 Metod Författarna har valt att utföra arbetet enligt den kvalitativa metodiken eftersom rapportens syfte baseras på ytterst subjektiva aspekter. Arbetet inleds med teoretiska studier om hur arbetsmiljöarbetet har fungerat tidigare i Sverige och hur det efter lagändringar i dagsläget fungerar i Sverige samt Europa. Detta följs upp med intervjuer med anställda hos flera stora entreprenadföretag för att bilda en uppfattning om deras upplevelse av förändringen. Arbetet avslutas med en diskussion huruvida lagändringen har påverkat arbetsmiljöarbetet i Sverige. 2.1 Insamling av information Den teoretiska delen av arbetet baseras till stor del på information från elektroniska källor. Arbetsmiljöverkets hemsida har varit till stor nytta då all relevant lagtext inom arbetsmiljöområdet finns presenterad där. Författarnas handledare på institutionen för byggproduktion Radhlinah Aulin har försett dem med relevant litteratur inom området. Biblioteket har även besökts för att få fram relevant information genom böcker och artiklar med sökord som byggarbetsmiljösamordnare, arbetsmiljö, forskningsmetodik och intervjumetodik. Då en del av arbetet baseras på hur lagändringen upplevs av byggbranschen fås en stor del av informationen genom intervjuer med personer inom byggsektorn. 2.2 Val av respondenter Författarna tror den största förändringen i den nya arbetsmiljölagen avser införandet av en byggarbetsmiljösamordnare med avseende på planering och projektering, BAS- P. För att få en bild av arbetsuppgifter, ansvar och skyldigheter hos en byggarbetsmiljösamordnare under planering- och projekteringsfasen ansåg författarna det lämpligt att intervjua personer som har den befattningen. Författarna tror även dessa personer är mest lämpade att besvara frågan hur införandet av den nya lagen har fungerat och om det efter lagändringen finns ett tydligare fokus på arbetsmiljön. Totalt har sex personer intervjuats angående deras arbete som BAS-P. Ett samarbete med NCC har under denna studie upprättats genom kontakt med en handledare vid namn Mikael Engström. Han jobbar som arbetsmiljöingenjör på NCC. Mikael förmedlade kontakt med tre personer på NCC som jobbar som BAS-P. 17
PEAB har även kontaktats via telefon där författarna hjälptes fram till lämpliga respondenter. Kontakt etablerades med två personer som jobbar som BAS-P vilka sedan intervjuades. En intervju med en medarbetare på Skanska har också utförts. Här har författarna via mail och samtal kommit kontakt med denna respondent som har befattningen BAS-P. Antalet intervjuade personer anses både av handledare och författare vara tillräckligt för att uppnå reabilitet i denna kvalitativa studie. Val av respondenternas företagstillhörighet grundas på författarnas tidigare kontakt och kännedom om dessa företag och företagens framskjutna positioner inom arbetsmiljöarbetet. 2.3 Intervjumetodik Innan intervjutillfället informerades intervjupersonerna om att intervjuerna kommer att vara material till kandidatuppsatsen Studie i införandet av byggarbetsmiljösamordnare vilken skrivs på Lunds Tekniska Högskola av Åsa Axén och Amanda Modig som studerar tredje året på Väg- & Vattenbyggnadsprogrammet. Respondenterna informerades om syftet med intervjun som är att få inblick i hur införandet av BAS-P upplevs av de som jobbar inom branschen och som direkt berörs av detta. Syftet är också att se vilka utbildningar som dessa personer verkligen har genomgått samt om det fanns någon liknande funktion tidigare. Den interpersonella dynamiken är viktig för intervjuns resultat på så sätt att respondentens svar tenderar att justeras efter intervjuarens värderingar om dessa lyser igenom (Gordon, 1971). Förutsättningslöshet ska av intervjuarna hållas som ett ledord. Enligt Patel och Davidsson (2003) är det väldigt lätt att väcka en försvarsattityd hos respondenterna om de upplever sig dömda eller kritiserade. Eftersom författarna ser en möjlighet att respondenten missuppfattar syftet med intervjun såsom en utvärdering och eventuell kritisering av deras arbete väljer författarna att vara mycket tydliga med att klargöra för respondenten att intervjun syftar till att författarna ska skaffa kunskap om hur rollen som byggarbetsmiljösamordnare fungerar i praktiken, inte till att utvärdera deras arbete. Författarna väljer att inte spela in de första intervjuerna. Detta för att bibehålla en god interpersonell dynamik och för att minska risken för att respondenten ser intervjun som ett förhör. Av samma anledning väljer författarna att hålla intervjuerna konfidentiella och därmed inte lämna ut några namn i rapporten. Dock märker författarna efter de två första intervjuerna vissa svårigheter då intervjuanteckningarna ska föras över till en komplett text när ingen inspelning gjorts. För att skapa en mer 18
