ESBL praktisk hantering 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska
Vilka dokument finns? ESBL och ESBL carba handläggning i slutenvården i Landstinget Gävleborg Multiresistenta bakterier (MRB) handlingsprogram för Gävleborg Smittskyddsblad ESBL läkarinfo, patientinfo ESBL carba läkarinfor, patientinfo Broschyr med information till patienter och närstående
Nationella dokument ESBL-resistens hos tarmbakterier Förslag till åtgärdsprogram och bakgrundsdokumentation
Smitta ska inte ske i vårdarbete Även om bakterier förekommer i samhället har vården ett stort ansvar att förhindra spridning av smitta eftersom det finns både infekterade och infektionskänsliga personer bland de patienter man vårdar och behandlar.
Riskfaktorer för spridning av ESBLbildande bakterier Diarré Faeces/urininkontinens KAD/RIK Omläggningskrävande sår, speciellt i sacrumregionen Tracheostoma Särskilt spridningsbenägen bakterie Nedsatt kognitiv förmåga tex demens kan vara en riskfaktor
Hur upptäcks ESBL-bildande bakterier Oftast genom urinodling Ibland sepsis Ibland genom faecesprov efter utlandsviselse eller i samband med smittspårning Det finns många som inte är provtagna
Basala hygienrutiner SOSFS 2007:19 Är vårdhygienens A och O och ska tillämpas konsekvent i alla vårdsituationer och av all personal oberoende av vårdform eller vårdgivare.
Basala hygienrutiner SOSFS 2007:19 Handhygien tvätt och desinfektion av händer och underarmar Handskar Handskar användes vid kontakt med urin, avföring, blod och sekret. Engångsförkläde Engångsförkläde används vid direkt kroppskontakt med vårdtagare eller vårdtagares säng. Arbetskläder Ska bära korta ärmar vid patientnära vård
Handhygien Handdesinfektion med alkohol - skonsamt - effektivt - snabbt, enkelt ->2ml Handtvätt vid synlig smuts - flytande tvål - pappershanddukar - Vid vård av en patient med gastroenterit ska händerna alltid tvättas med vatten och flytande tvål före desinfektion.
Under en nagel ryms lika mycket bakterier som antalet innevånare i Sverige Under en ring ryms lika många bakterier som antalet innevånare i Europa I ett infekterat nagelband ryms lika många bakterier som hela jordens befolkning Birgitta Lönnberg, Hygiensjuksköterska Landstinget Gävleborg
Handskar Byte av handskar mellan rent och orent arbete Byte av handskar mellan olika arbetsmoment hos samma boende Byte av handskar mellan boende/brukare Handskar skyddar inte alltid mot smittspridning Handsken får inte desinficeras
Skyddskläder Plastförkläde eller skyddsrock ska användas vid arbete som innebär direktkontakt med vårdtagare eller sängen samt vid hantering av smutsiga föremål. Exempel på detta är bäddning, personlig omvårdnad och behandlingar. Eftersom plastförkläde alltid är engångs och dessutom är okänslig mot väta är det i regel ett förstahandsval.
Var finns VRE?
Fynd av VRE i vårdrum Odlade ytor = Fynd av VRE = Inget fynd
Hur många toaletter finns? Har vi koll på vilka personer som använder vilken toalett Hinner vi städa innan nästa person kommer om vi vet att någon har t.ex. diarré eller ESBL-bildande tarmbakterier
Vårdrum Patient med riskfaktorer ska vårdas i enkelrum med egen toalett Om patient måste lämna rummet för t.ex undersökning Mottagande enhet ska meddelas Sår vara täckta, urinpåse tömd Sängen renbäddad och patienten ha rena kläder Patient utan riskfaktorer Information om god handhygien Enkelrum behövs inte Får äta med andra men ej ta mat själv
Väntrum Vilka väntar i samma utrymme? Finns det personer med sår, infektionskänsliga patienter, patienter med diarré och eller luftvägsinfektion nära varandra? Går väntrumsmöbler att rengöra? Går ev. leksaker att rengöra?
Punktdesinfektion Torka upp spill av kroppsvätskor direkt
Var tar vi emot patienten? Kan vi ta emot patienter i alla rum? Är de lätta att städa innan nästa patient kommer? Finns det som behövs i rummet?
Livsmedelshantering Hur är personalens och patienternas hygien i förhållande till livsmedelshantering Buffé innebär större risker än servering. Buffé finns ibland i form av frukostbuffé eller kvällsfika som patienter och eller anhöriga tar själv. Har patienter möjlighet att tvätta eller sprita händerna före maten och efter toabesök?
Patienternas handhygien Bild från Akademiska sjukhusets patientbroschyr
Material Vilket material används till fler patienter? Vad behövs för att hinna rengöra innan det används till nästa? Finns Ytdesinfektion på rätt ställen?
Smittspårning Ibland görs smittspårning Alla avdelningar och mottagningar måste kunna provta patienter för multiresistenta bakterier om det behövs
Repetition Basala hygienrutiner God hygien vid livsmedelshantering Väntrum, vårdrum där patienterna inte riskerar att smitta varandra Lättstädade lokaler, punktdesinfektion God hantering av material och hjälpmedel Hjälp patienter med handhygien v.b. Kom ihåg alla patienter som kanske bär multiresistenta bakterier utan att någon vet det
Bemötande Patienter med multiresistenta bakterier har också rätt till en bra vård De kan vara oroliga själva, därför är ett bra bemötande extra viktigt Personalen ska ha respekt för multiresistenta bakterier men hels ej vara rädda Ett genomtänkt tillvägagångssätt, som är så nära det normala som möjligt, underlättar möjligheten att bemöta patienten individuellt och respektfullt
Vad behövs för att få bättre följsamhet till hygienrutiner? Bättre kunskaper? Det finns en E-utbildning om basala hygienrutiner www.lg.se/vardhygien
Tack för att ni lyssnat!