ordagrann återberättning av vad som sagts under intervjun väljer författarna ändå att göra en ljudinspelning på fyra av intervjuerna (3, 4, 5 & 6). Det ställdes en tydlig fråga till respondenten om det var okej att författarna spelade in ljudet och författarna var noggranna att påpeka att det enbart var för att ge en mer exakt återberättning av intervjun. Ljudinspelningarna översattes efter intervjutillfället till en text vilket underlättar vidare analys enligt Patel och Davidsson (2003). Intervjuerna utformas med en låg grad av standardisering och strukturering eftersom en kvalitativ analys av intervjuerna önskas. Författarna anser att en kvalitativ intervju lämpar sig väl då den ger en bra bild av den intervjuades uppfattning och tycke om intervjuområdet (Patel & Davidsson, 2003). Öppna frågor ställs så att respondenten kan svara relativt fritt om sitt område. Författarna avser också att ställa följdfrågor när det lämpar sig. Detta för att få ett bredare perspektiv och inte hindra personen i sin tankebana kring området byggarbetsmiljösamordnare och dess införande. Frågeställningarna som utgör basen till intervjun kan ses nedan. Vad har du för bakgrundsutbildning och utbildning inom arbetsmiljöområdet? Vad är dina arbetsuppgifter? Vilka dokument ska du som BAS-P upprätta? Vad har du för ansvar? Är du enbart BAS-P eller har du andra arbetsuppgifter? Hur samordnar du mellan de olika aktörerna? Byggherre, Arkitekter, Konstruktörer, Övriga Vilken entreprenadform arbetar du inom då du är BAS-P? Något övrigt om BAS-P? Intervjuerna genomfördes i ett enskilt rum på respektive respondents kontor och intervjumaterialet presenteras som bilaga till rapporten. 2.4 Analysprocessen Intervjumateralet analyseras löpande genom att författarna muntligen utbyter tankar och åsikter kring intervjumaterialet för att under arbetets gång utarbeta en riktning på intervjuerna och då speciellt följdfrågor som känts relevanta och intressanta. Enligt Patel och Davidsson (2003) kan detta berika undersökningen. Vid den slutgiltiga analysen gås allt material noggrant igenom åter en gång. Svaren på grundfrågorna sammanfattas fråga för fråga och utifrån detta analyseras intervjumaterialet. 19
Något som är viktigt att framhäva är den kvalitativa analysens giltighet och generaliserbarhet. Detta vill författarna uppnå genom att vid analysen lägga vikt vid vilken företagstillhörighet respondenterna har eftersom författarna tror att företagets respektive system för arbetsmiljöarbete kommer att påverka respondenternas svar på vissa frågor. Därför väljs även att lämna ut företagstillhörighet på det bifogade intervjumaterialet. 20
3 Teori 3.1 Vad innebär begreppet arbetsmiljö? Oavsett storlek på arbetsplats, bransch eller anställningsform har alla anställda rätt till en god arbetsmiljö. Arbetsmiljö handlar i grund och botten om att tillgodose en bra miljö både när det gäller fysisk och psykisk miljö men också den sociala. Fysiska aspekter kan vara sådana som luft, ljud, buller och vibrationer, kemikalier samt maskiner, medan psykiska faktorer kan vara arbetsmängd, arbetsinnehåll, möjlighet till återhämtning, stöd och handledning. Den sociala trivseln på arbetsplatsen kan medföra goda effekter såsom gemenskap med arbetskamrater och tillfälle till personlig utveckling och ny kunskap. Den grundläggande pelaren inom arbetsmiljöarbetet är att skapa friska arbetsplatser där ingen skadas i arbetet (Aronsson & Jakobsson 2009). Den av riksdagen beslutade lag som reglerar arbetsmiljön på arbetsplatser är Arbetsmiljölagen 1977:1160 (Arbetsmiljöverket, 2012). Enligt Andersson m. fl. (2009) ska arbetsmiljöarbetet utföras i förebyggande syfte för att undvika att skador och ohälsa som beror av arbetet uppstår. Alla förändringar som sker på en arbetsplats påverkar arbetsmiljön vilket gör arbetsmiljöarbetet till något som kontinuerligt måste upprätthållas. Samverkan har länge varit ett ledord i svenskt arbetsmiljöarbete där chefer, medarbete, facklig organisation och arbetsgivare samarbetar för en bättre arbetsmiljö (Aronsson & Jakobsson, 2009). På ett företag är det ledningen som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Ledningen måste alltid övervaka arbetsmiljöarbetet och ingripa om något inte står rätt till (Arbetsmiljöverket, 2010). Cheferna är arbetsgivarens ställföreträdare i det dagliga arbetet. Med bakgrund av det har cheferna ansvaret för att driva en viss verksamhet och därmed även arbetsmiljöarbetet. För att kunna göra detta krävs att cheferna har kompetens och insikt i roller samt en bra samverkan i arbetsmiljöfrågor. Arbetsgivare och chefer har möjlighet att delegera uppgifter rörande arbetsmiljöarbetet om de förser den som tilldelats uppgiften med lämpliga befogenheter och resurser så att arbetsmiljöarbetet kan utföras. Dock kan aldrig ansvaret för arbetsmiljön delegeras bort, det ligger alltid hos arbetsgivaren (Aronsson & Jakobsson, 2009). Eftersom varje medarbetare har ett personligt ansvar för hälsa och säkerhet i det dagliga arbetet ska denne förses med rätt information och kunskap om sin arbetsmiljö. 21
Medarbetarna ska delta i arbetsmiljöarbetet genom att följa givna instruktioner, använda skyddsutrustning, iaktta försiktighet, rapportera tillbud 1 samt vara observanta på brister och risker i verksamheten och rapportera dessa till arbetsgivaren (Andersson m.fl. 2009; Aronsson & Jakobsson, 2009). Enligt Aronsson och Jakobsson (2009) ska det som en länk mellan arbetsgivare och medarbetare finnas minst ett skyddsombud på varje arbetsplats med fler än 5 medarbetare. Skyddsombudet utses av den lokala fackliga organisationen som är knuten till arbetsplatsen. Skyddsombudet tar inte på något sätt över arbetsmiljöansvaret från arbetsgivaren utan ska verka för en bra arbetsmiljö genom att vara uppmärksam på skyddet mot ohälsa och olycksfall, delta i planeringen då viktiga förändringar vilka rör arbetsmiljön sker på arbetsplatsen, delta vid planering av användande av hälsoskadliga ämnen samt ha befogenhet att stoppa arbete som skyddsombudet anser innebära omedelbar och allvarlig fara. Om arbetstagarna har en synpunkt på arbetsmiljön måste personen i fråga veta vem som har ansvaret för arbetsmiljön på arbetsplatsen. Därför måste arbetsgivaren sätta upp anslag om vilka som är med i skyddskommittén och vem som är skyddsombud (Arbetsmiljöverket, 2010). 3.2 Kritiska områden inom arbetsmiljöarbetet Aulin och Capone (2010) sammanfattar faktorerna till arbetsmiljöproblemen i byggoch anläggningsbranschen med att det till naturen är en högriskbransch med ständigt förändrade risker samt pressat tidsschema med många som arbetar samtidigt. De talar även om indirekta arbetsmiljöproblem såsom arbetsmiljöbeaktning i planering- och projekteringsfasen, val av olämpliga underentreprenörer med undermåligt arbetsmiljöarbete samt dålig koordinering mellan de olika aktörerna på arbetsplatsen. Dessa indirekta problem, menar de, förbises ofta. 3.2.1 Attityder Oavsett hur många regler och förordningar man inför på arbetsmiljöområdet kan inte reglerna i sig förbättra arbetsmiljön. Varje individ måste vara väl införstådd med sina skyldigheter och plikter och förstå vad som förväntas av dem. Individen måste även ha blivit försedd med adekvat utbildning och besitta en vilja att utföra arbetet på korrekt sätt. Det bör strävas mot en kultur inom branschen där arbetsmiljöarbetet ses som en viktig del i varje steg av arbetet och där arbetsmiljöarbetet tilldelas en post i 1 Tillbud- Händelseförlopp som skulle kunnat innebära personskada(sundström 2007) 22
budgeteringen (Thorpe 2005). Mats Åkerlind uttalar sig i en artikel i tidningen Byggindustrin om att de flesta olyckor som sker på byggarbetsplatser idag beror på riskbeteenden. Han anser därmed att arbetet med att förändra attityder är det allra viktigaste för att förbättra arbetsmiljön (Bennewitz, 2011). 3.2.2 Tidsbrist och konkurrens Antalet arbetsplatsolyckor med dödlig utgång ökade under år 2008. En förklaring till ökningen kan vara den ökade konkurrensen mellan företagen vilket har medfört ett mer tidspressat schema för att kostnader ska kunna hållas nere. Dessa faktorer leder till minskad budget för, och därmed minskat arbete med, samordning och planeringsarbete inför ett bygg- eller anläggningsarbete som i sin tur leder till mer otydliga krav till underentreprenörer vilka kanske redan sedan tidigare har brister i arbetsmiljöarbetet. Allt detta kan leda till brister i utförandet och säkerheten vilket påverkar arbetsmiljön negativt (Arbetsmiljöverket, 2008c). 3.2.3 Olämpliga underentreprenörer Branschen har på senare år splittrats upp i mindre enheter och många småföretag har etablerats och fler egenföretagare har tagit sig in på marknaden. Dessa ibland med otillräckliga kunskaper inom området vad det gäller arbetsmiljölagstiftning vilket kan leda tilli dåligt arbetsmiljöarbete. Även det låga antalet anställda och begränsade resurser kan leda till sämre arbetsmiljöarbete hos småföretagare (Arbetsmiljöverket, 2008c). 3.2.4 Tidig beaktning av arbetsmiljöproblemet Att redan i tidigt skede i byggprocessen beakta arbetsmiljöaspekten har visat sig ha positiv effekt på arbetsmiljön. Verktyg har framarbetats som ett stöd till konstruktörer för att de ska kunna fatta beslut redan i designskedet som gynnar framtida arbetsmiljö. Studier har även visat att projekt där byggherren inte bara deltagit i planeringen av projektet, utan även deltagit i det vardagliga säkerhetsarbetet har varit mycket framgångsrika ur arbetsmiljösynpunkt (Hinze & Huang, 2006). 3.2.5 Samordning mellan olika aktörer Europakommissionen upptäckte i en studie att många av arbetsplatsolyckorna berodde på dålig kommunikation och dåligt samarbete, speciellt då många underentreprenörer fanns på arbetsplatsen (Aulin & Capone, 2010). Aulin och Capone (2010) beskriver svårigheten med att koordinera mellan olika aktörer på ett bygg- eller anläggningsarbete. Aktörerna agerar enligt tradition väldigt självständigt 23
där det finns en brist i att göra skillnad på teknisk- och organisatorisk självständighet. Ett lyckat samarbete bygger på enande, integrering och överrensstämmelse; tre punkter där den tekniska självständigheten försvårar samarbetet. Att reagera och åtgärda ett arbetsmiljöproblem är inte effektivt såvida inte roten till problemet undersöks och erfarenheter samlas och medvetenheten sprids till andra. Därmed blir dokumentering av identifierade och beaktade risker en viktig punkt för att samordna arbetsmiljöarbetet i de olika faserna i byggprocessen (Thorpe, 2005). Thorpe (2005) nämner även samarbete och kommunikation som vitala delar för att förstå och möta de regler som finns. För att få bukt med arbetsmiljöproblemet och förbättra samordningen mellan olika aktörer i ett bygg- eller anläggningsarbete introducerade Europakommissionen en ny ansvarskedja vilken involverade alla faser av byggnads- eller anläggningsprojektet samt de nya health and safety coordinators som på svenska blev byggarbetsmiljösamordnare. Denna ändring infördes 1992 genom det nya Europeiska byggplatsdirektivet (Aulin & Capone, 2010). 3.3 Lagar som reglerar arbetsmiljön på byggarbetsplatser Att byggnads- och anläggningsarbeten medför speciella risker i arbetsmiljön är vida känt och arbetet inom dessa branscher har därmed sedan länge reglerats av lagar och förordningar gällande arbetsmiljö på såväl nationell som internationell nivå. På europanivå har Sverige förbundit sig till det så kallade byggplatsdirektivet, CSD 92/57/EEG (Regeringskansliet, Arbetsmarknadsdepartementet, 2008a). Detta direktiv antogs av Europeiska gemenskapen år 1992 (Regeringskansliet, Arbetsmarknadsdepartementet, 2008b). Den av riksdagen beslutade lag som reglerar arbetsmiljön på arbetsplatser är arbetsmiljölagen, AML 1977:1160 (Arbetsmiljöverket, 2012). Denna lag är en så kallad ramlag och innehåller grundläggande bestämmelser och allmänna krav. För att hitta mer precisa regler får man gå till arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 1999:3 (Aronsson & Jakobsson, 2009). Där har arbetsmiljöverket fått i uppdrag att tydligare reglera och ställa krav på arbetsmiljön (Arbetsmiljöverket, 2012). I AFS finns tre nivåer av regler med olika juridisk betydelse. Det finns direkt- och inte direkt straffbelagda föreskrifter vilka har påföljder som böter, sanktionsavgifter, fängelse och vite. Den tredje nivån innefattar allmänna råd som mer är en vägledning till hur AML och AFS ska tolkas (Aronsson & Jakobsson, 2009). 24